Livsmedelföretagarens egenkontroll

Livsmedelsföretagarens åtgärder för egenkontroll för att säkerställa kontaktmaterialens säkerhet och överensstämmelse med kraven

Livsmedelssäkerheten hos förpackningsmaterial och övriga kontaktmaterial kontrolleras i livsmedelslokaler med hjälp av egenkontroll. I praktiken innebär det att livsmedelsföretagaren sköter sin egenkontroll för kontaktmaterialens kemiska, mikrobiologiska och organoleptiska egenskaper.

Kontaktmaterialens mikrobiologiska säkerhet i livsmedelslokaler kontrolleras genom att testa kontaktmaterialens renhet, när de tas emot, samt genom att se till att goda hygienrutiner följs i livsmedelslokaler under den tid kontaktmaterialen lagras och används.

Förpackningsmaterialen ska lagras tillräckligt åtskilt från föroreningskällor, såsom avfall eller livsmedel (till exempel eget lagringsutrymme, skyddad förvaring, utan direkt kontakt med golv, högst för en dags behov på arbetsplatsen). Rätt rengöring av kontaktmaterialen är viktig för att man ska uppnå en tillräckligt bra hygiennivå. Detta betyder det att varje material rengörs med rätt rengöringsmedel och -sätt samt i rätt tid.

För att den kemiska säkerheten ska kunna säkerställas, ska principerna för anskaffning av livsmedelskontaktmaterial beskrivas i planen för egenkontroll. Ofta redan i ett produktutvecklingsstadium, men senast i samband med anskaffning av kontaktmaterialen, ska kontaktmaterialens livsmedelsduglighet samt lämplighet säkerställas för det avsedda användningsändamålet.  Alltid, när det görs ändringar på produkten eller tillverkningsprocessen, ska kontaktmaterialens lämplighet bedömas på nytt i förhållande till den nya situationen.

Väljande av tillförlitliga leverantörer

Det är viktigt att livsmedelsföretagaren väljer tillförlitliga kontaktmaterialleverantörer (tillverkare, importörer, distributörer). Livsmedelsföretagaren ska försäkra sig om att kontaktmaterialleverantörens verksamhet uppfyller de krav som lagstiftningen ställer för dem:

  • I Finland ska kontaktmaterialföretagaren lämna in en anmälan om sin verksamhet till den kommunala livsmedelstillsynsmyndigheten. På så sätt försäkrar man sig om det att kontaktmaterialföretagaren omfattas av livsmedelskontrollen. Anmälningsskyldigheten gäller inte samtliga företagare som är verksamma inom EU, men i Finland har anmälningsskyldigheten införts i livsmedelslagen.
  • Kontaktmaterialföretagarna ska ha ett kvalitetsledningssystem som är förenligt med EU-förordning 2023/2006 för säkerställande av goda tillverkningssed samt för kontaktmaterialens kemiska säkerhet och överensstämmelse med kraven. Kravet på att ha ett kvalitetsledningssystem gäller alla de kontaktmaterialföretagare som är verksamma inom EU-området. Kravet motsvarar livsmedelsföretagarens skyldighet att ha egenkontroll.  I praktiken räcker det att de har en skriftlig plan för egenkontroll, och på åtgärd av myndigheter har inget krav ställts på certifieringen av kvalitetsledningssystem.
  • Kontaktmaterialföretagaren ska leverera en tillbörlig förklaring om överensstämmelse med kraven och eller andra eventuella garantier om produktens livsmedelslämplighet.  

Dokumentation som påvisar överensstämmelsen med kraven och deras innehåll

När livsmedelskontaktmaterialen, såsom t.ex. förpackningsmaterialen, köps direkt från deras tillverkare eller importör, så ska livsmedelsföretagaren då be kontaktmaterialföretagaren om de handlingar som påvisar överensstämmelsen med kraven för de material och förnödenheter som levererats.

Företagaren ska regelbundet kontrollera att de erhållna handlingar som beskriver livsmedelskontaktmaterialens överensstämmelse med kraven är tidsenliga.  Att se till att handlingarna är tidsenliga ligger i princip på livsmedelsföretagarens ansvar.  Det kan dock löna sig att sluta ett avtal med den kontaktmaterialföretagare som regelbundet levererar förpackningar till livsmedelsföretagaren om att handlingarna uppdateras varje gång, då det sker ändringar i tillverkning av förpackningar eller deras råmaterial. Handlingarna ska även annars uppdateras minst vart tredje år i fråga om sådana kontaktmaterial, såsom förpackningar och förnödenheter, som beställs ofta och förpackningspartierna på så sätt förändras. I och med att både lagstiftning och materialens råvaror sällan förblir oförändrade i många år, har Livsmedelsverket rekommenderat att handlingarna uppdateras minst vart tredje år.

Om förpackningsmaterial eller andra livsmedelskontaktmaterial tas som en engångsbeställning, ska de handlingar som påvisar överensstämmelsen med kraven följas med i varje försändelse.

Handlingarna som påvisar överensstämmelsen med kraven för anordningar och möbler är giltiga så länge de används med antagandet om att de inte har ändrats i samband med reparation eller underhåll.

I handlingarna som påvisar överensstämmelsen med kraven ska alltid nämnas att materialen och förnödenheterna uppfyller minst de krav som föreskrivs i EU:s ramförordning 1935/2004. Det ska därutöver nämnas, vilka motiveringar det finns för överensstämmelsen med kraven och säkerhet (säkerhetsreferenser). Om det finns någon materialspecifik EU-lagstiftning, ska den alltid finnas med i säkerhetsmotiveringarna. Om sådan saknas, kan något EU-lands nationella lagstiftning eller myndighetsrekommendationer användas som en grund, de inom EU verksamma branschorganisationernas egna rekommendationer eller standarder samt i sista hand lagstiftningen från ett land utanför EU.

Motiveringen till att till exempel de krav som avses i förordning 1935/2004 uppfylls, ska alltid utgöras av att kraven i EU:s plastförordning 10/2011 uppfylls hos plastmaterial. Hos de pappers- och kartongprodukter, som saknar materialspecifik speciallagstiftning, kan grunden för säkerheten utgöras till exempel av att Tysklands myndighetsrekommendationer (BfR XXXVI) uppfylls samt att vissa standarder om rostfritt stål uppfylls hos rostfritt stål eller att de krav som avses i Europarådets metallresolution eller dess tekniska handling uppfylls.

De livsmedelstillsatser som livsmedelskontaktmaterial innehåller

Om så kallade tillsatsämnen med dubbel användning har använts vid tillverkning av livsmedelskontaktmaterial, ska det nämnas i de handlingar som beskriver överensstämmelse med kraven. Livsmedelsföretagaren ska kontrollera om sådana tillsatsämnen med dubbel användning (“dual use”-tillsatser och aromer) har använts i kontaktmaterialen samt försäkra sig om att de inte har någon teknologisk inverkan på livsmedlet. Hos livsmedlet får halten av dessa tillsatser inte överstiga de eventuella mängdbegränsningar som fastställts i tillsatslagstiftningen. Detta kan hända till exempel om de tillsatsämnen eller aromer som redan har tillagts i livsmedlet, överförs till livsmedlet även från dess förpackning.

Anvisningar för bedömning av de kemiska faror som kontaktmaterial medför

Uppgift om materialets lämplighet för kontakt med livsmedel – Iakttagande av anvisningar vid produktionen

Livsmedel ställer olika slags krav på de material och förnödenheter som kommer i kontakt med dem. Särskilt de ostar som ofta är mycket feta ställer olika slags krav på kontaktmaterialens kvalitet, eftersom migrationen (= överföring av ämnen) av kemiska ämnen har konstaterats vara större till ett fett livsmedel än till ett fettsnålt livsmedel.   Även surheten i surmjölksprodukter kan öka möjligheten för migration, och migrationen har i allmänhet konstaterats vara desto större, ju hetare livsmedel det är fråga om.

Av handlingarna ska även alltid framgå, till vilken typ av livsmedelskontakt materialet lämpar sig, till exempel huruvida det lämpar sig till kontakt med livsmedel i rumstemperatur eller under kylförvaring eller huruvida det kan vara i kontakt med ett hett livsmedel. Ju fler olika slags behandlingsfaser det finns i hantering av ett förpackat livsmedlet, desto större krav sätts på det material som kommer att vara i kontakt med det. Till exempel att ett livsmedel värms upp i sin förpackning i mikrougnen, kräver alltid en sådan förpackning, på vilken effekterna av uppvärmningen i mikrougnen har testats beträffande förpackningens kemiska hållbarhet och migrationen av ämnen till livsmedel.

De begränsningar som fastställts för användning av förpackningar ska kontrolleras i de ovan nämna handlingarna samt ses till att även den personal som tillverkar livsmedlen har sådan information. Om det till exempel inte framgår av handlingarna att ett livsmedel, vars temperatur är över 65 grader, inte kan förpackas i den, ska beaktas vid tillverkningsprocessen. Vid behov måste tillverkningsprocessen ändras till en sådan att det är möjligt att använda förpackningen, eller om det inte är möjligt, byts förpackningen alternativt ut till en som är lämplig.

Formning/tillverkning av livsmedelskontaktmaterial i ett livsmedelslokal

I fråga om sådana förpackningsmaterial, som formas i samband med förpackandet (till exempel djupdragningsaskar eller flaskämnen), ska ses till att de anvisningar som lämnats av den som tillverkat flaskämnet följs. De temperatur- och tidsbegränsningar som har givits är en av de eventuella styrpunkterna i tillverkningsprocessen, med vars hjälp kontrolleras de kemiska faror som förpackningen orsakar. Uppföljning av formningstemperatur och -tid förutsätter uppföljning och bokföring i livsmedelslokalen.

Om företagaren skriver ut de maskindelar som används till exempel vid bearbetning av livsmedel med en 3D-skrivare, ska man se till att vid utskrift följs de anvisningar för utskrift som givits av skrivarens leverantör samt att de råmaterial som levererats av skrivarens leverantör används. Även de temperatur- och tidsbegränsningar som har givits för 3D-utskrift är en av de eventuella styrpunkterna i tillverkningsprocessen, med vars hjälp kontrolleras de kemiska faror som förpackningen orsakar. Uppföljningen av utskriftstemperatur och -tid förutsätter därmed uppföljning och bokföring i livsmedelslokalen. Om råmaterial beställs från annat håll på egen hand eller någonting annat än vad som överenskommits med skrivarens leverantör skrivs ut, ska deras överenskommelse med kraven säkerställas i fråga om de produkter som skrivits ut med hjälp av de nödvändiga undersökningar och handlingar som påvisar råmaterialens överensstämmelse med kraven. Då blir livsmedelsföretagaren även en kontaktmaterialföretagare som förpliktas av att påvisa överensstämmelsen med kraven. Mer om detta finns att läsa i Livsmedelsverkets anvisning 17018.

Särdrag i säkerställande av anordningars och möblers överensstämmelse med kraven

I fråga om anordningar och möbler görs säkerställandet av överensstämmelsen med kraven i anskaffningsfasen genom att begära de handlingar som påvisar deras överensstämmelsen med kraven. Handlingarna i fråga är giltiga under anordningens eller möblernas livslängd med antagandet om att anordningens eller möbelns material inte har ändrats vid underhåll/reparationer. Vid underhåll av anordningar och möbler ska beaktas de eventuellt nya reservdelarnas/reparationsmaterialens överensstämmelse med kraven, och i den bokföring som förs över underhållet är det bra att skriva in de reservdelar och material som använts samt deras leverantörer.

I fråga om gamla anordningar och ytskikt är det skäl att samla in så detaljerade uppgifter som möjligt, bland annat om materialtyper, användningshistorik och utförda underhåll. Inköp av en sådan anordning, som säljs begagnad och vars material och/eller användningshistorik inte finns uppgifter om och inte heller längre kan utredas, ska undvikas.

Även slitna eller trasiga ytskikt kan orsaka migration av kemiska beståndsdelar till livsmedlet så därför ska kontrollen av ytors intakthet ingå i utrymmens och anordningars underhållsplan.

Mottagningsinspektion av livsmedelskontaktmaterial

Man ska göra en mottagningsinspektion för förpackningsmaterial och andra livsmedelskontaktmaterial, när de kommer till livsmedelslokalen. Vid inspektionen ska säkerställas att de är det som har beställts samt även att de är rena/förpackningarna är oskadade. I mottagningsinspektionen kan, beroende på verksamheten, även inkluderas en granskning av de handlingar som begärts för livsmedelskontaktmaterialen och som påvisar överensstämmelsen med kraven om någon sådan inte har gjorts vid produktionens tidigare faser, till exempel i samband med produktutvecklingen. Alltid, innan förpackandet påbörjas, ska säkerställas att man använder rätt förpackningsmaterial. Detta framhävs särskilt då, när förpackningen har ett så kallat generellt tryck och de verkliga förpackningspåskrifterna fästs på förpackningar först till exempel i form av etiketter.

Oiva-kontrollanvisningar och lättnader för småföretagare

I Oiva-kontrollanvisningarna (Oiva-kontrollanvisning 14.1) medges lättnader för småskalig tillverkningsverksamhet i fråga om säkerställande av säkerheten hos förpackningsmaterial och andra livsmedelskontaktmaterial. Om materialen tas från en partiaffär, räcker det med att produkterna är försedda med glas-gaffel-symbolen eller att produktens användningsändamål framgår av dess försäljningsnamn. I fråga om mycket feta och/eller heta livsmedel är det skäl att förpackningsmaterialets lämplighet för det avsedda ändamålet säkerställs hos partiaffären även om produkten hade en glas-gaffel-symbol.

Spårbarheten

Även livsmedelskontaktmaterialen ska kunna spåras ett steg framåt och ett steg bakåt i livsmedelslokalen. Ju mer exakt till exempel ett visst förpackningsmaterialparti kan kopplas till ett tillverkat livsmedelsparti, desto lättare går det att begränsa de livsmedel som återkallas i en eventuell återkallelsesituation som beror på kontaktmaterialet. Företagaren ska åtminstone veta, när förpackningsmaterialpartiet har tagits i bruk och vilka produkter som packats i det under den tiden och vart de har levererats.