Registrering av hållare av fjäderfä, duvor, påfåglar och fåglar som hålls i fångenskap

Lagstiftningen gällande djurens identifiering och registrering ändrades 21.4.2021. I fortsättningen tillämpas EU:s djurhälsolag (EU) 2016/429 och de rättsakter på lägre nivå som utfärdas med stöd till denna lag. Nya lagen om identifiering och registrering av djur (1069/2021) trädde i kraft 1.1.2022. Jord- och skogsbruksministeriets förordning om identifiering och registrering av djur (67/2022) som utfärdats med stöd av lagen trädde i kraft 24.1.2022. 

EU:s djurhälsolag som tillämpas från och med 21.4.2021 förutsätter att djurhållningsplatser där fjäderfä eller fåglar i fångenskap hålls registreras. Den rättsliga grunden för registreringsskyldigheten är EU:s djurhälsolag som trädde i kraft 21.4.2021 och som är lagstiftning som ska tillämpas som sådan i alla medlemsstater.

Med fjäderfä avses fåglar som föds upp eller hålls i fångenskap för produktion av kött, konsumtionsägg, andra fjäderfäprodukter, utsättning i naturen av fågelvilt eller produktion av fåglar som används i dessa produktionstyper. Såsom broilerkycklingar, värphöns, kalkoner, gäss, ankor, pärlhöns, vaktlar och strutsfåglar. Förordningen omfattar också inhägnat fågelvilt, såsom fasaner, rapphöns, änder, tjädrar och orrar. Med fåglar i fångenskap avses andra fåglar än fjäderfä som hålls i fångenskap av andra skäl än för produktion inklusive sådana som hålls för uppvisningar, kapplöpningar, utställningar, tävlingar, uppfödning av nya fåglar eller försäljning. Ett exempel på det är omfattande hållning av duvor.

Djurhållningsplatsen där ovan nämnda fåglar hålls och anmälan om djurhållning ska registreras i Djurhållar- och djurhållningsplatsregistret. Registreringen sker antingen så att man fyller i djurhållningsplatsblanketter och levererar dem till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun, inom vilkens område djurhållningen sker, eller så att man fyller i motsvarande uppgifter i webbtjänsten epr.ruokavirasto.fi. Antalet djur har ingen betydelse, utan också en djurhållare som håller endast en fågel ska registrera sig. Blanketterna finner man på Livsmedelsverkets blankettsida. Anvisningar om hur man registrerar sig finner man här

Via e-tjänsttillämpningen kan du också uppdatera och omarbeta uppgifter som du tidigare lämnat. Om du uppdagar sådana brister i registret, som du inte själv kan åtgärda, kontakta då landsbygdsnäringsmyndigheten i din egen kommun. I sådana uppgifter om djurhållningsplatser, som överförts från äldre register, saknas ofta djurhållningsplatsens maximala kapacitet, dvs. en uppgift om det hur många djur som högst kan hållas på djurhållningsplatsen i fråga. Grunderna för signumet som hönsägg märks med ändrades 2019. Signumet är numera alltid specifikt för djurhållningsplatsen och en gård som har flera djurhållningsplatser har således också flera signum.

Koordinaterna om djurhållningsplatser utgör en väsentlig uppgift som myndigheterna behöver för att kunna förbereda sig med tanke på eventuella sjukdomsutbrott. 

Journalföringsskyldighet

En aktör på en djurhållningsplats har skyldighet att journalföra och spara uppgifter. För varje registrerad djurhållningsplats ska det föras journal över djurarter, djurkategorier, antalet djur och i tillämpliga fall identifieringsuppgifter på djurhållningsplatsen. Om ett djur har märkts individuellt med ett identifieringsmärke, antecknas i journalföringen identifikationskoden på identifieringsmärket. Dessutom ska journal föras över djur som kommer till och lämnar djurhållningsplatsen. Av förflyttningsuppgifterna ska framgå det individuella djurhållningsplatssignumet för avgångs- och destinationsdjurhållningsplatsen samt datumet för förflyttningen. Det ska också föras journal över djurens dödlighet på djurhållningsplatsen. Om djuren har märkts individuellt med identifieringsmärken, antecknas i journalföringen det döda djurets identifieringskod och dödsdatum. Om djuren inte identifieras individuellt, antecknas i journalföringen antalet döda djur och dödsdatum. I journalföringen ska också eventuella handlingar (såsom djurhälsointyg) sparas i enlighet med bestämmelserna för varje djurart.

I fråga om fjäderfä och fåglar som hålls i fångenskap ska i djurhållningsplatsens journalföring antecknas fåglarnas sjukdomsfrekvens (t.ex. hur många sjuka djur det finns i förhållande till friska djur) och uppgifter om orsaken till sjukdomen. Dessutom ska det i fråga om fjäderfän föras journal över avkastningen av djuren på djurhållningsplatsen. Till exempel i fråga om uppfödning av köttfjäderfä, uppfödning av ungdjur, uppfödning av fåglar som hålls i produktionsgårdar för vilda djurarter och gårdar för viltvård, antecknas i avkastningen antalet djur som producerats. När det gäller produktionen av fjäderfä som producerar konsumtionsägg journalförs avkastningen i antalet ägg, t.ex. i antalet kilo eller i antalet ägg. I fråga om avkastningen av andra fjäderfäprodukter, t.ex. för produktion av fjädrar, journalförs produktionsmängderna.

Uppgifterna ska journalföras och sparas i pappersform eller elektronisk form. Uppgifterna ska journalföras senast den tredje dagen efter händelsen i djurhållningsplatsens journalföring. Journalföringen ska sparas i minst tre år från utgången av det år då den senaste anteckningen om djuret har registrerats i journalföringen.

Observera dessutom att det enligt djurskyddslagen ska föras journal över broilrar enligt uppfödningsavdelning, se ytterligare information på Livsmedelsverkets sida Broilar.

 

Sidan har senast uppdaterats 2.1.2023