Förbindelsevillkor för ersättning för ekologisk produktion 2020

1. Förbindelse

Ersättning för ekologisk produktion är en stödform som EU delfinansierar och som bygger på programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 20146-2020.

Förbindelsen om ersättning för ekologisk produktion är uppdelad i två delar enligt typen av gård. Förbindelsen för växtodlingsgårdar kallas förbindelse om ekologisk produktion och förbindelsen för husdjursgårdar kallas förbindelse om ekologisk husdjursproduktion. När man hänvisar till båda förbindelserna använder man den gemensamma benämningen ekoförbindelse.

1.1. Ekoförbindelsernas innehåll

En förbindelse om ekologisk produktion ingås antingen för hela gården eller i undantagsfall för bara en del av gården, för vilken det betalas ersättning för ekologisk produktion. I kapitel 5 berättas om kraven i samband med förbindelsen.

I förbindelsen ingår också en basnivå och minimikrav, för vilka inte direkt betalas stöd, men som ska iakttas som villkor för att ersättning ska betalas. Om kraven enligt basnivån berättas i kapitel 3 och om minimikraven berättas i kapitel 4. En odlare som ingår förbindelse ska också iaktta tvärvillkoren. Om tvärvillkorskraven berättas i kapitel 2.

1.2. Att ingå förbindelse

En jordbrukare som uppfyller de allmänna förutsättningarna för ingåendet av förbindelse kan ingå ekoförbindelse.

Ersättning för ekologisk produktion kan betalas till en odlare som uppfyller de ovan nämnda villkoren, under förutsättning att hon eller han senast 15.6.2020 har lämnat in en skriftlig, på blankett 215 uppgjord förbindelse jämte behövliga bilagor till den närings-, trafik- och miljöcentral (NTM-central), inom vars verksamhetsområde gårdsbruksenhetens driftscentrum eller produktionsbyggnad är belägen. Om gårdsbruksenheten inte har något driftscentrum eller någon produktionsbyggnad inlämnas ansökan till den NTM-central inom vars område största delen av gårdsbruksenhetens åkrar är belägna. En ansökan som inlämnas per post anses ha inlämnats i tid om den adresserats till ovan nämnda behöriga myndighet och har poststämplats senast 15.6.2020.

När jordbrukaren ingår ekoförbindelse åtar sig hon eller han att i fem år vidta åtgärderna i ekoförbindelsen enligt vad som sägs nedan. Förbindelseperioden för en ekoförbindelse som ingås 2020 börjar 1.5.2020 och slutar 30.4.2025. Förbindelseåret börjar 1.5 och slutar 30.4.

Förbindelsen kan efter den femåriga förbindelseperioden förlängas med ett år åt gången om de villkor som anges i punkt 5.10. uppfylls.

Se punkt 1.3. för ändring av förbindelsen vid ändringar i lagstiftning (t.ex. byte av programperioden)

1.3. Ändring av förbindelsen vid ändringar i lagstiftningen

Förbindelsen kan ändras för att beakta ändringar i lagstiftningen som gäller villkoren för den berörda ersättningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013, artikel 48).

Om ersättningstagaren inte godkänner ändringen förfaller förbindelsen och en redan utbetald ersättning återkrävs inte.

1.4. Allmänna förutsättningar för att ingå förbindelse

Jordbrukaren och gårdsbruksenheten

Med jordbrukare avses en fysisk eller juridisk person eller en grupp av fysiska eller juridiska personer som idkar jordbruk eller trädgårdsodling på en gårdsbruksenhet i Finland som är i personens eller gruppens besittning.

Med gårdsbruksenhet avses en sådan produktionsenhet som en jordbrukare leder och som används för bedrivande av jordbruk samt bildas av en eller flera fastigheter eller delar av fastigheter eller av en eller flera produktionsbyggnader jämte mark och som är funktionellt och ekonomiskt självständig och förvaltas som en helhet på grundval av ägande eller hyra.

Aktiv jordbrukare

Jordbrukaren ska vara aktiv jordbrukare som avses i artikel 9.2 - 9.5 i förordning (EU) nr 1307/2013.

Den så kallade förbudslistan som hörde samman med begreppet aktiv jordbrukare har inte längre tillämpats från och med 2019. I och med detta kontrolleras det inte längre om en jordbrukare som ansöker om EU:s direktstöd eller programbaserade jordbrukarersättningar driver verksamheter som finns med på förbudslistan.

Areal

För beviljande av ersättning för ekologisk produktion förutsätts att jordbrukaren under hela förbindelseperioden i sin besittning och i sin förbindelse har minst 5 hektar åkerareal som berättigar till ersättning eller minst 1 hektar åkerareal som berättigar till ersättning och som årligen används för odling av trädgårdsväxter. Med åkerareal avses areal vars markanvändningsslag är åker. Med trädgårdsväxter avses de trädgårdsväxter som anges i bilaga 7.

Ålder

För godkännande av förbindelse förutsätts att den fysiska person som är sökande eller hans eller hennes make är minst 18 år den 31 december året innan förbindelsen ingås, dvs. den person som är sökande och ingår förbindelsen år 2020, eller hans eller hennes make, ska vara född senast 31.12.2001. Med make avses sökandens make eller maka eller en person som lever med sökanden under äktenskapsliknande förhållanden (inkomstskattelagen (1535/1992) 7 § 3 mom.).

En förbindelse av en person under 18 år kan dock godkännas i det fall att personen idkar jordbruk som samägare tillsammans med förälder eller om det finns andra särskilda skäl att avvika från ålderskravet.

Om jordbruk och trädgårdsodling bedrivs av flera jordbrukare eller i form av en sammanslutning, förutsätts för beviljande av ersättning att minst en jordbrukare, en medlem i sammanslutningen, en delägare eller en bolagsman uppfyller ålderskravet.

Ålderskravet gäller inte ett offentligrättsligt samfund, en förening, en stiftelse, en fängelselägenhet eller en skollägenhet.

Utbildning i ekologisk produktion

En förutsättning för att en förbindelse om ekologisk produktion ska kunna ingås är att jordbrukaren eller den som svarar för gårdsbruksenhetens skötsel har genomgått en minst fem dagar lång grundkurs i ekologisk odling eller har motsvarande utbildning i bedrivande av ekologisk jordbruksproduktion. Som annan motsvarande utbildning motsvarar t.ex. studier i ekologisk odling som avlagts vid en läroinrättning.

En förutsättning för att en förbindelse om ekologisk produktion av husdjur ska kunna ingås är att jordbrukaren eller den som svarar för gårdsbruksenhetens skötsel har genomgått en minst två dagar lång utbildning i ekologisk husdjursskötsel, dvs. att hon eller han har en minst sju dagar lång utbildning.

Är det fråga om jordbruk som bedrivs i form av en sammanslutning, ska den som svarar för gårdsbruksenhetens skötsel uppfylla det utbildningskrav som är en förutsättning för en förbindelse. Intyg över att utbildningskravet uppfyllts ska ges in till närings-, trafik- och miljöcentralen senast den sista dagen för ansökan om arealstöd det år då förbindelsen ingås.

Kravet på utbildning behöver inte uppfyllas om jordbrukaren ansöker om förbindelse för växtodlingsgård, och om hon eller han haft ett gällande avtal om miljöspecialstöd om ekologisk produktion eller ekologisk husdjursproduktion, som börjat 2007-2014.

Kravet på utbildning behöver inte uppfyllas om jordbrukaren ansöker om förbindelse för husdjursgård, och om hon eller han haft ett gällande avtal om miljöspecialstöd om ekologisk husdjursproduktion, som börjat 2007-2014. Om jordbrukaren har haft ett avtal om ekologisk produktion (växtodlingsgård) ska hon eller han avlägga ytterligare två kursdagar innan hon eller han kan ansöka om förbindelse om husdjursgård (utbildningen ska ha avlagts senast 30.4.).

Anmälan till kontrollsystemet för ekologisk produktion

Jordbrukaren ska lämna in en ansökan om anslutning till det kontrollsystem som avses i artikel 27 i förordningen om ekologisk produktion (EG nr 834/2007) senast 30.4.2020. Gården ska iaktta anvisningarna för ekoproduktion från och med 1.5. Gården ska höra till kontrollsystemet under hela förbindelseperioden. En gård som ansöker om förbindelse för växtodlingsgårdar ska ansöka om anslutning till ekokontollen genom att lämna in Livsmedelverkets blanketter Ekokontrollblankett 1 och kompletteringsblankett 1 A till NTM-centralen. Gården ska omfattas av kontrollsystemet för åkerbrukets och växthusproduktionens del.

En förutsättning för att en förbindelse om ekologisk produktion av husdjur ska kunna ingås är dessutom att jordbrukaren har godkänts för kontrollsystemet beträffande de djurarter som förbindelsen avser. Vid byte av produktionsinriktning ska en anmälan lämnas till kontrollsystemet.

För att förbindelsen för en gård som ansöker om anslutning till kontrollsystemet ska kunna godkännas måste det inledande kontrollbesöket för kontrollsystemet ha utförts senast 15.6. det första förbindelseåret. Kravet gäller inte ekogårdar som redan hör till ekokontrollsystemet och där det inledande kontrollbesöket har utförts på gården redan tidigare.

2. Tvärvillkor och bevarande av jordbruksmarken

2.1. Tvärvillkor

Beviljandet av ersättning för ekologisk produktion förutsätter att tvärvillkoren följs.  Tvärvillkorens innehåll inklusive kraven utreds närmare i Tvärvillkorsguiden som kan läsas på Livsmedelverkets webbsidor. Tvärvillkoren indelas i föreskrivna verksamhetskrav och krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden

De föreskrivna verksamhetskraven består av EU:s rättsakter och nationell lagstiftning. Författningarna finns förtecknade i bilaga 3 och de kan bli föremål för ändringar. De nyaste ändringarna sammanställs i Tvärvillkorsguiden varje år. Jordbrukaren åtar sig att följa gällande författningar och rättsakter.

Bestämmelser om kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden ingår i statsrådets förordning (4/2015 med ändringar). I bilaga 4 förtecknas förordningens viktigaste krav. Förordningens innehåll utreds närmare i den ovan nämnda Tvärvillkorsguiden. Tvärvillkorsguiden finns på adressen livemedelsverket.fi → tvärvillkor.

2.2. Bevarande av jordbruksmarken

Jordbruksmarken ska, om den inte används för jordbruksverksamhet, hållas öppen. En areal för permanenta grödor betraktas som öppen även om det finns plantskolor, fruktträd eller bärbuskar på området. På en areal med permanenta betesmarker och permanenta gräsmarker får det växa högst 50 träd per hektar av andra än ovan nämnda vedartade växter. Som träd betraktas sådana över 2 meter höga växter med vedstam som har en enda stam eller flera stammar från samma rot samt sådana 0,5-2 meter höga växter med vedstam som inte är lämpliga som föda för produktionsdjur. På en areal med permanent gräs- eller betesmark får det finnas högst 50 stycken andra växter än ovan avsedda vedartade växter per hektar.

Användning av jordbruksmarken för andra ändamål än jordbruk

Före sådd, efter skörd och under vintersäsongen är iståndsättningsåtgärder eller andra motsvarande åtgärder för förbättrande av åkerns kulturtillstånd, kommunaltekniska arbeten, verksamhet i anslutning till turism och rekreation samt annan motsvarande verksamhet tillåtna på jordbruksmark. Under vegetationsperioden, före skörd, får arealer kortvarigt användas för annat än jordbruk, om verksamheten inte skadar skörden. På jordbruksmark som används för andra ändamål än jordbruksverksamhet tillämpas tvärvillkoren. Användningen av arealerna för annat än jordbruksverksamhet får inte äventyra jordbruksanvändningen av arealerna under följande vegetationsperiod.

Om jordbruksmark helt tas ur jordbruksanvändning, ska detta anmälas i stödansökan på det sätt som Livsmedelsverket bestämmer. Arealer som tagits ur jordbruksanvändning får inte utnyttjas för jordbruksverksamhet under anmälningsåret och de därpå följande fyra åren. Arealer som tagits ur jordbruksanvändning får med avvikelse från vad som sägs ovan återtas i jordbruksanvändning, om byggnaderna eller konstruktionerna på området rivs eller om det är fråga om något annat av sökanden oberoende undantagsfall som godkänts av kommunens landsbygdsnäringsmyndighet.

I kapitel 8.2. berättas hur ekoersättning som betalats för skiften påverkas av att arealer tas ur jordbruksanvändning.

3. Basnivån för ersättning för ekologisk produktion

Den som ingått ekoförbindelse ska iaktta kraven enligt basnivån. I basnivåns krav ingår minimikrav (kap. 4) och några punkter ur tvärvillkoren (SRf 4/2015) och den s.k. nitratförordningen (SRf 1250/2014). Kraven enligt basnivån är följande.

En odlad åker och en areal för permanent gröda ska odlas i enlighet med normal god jordbrukarsed med hänsyn till förhållandena på orten. Odlad åker och en areal för permanent gröda ska bearbetas, gödslas och sås eller planteras på ett ändamålsenligt sätt så att det är möjligt att åstadkomma en jämn groning och ett enhetligt växtbestånd. Vid odlingen ska växtarter och växtsorter som lämpar sig för området användas och den utsädesmängd som sås ska vara tillräcklig. Sådden eller planteringen ska göras senast den 30 juni. Om det är fråga om ett skifte där det odlas trädgårdsväxter som avses i bilaga 4 räcker det att skiftet sås in med förgröda senast den nämnda utsatta dagen. Om sådd eller plantering inte är möjlig senast på den nämnda utsatta dagen på grund av exceptionella väderleksförhållanden, ska sådden eller planteringen ske genast när förhållandena tillåter det. Om det likväl sås eller planteras salladsväxter, kinakål, blomkål, broccoli, spenat, dill, kålrabbi eller rova på skiftet behöver inte heller någon förgröda sås in före den utsatta dagen.

Vid odling av jordgubbar, åkerbär och allåkerbär förutsätts det att det finns minst 15 000 plantor per hektar. Om de nämnda växterna odlas så, att plast inte används för att täcka markytan och de revplantor som uppstår får slå rot bredvid moderplantan, ska planttätheten under den första vegetationsperioden vara minst 11 000 plantor per hektar. Vid odling av vinbär och krusbär förutsätts 1 200 plantor per hektar, vid odling av hallon 2 800 plantor per hektar, vid odling av bäraronia, bärhäggmispel och havtorn 800 plantor per hektar, vid odling av buskblåbär 2 250 plantor per hektar och vid odling av fruktträd 400 plantor per hektar.

På odlad jordbruksmark ska växtskyddet skötas och ogräsens spridning förhindras med hjälp av växelbruk eller på mekanisk, biologisk eller kemisk väg. Jordbrukaren ska förfara så, att produktion av en bärgnings- och marknadsduglig skörd är möjlig. Om ingen skörd bärgas från jordbruksmarken ska den växtlighet som produceras på jordbruksmarken vid behov hanteras så att det också följande år går att anlägga ett växtbestånd på jordbruksmarken eller producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd.

  • Spridning av gödselmedel på åkrar ska göras så att det inte sker någon avrinning i vatten och så att det inte finns någon risk för alvförtätning. Vid gödsling ska genomsnittlig skördenivå, odlingszon, växtföljd, växelbruk och jordart beaktas.
  • Gödselmedel får inte spridas på snötäckt, frusen eller vattenmättad mark.
  • Spridning av stallgödsel och organiska gödselfabrikat på åkrar är förbjuden från ingången av november till utgången av mars.
  • Om spridningsförhållandena medger det är spridning av stallgödsel tillåten fram till utgången av november av orsaker som beror på exceptionella väderleksförhållanden.
  • Gödsling närmare ett vattendrag än fem meter är förbjudet. På den följande fem meters zonen från vattendraget är ytspridning av stallgödsel och organiska gödselfabrikat förbjudet, om inte åkern bearbetas inom ett dygn från spridningen. De ovannämnda gödslings- och ytspridningsförbuden hindrar dock inte att husdjur betar på områdena i fråga.
  • På sådana delar av åkerskiften där lutningen är minst 15 procent är spridning av flytgödsel, urin och flytande organiska gödselfabrikat på annat sätt än genom placering alltid förbjudet. Andra typer av stallgödsel och organiska gödselfabrikat som sprids ut på sluttande delar av åkerskiften ska bearbetas in i jorden inom åtta timmar från spridningen.
  • Mängden totalkväve i stallgödsel från produktionsdjur och organiska gödselfabrikat som sprids årligen får vara högst 170 kg/ha.
  • I maximimängderna för lösligt kväve ingår lösligt kväve i oorganiska gödselmedel, i stallgödsel från produktionsdjur, inklusive stallgödsel som samlas där djuren betar, och i organiska gödselfabrikat. Det kväve som ingår i stallgödsel som blir kvar på åkerskiften som används för bete har beaktats i de maximala mängderna för kvävegödsling beaktas enligt tabellen
  • De maximala mängderna lösligt kväve per år (kg/ha) är följande för olika växter berättas i bilaga 5.
  • Verksamhetsutövaren ska vart femte år låta göra en gödselanalys för att bestämma halterna av lösligt kväve, totalkväve och totalfosfor i stallgödseln. Analysresultatet ska också finnas hos den aktör som tar emot stallgödsel. Gödslingen ska planeras antingen utifrån gödselanalysen eller på basis av de tabellvärden som anges i guiden om tvärvillkor.
  • Verksamhetsutövaren ska bevara uppgifterna från gödselanalysen och varudeklarationerna för de organiska gödselfabrikaten och på begäran visa dem för tillsynsmyndigheten
  • Verksamhetsutövaren ska årligen föra bok över gödslingen och på begäran lämna uppgifterna till tillsynsmyndigheten. Bokföringen ska innehålla följande uppgifter:

Mängden stallgödsel och organiska gödselfabrikat samt kvävegödsel som använts för tillförsel av näringsämnen på åkrarna samt det lösliga kvävet och totalkvävet i dem, skördenivåer, tidpunkterna då stallgödsel eller organiska gödselfabrikat har spridits på åkrarna.

Därtill måste jordbrukaren efterfölja den tionde föreskriven verksamheten som avses i bilaga 3.

4. Minimikraven för ersättning för ekologisk produktion

De bestämmelser om användning av fosfor som meddelats med stöd av lagen om gödselfabrikat (539/2006) ska följas på gården. En jordbrukare som har ingått en ekoförbindelse får använda högst 325 kg/ha/5 år, dvs. i medeltal 65 kilogram fosfor per hektar åker och år. Vid gödsling av trädgårdsväxter får högst 560 kg/ha/5 år, dvs. i medeltal 112 kilogram fosfor användas per hektar åker och år. På ovannämnda mängder får fosforutjämning tillämpas. Vid fosforgödsling får det årliga över- och underskottet dock utjämnas under utjämningsperioden (fosforutjämning). Utjämningsperioden omfattar högst fem år. Fosforutjämningen ska inledas när den tillåtna årliga fosfornivån överskrids. Fosforutjämningen kan inledas också när den tillåtna årliga mängden fosfor underskrids. Tidpunkten för utjämningsperiodens början och slut ska anges i de skiftesspecifika anteckningarna.

Obs! En gård som ingått miljöförbindelse ska iaktta de begränsningar för gödsling med fosfor och kväve som motsvarar miljöförbindelsens gårdsspecifika åtgärd.

Näringsämnena i stallgödsel från husdjur ska beaktas i enlighet med statsrådets förordning (1250/2014) om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling. Det är inte tilllåtet att använda tabellvärden och värden från analys av stallgödsel i kors. Av den sammanlagda fosforn i stallgödsel och cellsaft från potatis beaktas 100 procent. Av den sammanlagda fosforn i pälsdjursspillning, i köttbenmjöl och i livsmedelsavfall från livsmedelsindustrin samt av den sammanlagda fosforn i bearbetat slam från slamavskiljare och slam från reningsverk beaktas 60 procent. Fosforn i organiska gödselfabrikat beaktas på basis av den råvara som gödselfabrikatet innehåller mest av.

Växtskyddsmedel ska användas på ett korrekt sätt i enlighet med det konstaterade behovet och med iakttagande av bruksanvisningarna. Vid yrkesmässig användning av växtskyddsmedel ska även de allmänna principerna för integrerat växtskydd iakttas.

På en gårdsbruksenhet får växtskyddsmedel spridas endast av den som har ikraftvarande examen om växtskyddsmedel som godkänts av säkerhets- och kemikalieverket eller som fått rätt att ordna denna examen eller som har en utbildning om användning av växtskyddsmedel enligt Miljöstöd för jordbruket för programperioden 2007–2013, som är i kraft.

Den växtskyddsspruta som används för spridning av växtskyddsmedel på gården ska vara säkerhetstestad av en person som godkänts för uppgiften av säkerhets- och kemikalieverket.  En ny växtskyddsspruta behöver inte testas förrän fem år efter att den skaffats, om den uppfyller kraven i statsrådets förordning om maskiners säkerhet (400/2008) och bestämmelserna i standardserien EN ISO 16119, eller om växtskyddssprutan har skaffats före den 15 december 2011 uppfyller bestämmelserna i standardserien SFS-EN 12761. Traktorsprutor som är i yrkesmässigt bruk ska testas en gång senast den 26 november 2016 och därefter vart femte år. Om spridningsutrustningen tidigare har testats på behörigt sätt enligt jordbrukets miljöstöd perioden 2007–2013 behöver utrustningen inte testas på nytt före fem år efter testningen.

5. Krav som gäller förbindelsen

5.1. Skiften som omfattas av förbindelsen

Skiften kan läggas till i förbindelsen fram till stödansökningstidens utgång (år 2020 fram till 15.6).

När förbindelsen ingås ansluts gårdens samtliga ersättningsberättigande åkerskiften till förbindelsen. Åkrar som tas ur jordbruksproduktion under förbindelseperioden eller där det är svårt att producera de avsalugrödor som avses i bilaga 2 får lämnas utanför förbindelsen.

Sådana skiften är exempelvis mycket steniga skiften. Hit kan också räknas skiften som anmälts för miljöersättningens skiftesspecifika åtgärd skyddszon eller som omfattas av ett miljöspecialavtal som gäller skötsel av skyddszon, långvarig vallodling på torvåker, främjande av naturens och landskapets mångfald eller miljöavtal om skötsel av åkrar för tranor, gäss och svanar. Dessa skiften kan ändå också anslutas till förbindelsen när förbindelsen ingås.

En förbindelse kan även ingås för enbart de ersättningsberättigande åkerskiften på en gårdsbruksenhet där sådana frilandsgrönsaker som avses i bilaga 1 ingår i växtföljden under förbindelseperioden. Utöver denna förbindelse som omfattar en del av gården, kan en gårdsbruksenhet inte ha någon annan förbindelse om ekologisk produktion.

En förbindelse kan inte ingås för en åkerareal på vilken rörflen odlas i energiproduktionssyfte. På en gårdsbruksenhet kan dock rörflen odlas antingen konventionellt eller ekologisk förutsatt att produktion ordnas i produktionsenheter enligt anvisning för ekologisk produktion.

5.2. Omläggning av förbindelseskiften till ekologisk produktion

Samtliga åkerskiften som omfattas av en förbindelse om ekologisk produktion på en gårdsbruksenhet ska läggas om till ekologisk produktion.

På gårdsbruksenheten kan man bedriva växthusproduktion som inte är ekologisk, om det i växthusen odlas andra arter och sorter än på friland och produktionen har ordnats i produktionsenheter i enlighet med förordningen om ekologisk produktion och arealen inte omfattas av förbindelsen.

Ekologisk odling på en åkerareal på en gårdsbruksenhet ska inledas från ingången av det första förbindelseåret på en areal på minst fem hektar eller, om det är fråga om odling av frilandsgrönsaker som anges i bilaga 1 eller trädgårdsväxter som anges i bilaga 7, på en areal på minst en hektar. Samtliga skiften ska vara ekologiskt odlade senast från ingången av det andra förbindelseåret. Omläggningen till ekologisk produktion kan ske också per jordbruksskifte.

För de skiften som anslutits till ekoförbindelsen under förbindelseperioden ska den ovan nämnda tidtabellen iattas. På skiften som ansluts det andra förbindelseåret eller senare ska ekologisk odling inledas genast när skiftet ansluts till förbindelsen.

5.3. Krav på avsalugrödor och växter som odlas på förbindelsearealen

På en gårdsbruksenhet ingår förbindelse, och där åkrarna är i ekologisk produktion (en s.k. gammal ekogård) ska det under förbindelseperioden odlas sådana avsalugrödor som avses i bilaga 2 på i genomsnitt minst 30 procent av förbindelsearealen.

På en gårdsbruksenhet som ingår förbindelsen om ekologisk produktion och samtidigt förbinder sig att lägga om åkrarna till ekologisk produktion (ny ekogård) ska det under det fjärde och femte förbindelseåret odlas avsalugrödor på sammanlagt i genomsnitt minst 30 procent av förbindelsearealen.

På en gård som ingått miljöspecialavtal om ekologisk produktion programperioden 2007-2013 eller avtal om ekologisk husdjursproduktion år 2013 (och ingått en ekoförbindelse 2015) ska kravet på odling av avsalugrödor iakttas från och med år 2016, inbegripet det nämnda året. På motsvarande sätt ska kravet på odlingsgrödor iakttas från och med år 2017 om miljöspecialavtal har ingåtts år 2014.

Om jordbrukaren ingår en ny förbindelse på grund av tilläggsarealer som avses i punkt 8.1., ska avsalugrödor ändå produceras enligt tidtabellen som gäller gårdens ursprungliga ekoförbindelse. D.v.s. om jordbrukaren ingår en ny förbindelse på grund av att det till förbindelsen fogas över 5 hektar areal som inte ingick i en ekoförbindelse året innan, ska avsalugrödor fortfarande produceras enligt kravet för gårdens ursprungliga förbindelse.

Under förbindelsens fortsatta år ska odlingen av avsalugrödor ske så, att avsalugrödor har odlats på i medeltal minst 30 % av förbindelsearealen beräknat utifrån alla år som omfattas av kravet. Uppfyllandet av kravet kan kontrolleras genom att man räknar ihop mängden avsalugrödor för de år då gården har berörts av kravet och dividerar denna summa med summan av de motsvarande årens förbindelsearealer.

Gården behöver inte producera avsalugrödor om skörden till största delen används som foder för den egna boskapen eller som foder för boskapen på gårdsbruksenheter som har ingått en förbindelse om ekologisk produktion av husdjur och som regelbundet samarbetar med den gårdsbruksenheten. Det ska uppgöras ett skriftligt avtal om samarbetet, där man beskriver samarbetets omfattning, art och avtalstidens längd. För att undantag från odling av avsalugrödor ska kunna tillämpas ska en kopia av samarbetsavtalet inlämnas till NTM-centralen.

Kravet på avsalugrödor gäller inte förbindelse om ekologisk husdjursproduktion eller förbindelse av gårdens del som ingås på grund av odling av frilandsgrönsaker. På arealen av en förbindelse som ingåtts på grund av odling av frilandsgrönsaker, ska odlas frilandsgrönsaker som avses i bilaga 1.

På en areal som omfattas av ekoförbindelse kan odlas rörflen till foder eller strö. Dessa arealer anmäls i jordbruksskiftesuppgifterna med växtkoden med nämnd syfte.

På en gård som ingått ekoförbindelse kan högst 25 procent av den areal som omfattas av förbindelsen utgöras av trädesareal eller vall på naturvårdsåker. Om den areal som avses ovan är större än detta kan ersättning för träda och naturvårdsåkrar dock betalas för den areal som fås då summan av gårdsbruksenhetens övriga ersättningsberättigande åkerareal delas med tre.

Vid beräkningen beaktas alltså inte åkrar för vilka ersättning inte betalas, såsom trädgårdsland och tillfälligt icke odlad areal.

Om t.ex. 60 % av förbindelsearealen är träda, 10 % är tillfälligt icke odlad areal och 30 % är havre, betalas för trädan ersättning för den andel man får genom att dividera havrens andel med tre. I detta fall skulle alltså ersättning betalas för havren och för 10 % av trädan, dvs. för sammanlagt 40 % av förbindelsearealen.

Hela förbindelsearealen kan odlas som gröngödslingsvall i högst två år. Om odling av trädgårdsväxter omfattas av förbindelsen ska trädgårdsväxter dock odlas på minst en hektar åkerareal. Ett enskilt åkerskifte kan odlas som gröngödslingsvall i högst tre år i följd.

5.4. Val och ändring av förbindelsetyp

En jordbrukare kan ingå förbindelse om ekologisk husjursproduktion förutsatt att gården har minst 0,3 djurenheter av ekologiskt uppfödda djur per förbindelsehektar. Som förbindelsehektar betraktas de skiften som omfattas av ekoförbindelse 15.6.

En förbindelse om ekologisk produktion kan under förbindelseperioden ändras till förbindelse om ekologisk husdjursproduktion under förutsättning att villkoren för ingående av ifrågavarande förbindelse uppfylls. Ersättning betalas enligt ersättningen för ekologisk husdjursproduktion från och med följande förbindelseår. Ändring av förbindelse söks hos NTM-centralen på blankett 215.

På motsvarande sätt kan förbindelse om ekologisk husdjursproduktion ändras till förbindelse om ekologisk produktion, om man upphör med ekologisk husdjursproduktion eller helt upphör med husdjursprodukton eller om gårdens djurtäthet sjunker under den föreskrivna gränsen.

Om djurtätheten under ett visst år inte uppfylls ändras förbindelsen om ekologisk husjursproduktion till förbindelse om ekologisk produktion. Jordbrukaren kan ansökan om att ändra förbindelsen till förbindelse om ekologisk husdjursproduktion från och med följande förbindelseår.

5.5. Beräkning av djurantalet

På en gårdsbruksenhet för vilken det har ingåtts en förbindelse om ekologisk produktion, ska husdjursproduktionen under förbindelseperioden fortgående vara ekologisk. De djurslag som produceras kan dock variera. När antalet djurenheter beräknas beaktas mjölkkor, dikor, övriga nötkreatur, får, getter, suggor, slaktsvin, galtar samt hönor, tuppar, broilrar, kalkoner, gäss, ankor och moderdjur av fjäderfä som är i ekologisk husdjursproduktion på jordbrukarens gårdsbruksenhet och som jordbrukaren eller jordbrukarens familjemedlemmar innehar. Produktionsbyggnaderna ska vara i jordbrukarens besittning.

På en gårdsbruksenhet kan det finnas också annan djurproduktion än ekologisk produktion, om djuren är av ett annat djurslag än de som den ekologiska husdjursproduktionen omfattar och skötseln av dem har ordnats i produktionsenheter i enlighet med förordningen om ekologisk produktion.

Förutsättningar för beräkning av djurantalet

Jordbrukare som håller nötkreatur, får, getter, svin och fjäderfä ska vara registrerade som djurhållare. Nötkreatur, får och getter ska vara märkta och registrerade. Svinen ska vara märkta och djurantalen ska vara anmälda.

Beräkning av djurantalet

Om omräkningen av djur till djurenheter berättas i bilaga 6.

Gårdens djurtäthet beräknas utifrån gårdens djurantal i medeltal under kalenderåret.

Om djurarten ändras ska djurantalet beaktas vid beräkningen av antalet djurenheter antigen a) från och med det följande stödåret förutsatt att gården har anslutit till kontrollsystemet för ekologisk produktion i fråga av respektive djurslag senast 30.4 före stödårets början eller b) från ingången av följande kalenderår, om gården ansluter sig till kontrollsystemet efter 30.4. Räkningsperioden för djur avslutas alltid vid utgången av det berörda kalenderåret. Om ändring av djurslag ska anmälas till NTM-centralen på blankett 215 i samband med huvudstödansökan.

När antalet djurenheter beräknas beaktas för varje djurgrupp det antal djur som införts i djurregistret.

För de djurgrupper för vilka det inte finns något djurregister (fjäderfä) används vid beräkningen av antalet djurenheter det faktiska djurantal per grupp som enligt bokföringen finns i besättningen den första dagen i kalendermånaden.

Som beräkningsperiod för beräkning av antalet djurenheter i medeltal används ett kalenderår. Vid beräkningen av det genomsnittliga djurantalet beaktas de lamningsanmälningar för får och getter som gjorts senast den 31 januari följande år efter stödåret.

Vid beräkningen av antalet djurenheter för svin lämnar man när man räknar ut medeldjurantalet bort de två månader som djurantalet varit minst.

Vid beräkningen av antalet djurenheter för fjäderfän lämnar man när man räknar ut medeldjurantalet bort de fyra månader som djurantalet varit minst.

Om sökanden anmäler produktionsuppehåll, som har tagit plats under räkningsperioden, räknas inte ut de ovannämnda månaderna ut medeldjurantalet.

Om produktionen av en djurgrupp har inletts eller avslutats under den period då stödet bestäms och det inte är fråga om överföring av besittningsrätten till hela gårdsbruksenheten, ska vid beräkning av det genomsnittliga antalet djur i en djurgrupp antalet djur antecknas som noll de dagar djuren räknas innan produktionen inleds eller de dagar djuren räknas efter att produktionen avslutats.

5.6. Anmälan om djurantal och produktionsuppehåll

Djurantal behöver anmälas endast i fråga om fjäderfä. För de andra djurslagens del kontrollerar förvaltningen automatiskt djurantalet när djurslaget har anmälts till förbindelsen.

Produktionsuppehåll ska anmälas. Utifrån jordbrukarens redogörelse kan man då medeltalet beräknas bortse från djurantalet under ett sådant kortvarigt produktionsuppehåll som produktionsformen kräver eller som beror på grundlig reparation eller utvidgning av en husdjursbyggnad, ändring av produktionsinriktningen eller ett oöverstigligt hinder.

Fjäderfänas antal och alla produktionspauser under kalenderåret anmäls i Vipu-tjänsten eller på blankett 461 och dessutom inlämnas nödvändiga utredningar om produktionsuppehållen. Anmälan ska göras vid en tidpunkt som Livsmedelsverket bestämmer särskilt, vanligen i januari - februari det kalenderår som följer på stödåret. Om anmälan lämnas in för sent nedsätts ersättningen i enlighet med kapitel 11.

I anmälan om fjäderfäns antal uppges alla räkningsdagars djurmängder, och förvaltningen stryker automatisk de tre minsta värdena för fjäderfänas del.

Beaktande av djurantalet i ett företag i sammanslutningsform

Djurantalet i ett företag i sammanslutningsform kan på odlarens begäran beaktas vid beräkning av djurtätheten. Förutsättningen är att sammanslutningen inte har ansökt om ersättning för ekologisk husdjursproduktion det aktuella ersättningsåret. Det förutsätts också att det bestämmande inflytandet innehas av familjeföretagets medlemmar så, att

  1. det bestämmande inflytandet i ett företag som har formen av kommanditbolag eller öppet bolag utövas av en eller flera bolagsmän som är medlemmar av jordbrukarfamiljen, eller
  2. det bestämmande inflytandet i ett aktiebolag utövas av en eller flera delägare eller i andelslag av medlemmar som är medlemmar av jordbrukarfamiljen.

Med bestämmande inflytande avses i denna förordning aktieinnehav som ger jordbrukaren och medlemmarna i jordbrukarens familjeföretag sammanlagt över hälften av det sammanlagda röstetalet. Jordbrukaren eller medlemmarna i jordbrukarens familjeföretag ska utöva bestämmande inflytande i ett företag i sammanslutningsform senast 30.4 före det förbindelseår som börjar.

Djuren i ett företag av sammanslutningsform kan räknas till godo endast för ett sådant gårdsbruksföretag som i sin helhet innehas av familjeföretagets medlemmar.

5.7. Djurhållningsförbud och dess inverkan på beräkning och betalning av husdjursförhöjning

Om jordbrukaren eller en familjemedlem som bedriver företagsverksamhet tillsammans med denne har dömts till straff för djurskyddsbrott enligt  strafflagen (39/1889) eller om jordbrukaren eller en familjemedlem som bedriver företagsverksamhet tillsammans med denne har dömts till straff för en förseelse enligt djurskyddslagen (247/1996) och samtidigt meddelats djurhållningsförbud, ska ersättning som beviljas med stöd av denna lag och som grundar sig på djurhållning inte beviljas eller betalas för djurarten i fråga för det förbindelse- eller avtalsår under vilket gärningen har uppdagats i samband med tillsyn.

Om jordbrukaren eller en familjemedlem som bedriver företagsverksamhet tillsammans med denne har dömts till djurhållningsförbud, ska husdjursförhöjning inte beviljas eller betalas för den djurart som omfattas av förbudet för den tid då djurhållningsförbudet är i kraft. Djurarten beaktas inte heller vid beräkning av de i denna lag angivna kraven på djurantal per hektar för ersättningarna för den period det gäller.

Utbetalningen av husdjursförhöjning ska avbrytas för djurarten i fråga och djurarten i fråga ska inte beaktas vid beräkning av de i denna lag angivna kraven på djurantal per hektar för ersättningarna, om åtalsprövning har inletts i ett ärende som gäller ett brott eller en förseelse.

5.8. Ekoförbindelse och miljöförbindelse

En jordbrukare som ingått ekoförbindelse kan ha miljöförbindelse. För åkerskiften som omfattas av ekoförbindelsen kan odlaren ändå inte välja miljöersättningens åtgärd ”alternativt växtskydd för trädgårdsväxter”.

Till en gård som ingått ekoförbindelse betalas inte miljöersättning för skiften som anmälts som gröngödslingsvall.

Åt odlare som valt miljöersättningens åtgärd ”placering av flytgödsel i åker” eller ”Återanvändning av näringsämnen och organiska ämnen”, kan betalas ersättning för åtgärden endast för sådana organiska gödselfabrikat som är tillåtna i ekologisk produktion.

5.9. Förbindelse om ekologisk husdjursproduktion och ersättning för djurens välbefinnande

För de djurarter för vilken odlaren ingått förbindelse om ekologisk husdjursproduktion kan följande åtgärder inom ersättningen för djurens välbefinnande inte väljas:

  • betesgång under betesperioden och rastning utanför betesperioden för nötkreatur
  • långvarigare betesgång för nötkreatur underbetesperioden
  • utevistelse för sinsuggor och gyltor
  • förbättrande av de förhållanden under vilka suggor och gyltor hålls
  • förbättrade grisningsförhållanden för sinsuggor och gyltor
  • ströspridning i avvanda smågrisars och slaktsvins boxar
  • betesgång under betesperioden och rastning utanför betesperioden för får och getter
  • långvarigare betesgång under betesperioden för får och getter
  • utevistelse för höns och kalkoner.

Förbindelse om ekologisk husdjursproduktion kan ingås, om de ovan nämnda åtgärderna byts mot andra åtgärder eller om man frånträder dem.

5.10. Förlängning av en förbindelse om ekoproduktion

Om en gård som ingått förbindelse om ekologisk produktion inte uppfyller kravet på avsalugrödor på grund av att skörden används till foder för gårdens konventionella boskap kan förbindelsen inte förlängas då den går ut, om inte djuren läggs om till ekologisk produktion (ekoövervakningen) eller om gården inte odlar avsalugrödor från och med sjätte förbindelseåret på det sätt som avses i kapitel 5.3.

En förbindelse om ekologisk husdjursproduktion kan förlängas när förbindelsen går ut, om gårdsbruksenheten senast det sista förbindelseåret producerar ekologiska husdjursprodukter eller levande ekologiskt uppfödda husdjur för försäljning. Kvittot av försäljningen måste returneras till NTM-centralen senast när förlängning sökas.

Om jordbrukaren ingår en ny förbindelse på basis av tilläggsarealer i enlighet med punkt 8.1, kommer de ovan nämnda tidsfristerna ändå att fastställas på basis av den ursprungliga förbindelsen.

Om jordbrukaren efter det att förbindelsen om ekologisk produktion har upphört inleder annan än ekologisk odling på sin gård får han eller hon ingå en ny förbindelse om ekologisk produktion tidigast två år efter inledningen av den växtperiod när annan än ekologisk odling inleddes på gården.

6. Betalning av ersättningen för ekologisk produktion

Ett villkor för betalningen av ersättning är att den jordbrukare som ingått ekoförbindelsen årligen ansöker om utbetalning av ersättning i den elektroniska ansökningstjänsten eller med blankett 101B.

Det första förbindelseåret fungerar ansökan om förbindelse också som betalningsansökan. Följande år ska betalning av ersättningen sökas med en separat stödansökan på elektronisk väg eller med pappersblankett (101B).

Ersättning för ekologisk produktion kan betalas för ersättningsberättigande arealer som ingår i en förbindelse om ekologisk produktion och som årligen uppgetts i en stödansökan i enlighet med Livsmedelsverkets föreskrifter och som är i jordbrukarens besittning senast den 15 juni under året i fråga.

Ersättning för ekologisk produktion får det första förbindelseåret betalas först efter att den första produktionskontroll som utförts på jordbrukarens gård har godkänts. Den andra årliga stödposten kan betalas efter att den årliga ekokontrollen av produktionen har gjorts och efter att övervakningarna av jordbruksstöd har gjorts.

Den andra posten av stödet och husdjursförhöjningen i sin helhet betalas årligen på våren efter respektive förbindelseår.

För betalning av ersättning förutsätts att beloppet av ersättning som betalas per förbindelse-, avtals- eller ersättningsår per ersättningstagare och för varje enskild ersättning uppgår till minst 100 euro.

Ersättning kan beviljas och betalas under den tid som programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland är i kraft inom ramen för de medel som anvisats i statsbudgeten.

Jordbrukaren kan i sin årliga stödansökan uppge en del av sina åkrar så att utbetalning av ersättning för ekologisk produktion inte söks för dem det aktuella året. För arealen i fråga krävs en skriftlig anmälan om att betalning av ersättning för ekologisk produktion inte söks för skiftet.

En ansökan om ekologisk produktion kan återtas helt eller delvis. Ansökan återtas med blankett 145. När det är i fråga av ekoersättning blanketten inlämnas till NTM-centralen. Man bör anmäla till NTM-centralen om man vill återta förbindelseansökan.

6.1. Åkerarealer för vilka ersättning betalas

Ersättning för ekologisk produktion kan betalas för ersättningsberättigande arealer som ingår i en ekoförbindelse och som årligen uppgetts i en stödansökan i enlighet med Livsmedelsverkets föreskrifter och som är i jordbrukarens besittning senast 15.6 under året i fråga.

Ersättning betalas för de förbindelseskiften som anmäls vara i ekologisk produktion eller i 1-3. årets omläggningsskede.

Ersättning för ekologisk produktion kan betalas för åkerareal som används till odling av åker- och trädgårdsväxter.

Om en gård har ingått en förbindelse om ekologisk produktion i fråga om enbart grönsaksodling på friland, betalas ersättning för ekologisk produktion årligen enligt den gröda som odlas. Den högre ersättningen för frilandsgrönsaker betalas endast för de skiften där man anmält att dessa växter odlas. För de andra skiftena betalas en lägre ersättning i enlighet med stycke 6.2.

Om utvintringsskador förekommer på ett jordbruksskifte kan ersättning för ekologisk produktion betalas, förutsatt att skötseln av den odlade åkerarealen uppfyller kraven i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren och att det på huvuddelen av skiftesarealen finns ett växtbestånd som producerar en bärgnings- och marknadsduglig skörd. Om det på huvuddelen av skiftet på grund av utvintringsskador inte är möjligt att producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd, kan ersättning inte betalas för skiftet, om det område som drabbats av utvintringsskada inte besås på nytt på våren.

Det minsta jordbruksskifte som berättigar till ersättning och för vilket ersättning för ekologisk produktion betalas är 0,05 hektar. Mindre skiften så kan ändå tas med i beräkningen av förbindelsens minimiareal förutsatt att skiftets areal är minst 0,01 hektar.

6.2. Ersättningens belopp

I ersättning för ekologisk produktion betalas 160 euro per år för förbindelseskiftena. För jordbrukare som ingått förbindelse om ekologisk husdjursproduktion betalas i ersättning (160+134) 294 euro per hektar. För skiften där man odlar sådana frilandsgrönsaker som upptas i bilaga 1 betalas 600 euro per hektar och år de år då de sagda växterna odlas.

Dessutom ersättning för odling av frilandsgrönsaker betalas inte ersättning för ekologisk husdjursproduktion för samma areal.

6.3. Åkerarealer för vilka ersättning inte betalas

Ersättning för ekologisk produktion betalas inte för åkerareal där det odlas rörflen i energiproduktionssyfte, trädgårdsland, permanenta växthusarealer, tillfälligt icke odlade områden samt icke odlad åkerareal.

För produktion av skogsträdsplantor, arealer med vedartade energigrödor, julgransodling och annan hampa än sådan som berättigar till av EU helt finansierat stöd betalas inte ersättning för ekologisk produktion.

Ersättning betalas inte för arealer som omfattas av miljöersättningens skiftesspecifika åtgärd skyddszon, miljöavtal om skötsel av åker för tranor, gäss och svanar, miljöstödets specialavtal om anläggning och skötsel av skyddszon enligt programperioden 2007-2014, skötsel av mångfunktionell våtmark, främjande av naturens och landskapets biologiska mångfald eller långvarig vallodling på torvjord eller miljöstödets specialavtal om anläggning och skötsel av skyddszoner enligt programperioden 2000-2006.

7. Förbindelseareal och ersättningsberättigande skiften

Förbindelsearealen och den ersättningsberättigande åkerarealen avviker från varandra.

Förbindelsearealen

  • är ersättningsberättigande åkerareal
  • betalas ersättning för ekologisk produktion

Ersättningsberättigande

  • är egenskap för ett basskifte vars markanvändningsslag förblir åker
  • kan också gälla ett skifte som inte omfattas av förbindelse

För ersättningsberättigande förbindelseareal betalas ersättning för ekologisk produktion. För ersättningsberättigande åkerareal betalas ingen ersättning om den inte ingår i förbindelsen.

Ett skifte förblir ersättningsberättigande fastän ekoersättning inte söks för skiftet, eller skiftet arrenderas ut eller säljs till en jordbrukare som inte har en gällande ekoförbindelse.

Ett skifte mister sitt ersättningsberättigande bara om det inte längre är åker till sitt markanvändningsslag.

7.1. Areal som omfattas av förbindelsen

Jordbrukaren ska iaktta basnivån på förbindelsearealen och minimikraven för ersättning för ekologisk produktion på hela sin gårdsbruksenhet, trots att ersättning för ekologisk produktion endast kan fås för förbindelsearealen. Förbindelsevillkoren för ekologisk produktion ska iakttas på förbindelsearealen.

Om det sker ändringar i den åkerareal som jordbrukaren besitter ska kommunens landsbygdsnäringsmyndighet årligen underrättas om ändringarna. Med ändringar avses också att ett sådant ersättningsberättigande skifte som utreds nedan tas ur jordbruksanvändning.

7.2. Minimiareal och minimidjurantal

Jordbrukaren kan ingå en förbindelse förutsatt att han eller hon 15.6.2020 besitter minst 5 hektar, eller vid odling av trädgårdsväxter 1 hektar sådan åker som berättigar till ersättning eller som kan godkännas som ersättningsberättigande. Med trädgårdsväxter avses de frilandsgrönsaker som anges i bilaga 7.

Dessutom ska jordbrukaren följa de krav på omläggning av förbindelseskiftena till ekologisk odling som anges i avsnitt 5.2.

I minimiarealen kan man beakta sådana ersättningsberättigande skiften vars areal är minst 0,01 hektar.

7.3. Ersättningsberättigande skiften

Som ersättningsberättigande skiften betraktas alla skiften som berättigade till ersättning året före ansökan om förbindelse, förutsatt att de har förblivit ersättningsberättigande.

Skiften som ansöks om att bli ersättningsberättigande

I statsrådets förordning om miljöersättning (235/2015) fastställs de skiften som kan bli ersättningsberättigande. Sådana skiften är: 

  • skiften som år 2013 var stödberättigade i fråga om miljöstöd för jordbruket, kompensationsbidrag eller nordligt stöd och
  • skiften på vilka det fanns jordbruksskiften år 2013 eller 2014 och som 2014 inte berättigade till miljöstöd för jordbruket och kompensationsbidrag och:
  • som har betalats miljöstöd för jordbruket eller kompensationsbidrag under något av åren 1995–2013,
  • som har anmälts i stödansökan under något av åren 1995–2004,
  • som 2004 har anmälts på blankett nummer 175 som har godkänts av jord- och skogsbruksministeriet, eller 
  • som har omfattats av ett tjugoårigt avtal om miljöspecialstöd för jordbruket som avses i 10 § i statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket (760/1995).

Som ersättningsberättigande areal godkänns inte ett skifte vars ersättningsberättigande har överförts till ett annat skifte som inte berättigar till ersättning i de fall som avses i punkterna 1-4.

Ägoregleringsskiften

I samband med den samlade stödansökan kan ersättningsberättigande enligt prövning beviljas också s.k. ägoregleringsskiften, dvs. åkerareal som inte berättigar till ersättning och vars markanvändningsslag är åker och som den jordbrukare som ingår förbindelsen har kommit i besittning av genom en sådan ägoreglering som fastställts i en nyskiftesplan enligt 88 § i fastighetsbildningslagen (554/1995). Detta förutsätter att nyskiftesplanen har vunnit laga kraft och ägorna tagits i besittning i överensstämmelse med den.

Icke ersättningsberättigande åkerarealer av detta slag som kommit i jordbrukarens besittning kan dock godkännas som ersättningsberättigande endast om ersättningsberättigande åkerarealer enligt en nyskiftesplan som vunnit laga kraft har utgått ur jordbrukarens besittning.

Skiften som inte godkänns berättiga till ersättning

Som ersättningsberättigande åkerareal godkänns inte areal som inte odlas, naturbete och naturäng samt öppen hagmark. Som areal som inte odlas betraktas skiften som inte utgör icke odlad åker som sköts eller skiften som tillfälligt inte odlas. Områden som varaktigt har tagits ur odling eller som annars har varit permanent icke odlade eller som ännu inte har använts till odling godkänns inte som områden som tillfälligt inte odlas. Om ett skifte som uppgetts som stödberättigande efter det första förbindelseåret uppges vara icke odlat eller konstateras vara sådant vid en kontroll, räknas det in i avförandet av areal ur förbindelsen.

Inverkan av den årliga ansökningsförordningen

I statsrådets förordning om ansökan om programbaserade jordbrukarersättningar, som utfärdas årligen, meddelas om det är möjligt att ansöka om ersättningsberättigande.

8. Möjligheterna att ändra förbindelsearealen

8.1. Att foga skiften till förbindelsen

Till ekoförbindelsen kan fogas en åkerareal som har ingått i en annan jordbrukares ekoförbindelse och jordbrukaren har uppgett skiftet i sin årliga stödansökan under det föregående förbindelseåret. Sådana skiften kan fogas till förbindelsen utan begränsning.

Två jordbrukare som vardera har ingått en förbindelse om ekologisk produktion kan sinsemellan under förbindelseperioden byta ersättningsberättigande areal som omfattas av förbindelserna.

Till en ny ekoförbindelse kan obegränsat fogas sådana ersättningsberättigande arealer som anges i avsnitt 7.3 och arealer som kan godkännas som ersättningsberättigande det år förbindelsen söks.

Senare, under det andra, tredje, fjärde, femte och sjätte förbindelseåret, kan nämnda arealer fogas till ekoförbindelsen med beaktande av anslagen i statsbudgeten, om arealen i fråga är högst 5 hektar. Om en areal som omfattas av en förbindelse är mindre än 5 hektar, kan den areal som ska fogas till förbindelsen vara högst 1 hektar.

Om storleken på den areal som ska fogas till förbindelsen överskrider ovan nämnda hektargränser, får jordbrukaren ingå en ny miljöförbindelse i samband med den årliga stödansökningen inom gränserna för anslagen i statsbudgeten. Om en ny förbindelse inte kan ingås, ska åkerarealerna odlas utan ersättning i enlighet med förbindelsevillkoren.

Inverkan av den årliga ansökningsförordningen

I statsrådets förordning om ansökan om programbaserade jordbrukarersättningar, som utfärdas årligen, meddelas om vilka skiften kan fogas till förbindelsen.

8.2. Avförande av areal ur en ekoförbindelse

Förbindelseareal kan under förbindelseperioden utan påföljder överföras till en annan jordbrukare som har en ekoförbindelse eller till en jordbrukare som inte har en ekoförbindelse.

Om det uppges att ett ersättningsberättigande skifte, som omfattas av en ekoförbindelse och som är och förblir i jordbrukarens besittning, efter det första förbindelseåret är icke odlat eller det vid kontroll konstateras att det är icke odlat, betraktas skiftet som areal som avförts ur förbindelsen och det förlorar sin rätt till ersättning och blir föremål för återkrav. Även åkerareal som omfattats av en ekoförbindelse och som tas ur jordbruksanvändning på ett sätt som avses i 7 § i statsrådets förordning om grundstöd, förgröningsstöd och stöd till unga jordbrukare (234/2015) betraktas som areal som har avförts ur förbindelsen och den förlorar sin rätt till ersättning. En jordbrukare ska återbetala ersättning som har utbetalats för sådan åkerareal som avförts ur förbindelsen.

En jordbrukare är inte ansvarig för om ett basskifte förlorar sin rätt till ersättning efter att besittningsöverföring har skett. Den ersättning som betalats för arealen återkrävs då inte av den föregående jordbrukaren som ingått förbindelse.

8.3. Fogande av areal till ett ersättningsberättigande basskifte

Till ett basskifte som omfattas av en förbindelse om ekologisk produktion kan inom ramen för anslagen i statsbudgeten på ansökan av jordbrukaren varje år fogas högst 0,1 hektar sådan åkerareal eller permanent gräsmark som används som åkermark för vilken jordbrukaren inte tidigare har haft rätt till ersättning för ekologisk produktion.

I statsrådets förordning om ansökan om programbaserade jordbrukarersättningar, som utfärdas årligen, meddelas om det är möjligt att lägga till dylika arealer.

8.4. Byte av ersättningsberättigandet

En jordbrukare kan genomföra ett byte av rätten till ersättning mellan ersättningsberättigande areal och icke ersättningsberättigande areal som kan läggas om till ekologisk produktion. En förutsättning är att den rätt till ersättning som byts ut omfattar hela basskiftet. Basskiftet kan i samband med bytet delas.

Rätten till ersättning får inte bytas, om den areal som bytet gäller är mindre än 0,5 hektar per lägenhet. Rätten till ersättning får inte bytas, om bytet leder till att den ersättningsberättigande arealen ökar. En rätt till ersättning får bytas endast så att bytet är bestående. Rätten till ersättning får bytas endast mellan arealer som ägs av jordbrukaren.

Ansökan om byte av ersättningsberättigandet görs med blankett 471.

9. Överföring och avslutande av förbindelsen

Överföring av en förbindelse eller en del av en förbindelse ska sökas inom 15 arbetsdagar från det att ägande- eller besittningsrätten till det område som är föremål för överföringen har överförts.

Om hela förbindelsearealen eller en del av den överförs till en annan person under förbindelsens giltighetstid, kan den andra personen fortsätta med förbindelsen på den överförda arealen. Om den andra personen inte fortsätter med förbindelsen på den överförda arealen, förfaller förbindelsen i fråga om den överförda arealen och den överförda arealen blir inte föremål för återkrav.

Vid överföring av en förbindelse ska mottagaren av förbindelsen, innan förbindelsen överförs, uppfylla de förutsättningar som fastställts för aktörer som ingår förbindelse (observera särskilt kravet på utbildning).

9.1. Frånträdande och förfall av förbindelse

Förfall

En förbindelse förfaller utan återkrav om den ersättningsberättigande arealen till följd av överföring av förbindelse eller en del av en förbindelse sjunker under den minimiareal som krävs. Förfall av förbindelse leder inte till återkrav.

Frånträdande

En jordbrukare kan frånträda förbindelsen, om skiftena som är i sin besittning överförs till en annan jordbrukare och förbindelsens minimiareal fylls inte efter överföringen (förfall).

Om en jordbrukare skriftligen frånträder förbindelsen före förbindelseperiodens utgång på någon annan orsak återkrävs den utbetalda ersättningen. Utbetald ersättning återkrävs dock inte i följande fall:

Frånträdelsen av förbindelsen beror på force majeure eller ett oöverstigligt hinder. I synnerhet följande situationer betraktas som sådana:

  1. stödmottagarens död,
  2. långvarig arbetsoförmåga hos stödmottagaren,
  3. en allvarlig naturkatastrof som i stor omfattning påverkar jordbruksföretaget,
  4. oavsiktlig förstörelse av byggnaderna för djur på jordbruksföretaget,
  5. en epizooti eller en växtsjukdom som drabbar hela eller en del av jordbrukarens djurbesättning respektive grödor, eller
  6. expropriation av hela eller en stor del av jordbruksföretaget, om denna inte kunde förutses den dag då ansökan lämnades in.

Sökanden ska för NTM-centralen visa upp tillräckliga skriftliga bevis på force majeure. Till exempel i fråga om arbetsoförmögenhetspension är ett läkarutlåtande om sökandens hälsotillstånd ett sådant bevis.

Ersättningen för ekologisk produktion minskas till den del merkostnader eller inkomstbortfall som kompenseras genom ersättningen inte förverkligats innan det oöverstigliga hindret eller de exceptionella omständigheterna uppstått.

Med frånträdande av förbindelse avses också en situation där den som ingått förbindelsen om ersättning inte ansöker om årlig utbetalning och detta inte beror på force majeure eller en exceptionell omständighet som avses ovan. I ett sådant fall hör NTM-centralen sökanden innan man eventuellt återkräver ersättningen och fattar beslut om att förbindelsen upphör.

Om man vill att förbindelsen ska förbli i kraft ska utbetalning av ersättningen sökas också i det fall att det inte är möjligt att betala ekoersättning för året i fråga (t.ex. om hela åkerarealen har anmälts som sådan icke odlad åker som sköts för vilken ekoersättning inte betalas).

Jordbrukaren ska göra en skriftlig anmälan om frånträdandet av förbindelsen till NTM-centralen. Anmälan ska göras inom 15 arbetsdagar från händelsen. NTM-centralen fattar beslut om att befria jordbrukaren från iakttagandet av förbindelsen.

10. Förvägran av förbindelse och ersättning

En förbindelse behöver inte godkännas och ersättning behöver inte beviljas, om förhållanden eller åtgärder, i syfte att få ersättning, har getts en sådan form som inte motsvarar sakens egentliga natur eller syfte. En förbindelse behöver inte heller godkännas, om sökanden under förbindelseperioden har frånträtt en motsvarande förbindelse och det inte har gått två år sedan förbindelsen frånträddes.

Om jordbrukaren efter det att förbindelsen om ekologisk produktion har upphört inleder annan än ekologisk odling på sin gård får han eller hon ingå en ny förbindelse om ekologisk produktion tidigast två år efter inledningen av den växtperiod när annan än ekologisk odling inleddes på gården.

11. Avslag på ansökan och försenad ansökan

Om ansökan inte har fyllts i omsorgsfullt och alla nödvändiga uppgifter lämnats kan ansökan avslås.

Om ansökan eller anmälan om djurantal har lämnats in efter den föreskrivna sista ansökningsdagen minskas utbetalningen med 1 % per varje arbetsdag som ansökan var försenad (må-fre, utom helgdagar). Ansökan avslås om den är mer än 25 dygn försenad (alla kalenderdagar medräknade). Bestämmelser om avslag och försening ingår i förordningarna (EU) nr 1306/2013 och (EU) nr 640/2014.

12. Ersättningstagarens anmälningsskyldighet

Ersättningstagaren skall lämna den landsbygdsnäringsmyndighet som beviljar stöd korrekta och tillräckliga uppgifter om förutsättningarna för beviljande och utbetalning av stöd.

En jordbrukare eller dennes rättsinnehavare ska utan dröjsmål och senast inom 15 arbetsdagar underrätta den NTM-centralen som har beviljat ersättningen om sådana förändringar i förhållandena som gäller ersättningstagaren, förbindelsen, gårdsbruksenheten eller den understödda verksamheten vilka kan påverka ersättningsbeloppet eller medföra att ersättningen ska återkrävas eller dras in. Sådana förändringar är till exempel försäljning eller arrendering av hela gården eller en del av gården till en annan jordbrukare eller ändringar som har göra med ekoövervakning av gården eller gårdens husdjur.

Sändande av uppgifter

För att göra det möjligt att följa upp och utvärdera Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland (2014-2020) förbinder sig en ersättningstagare som genomför åtgärder inom programmet att på begäran lämna uppgifter om verkningarna av den åtgärd som ersätts.

13. Förvaring av dokument

Den som mottar ersättning för ekologisk produktion ska bevara handlingar, anteckningar och intyg som gäller villkoren för ersättningen och som inte sänds till den myndighet som beviljar ersättningen i minst fyra år efter det att förbindelse upphörde.

14. Övervakning och påföljder

Jordbrukaren ska årligen i samband med ansökan om arealstöd lämna kommunens landsbygdsnä-ringsmyndighet de uppgifter och utredningar som jord- och skogsbruksministeriet och Livsmedels-verket har bestämt.

De myndigheter som övervakar ersättningen har rätt att utföra sådana inspektioner som gäller ersättningstagarna och som behövs för tillsynen över iakttagandet av förutsättningarna och villkoren för beviljande, utbetalning och användning av ersättning.

Vid tillsynen kontrolleras arealerna samt iakttagandet av villkoren på det sätt som förutsätts i Europeiska unionens rättsakter och den nationella lagstiftningen.

Jordbrukaren är skyldig att utan ersättning för den som utför inspektion lägga fram alla handlingar som gäller ersättningen samt att även i övrigt bistå vid inspektionen. I den omfattning som tillsyns-uppgiften kräver har den som utför inspektion rätt att inspektera jordbrukarens husdjursbyggnader, djur, odlingar och övriga områden som ersättningen gäller, produktions- och förädlingsanläggningar, lager samt övriga förutsättningar för att ersättning ska beviljas och betalas ut. Inspektionen ska dock utföras med hänsyn till hemfriden.

Ersättningen minskas på basis av arealfel. Ersättningen minskas eller ersättningen betalas inte ut, om detta krävs i Europeiska unionens lagstiftning eller om jordbrukaren inte har iakttagit de ersättningsvillkor som grundar sig på förbindelsen. Det belopp med vilket ersättningen minskas påverkas av hur allvarlig, omfattande och varaktig försummelsen av ersättningsvillkoren är. Överträdelser av bestämmelserna som upptäcks vid ekokontrollens inspektioner kan också leda till att ersättningen minskas.

Om överträdelsen av ersättningsvillkoret är allvarlig eller om jordbrukaren har lagt fram förfalskade bevis för att få ersättning eller inte lämnat de uppgifter som behövs, utesluts jordbrukaren från ersättningen för ekologisk produktion för det aktuella året och året därpå.

Ersättning som betalats ut felaktigt eller utan grund ska återkrävas om villkoren för beviljande eller utbetalning av ersättning inte har uppfyllts, villkoren för ersättning inte har följts, jordbrukaren har lämnat felaktig eller bristfällig information som i väsentlig grad har påverkat beviljandet eller utbe-talningen av ersättningen, jordbrukaren vägrar bistå vid inspektion, eller Europeiska gemenskapens lagstiftning kräver det.

Återkrav av ersättning för ekologisk produktion kan utsträckas också till tidigare år. Återkrav med anledning av arealfel kan utsträckas till de fyra föregående åren. Påföljderna av brister i villkoren för miljöersättning kan fastställas retroaktivt ända till det år då förbindelsen började.

15. Stödets offentlighet

Uppgifterna om miljöersättningen är offentliga och ges av den behöriga myndigheten på begäran. EU kräver att medlemsstaten i ett sökverktyg publicerar uppgifter om stöd ur Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) som har betalats till stödtagarna, inbegripet privatpersoner. Genom offentliggörandet av privatpersoners stöduppgifter avser kommissionen öka transparensen när det gäller användningen av medel ur landsbygdsfonderna.

BILAGA 1 Frilandsgrönsaker

Trädgårdsärt, buskböna, vitkål (huvudkål), kinakål, blomkål, morot, kålrot, rova, rotselleri, palsternacka, sticklök, purjo, frilandsgurka, pumpa, spenat, huvudsallat, rabarber, rödbeta, gulbeta, matlök (inkluderar rödlök och jättelök), rödkål, savojkål (kruskål), brysselkål, broccoli, kålrabbi, bladselleri, zucchini, isbergssallat, dill, persilja, vitlök, melon, nyzeeländsk spenat, övriga grönsaker, sparris, örtväxter (under eller över 5-åriga), sallat.

BILAGA 2 Avsalugrödor

Höstvete, hösthavre, vårvete, durumvete, höstspeltvete, vårspeltvete, vår- och höstrågvete, vårråg, höstråg, foderkorn, maltkorn, höstkorn, havre, blandade grödor (spannmål), blandade grödor (spannmål och oljeväxter), bovete, hirs, quinoa, majs, sockermajs, övriga spannmål, matärt, foderärt, blandade grödor (proteingrödor och oljeväxter), blandade grödor (proteingrödor och spannmål), bondböna, sojaböna, blålupin, matpotatis, matindustripotatis, stärkelsepotatis, tidig potatis, utsädespotatis, sockerbeta, tobak, fibernässla, oljedådra (Camelina), vårrybs, höstrybs, vårraps, höstraps, solros, blandade grödor (oljeväxter), humle, fiberhampa, oljehampa, oljelin, spånadslin, frökryddor och medicinalväxter, groblad, kummin, senap, medicinalvide, rödklint (för energiproduktion), trädgårdsärt, buskböna, vitkål (huvudkål), kinakål, blomkål, morot, kålrot, rova, rädisa, rotselleri, palsternacka, sticklök, purjo, frilandsgurka, pumpa, spenat, sallat (släkten Lactuca), rabarber, rödbeta, gulbeta, matlök (inkluderar rödlök och jättelök), rödkål, savojkål (kruskål), brysselkål, broccoli, kålrabbi, bladselleri, zucchini, cicoria (släkten Cichorium), fänkål, grönkål, dill, persilja, vitlök, melon, nyzeeländsk spenat, pepparrot, jordärtskocka, mangold, kronärtskocka, koriander, övriga grönsaker, sparris, äpple, rönnbär (för bärproduktion), päron, övriga frukter, plommon, havtorn, körsbär, vindruva, svarta vinbär, röda vinbär, vita vinbär, krusbär, hallon och åkerbärshallon, jordgubbe, åkerbär, buskblåbär, bäraronia, saskatoon (bärhäggmispel), övriga bärväxter, prydnadsväxter (under eller över 5-åriga), snittgrönt och barrväxter till snitt (under eller över 5-åriga), plantskolor (under eller över 5-åriga, bär-, frukt- och prydnadsväxter), örtväxter (under eller över 5-åriga), honungsfacelia, linser och växter honungsprodvuktion. Övervakad produktion av följande fröväxter: klöver, engelskt rajgräs, italienskt rajgräs, rörsvingel, timotej, ängssvingel.

Proteingrödor som användas i blandade grödor ska vara proteingrödor som nämns i denna bilagan.

BILAGA 3 Tvärvillkorens föreskrivna verksamhetskrav

De författningar som anges här kan ändras. Jordbrukaren förbinder sig till att följa gällande författningar och rättsakter.

Författningar och rättsakter om föreskrivna verksamhetskrav som gäller miljön, klimatförändringen och markens odlingskick

Verksamhetskrav

 

Europeiska unionens bestämmelse

 

Nationell verkställighetsbestämmelse eller kompletterande bestämmelse som ska följas

1.

Rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket, artiklarna 4 och 5

 

Statsrådets förordning

om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling (1250/2014) 5 §, 7 § 1 och 5-8 mom., 8 §, 10 § 1-3, 5-8 och 10 mom. samt 11-13, 15 och 16 §

2.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG om bevarande av vilda fåglar, artiklarna 3.1, 3.2 punkt b, 4.1 punkt 2 och 4

 

Naturvårdslag (1096/1996) skyddsbeslut med stöd av 9 §, 13, 15 ock 17 §, 24 och 25 §, skyddsbeslut om fåglar med stöd av 47 §, beslut med stöd av 64 a och 65 b § samt 65 c §

3.

Rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, artikel 6.1 och 6.2

 

Naturvårdslag (1096/1996) skyddsbeslut med stöd av 9 §, 13, 15 ock 17 §, 24 och 25 § i fråga om områden som avses i 64 § 1 mom. 2 punkten, beslut med stöd av 64 a och 65 b § samt 65 c §

Föreskrivna verksamhetskrav som gäller folkhälsa, djurhälsa och växtskydd

Verksamhetskrav

Europeiska unionens bestämmelser

Nationella genomförandebestämmelser eller kompletterande bestämmelser

4

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet, artiklarna 14, 15, 17.1*, samt artiklarna 18, 19 och 20

*så som den genomförts i synnerhet genom följande bestämmelser:

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 470/2009 om gemenskapsförfaranden för att fastställa gränsvärden för farmakologiskt verksamma ämnen i animaliska livsmedel samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 2377/90 och ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004, artikel 14

Kommissionens förordning (EU) nr 37/2010 om farmakologiskt aktiva substanser och deras klassificering med avseende på MRL-värden i animaliska livsmedel, bilagan

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien, artikel 4.1 samt punkt 4 leden g, h och j, punkt 5 leden f och h och punkt 6 i avsnitt II i del A i bilaga I samt punkt 8 leden a, b, d och e och punkt 9 leden a och c i avsnitt III i del A i bilaga I

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung, artikel 3.1 samt punkt 1 leden b, c, d och e, punkt 2 leden a i, ii och iii, leden b i och ii samt led c och punkterna 3, 4 och 5 i kapitel I i avsnitt IX i bilaga III, punkterna 1, 2, 3 och 4 i del A i kapitel II i avsnitt IX i bilaga III och punkt 1 leden a och d, punkt 2, punkt 4 leden a och b i del B i kapitel II i avsnitt IX i bilaga III, samt punkt 1 i kapitel 1 i avsnitt X i bilaga III

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 om fastställande av krav för foderhygien, artikel 5.1 samt punkt 4 leden e och g i avsnitt I i del A i bilaga I och punkt 2 leden a, b och e i avsnitt II i del A i bilaga I, artikel 5.5 samt punkterna 1 och 2 i bilaga III samt artikel 5.6

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG, artikel 18

Livsmedelslagen (23/2006), 22 §

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om livsmedelshygienen vid primärproduktion av livsmedel (1386/2011), 5 § 2 och 3 mom. och 7 §, ingressen till bilaga 1 samt i bilaga 2 kap. 4 punkt 4.2 underpunkterna 1—3, punkt 4.3 underpunkterna 1, 2 och 6

Lagen om medicinsk behandling av djur (387/2014), förbud mot användning av läkemedel, läkemedelssubstanser och läkemedelspreparat som föreskrivits med stöd av 8 och 9 § samt 10 § 1 mom., 11 § och 12 § 1—3 mom.

Statsrådets förordning om förbud mot användningen av vissa läkemedelssubstanser för djur (1054/2014), 4 § punkt 5

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om användning och överlåtelse av läkemedel för behandling av djur (948/2014), bilaga 2 kap. 1 punkt 4

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om journalföring av medicinering av produktionsdjur (949/2014), 4 och 5 §

5

Rådets direktiv 96/22/EG om förbud mot användning av vissa ämnen med hormonell och tyreostatisk verkan samt av ß-agonister vid animalieproduktion och om upphävande av direktiv 81/602/EEG, 88/146/EEG och 88/299/EEG, artikel 3 leden a, b, d och e samt artiklarna 4, 5 och 7

Lagen om medicinsk behandling av djur (387/2014), 10 § 1 mom.

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om journalföring av medicinering av produktionsdjur (949/2014), 4 och 5 §

Statsrådets förordning om förbud mot användningen av vissa läkemedelssubstanser för djur (1054/2014), 4 § punkterna 1—4 och 6—7 §

6

Rådets direktiv 2008/71/EG om identifikation och registrering av svin, artiklarna 3, 4 och 5

 Lagen om ett system för identifiering av djur (238/2010), 9, 11, 19 och 21 §

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om identifiering av svin (720/2012), 5—8 §

7

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97, artiklarna 4 och 7

 Lagen om ett system för identifiering av djur (238/2010), 13, 19 och 21 §

 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om märkning och registrering av nötkreatur (1391/2006), 6—10, 14 och 15 §

8

Rådets förordning (EG) nr 21/2004 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av får och getter och om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 samt direktiven 92/102/EEG och 64/432/EEG, artiklarna 3—5

Lagen om ett system för identifiering av djur (238/2010), 13, 19 och 21 §

 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om märkning och registrering av får och getter (469/2005), 6, 8—10, 13 och 14 §

9

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati, artiklarna 7, 11—13 och 15

Lagen om djursjukdomar (441/2013), 14 och 19 §, samt beslut om bekämpning av transmissibel spongiform encefalopati som fattats med stöd av 4 kap.

10

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG, första och andra meningen i artikel 55

 

Föreskrivna verksamhetskrav som gäller djurskydd

Verksamhetskrav

Europeiska unionens bestämmelser

Nationella genomförandebestämmelser eller kompletterande bestämmelser

11, 12, 13

 Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, artiklarna 3 och 4

Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, artiklarna 3 och 4.1

Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, artikel 4

Djurskyddslagen (247/1996), första och andra meningen i 3 § 1 mom., 4—5 §, andra och tredje meningen i 6 § 1 mom., 7 § (svin, höns, broilrar), 26 a §, 26 b § (broilrar) samt 26 c § 3 och 4 mom. (djurtätheten för broilrar)

Djurskyddsförordningen (396/1996), 1 §, 2 § med undantag för sista meningen i 1 mom., 3—4 och 6—11 §, 14 § punkt 6 a och 23 §

Bestämmelser i artspecifika förordningar

Statsrådets förordning om skydd av nötkreatur (592/2010) med undantag för andra och tredje meningen i 3 § 3 mom., sista meningen i 4 § 1 mom., 5 § 3 mom., 6 § 5 mom., 9 § 1 mom., sista meningen i 11 § 2 mom., 11 § 3 och 4 mom., 12 § 2 mom. och 15—17 §

Statsrådets förordning om skydd av svin (629/2012) med undantag för andra meningen i 4 § 4 mom., 4 § 5 och 6 mom. och 5 § 4 mom.

Statsrådets förordning om skydd av får (587/2010) med undantag för 3 § 2 mom., sista meningen i 5 § 1 mom., sista meningen i 5 § 2 mom., sista meningen i 7 §, sista meningen i 9 § 2 mom., 9 § 3 mom., första och tredje meningen i 10 § 1 mom., 10 § 2 mom. samt 13—15 §

Statsrådets förordning om skydd av getter (589/2010) med undantag för 3 § 2 mom., sista meningen i 5 § 1 mom., sista meningen i 5 § 3 mom., 7 § 2 mom., sista meningen i 9 § 2 mom., 9 § 3 och 4 mom. samt 12 och 13 §

Statsrådets förordning om skydd av hjortar i hägn (590/2010) med undantag för första meningen i 3 § 2 mom.

Statsrådets förordning om skydd av strutsfåglar (676/2010) med undantag för andra meningen i 3 § 1 mom., sista meningen i 3 § 2 mom. och första och tredje meningen i 3 § 5 mom., andra och tredje meningen i 4 § 1 mom., de andra meningarna än den första meningen i 6 § 3 mom., 6 § 4 mom., sista meningen i 8 § 1 mom., 8 § 2 och 3 mom., 9 § 1 och 2 mom., sista meningen i 9 § 3 mom. samt 11 §

Statsrådets förordning om skydd av höns (673/2010) med undantag för sista meningen i 3 § 3 mom., 4 § 4 mom., sista meningen i 5 § 1 mom., 8 § 2 mom., 11 § 4 mom. och 14 §

Statsrådets förordning om skydd av hästar (588/2010) med undantag för 2 § 4 mom., andra meningen i 3 § 3 mom., sista meningen i 4 § 1 mom., 6 § 3 mom. och 8 § 1, 3 och 4 mom.

Statsrådets förordning om skydd av bison i hägn (591/2010)

Statsrådets förordning om skydd av pälsdjur (1084/2011) med undantag för de andra meningarna än den första meningen i 3 § 1 mom., 3 § 2 mom., andra meningen i 3 § 4 mom., 4 § 5 mom., 8 § 1 mom., 9 § 2—4 mom. samt 10 § och 12 §

Statsrådets förordning om skydd av ankor och gäss (675/2010) med undantag för sista meningen i 3 § 3 mom., 3 § 4 mom., andra meningen i 4 § 1 mom., de andra meningarna än den första meningen i 4 § 2 mom., 5 § 3 mom., 8 § 3 mom. samt 9 § 1—3 mom.

Statsrådets förordning om skydd av kalkoner (677/2010) med undantag för 3 § 3 och 5 mom., 4 § 1 mom., sista meningen i 4 § 2 mom., 5 § 4 mom., 6 § 5 mom., 8 § 3 och 4 mom. samt 9 §

Statsrådets förordning om skydd av broilrar (375/2011) med undantag för kravet om en sammanhängande mörkerperiod i sista meningen i 3 § 3 mom., 4 § 4 mom., sista meningen i 4 § 5 mom. samt 9 §, 11—16, 18 och 19 §

BILAGA 4 Krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden

Statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren (4/2015) med ändringar

De krav som anges här kan ändras. Jordbrukaren förbinder sig att följa gällande krav.

Motverkande av markerosion

På jordbruksmark längs med vattendrag och utfallsdiken ska det lämnas en minst en meter bred obearbetad dikesren där varken gödselmedel eller växtskyddsmedel får spridas. Dikesren behöver dock inte lämnas om

  1. det mellan jordbruksmarken och vattendraget eller utfallsdiket alltid finns i genomsnitt minst 10 meter skog, buskage, tomtmark, vägområde, impediment eller tvinmark eller annat område och vattnet inte når fram till jordbruksmarken ens vid översvämning,
  2. jordbruksmarken ligger bakom en översvämningsvall och dräneringsvattnet pumpas bort eller leds bort på något annat motsvarande sätt.

Vid svåra ogräsfall är det tillåtet att på dikesrenar punktbekämpa ogräs med växtskyddsmedel. Om växtligheten på en dikesren skadas eller förstörs under vintern, i samband med punktbekämpning av ogräs eller arbeten med iståndsättning av diken, eller av någon annan motsvarande anledning, eller om det är fråga om ett skifte som första gången tas i odlingsbruk och på vars dikesren det inte finns vallväxtlighet från tidigare, ska vallväxtlighet sås så snart omständigheterna medger det.

Icke odlad åker som sköts

Icke odlad åker som sköts avser en trädesåker som inte används för produktion. Icke odlade åkrar som sköts ska vara täckta av grönträda eller stubbträda och växtbeståndet ska förnyas vid behov, om inte någon annat föreskrivs nedan. Om det på ett åkerskifte inte finns grönträda från tidigare ska det sås senast den 30 juni. Om sådden på grund av exceptionella väderleksförhållanden inte är möjlig senast på den nämnda utsatta dagen, ska sådden ske genast när förhållandena tillåter det. Som exceptionella väderleksförhållanden betraktas en situation då riklig nederbörd som fortgått under en längre period och en liten avdunstning har lett till att åkrarna är så våta att det förhindrar sådd. När en grönträda sås in ska en tillräcklig mängd frön användas i syfte att åstadkomma ett täckande växtbestånd. 

Icke odlade skiften som sköts och som finns på grundvattenområden ska vara täckta av växtlighet. Då en ny icke odlad åker som sköts anläggs på ett grundvattenområde får högst 20 % av fröblandningens vikt utgöra frö av klöverarter, vickerarter, blålusern, getruta, sötväppling och andra motsvarande kvävefixerande växter. Jordbrukaren ska skiftesvis anteckna innehållet i den fröblandning som använts.  

Undantag från kravet på växttäcke på en icke odlad åker som sköts får göras av särskilda skäl, till exempel om åkerns kulturtillstånd förbättras genom bekämpning av svåra ogräs, iståndsättningsåtgärder av kortvarig natur vidtas, det är fråga om force majeure eller exceptionella omständigheter eller det finns något annat särskilt skäl till undantag. En icke odlad åker som sköts får bestå av svartträda endast av de särskilda skäl som nämns ovan. Iståndsättningsåtgärder av kortvarig natur är till exempel täckdikning, kalkning, grävning och rensning av diken samt andra motsvarande åtgärder. Från kravet på växttäcke får avvikas endast i den omfattning som en iståndsättningsåtgärd av kortvarig natur förutsätter.

Undantag från kravet på växttäcke på en icke odlad åker som sköts får inte göras, om det är fråga om ett skifte som första gången tas i odlingsbruk.

Spridning av ogräs ska förhindras på en icke odlad åker som sköts. Ogräs får bekämpas kemiskt endast då du förbättrar åkerns kulturtillstånd eller i samband med att växtligheten avslutas från och med 1.9.

Svartträda, stubbträda och ettårig grönträda får inte gödslas. Flerårig grönträda får gödslas endast i samband med anläggandet. Mängden kvävegödsel får utgöra högst 50 % av de maximimängder för gödsling för övriga sädesslag som avses i bilaga 5.

Växtligheten på en icke odlad åker som sköts kan avslutas antingen kemiskt eller mekaniskt från och med 1.9. Växtligheten kan avslutas tidigast 15.7, om det på åkern sås vallväxter eller växter som ska sås eller planteras på hösten. Eventuell bearbetning och gödsling av åkern ska då ske i samband med sådden eller planteringen.

Om en icke odlad åker som sköts har anmälts såsom en grön- eller stubbträda som utgör en areal med ekologiskt fokus enligt förgröningsstödet får växtligheten till skillnad från det ovan sagda avslutas och bearbetas tidigast 16.8, om det på arealen sås vallväxter eller växter som ska sås eller planteras på hösten.

Skötsel av odlad jordbruksmark

En odlad åker och en areal för permanent gröda ska odlas i enlighet med normal god jordbrukarsed med hänsyn till förhållandena på orten. Odlad åker och en areal för permanent gröda ska bearbetas, gödslas och sås eller planteras på ett ändamålsenligt sätt så att det är möjligt att åstadkomma en jämn groning och ett enhetligt växtbestånd. Vid odlingen ska växtarter och växtsorter som lämpar sig för området användas och den utsädesmängd som sås ska vara tillräcklig. Sådden eller planteringen ska göras senast 30.6. Om det är fråga om ett skifte där det odlas trädgårdsväxter1) som nämns nedan räcker det att skiftet sås in med förgröda senast den nämnda utsatta dagen. Om sådd eller plantering på grund av exceptionella väderleksförhållanden inte är möjlig senast på den nämnda utsatta dagen, ska sådden eller planteringen ske genast när förhållandena tillåter det. Om det likväl sås eller planteras sallatsväxter, kinakål, blomkål, broccoli, spenat, dill, kålrabbi eller rova på skiftet behöver inte heller någon förgröda sås in före den utsatta dagen.

Vid odling av jordgubbar, åkerbär och allåkerbär förutsätts det att det finns minst 15 000 plantor per hektar. Om de nämnda växterna odlas så, att plast inte används för att täcka markytan och de revplantor som uppstår får slå rot bredvid moderplantan, ska planttätheten under den första vegetationsperioden vara minst 11 000 plantor per hektar.

Vid odling av vinbär och krusbär förutsätts 1 200 plantor per hektar, vid odling av hallon 2 800 plantor per hektar, vid odling av bäraroni, bärhäggmispel och havtorn 800 plantor per hektar, vid odling av buskblåbär 2 250 plantor per hektar och vid odling av fruktträd 400 plantor per hektar.

Permanent gräsmark och permanent betesmark får gödslas och brukas för bete på ett ändamålsenligt sätt. Vid behov kan växtligheten förnyas genom bearbetning och sådd av frön från gräsväxter och örtartat foder. Sådden ska utföras senast 30.6. Om sådd på grund av exceptionella väderleksförhållanden inte är möjlig senast på den nämnda utsatta dagen, ska sådden ske genast när förhållandena tillåter det. Om permanent betesmark, permanent gräsmark eller andra vallar används för betesgång ska markytan huvudsakligen förbli täckt av växtlighet samtidigt som betesgången får medföra jorderosion endast i liten utsträckning. Slåttern ska genomföras vid en sådan tidpunkt och på ett sådant sätt att skyddet för vilda fåglar och däggdjur beaktas.

På odlad jordbruksmark ska växtskyddet skötas och ogräsens spridning förhindras med hjälp av växelbruk eller på mekanisk, biologisk eller kemisk väg. Jordbrukaren ska förfara så, att produktion av en bärgnings- och marknadsduglig skörd är möjlig. Om ingen skörd bärgas från jordbruksmarken ska den växtlighet som produceras på jordbruksmarken vid behov hanteras så att det också följande år går att anlägga ett växtbestånd på jordbruksmarken eller producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd. 

Bränning av stubb

Bränning av stubb är tillåten endast om det är nödvändigt med tanke på en lyckad sådd eller bekämpning av ogräs, växtsjukdomar eller skadedjur.

Skyddsremsor 

På jordbruksmark längs med vattendrag ska iakttas de gränser för förbud mot gödsling och spridning av stallgödsel som avses i 10 § 7 mom. i statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling (1250/2014).

Bekämpning av flyghavre och lokor

På jordbruksmark som är smittad med flyghavre ska flyghavren bekämpas antingen kemiskt, mekaniskt, genom plockning eller med andra åtgärder i enlighet med lagen om bekämpning av flyghavre (185/2002) och på Åland i enlighet med landskapslagen om bekämpning av flyghavre (ÅFS 1977:68). Den anvisning eller plan för bekämpning av flyghavre som den behöriga myndigheten har gjort upp ska följas.

På jordbruksmark ska jätteloka (Heracleum mantegazzianum), tromsöloka (Heracleum persicum) och bredloka (Heracleum sosnowskyi) bekämpas antingen kemiskt, mekaniskt, genom plockning eller med andra åtgärder.

Skydd av grundvattnet

På en gårdsbruksenhet ska i jordbruksverksamheten såsom sådant skydd av grundvattnet som avses i miljöskyddslagen (527/2014) och 4 a § i statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön (1022/2006). I fråga om sin egen gård bör jordbrukaren kontrollera att verksamheten på gården inte ger upphov till direkta eller indirekta utsläpp i miljön av farliga och skadliga ämnen enligt bilaga E i ovan nämnda förordning (1022/2006) (t.ex. från bränslen, smörjmedel eller växtskyddsmedel).

Bevattning

Vid användning av bevattningsvatten ska bestämmelserna om tagandet av vatten i 4 kap. i vattenlagen (587/2011) följas.

Bibehållande av landskapselement

Trädgrupper och enstaka träd som är skyddade enligt 29 § 1 mom. 9 punkten i naturvårdslagen (1096/1996) ska bevaras, om de växer på en areal om högst 0,2 hektar på ett basskifte med jordbruksmark, en dikesren på ett basskifte eller i området mellan angränsande basskiften. Dessutom ska sådana högst 0,2 hektar stora naturminnesmärken som avses i 23 § i naturvårdslagen bevaras, om de finns på ett basskifte, på en dikesren på ett basskifte eller i ett område mellan angränsande basskiften. Träden får inte beskäras under fåglars häckningstid från 1.5. till 30.6.

BILAGA 5 De årliga maximimängderna lösligt kväve (kg/ha) för olika grödor är följande:

Obs! En gård som ingått miljöförbindelse ska iaktta gödslingsgränserna enligt miljöförbindelsens gårdsspecifika åtgärd i fråga om gödsling med kväve och fosfor.

Gröda

Mineraljord

Organogena jordarter

Korn, havre och blandad spannmål

160

120

Vårvete

170

130

Höstråg

 

 

-på hösten

30

30

-på våren

150

120

Vårråg

160

120

Höstvete, rågvete och speltvete

 

 

-på hösten

30

30

-på våren

170

140

Övriga sädesslag, blandningar av dem och andra jordbruksgrödor

160

120

Vall

250

210

Beten

210

170

Höstrybs och höstraps*

200

160

Höstrybs och höstraps

170

130

Lin, majs, olje hampa och solros

150

110

Baljväxter

60

40

Sockerbeta

170

130

Tidig potatis

100

80

Stärkelsepotatis

130

90

Annan potatis

120

80

Kålväxter och purjo

250

210

Andra lökväxter

160

120

Rotfrukter

200

170

Krydd- och örtväxter

120

80

Andra grönsaks- och trädgårdsväxter

210

170

Bär- och fruktväxter

140

100

Plantskoleproduktion

200

160

*Gödsling före ingången av september anses inte som höstgödsling, men den minskas från maximimängderna.

Om gödselmängden för lösligt kväve överstiger 150 kg/ha om året ska mängden delas upp på minst två omgångar och tiden mellan spridningarna ska vara minst två veckor.

Från ingången av september får mängden lösligt kväve i stallgödsel från produktionsdjur och i organiska gödselfabrikat som sprids vara högst 35 kg/ha. Mängden lösligt kväve som spridits på hösten beaktas i sin helhet som en del av gödslingen av följande gröda.

BILAGA 6 Omvandlingstabell för omräkning av djur till husdjursenheter

Djurslag

Djurenheter (de)

Tjurar, stutar, andra nötkreatur över 2 år

1,0

Tjurar, stutar, andra nötkreatur 6 månader – 2 år

0,6

Tjurar, stutar, andra nötkreatur under 6 månader

0,4

Tackor, baggar, hongetter, bockar över 1 år

0,2

Lamm, killingar över 2-12 månader

0,06

Suggor minst 8 månader

0,5

Övriga svin 3-8 månader, avvanda grisar 0-3 månader 2/3 av åldersgruppen

0,3

Galtar minst 8 månader

0,3

Varphöns mins 16 veckor

0,014

Broilrar

0,007

Kalkoner, gäss, ankor, änder, fasaner

0,03

Moderfåglar: broiler minst 18 veckor

0,02

Moderfåglar: kalkon minst 29 veckor

0,05

Moderfåglar: gäss minst 30 veckor

0,03

Moderfåglar: änder, fasaner minst 26 veckor

0,03

Moderfåglar: ankor minst 25 veckor

0,03

BILAGA 7 Trädgårdsväxter

Till trädgårdsväxter hänförs de jordbruksskiften där prydnadsväxter, grönsaker, frökryddor, krydd- och medicinalväxter odlas. Till prydnadsväxterna räknas ett- och fleråriga prydnadsväxter som odlas på friland för att användas som snittblommor eller eterneller. Till grönsaker hänförs också bland annat dill, persilja, jordärtskocka och pepparrot samt fleråriga grönsaker såsom rabarber och sparris. Till frökryddor hänförs bland annat koriander, kummin och senapsväxter. Till krydd- eller medici-nalväxterna kan hänföras bland annat basilika, slåttergubbe, nattljus, isop, kamomill, backtimjan, ringblomma, gullgentiana, sommarkyndel, kattmynta, äkta malört, gullris, libbsticka, maralrot, stor rödmalva, dansk körvel, mejram, mynta, äkta mannablod, mannablod, kungsmynta, brunört, nässla (dock inte nässla som odlas för fiber), rudbeckia, gurkört, dragon, kämpar, mattram, vallört, finger-borgsblomma, läkevänderot, kryddsalvia, spansk körvel, röllika, citronmeliss, kardborre, kryddtim-jan, turkisk drakblomma, kungsljus, läkekungsljus, vallmo, oljevallmo, grekisk fingerborgsblomma, kvanne, anisört och medicinalvide, då ett avtal om odlingen har ingåtts med en läkemedelsfabrik.

Till fleråriga trädgårdsväxter hänförs bland annat äppel, plommon, krikon, körsbär, päron, söta rönnbär, jordgubbe, svarta vinbär, röda vinbär, vita vinbär, gröna vinbär, krusbär, hallon, åkerbärs-hallon, björnbär, åkerbär och allåkerbär, havtorn, buskblåbär, bäraronia, ros för produktion av nypon, rosenkvitten, häggmispel, lingon, tranbär och hjortron. Med plantskoleväxter avses plantproduktion av fleråriga prydnadsväxter, det vill säga perenner, buskar och träd, samt plantproduktion av bär- och fruktväxter, till vilken hänförs också produktion av gatu- eller parkträdsodlingar. Till plantskoleväxter hänförs också fleråriga träd och buskar som odlas på åker och varav årligen på yrkesmässigt sätt bärgas snittgrönt eller barrväxter till snitt. Plantskoleproduktionsarealen omfattar också produktion av sticklingar och krukplantor under täckmaterial på jordbruksskiften, t.ex. i plasthus av lätt konstruktion