Den allmänna yttrandefriheten möjliggör inte sådan marknadsföring av livsmedel, som strider mot lagstiftningen

Yttrandefriheten är en rättighet som tillhör var och en. Enligt 12 § grundlagen inbegriper den rätten att framföra, sprida och ta emot information, åsikter och andra meddelanden utan att någon i förväg hindrar detta.

Begränsningar kan ändå ställas på utnyttjandet av de grundläggande rättigheterna. Inte ens de grundläggande rättigheterna är således på så vis ovillkorliga att de kunde utnyttjas obegränsat. Ofta inskränks utnyttjandet av de grundläggande rättigheterna av andra människors grundläggande rättigheter och ibland också vägande samhälleliga intressen.

I grundlagen sägs att närmare bestämmelser om yttrandefriheten utfärdas genom lag. På lagnivå har man således kunnat bestämma om sådana förbud som i praktiken tycks begränsa till exempel en näringsidkares rätt att sprida meddelanden, men med vilka man å andra sidan skyddar konsumentens rättigheter.

Sådana bestämmelser är till exempel

  • förbudet att ge vilseledande information om livsmedel
  • förbudet att framföra vetenskapligt tveksamma eller rentav osanna påståenden.

Om informationen som ska ges om livsmedel kan bestämmas med lagstiftnings- och förvaltningsmetoder, eftersom

  • marknadsföringen inte hör till yttrandefrihetsrättens s.k. kärnområde
  • syftet är att skydda till exempel konsumenternas hälsa och tillit till marknaden.

Begränsningarna ska ändå alltid vara motiverade. Förhandscensur är till exempel inte tillåtet, utan kränker yttrandefriheten.