Maedi-visna-viruset (MVV) och caprine arthritis-encephalitis-viruset (CAEV) är nära besläktade med varandra, och tillhör gruppen lentivirus hos små idisslare. Till lentivirusgruppen hör också kattens immunosuppressiva virus (FIV), hästars infektiösa anemivirus (EIAV) och människans HIV-1 och HIV-2-virus som orsakar AIDS.
Lentiviruser hos små idisslare orsakar en långsam progressiv virusinfektion hos får och getter. Smittan är permanent och leder slutligen till att djuret dör.
Lentivirus hos små idisslare smittar inte människan.
Maedi (gradvis fortskridande lunginflammation) och visna (gradvis fortskridande hjärnhinneinflammation) är olika uttrycksformer av smitta som orsakas av samma virus. Symtomen uppträder endast hos vuxna djur.
Symtom
Lentivirussmitta är oftast symtomfri. Symtomen utvecklas långsamt och framträder ofta först när djuret är 4–5 år. Djurets allmänkondition försämras och andningen försvåras framför allt när djuret anstränger sig. Hos långt framskridna fall förekommer hosta och näsflöde och djuret andas med sträckt hals.
Visna är en mera sällsynt form av sjukdomen som drabbar nervsystemet. I det de första symtomen är balansstörningar i bakbenen och snubblande. Symtomen framskrider med förlamning av bakbenen och leder till att djuret dör. Andra symtom som kan förekomma är juverinflammation och blindhet samt, särskilt hos getter, polyartrit.
Diagnos
MV/CAE-infektion borde misstänkas i flockar där avmagring och kronisk luftvägsinfektion förekommer hos gamla djur. Också neurologiska symtom och polyartrit kan tyda på en MV/CAE-infektion.
Sjukdomen diagnosticeras genom att antikroppar påvisas i serumblodprov. Viruset kan påvisas med PCR-analys. Det långsamma sjukdomsförloppet kräver att flocken följs länge, om man vill säkerställa sjukdomsfrihet. Vid misstanke om lentivirusinfektion görs provtagning enligt Livsmedelsverkets anvisningar.
Smittvägar
Den viktigaste smittvägen för MV/CAE är att lammet eller killingen infekteras när den dricker råmjölk från den smittbärande modern. Sjukdomen smittar också via luftvägarna mellan djur som har närkontakt. Även efterbörd som är nersölad av moderns blod kan sprida smitta. Ett infekterat djur förblir bärare av sjukdomen och sprider den i flocken under hela sin livstid, även om det inte visar symtom.
Sjukdomen har bevisligen smittat både från får till get och från get till får, och både MV-virus och CAE-virus kan smitta både djurarter. Andra djurarter smittas inte.
Bekämpning och profylax
Maedi-visna och CAE klassificeras enligt Finlands lagstiftning om djursjukdomar som djursjukdom som ska övervakas (325/2021). Om veterinären, djurets ägare eller någon annan person som genom arbete eller hobby är i kontakt med djur misstänker MV- eller CAE -sjukdom hos djur, ska hen anmäla detta till den officiella veterinären så snart som möjligt. Den officiella veterinären gör en kontroll på djurhållningsplatsen, ger förhållningsregler och tar vid behov prover av djuren för att reda ut orsaken till sjukdomen. För att infektionen inte ska spridas till andra djurhållningsplatser, bestämmer länsveterinären om restriktioner för förflyttning av djuren och andra nödvändiga åtgärder. När sjukdomen konstateras utreds samtidigt varifrån den kan ha kommit till djurhållningsplatsen, och till vilka andra ställen den redan kan ha spridits. I sammanhanget kan prover tas även från djur på andra djurhållningsplatser. Om åtgärder som ska vidtas på grund av MV/CAE sjukdomsmisstanke eller konstaterad infektion föreskrivs i den nationella lagen om djursjukdomar 76/2021 samt i jord- och skogsbruksministeriets förordning 322/2021 om bekämpning av vissa sjukdomar som betecknas som djursjukdomar som ska övervakas.
Övervakning
Förekomsten av MV / CAE -sjukdomen i Finland övervakas i synnerhet på får- och getanläggningar som tillhör till frivillig hälsoövervakningen. Även alla sjukdomsmisstankar med symtom som tyder på MV / CAE -sjukdomen undersöks för uteslutande av infektion.
Om frivillig MV / CAE hälsoövervakningen föreskrivs i lagen om djursjukdomar 76/2021 samt i jord- och skogsbruksministeriets förordning 319/2021. Fåren och getterna på de gårdar som är med i programmet undersökas regelbundet med tanke på antikroppar. Gården förklaras fri från sjukdomen (hälsokategori 1) först efter blodprover har tagits tre gånger i 12-18 månaders mellanrum, och inga antikroppar har hittat. De gårdar som är med i programmet kan köpa får och getter endast från anläggningar som klassificeras i hälsokategori 1. Gårdarna måste följas regelbundet därför att sjukdomen har ett så långsamt förlopp. Mer information om frivillig hälsoövervakningen finns på vår webbplats.
Förekomst
MV / CAE -sjukdomen påträffas över hela världen, i de flesta länder där man föder upp får. I Finland har några fall av sjukdomen konstaterats, senast 2006. I Finland har uttryckligen MV-viruset orsakat smitta, och CAE-viruset har aldrig konstaterats.