Övervakning av märkning och registrering av djur ska riktas till alla djurarter som omfattas av systemet för identifiering av djur och till alla aktörer som är delaktiga i systemet. Övervakning utförs på alla slags djurhållningsplatser oberoende av djurantalet och djurens användningsändamål. En del av övervakningen baserar sig på Livsmedelsverkets urval. Urval betyder slumpmässigt eller riskbaserat val av objekt som ska kontrolleras i populationen. Urvalet omfattas årligen av minst tre procent av djurhållningsplatserna för nötkreatur, får, getter och svin. Dessutom sker övervakningen i samband med andra kontroller och baserat på misstanke.
Vilka utför övervakningen av märkning och registrering av djur?
Uppfyllandet av bestämmelserna om identifiering och registrering av djur övervakas av de behöriga myndigheter som föreskrivs i lagen om identifiering och registrering av djur (1069/2021). Tillsynsmyndigheter är närings-, trafik- och miljöcentralernas inspektörer, regionförvaltningsverkens länsveterinärer, kommunalveterinärer och besiktningsveterinärer. Även tullen har övervakningsrätt då djur flyttas mellan medlemsstaterna. I samband med övervakning av djurtransporter övervakar polisen att hästdjuret åtföljs av djurets identitetshandling.
Vad kontrolleras i övervakningen?
Vid övervakningen av märkning och registrering av djur kontrolleras de djurart visa krav som hänför sig till systemet för identifiering av djur. Sådana är uppgifter om djurhållningsplatserna och verksamheten i djurhållar- och djurhållningsplatsregistret, märkning av individ- och gruppdjur för de arter, för vilka märkning krävs, upprätthållande av djurhållningsplatsens journalföring samt de uppgifter som anmälts till djurregistren. Över den utförda kontrollen sammanställs en inspektionsberättelse som levereras till djurhållaren efter inspektionen.
Vad händer om det vid kontrollen upptäcks brister?
Om det vid kontrollen konstateras försummelser i uppfyllandet av bestämmelserna om märkning och registrering av djur, vidtar tillsynsmyndigheten åtgärder för att säkerställa att aktören rättar till bristerna. Tvångsmedel är enligt lagen om identifiering och registrering av djur bl.a. en bestämmelse över att bristen bör åtgärdas. Bestämmelse kan intensifieras med vite eller med hot om tvångsutförande. I lindriga fall kan man överväga att ge en uppmaning.
Flyttning eller överlåtelse från djurhållningsplatsen, av sådana djur som vid övervakningen har konstaterats ha brister i kraven som hänför sig till systemet för identifiering av djur kan förbjudas, om djurhållaren trots uppmaning inte korrigerar bristerna inom utsatt tid. Förbudet kan gälla enskilda djur eller djurhållningsplatsens alla djur av samma djurart. Flyttningsförbudet är en säkerhetsåtgärd som förhindrar att ett djur vars identitet och/eller spårbarhet inte kan fastställas kommer in i livsmedelskedjan eller medför risk för spridning av djursjukdomar. Flyttningsförbudet är i kraft tills de brister som ligger som grund för förbudet kan konstateras ha korrigerats på behörigt sätt.
För försummelser av 3-16 § och 18-19 § i lagen om identifiering av djur (1069/2021) kan påföras djurens identifierings och registreringsövervaknings påföljdsavgift vars storlek kan vara 300-5000 €.
Ett oidentifierat djur kan också bestämmas att avlivas på regionförvaltningsverkets beslut.
I efterhand kontrolleras att de brister som upptäckts vid kontrollen har åtgärdats
Åtgärdandet av de brister som konstaterats vid övervakningen kontrolleras i efterhand. De utförda korrigeringarna kan, beroende på deras art, verifieras antingen administrativt eller genom ett gårdsbesök. Bestämmelser om avgiftstaxorna för extra tillsyn och förnyad kontroll som utförs av tillsynsmyndigheterna finns i statsrådets förordningar som gäller olika myndigheter. Mer information om livsmedelskedjans myndighetstillsyns avgiftsbelagdhet finns på Livsmedelverkets webbplats.