Gödslingen tryggar finländarnas selenintag

Finländarna får tillräckligt selen från livsmedel, eftersom gödselmedlen kompletteras med selen.  Undersökningar visar att användning av selengödsling är det säkraste sättet att trygga en tillräcklig selenhalt i finländska livsmedel och foder. Brist på selen kan orsaka ledsjukdomar hos människor och muskeldegeneration hos djur. 

Selentillskott i gödselmedel behövs, eftersom mängden selen som är användbar för växterna, dvs. lösligt selen, i finländsk odlingsmark är liten. Gödselmedlets innehåll av oorganiskt selen omvandlas i växterna till organiska selenföreningar som människor och djur kan tillgodogöra sig säkrare och effektivare än oorganiskt selen. Selenhalterna i livsmedel sjunker snabbt om odlingsväxterna inte tillförs selen med gödselmedlen. Selengödsling måste utföras varje år, eftersom selen inte bevaras i marken i en form som är användbar för växterna.

Selen ska tillsättas i gödselmedel i form av selenat som växterna effektivast kan ta upp från marken. Mängden selen som får tillsättas i gödselmedel är 15 mg/kg. På gårdar där man i huvudsak använder stallgödsel som gödselmedel får gödselmedlet innehålla 25 mg selen per kilogram. Selenet ska tillsättas i gödselmedlen så att det inte finns på ytan av gödselmedlet. På så sätt undgår man damm och risker i arbetet när gödselmedlet hanteras.   

Selenintaget följs upp regelbundet i Finland

Selenintaget följs upp fortlöpande såväl från livsmedel som från befolkningens blodserum och mängden selengödsling ändras i överensstämmelse med behovet. Forskningar visar att den uppmätta selennivån i blod nu är 60 procent högre än före år 1984 då man började tillsätta selen i gödselmedel. För närvarande är selenintaget i Finland på den bästa nivån i Europa.

De viktigaste selenkällorna är mjölkprodukter, kött och fisk. För vegetarianer är spannmålsprodukterna den främsta selenkällan. Det finns inte selen i finländskt ekologiskt ensilage eller ekologiska vegetabilier, eftersom det för tillfället inte finns selenhaltiga gödselmedel som lämpar sig för ekoproduktion på marknaden. Ökad användning av selenfria gödselmedel samt produkter för den cirkulära ekonomin, dvs. industrins sidoströmmar, som används som gödselfabrikat kan minska selenintaget.

Internationellt intresse för selenkomplettering av gödselmedel

Selenbrist förekommer också i många andra länder. Den selengödsling som påbörjades i Finland 1984 och uppföljningen av selenhalten i livsmedel och foder samt verkningarna för folkhälsan är internationellt sett unika. Selenuppföljningen är ett lyckat exempel på myndigheternas, forskningens och industrins samarbete för att främja folkhälsan. Selenuppföljningen görs som ett samarbete mellan Livsmedelsverket, Jord- och skogsbruksministeriet, Naturresursinstitutet, Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors universitet, Finlands miljöcentral och Yara Suomi.