Antalet återkallelser av livsmedel år 2020

Livsmedelsverket för statistik över livsmedel som återkallas från marknaden. Antalet återkallelser av livsmedel har ökat för femte året i rad. Antalet återkallelser av livsmedel år 2010–2020 anges i bild 1.

Antalet fall som räknas som återkallelser var 267, vilket är 67 fler (33,5 %) än året innan. Information om återkallelser har registrerats mer systematiskt sedan år 2006. Sätten att registrera information har preciserats en aning med tiden och därför är statistiken för olika år inte helt jämförbar.

Bild 1. Antalet återkallelser av livsmedel 2010–2020

Antalet återkallelser av livsmedel 2010–2020.

Vad är en återkallelse?

Aktörer inom livsmedelsbranschen ska återkalla produkter från marknaden som kan utgöra en risk för konsumentens hälsa eller väsentligt missleda konsumenten. Livsmedelsverket klassificerar ett fall som återkallelse när ett livsmedel som inte uppfyller kraven har skickats från tillverkaren eller den som saluför produkten på marknaden till följande aktör i kedjan och man försöker att förhindra att livsmedlet når konsumenten eller används som råvara inom industrin. Ibland finns hela partiet fortfarande i mellaninstansens lager, men i vissa fall har produkten redan hunnit säljas till konsumenter. Beroende på hur allvarligt produktfelet är kan det vara nödvändigt att varna konsumenten om att produkten utgör en hälsorisk.

Ett fungerande och effektivt system

Utgående från ökningen av antalet återkallelser finns det inte skäl att dra en direkt slutsats om att konsumenternas säkerhet skulle ha riskerats i samma proportion. Det kan även finnas andra orsaker till ökningen. En del konsumenter upplever sig förmodligen ha en anmälningsskyldighet om de upptäcker ett livsmedel som kan vara skadligt för hälsan på marknaden. Till exempel erfarenheter och upptäckter om oanmälda allergener offentliggörs eller meddelas till tillverkaren. Därmed är det möjligt att konsumenternas ökade vaksamhet till och med har sänkt det verkliga antalet felaktiga produkter på marknaden.

Aktörer inom livsmedelsbranschen ansvarar för livsmedlets säkerhet. Utvecklingen av företagens egenkontroll (produktanalyser, kvalitetskontroller osv.) har medfört att fel upptäcks lättare och företagen drar tillbaka fler produkter än tidigare.

Myndighetstillsynen är riskbaserad. Livsmedel som tidigare har konstaterats bristfälliga kontrolleras i fortsättningen oftare, liksom kontrollobjekt som har konstaterats ha fler risker. På grund av detta är sannolikheten för att brister upptäcks vid myndighetsgranskningar större än tidigare.

Många återkallelser gäller aktörer med kvartersbutiker som själva har köpt in ett produktparti, oftast direkt från en producent eller tillverkare utanför EU. I dessa fall är produktmängderna mycket små och hälsorisken gäller endast ett fåtal konsumenter.

Vid många återkallelser på grund av rester av växtskyddsmedel överskreds de fastställda gränsvärdena så litet, att produkterna inte utgjorde någon akut fara för konsumenterna. Partierna i fråga fick ändå återkallas och förstöras för att minska den kumulerande hälsorisken för konsumenterna.

Återkallelsen av en produkt betyder inte alltid att produkten måste förstöras som obrukbar. När det handlar om en felaktig märkning på förpackningen räcker det ofta med att fästa en ny, korrigerad etikett på produkten och sedan återbörda den till försäljning. En sådan korrigerande åtgärd är mest lämplig om produkten inte måste förvaras i kallt. Aktörerna uppmuntras även att donera produkterna till välgörenhet istället för att förstöra dem, så länge konsumentsäkerheten inte äventyras. Mer information om detta finns på Livsmedelsverkets webbplats.

Fel som upptäcks i livsmedel

Det finns ingen officiell klassificering av orsakerna till återkallelser. Livsmedelsverket använder en klassificering, där orsaken till att livsmedlet inte uppfyller kraven ses ur konsumentens synvinkel. Det finns till exempel många slags mikrobiologiska fel: om de har förekommit redan i produktens råmaterial eller tillkommit vid förpackningen av produkten och om konsumenten upplever felen som klart förnimbara eller komplett omärkbara i den hygieniska kvaliteten. Allergenfel är ingredienser eller rester därav i ett livsmedel som av misstag har fallit bort från märkningen på förpackningen och som anges i allergenförteckningen i EU:s förordning om tillhandahållande av livsmedelsinformation.

De vanligaste orsakerna till återkallelser år 2020

Så länge som återkallelser har följts har man observerat en oförklarlig variation i antalet återkallelser i olika orsaksklasser. En jämn utveckling i en eller annan riktning kan inte urskönjas. Under de senaste åren har dock allergenorsaker och mikrobiologiska orsaker varit störst till antalet. Utmärkande för återkallelserna år 2020 var upptäckten av etylenoxidrester och otaliga återkallelser som därpå följde.

Återkallelserna år 2020 anges grupperade enligt orsak i bild 2. Nedan följer en noggrannare beskrivning av de vanligaste orsakerna till återkallelser.

Etylenoxidrester i sesamfrön

I september fick Livsmedelsverket kännedom om etylenoxidrester i sesamfrön via EU:s varningssystem för livsmedel (RASFF – Rapid Alert System for Food and Feed). Därefter följde många anmälningar om detta produktfel och det ledde till sammanlagt 45 återkallelser i Finland. Detta i praktiken tidigare okända produktfel orsakade till antalet lika många återkallelser som vanliga mikrobiologiska orsaker. Produkter som återkallades var särskilt sesamfrön, tahinipasta, sesamolja och olika brödprodukter. Största delen av brödprodukterna var färdigprodukter som gräddas på försäljningsstället eller produkter avsedda för restauranger.

Bakom fenomenet stod den indiska praxisen att rena sesamfrön från bland annat salmonella med etylenoxid innan produkterna skickas vidare till europeiska företag. Etylenoxid har en steriliserande verkan, men dess gränsvärden regleras i EU-förordningen om bekämpningsmedelsrester ((EG) nr 396/2005, bilaga I) Vid långvarig användning tros ämnet öka cancerrisken. Fram till början av 2021 har inga bevis framkommit som tyder på att etylenoxid skulle ha använts omfattande i något annat sammanhang.

Mikrobiologiska fel

Olika mikrobiologiska fel (salmonella-, listeria- och andra bakterier samt mögel) orsakade, liksom etylenoxid, 45 återkallelser (17 %). Antalet fall steg med 12,5 % jämfört med året innan.

Salmonella är en vanlig orsak till återkallelser. 2020 gjordes 14 återkallelser på grund av salmonella. Dessa livsmedel var ofta kött som importerats från andra europeiska länder. Även flytande livsmedel drogs in från försäljning på grund av jäsning. I sju fall var orsaken till återkallelsen listeriabakterier.

Allergenfel

Vissa livsmedelsingredienser kan orsaka en allergisk reaktion hos en del konsumenter. Sådana ingredienser är till exempel sädesslag som innehåller gluten, mjölk, fisk, ägg och jordnötter. Dessa ska framhävas på förpackningen. Det händer att en allergen ingrediens av misstag hamnar i livsmedlet, som inte anges på förpackningen. Bakomliggande orsaker kan till exempel vara en etikett som följer ett gammalt recept. I produktions- eller förpackningsprocessen kan även misstag hända som gör att förpackningen innehåller helt eller delvis fel produkt. Allergenfel ledde till 38 återkallelser. I de flesta fall, dvs 14 stycken, var mjölk orsaken till återkallelsen.

Rester av bekämpningsmedel

Antalet återkallelser på grund av rester av bekämpningsmedel som använts i grönsaksproduktion steg ordentligt jämfört med föregående år. Så många som 36 återkallelser gjordes av frukt, grönsaker och andra växtbaserade livsmedel. I många fall överskreds gränsvärdena så litet, att produkterna inte utgjorde någon akut fara för konsumenterna. Partiet i fråga fick ändå dras in från försäljning och förstöras för att minska den kumulerande faran för konsumenterna.

I vissa fall handlade det om för stora mängder rester, i andra om helt förbjudna ämnen. Även om vissa bekämpningsmedel inte får användas inom odling i EU, har det varit möjligt att fastställa tillåtna maxmängder för importprodukter.

Andra orsaker till återkallelser samt exempel

  • Felaktiga förpackningsetiketter (16 återkallelser): fel datum, brist på finskspråkiga påskrifter eller förpackningsförvirring.
  • Kontaktmaterial orsakade 16 återkallelser. Tio av dessa gällde köksartiklar, kärl och liknande i plast som innehöll växtfibrer (t.ex. bambumjöl) som inte uppfyller EU:s förordning 10/2011 om material och produkter av plast.
  • Antalet återkallelser på grund av icke godkända nya livsmedel uppgick ifjol till 16. Oftast upptäcktes nya livsmedelsingredienser i kosttillskott (6 st.), men även i vanliga livsmedel som drycker (6 st.). Nya ingredienser är ingredienser, vars användning som livsmedel inom EU inte är känd, vilket innebär att det inte är tillåtet att saluföra dem på marknaden utan en separat säkerhetsbedömning och ett tillstånd för nya livsmedel.
  • Tillsatsämnesfel ledde till 15 återkallelser. I dessa fall innehöll livsmedlet en tillsats som inte är tillåten för livsmedlet i fråga eller så överskred mängden tillsatser i ett livsmedel den högsta tillåtna mängden.

Bild 2. Återkallelserna år 2020 grupperade enligt orsak

Återkallelserna år 2020 grupperade enligt orsak.

35 % av de återkallade livsmedlen och kontaktmaterialen för livsmedel (undantaget sesamfröfallen) härstammade från ett annat EU-land. Ca 18 % av de återkallade produkterna var finländska livsmedel och 36 % härstammade från länder utanför EU. I 46 % av återkallelserna inklusive sesamfröfallen härstammade produkten eller orsaken från länder utanför EU.

Många källor: RASFF – egenkontroll – myndighetstillsyn

Att ett livsmedel inte uppfyller kraven och måste återkallas kan uppdagas till exempel i företagets egenkontroll eller i samband med myndighetstillsynen. Även konsumenter kan meddela brister direkt till företag eller myndigheter. Också andra företag som till exempel detaljhandlare av livsmedel kan upptäcka brister i en produkts kvalitet eller märkning. De fyra främsta informationskällorna bakom återkallelser år 2020 anges i bild 3 nedan.

Det störta antalet återkallelser har under de senaste åren skett utifrån anmälningar som kommit till Finland via EU:s varningssystem för livsmedel och foder RASFF (Rapid Alert System for Food and Feed). 92 återkallelser bottnade i information som kommit via RASFF, varav 27 gällde sesamfrön. Orsakerna till de övriga anmälningarna var rätt jämnt fördelade.

När ett företag meddelar myndigheterna om en återkallelse uppger de ofta (i 41 fall år 2020) att produktfelet upptäckts i samband med företagets egenkontroll. Här avses olika uppföljnings- och mätningsåtgärder samt allmän observation av produkter och produktionen som genomförs inom företaget. Dessa återkallelser verkar vara koncentrerade till mikrobiologiska fel som har upptäckts i laboratorieundersökningar eller annan uppföljning av produktkvalitet som utförs i enlighet med egenkontrollen.

Tullen genomför förutom gränsbevakning av icke-animaliska livsmedel som härstammar från länder utanför EU också en allmän marknadsövervakning av livsmedel. En systematisk provtagning av risklivsmedel som baseras på tidigare observationer ledde i fjol till 38 återkallelser. 21 av dessa fall gällde konstaterade rester av bekämpningsmedel i produkten.

Bild 3. Varifrån härstammar informationen om behovet av återkallelse?

Varifrån härstammar informationen om behovet av återkallelse.

Återkallelserna finns på Internet

Om en del återkallelser publiceras ett pressmeddelande på Livsmedelsverkets webbplats.  Livsmedelsverket offentliggör information om en återkallelse som ett företag gjort i synnerhet om det handlar om en konsumentprodukt, om felet har en akut skadlig inverkan på konsumentens hälsa eller om den tillgängliga informationen om livsmedlet väsentligt missleder konsumenten. Ett pressmeddelande till konsumenterna görs i vanliga fall inte om storköksprodukter, eftersom livsmedlen i fråga inte kan köpas direkt av konsumenterna utan är råvaror för storkök eller livsmedel som snabbt används av restauranger. Återkallelser av sådana produkter sker effektivt via egen kommunikation inom distributionskedjan och med andra kontrollåtgärder. Andelen storköksprodukter har vanligtvis uppgått till 10–15 % av alla återkallelser.

Det är i första hand företaget som återkallar en produkt som ansvarar för att informera konsumenterna. Det finns inget separat fastställt sätt eller medium för informationen. Ett snabbt sätt att sprida information är via elektronisk media (nyhetssajter, Facebook, Twitter, företagets webbplats). En del av konsumenterna följer dock inte dessa och därför har även tryckt media sin plats när det gäller att nå ut till alla konsumenter.

Meddela misstänkta fall till hälsoinspektören i den egna kommunen

Konsumenter som misstänker att ett livsmedel är skadligt för hälsan eller inte lämpar sig som människoföda ska i första hand kontakta hälsoinspektören i den egna kommunen. Det är även bra att informera butiken där livsmedlet inhandlades, så att butiken vid behov omedelbart kan stoppa försäljningen av produkten till andra kunder.

 

Sidan har senast uppdaterats 12.3.2021