Bokförings- och andra krav i samband med primärproduktion av foder

Ansvar

Foderföretagarna, inbegripet jordbrukarna, husdjurproducenterna och fiskodlarna, ansvarar för fodersäkerheten. Alla foderföretagare, inklusive jordbrukarna, är skyldiga att göra en anmälan till Livsmedelsverket om det finns en misstanke om att det foder de importerar, producerar, tillverkar eller distribuerar inte är säkert.

Anmälan görs via e-postadressen  rehu.ilmoitukset @ruokavirasto.fi. Anmälan kan göras också per telefon till Livsmedelsverkets fodersektion (Livsmedelsverkets telefonväxel 029 530 0400).

Foderhygien

I alla skeden av produktionen måste man se till att fodret skyddas från potentiella faktorer som kan leda till att fodret kontamineras och förfars. Sådana faktorer är till exempel

  • en mikrobiologisk sjukdomsalstrare i marken eller vattnet,
  • rester av gödselmedel och växtskyddsmedel,
  • faktorer som beror på att avfall hanterats eller bortskaffats på felaktigt sätt,
  • skadedjuren,
  • fågelspillning.

Också djurens strö måste skyddas mot kontaminering, eftersom djuren kanske äter av ströet fastän det inte är foder. Foder och strö ska bytas ut tillräckligt ofta och man måste se till att de inte börjar ruttna. Resultaten av relevanta analyser som utförts på prover från foder av betydelse för fodersäkerhet måste beaktas i produktion.

De utrymmen, anordningar, behållare och transportmedel som används när man tillverkar, hanterar, förpackar, lagrar, transporterar och utfodrar djur foder ska rengöras regelbundet och vid behov desinficeras efter rengöringen. Också djurens dricksanordningar måste rengöras regelbundet.  Djurens dricksvatten och det vatten som används för rengöring av anordningar och redskap måste vara rent. Tiden mellan spridning av stallgödsel och bärgning av foder eller betesgångmåste vara tillräckligt lång så att gödseln inte förorenar fodret. Om man använder något organiskt gödselfabrikat, exempelvis kött- och benmjöl och stallgödsel, måste karenstiden mellan spridningen av gödselfabrikatet och foderbärgning eller betesgång vara minst 21 dygn. Vid betesutfodring och foderbärgning måste man också ta hänsyn till fastställda karenstider för växtskyddsmedlen. 

Det foderutdelningssystem som är i bruk på gården måste säkerställa att djuren får bara foder som är avsett för dem. Framför allt till exempel efter tillverkning, hantering och användning av foderläkemedel ska fordonen och utrustningen för foderhantering och utfodring rengöras så att man undviker att kontaminera följande foderparti. Rengörings- och desinfektionskemikalier ska användas enligt bruksanvisningarna. Också andra biocider, dvs. bekämpningsmedel mot skadliga organismer, gödselmedel och växtskyddsmedel ska förvaras, hanteras och användas enligt tillverkarens anvisningar. De, liksom också farliga ämnen, utsäde och avfall, måste hanteras och förvaras åtskilt från foder och djurhållningsplatser. Foder och foderläkemedel avsedda för olika djurgrupper och djurslag ska förvaras så att de inte ges åt sådana djur som de inte är ämnade för. Den person som ansvarar för djurens utfodring ska ha de kunskaper och färdigheter som behövs för uppgiften

Registrering och godkännande

En jordbrukare som producerar, blandar till, tillverkar och använder eller lagrar foder måste registrera sig som foderföretagare. Foder till produktion och utfodring av livsmedelsproducerande djur får skaffas bara från registrerade eller godkända foderföretagare. Ytterligare information finns på våra webbsidor under punkten Registrering som foderföretagare som bedriver primärproduktion av foder.

För att en gård ska få använda vissa foder innehållande animaliskt protein eller mjölkbaserade produkter vid utfodringen av livsmedelsproducerande djur måste den registrera sig hos Livsmedelsverket med en separat blankett. Ytterligare information om användningen av sådana foder och om registreringen som användare av dem finns på våra webbsidor under punkten Användning av animaliskt protein som foder  och Användning av mjölk och mjölkbaserade produkter som foder.

Användning av fodertillsatser eller deras blandningar, dvs. förblandningar vid tillverkningen av hemmagjorda foderblandningar och tillverkning av foder, till exemple pressning av rybs, för försäljning förutsätter att man registrerar sig som foderföretagare. Om en husdjursproducent använder vissa tillsatser eller förblandningar inne hållande sådana tillsatser för tillverkning av foder måste han utöver registreringen anhålla om godkännande hos Livsmedelsverket. Tillverkning av foder som innehåller läkemedel för egna djur (gårdsblandning) kräver också godkännande. Ytterligare information finns på våra webbsidor under punkten Inledning av verksamhet.

Foderbokföring

Bokföringen är ett grundläggande krav när det gäller spårbarheten för foder och det berör samtliga foderproducenter och husdjursproducenter. Kravet på bokföring gäller också foderläkemedel samt tillsatser och förblandningar, till exempel ensileringsmedel. Bokföringskravet berör inte en gård vars foder endast används för utfodring av gårdens egna djur, och de livsmedel som fåtts av dessa djur används uteslutande på den egna gården.

Producenten måste föra bok över följande uppgifter:

A. I fråga om foder som köpts till gården; namn och adress för den som sålt/levererat fodret, produktens namn (t.ex. rybskross), leveransdatum, mängd och djurgrupp som utfodrats med fodret. Dessutom ska man i foderbokföringen anteckna identifikationsbeteckningen för det lager dit foderpartiet levererats.
B. I fråga om foder som överlåtits från gården; namn och adress för den som köpt/tagit emot fodret, produktens namn (t.ex. torrhö), leveransdatum och mängd
C. I fråga om gårdens egenproducerade foder; namnet på och mängden hos det foder som respektive djurgrupp har utfodrats.
D. Tidpunkten för när man slutat använda fodret om det finns en karenstid med användningen av fodret med anledning av ett läkemedel eller en tillsats i fodret
E. Resultaten från de prov som tagits av fodret
F. Användningen av växtskyddsmedel
G. Användning desinfektionsmedel och skadedjursgifter (biosider), som används i foderlager eller vid behandling av utfodringskärl och transportmedel, förflyttnings- eller vägningsutrustning för foder.

Formen för identifikationsuppgiften för foderlagret är fri och producenten får själv märka foderlagret, förutsatt att de ställen där foder lagras går att specificera och åtskilja sinsemellan. Foderlagren kan märkas med siffror, till exempel silo 1 - 5. Om foderlagret vad läget beträffar går att åtskilja från de andra foderlagren, platsen för foderlagret kan antecknas som identifikationsuppgift för foderlagret i bokföringen och lagret behöver inte märkas ut med ett tecken. 

Uppgifterna om foder kan föras in exempelvis på blanketten för foderbokföring. Kravet på bokföring kan också uppfyllas genom att spara inköps-/försäljningsverifikaten (skattebokföring) och fraktsedlarna, i fråga om foderläkemedel bokföringen över medicinsk behandling eller i fråga om foder som producerats på gården skiftesbokföringen enligt miljöersättningens förbindelsevillkor, ifall de uppgifter som krävs i bokföringen framgår av dem. Som bokföring av analysresultaten från foderprover räcker att man sparar de aktuella analysintygen som tagits t.ex. i samband med myndighetstillsyn  eller försäljning. Bokföringen av biocid- och växtskyddsmedelanvändning ska inbegripa namn, mängder och användningstider av använda biocider eller växtskyddsmedel. Om jordbrukaren har ingått en förbindelse om miljöersättning är de växtskyddsanteckningar som förts enligt villkoren för miljöersättningen tillräckliga också för att uppfylla foderkraven.  Foderbokföringen ska sparas minst fem år. Det är tillrådligt att spara varudeklarationer av foder minst den tid fodret används. Bokföringen över användningen av växtskyddsmedel och bokföringen över användningen av biociderska sparas minst i tre kalenderår.

Förbjudna ämnen, organismer och produkter i foder

Livsmedelsproducerande djur får inte utfodras med animaliskt protein eller foder innehållande sådant. Förbudet syftar till att förhindra spridningen av BSE hos nötkreatur (galna kosjukan). Det finns dock vissa undantag från detta förbud och det finns mer information om de här undantagen på våra webbsidor under punkten Användning av animaliskt protein som foder.

Det är förbjudet att skaffa mjölkbaserade produkter, frånsett råmjölk, direkt från en annan gård för att användas vid utfodring av djur. Om gården skaffar mjölkbaserade foder från en foderföretagare måste vissa krav beaktas. Mer information om kraven finns på våra webbsidor under punkten Användning av mjölk och mjölkbaserade produkter som foder.

Det är förbjudet att använda något som helst matavfall vid utfodring av livsmedelsproducerande djur, eftersom det är omöjligt att förvara animaliskt avfall åtskilt från vegetabiliskt avfall och det animaliska avfallet kan sprida bland annat mul- och klövsjuka och svinpest. Matavfall avser allt sådant matavfall som uppstår i restauranger, cateringrörelser och kök (också centralkök och hushåll) och som har stått framme under måltiden. Mer information om utfodring av djur med livsmedel som inte längre är avsedda att användas som livsmedel finns i en separat anvisning.

Produkter som är förbjudna som djurfoder är till exempel track och urin samt frö eller annat förökningsmaterial av växter som efter skörd har behandlats med växtskyddsmedel, samt biprodukter av dessa. Förbjudna är också trä och biprodukter av trä som behandlats med träskyddsmedel, fast samhällsavfall såsom hushållsavfall samt förpackningar och delar av förpackningar.

Foder kan innehålla skadliga ämnen, organismer och produkter som inte avsiktligt har tillsatts i fodret. Skadliga ämnen, organismer och produkter kan orsaka fara för hälsan inte bara för djur utan också för människor. De kan också leda till att djuret växer långsammare och producerar mindre. Förekomsten av skadliga ämnen, organismer och produkter i foder har begränsats genom att man har fastställt gränsvärden för dessa ämnen i foder.

Skadliga ämnen, organismer och produkter är tungmetaller och vissa andra oorganiska ämnen, mögelgifter dvs. mykotoxiner, bekämpningsmedel, organiska miljögifter (t.ex. dioxin) samt botaniska orenheter (t.ex. giftiga växter och frön samt processprodukter av sådana). Av tillsatsämnena kan dessutom rester av koccidiostatika ha i foder skadliga verkningar på olika djurarter, ifall koccidiostathalten i fodret överskrider den högsta tillåtna halten. Bestämmelser om de högsta tillåtna halterna av skadliga ämnen i foder ingår i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/32/EG jämte senare ändringar. Dessutom har kommissionen gett följande rekommendationer om mykotoxiner: 2006/576/EG, 2006/583/EG och 2013/165/EU.

Enligt den nationella foderlagstiftningen får salmonellabakterier inte förekomma i foder. Finland har ett nationellt program för salmonellakontroll. Salmonellabakterierna hör till gruppen tarmbakterier, och de kan också leva utanför tarmen. Salmonella smittar bland annat med nedsmutsat foder eller dricksvatten. Mera information om salmonella på webbsidor av Zoonoscentret.

Fodertillsatser får inte användas om de inte är godkända i Europeiska unionen. Användningen av tillsatser är förknippad med olika slags villkor beroende på tillsatsens beskaffenhet. Mera information om  fodertillsatser.

Villkorligheten

Vid de kontroller av tvärvillkor som hör samman med jordbruksstöden övervakas följande krav som gäller foder:

  • foderbokföring,
  • avfall, farliga ämnen, växtskyddsmedel, biocider, frön, gödselmedel och foderläkemedel har förvarats och hanterats korrekt och åtskilt från foder,
  • det förs bok över användningen av växtskyddsmedel och biocider,
  • fodret har skaffats från en registrerad eller godkänd foderföretagare
Sidan har senast uppdaterats 29.1.2024