Hund- och kattmat

Krav för anläggningar som tillverkar sällskapsdjursfoder, registrering och ansökan om godkännande

Djurmat är foder och foderlagstiftningen följs vid tillverkningen av den. Sällskapsdjursfoder av animaliskt ursprung är till exempel hundkorv, torrfoder, djupfryst kött och ben eller torkade godbitar som exempelvis grisöron. Vid tillverkningen av hund- och kattmat används sådana delar av slaktkroppar som inte går till livsmedel. Hund- och kattmat ska i enlighet med EU-lagstiftningen tillverkas i en godkänd anläggning som tillverkar foder för sällskapsdjur. För godkännandet av anläggningarna svarar respektive lands behöriga myndighet.

Livsmedelsverket godkänner och registrerar de finländska anläggningarna som tillverkar foder för sällskapsdjur. Godkännande söks samtidigt med registreringen som foderföretagare. Information om registrering som foderföretagare finns bakom den här länken. Godkännande av en anläggning förutsätter alltid inspektion på plats innan verksamheten inleds och att godkännande beviljas. Om Livsmedelsverket anser att lokalerna och verksamheten uppfyller lagstiftningens krav, godkänner verket anläggningen och ger den ett godkännandenummer som lagstiftningen kräver. På sin webbplats publicerar Livsmedelsverket en förteckning över godkända inhemska anläggningar som tillverkar sällskapsdjursfoder. Anläggningarna för sällskapsdjursfoder registreras också som foderföretagare i samband med godkännandet. En lista över registrerade foderföretagare finns på Livsmedelsverkets webbplats. En anvisning med en sammanställning av olika krav som lagstiftningen ställer på verksamheten gör det enklare att börja tillverka animaliska foder för sällskapsdjur.

Tillåtna råvaror

I foder för sällskapsdjur får man använda bara sådana animaliska råvaror som kommer från djur som slaktats till livsmedel eller från vilt. I lagstiftningen benämns sådana slaktkroppsdelar biprodukter i kategori 3 och kan vara till exempel inälvor, ben, öron, klövar och annat kött än sådant som är avsett som livsmedel. Slaktkroppsdelarna är sådana som i princip kunde duga också som livsmedel, men som av någon anledning inte används som livsmedel. Några skadliga eller förbjudna ämnen, som slaktkroppsdelar innehållande rester av antibiotika eller till exempel innehållet i mag-tarmkanalen, får inte användas som råvara i djurfoder.

Företag eller andra aktörer som levererar animaliska råvaror till anläggningar som tillverkar sällskapsdjursfoder måste registrera sig som foderföretagare hos Livsmedelsverket. Registreringskravet gäller också aktörer inom livsmedelssektorn såsom slakterier, styckningsanläggningar, anläggningar inom fiskeribranschen och mataffärer. En tillverkare av sällskapsdjursfoder får skaffa råvaror bara från registrerade foderföretagare.

Egenkontroll och HACCP

Lagstiftningen förutsätter att tillverkarna av sällskapsdjursfoder har en HACCP-baserad egenkontrollplan och följer den. Det här betyder att aktören ska bedöma riskerna i samband med verksamheten i olika skeden av tillverkningsprocessen och ta i bruk metoder att hantera riskerna. Målet är ett säkert och högklassigt foder som uppfyller lagstiftningens krav. För att en anläggning ska godkännas och förbli godkänd krävs att den gör upp en egenkontrollplan, uppdaterar och följer den. Mer om egenkontrollplaner för anläggningar inom fodersektorn kan du läsa här.

Kraven för färdiga sällskapsdjursfoder

Foder ska vara säkra och lämpa sig för utfodring av det djurslag som är målgruppen. Till exempel är alla råvaror eller tillsatser som är tillåtna för människor inte tillåtna eller lämpliga att använda i foder för hundar eller katter. Foder får heller inte innehålla skadliga eller förbjudna ämnen eller mikrober som är skadliga för människors eller djurs hälsa. Utöver allmänna krav för fodersäkerheten föreskriver lagstiftningen också om maximala halter av till exempel mikrober eller föreningar. Krav kan vara olika för behandlade och råa sällskapsdjursfoder.

Frystorkade godbitar för hundar anses som behandlad mat för sälskapsdjur. Konsumenter borde ta hänsyn till att frystorkande dödar inte bakterier i råvaran. Därför borde man handla frystorkade fodret försiktigare än värmebehandlade foder.

Tillsyn över tillverkningen av inhemskt sällskapsdjursfoder

Livsmedelsverket godkänner de anläggningar som i Finland tillverkar hund- och kattmat av animaliska råvaror. Aktören ska ansöka om godkännande för gårdarna och verksamheten hos Livsmedelsverket i god tid före den planerade tidpunkten då verksamheten ska inledas. För att få godkännande krävs det inspektion på plats innan verksamheten börjar och att godkännande beviljas. Under inspektionen går man igenom produktionslokalerna och egenkontrollplanen samt diskuterar frågor i anslutning till bl.a. verksamheten och tryggandet av produktsäkerheten. I beslutet om godkännande får anläggningen ett godkännandenummer. På sin webbplats publicerar Livsmedelsverket en förteckning över godkända finländska anläggningar som tillverkar sällskapsdjursfoder. De godkända anläggningarna övervakas enligt Livsmedelsverkets riskbaserade tillsynsplan. Godkännandet och tillsynen är avgiftsbelagda för aktören.

Också de andra medlemsstaternas myndigheter är skyldiga att föra en motsvarande förteckning över sitt eget lands anläggningar. På sin webbplats publicerar EU-kommissionen en lista över länkar som leder till respektive EU-lands listor över godkända anläggningar. På samma webbplats finns en lista också över sådana anläggningar utanför EU från vilka det är tillåtet att importera produkter tillverkade av animaliska biprodukter till unionens territorium. Idén bakom listorna är att vem som helst kan försäkra sig om att ett foder är tillverkat vid en godkänd anläggning. Råvaruleverantörerna måste i förväg säkerställa att mottagaren finns med på listan över godkända anläggningar.

Av foder som tillverkats av inhemska tillverkare av sällskapsdjursfoder tas myndighetsprover enligt Livsmedelsverkets riskbaserade provtagningsplan. Livsmedelsverkets auktoriserade provtagare hämtar prover både från anläggningarna som tillverkar foder och från affärerna och de undersöks vid Livsmedelsverkets laboratorium. Produkterna analyseras med avseende på om de uppfyller kraven i lagstiftningen. Föremål för analys kan vara till exempel om fodret innehåller mikrober, såsom salmonella och enterobakterier, eller om förpackningspåskrifterna stämmer. Om undersökningarna ger vid handen att produkten till någon del inte uppfyller lagstiftningens krav, måste tillverkaren ge en förklaring och vidta åtgärder för att korrigera saken.

Tillsyn över sällskapsdjursfoder som tillverkats utomlands

Tillverkningen av sällskapsdjursfoder övervakas i det land där produkten tillverkas. Fastän varumärket klingar inhemskt kan produkten ändå tillverkas utanför Finlands gränser. Foder som tillverkats utomlands övervakas i Finland som marknadskontroll. Det här betyder att man från detaljaffärerna samlar in prover som undersöks med avseende på om produkterna uppfyller kraven. Om produkterna inte uppfyller lagstiftningens krav, är det importören som har ansvaret för att åtgärder vidtas.

Ekologiskt producerat sällskapsdjurs foder

Man kan använda lövlogon för ekofoder avsett för sällskapsdjur. Europeiska kommissionen har ändrat sin tolkning och nu är det möjligt att använda lövlogon på förpackningsetiketterna. Men det är frivilligt. Eftersom det fortfarande saknas en gemensam EU-ekostandard kan framställningen av sällskapsdjursfoder i EU:s olika medlems stater basera sig på antingen en privat eller en nationell standard. Här i Finland saknas ännu sådana standarder. Privata standarder ska överensstämma med principerna och kraven i rådets förordning och verkställighetsförordningen. Aktören har ansvaret för att det foder hon eller han framställer, importerar eller marknadsförs är försedda med korrekta märkningar.  

Lövlogon