Dokumentkontroll vintertid 2020 - Anvisning till NTM-centralens inspektörer

Julkaisupäivä: 2. november 2020

I kraft fr.o.m. 2.11.2020
6020/03.00.00.01/2020

1. Allmänt om dokumentkontroll vintertid

I den här anvisningen berättas om dokumentkontroll vintertid. En del av stödvillkoren för miljöersättning och kraven som gäller tvärvillkor har granskats redan i samband med en kontroll på plats.  De återstående stödvillkoren kontrolleras vid dokumentkontrollen vintertid som utförs i form av administrativ övervakning. För övervakningen begärs de nödvändiga handlingarna av jordbrukaren. Vilka handlingar som begärs beror bl.a. på de åtgärder gården valt och gårdens driftsinriktning. År 2020 är dokumentkontrollen vintertid mer omfattande än förut. Detta beror på de ändringar i åkerövervakningen som coronaviruset orsakat.

Vid dokumentkontrollen vintertid granskas förutom villkoren för miljöersättning också de tvärvillkorskrav som anknyter till journalföring, gödsling och användning av växtskyddsmedel. Iakttagandet av tvärvillkorskraven granskas på alla gårdar som har ingått i Livsmedelsverkets urval för åkerövervakning av tvärvillkoren 2020. Man måste beakta att det ingår tvärvillkorskrav i basnivåerna för miljöersättningens åtgärder.  I princip utförs en dokumentkontroll av tvärvillkoren för alla gårdar som omfattas av övervakning av miljöersättningen. Kom ihåg att utvidga övervakningen till att gälla tvärvillkoren, om en överträdelse konstateras i basnivån och kravet också är ett tvärvillkorskrav.

Vid dokumentkontrollen vintertid granskas alla stödvillkor för balanserad användning av näringsämnen (BAN) och skiftesspecifika åtgärder som går att kontrollera på administrativ väg. Grundprinciperna för till exempel registrering och verifiering av övervakningsuppgifter samt för påförande av en påföljd till tidigare år beskrivs i anvisningen för åkerövervakning. Den här anvisningen kompletterar Livsmedelsverkets anvisning för åkerövervakning 2020.

För var och en åtgärd anges kraven för basnivån och de egentliga stödvillkoren i separata tabeller. Vid dokumentkontrollen vintertid kan man också ta ställning till andra krav för basnivån och andra stödvillkor som hör samman med åtgärden, om det konstateras brister i dem. Kraven och villkoren kan fogas till de villkor som ska kontrolleras i Stödtillämpningen.

Dokumentkontrollen vintertid utförs i både nya och gamla Stödtillämpningen. Alla stödvillkoren finns i nya Stödtillämpningen. I gamla Stödtillämpningen granskar man iakttagandet av gödslingsnivåer. Om det konstateras överskridningar av gödslingsnivåerna sparas den procentuella påföljden för miljöersättningen i nya Stödtillämpningen.

Vid dokumentkontrollen vintertid kontrolleras också kraven för basnivån och stödvillkoren för miljöavtal samt stödvillkoren för föregående programperioders specialstödsavtal.  När det gäller avtal om jordbruksnaturens mångfald och landskapet och våtmarksavtal kontrolleras att skiftesvisa anteckningar har förts om skötselåtgärderna. Av kraven för basnivån för tran-, gås- och svanåkrar kontrolleras kraven i anslutning till kvävegödsling och av stödvillkorskraven de skiftesvisa anteckningarna om skötselåtgärder samt kraven som gäller kvävegödsling. I fråga om föregående programperioders specialstödsavtal kontrolleras förandet av avtalsspecifika skötseldagböcker och datumen för åtgärderna.  Dokumentkontrollen vintertid utförs i nya Stödtillämpningen när det gäller miljöavtal och i gamla Stödtillämpningen när det gäller specialstödsavtal.

1.1 Gårdar som övervakas

Dokumentkontrollen vintertid omfattar alla gårdar som ingick i Livsmedelsverkets åkerövervakningskörningar år 2020. Gårdarna har registrerats på övervakningskörningarna 6901, 6902, 6903 och 6904 i nya Stödtillämpningen.  På körningarna 6901 och 6902 finns de gårdar som ingick i det slumpmässiga urvalet för åkerövervakning och på körningarna 6903 och 6904 de gårdar som ingick i det viktade urvalet. För gårdarna på körningarna 6901 och 6903 övervakas kraven och stödvillkoren för miljöersättningens basnivå. För gårdarna på körningarna 6902 och 6904 övervakas tvärvillkorskraven och villkoren för miljöersättning, om gården har förbindelse om miljöersättning. Närmare information om körningarna ges i tabell 1.

För dokumentkontrollen vintertid har grundats körningsnummer 6905 och 6829 för det egna urvalet. På de här körningarna kan man registrera till exempel en gård som redan tidigare var registrerad på den egna urvalskörningen, men som inte övervakades helt.

Tabell 1. Övervakningskörningar för dokumentkontroll vintertid

Övervakningsgrund

Körningsnummer

Funktion i tillämpningen

Urval

(slumpmässigt)

6901

Dokumentkontroll vintertid (miljöersättning)

Urval

(slumpmässigt)

6902

Dokumentkontroll vintertid (miljöersättning och/eller tvärvillkor)

Urval (viktat)

6903

Dokumentkontroll vintertid (miljöersättning)

Urval

(viktat)

6904

Dokumentkontroll vintertid (miljöersättning och/eller tvärvillkor)

Eget urval

6905

Dokumentkontroll vintertid (miljöersättning)

Eget urval

xxxx

Dokumentkontroll vintertid (tvärvillkor, övervakning 2021)

Om en gård är registrerad på körningarna 6901 eller 6903 för miljöersättning och det observeras en överträdelse av tvärvillkor på gården på 2020 års sida, utvidgas övervakningen till att gälla tvärvillkoren för den berörda övervakningskörningen. Om observationen däremot görs på 2021 års sida måste gården registreras på den egna urvalskörningen för dokumentkontroll vintertid (tvärvillkor, övervakning 2021). Lägg märke till att utvidgningen då inte görs via knappen ”Utvidga till övervakning av tvärvillkoren” – ”Utvidga”. Numret på den egna urvalskörningen 2021 meddelas senare.

1.2 Begäran om utgångsinformation av jordbrukaren

Till alla gårdar skickas ett brev om begäran av dokument. I brevet ombeds jordbrukaren skicka alla dokument som behövs vid dokumentkontrollen vintertid till NTM-centralen. Jordbrukaren kan skicka dokumenten till NTM-centralen i elektroniskt format, som kopia eller i original. I rapportens startuppgifter ska datum för inlämnandet av dokumenten slås fast. För gårdarna som ingår i urvalsövervakningen av tvärvillkor (körningarna 6902 och 6904) ska datum för inlämnandet vara på 2020 års sida.

Brevet om begäran av dokument kan skrivas ut från nya Stödtillämpningen med rapport IA_SR520 Brev om begäran av dokument vintertid. I Stödtillämpningen finns punkten Rapporter varifrån brevet kan skrivas ut. Brevet är ett e-brev till vilket man kan foga NTM-centralens egen bilaga. När brevet skapas ska man mata in den e-postadress dit elektroniskt inlämnade material bör skickas. Som e-postadress används NTM-centralens e-post i gemensamt bruk. När brevet skapas ska man också mata in den som lämnar ytterligare upplysningar och vars namn och telefonnummer skrivs ut på brevet.

Det finns två brev om begäran av dokument. Det ena brevet om hörande gäller de gårdar som har ansökt om miljöersättning och/eller ersättning för ekologisk produktion. I detta brev har som nya begärda dokument till år 2020 lagts till odlingsplan, inköpskvitton och nödvändiga utredningar om gödselmedel, växtskyddsexamen och intyg över test av växtskyddsspruta eller en försäkran om överensstämmelse med gällande krav för en ny växtskyddsspruta. Det andra brevet om hörande gäller gårdar som har varit föremål för tvärvillkorsövervakning men som inte har ansökt om miljöersättning.

I brevet om hörande till gårdar som ansökt om miljöersättning finns en grundläggande del som skrivs ut till alla. Punkterna som gäller åtgärderna placering av flytgödsel i åker och återanvändning av näringsämnen och organiskt material skrivs ut på rapporten om jordbrukaren har valt någon av dem. Om gården har skiften där fosforutjämningen avslutades år 2020, begärs dokumenten för alla fosforutjämningsår.

När det gäller åtgärderna placering av flytgödsel i åker och återanvändning av näringsämnen och organiskt material ombeds jordbrukarna lämna in de material som behövs, om jordbrukaren har genomfört åtgärden under övervakningsåret. När dokumentkontroll utförs måste man kontrollera om jordbrukaren har uppgett spridningsareal i höstanmälan.

I brevet om begäran av dokument finns en punkt som gäller miljöavtal. Punkten skrivs ut bara till gårdar som har avtal. Det kan finnas miljöavtal utan miljöförbindelse, dvs. texten som gäller miljöavtal kan skrivas ut i vartdera brevet. I brevet ingår också ett avsnitt som gäller avtal om miljöspecialstöd. Det här avsnittet skrivs ut för de gårdar som har avtal om miljöspecialstöd som ingåtts under den föregående programperioden. Endast gårdar med miljöförbindelse kan ha specialstödsavtal.

De dokument som jordbrukaren lämnar in ligger till grund för kontrollen. Om det finns motstridigheter eller oklarheter i de dokument som getts in av jordbrukaren, måste de utredas med jordbrukaren innan resultatet av kontrollen slutförs. Ytterligare utredningar av dokumenten kan göras skriftligt eller per telefon, dock så att alla ytterligare utredningar som påverkar kontrollen finns dokumenterade.

Om jordbrukaren inte lämnar in dokumenten inom utsatt tid, skickas ett nytt brev om begäran om dokument med åtkomstbevis. I brevet ska jordbrukaren upplysas om möjliga påföljder för honom eller henne. Påföljderna beskrivs i punkt 3 och 6.3.

1.3 Inspektionsberättelse om övervakningen

En inspektionsberättelse om dokumentkontrollen skickas elektroniskt till jordbrukaren efter det att uppgifterna om övervakningen har registrerats och verifierats i Stödtillämpningen. Närmare information om sändandet av inspektionsberättelsen ingår i Livsmedelsverkets anvisning Elektroniskt arkiv för övervakning och sändande av inspektionsberättelse. Anvisningen kan läsas i Pikantti. Som bilaga fogas ett protokoll över gödslingsövervakning för miljöersättning (RR_588) som skrivs ut från gamla Stödtillämpningen, om också gödslingsövervakning har utförts på gården.

1.4 Allmänna registreringsanvisningar

I punkterna som gäller växtskyddsmedel registreras antingen i ordning eller brister/försummelse, om växtskyddsmedel har använts på gården. Den här anvisningen gäller också de skiften där växtskyddsmedel inte har spridits. För dessa skiften registreras i ordning. Gäller inte gården eller gäller inte skiftet används bara om växtskyddsmedel inte har använts på ett enda av gårdens skiften. Det kan hända att man redan på basis av åkerövervakningen vet att gården använder växtskyddsmedel eller så kontrolleras saken med hjälp av de skiftesvisa anteckningarna vid dokumentkontrollen.

Samma anvisningar gäller också användningen av gödselmedel. Gäller inte gården eller gäller inte skiftet används bara om inga gödselmedel har använts på gården under övervakningsåret. I andra fall registreras antingen i ordning eller brister/försummelse.

För flera åtgärder är villkoret att växtligheten måste bevaras en viss tid eller till nästa vår. Om växtligheten har bevarats enligt villkoren registreras I ordning i Stödtillämpningen. Gäller inte skiftet registreras bara t.ex. om en annan gröda har konstaterats eller om ersättningen för åtgärden har annullerats för skiftets del.

I punkt 2.2 berättas om registreringarna av skiftesvisa anteckningar och markkarteringar.

För de gårdar som trots begäran inte skickar in några dokument registreras brister/försummelse i alla övervakningsfrågor som rör gården. Ett undantag är sådana villkor som det går att ta ställning till på basis av gårdsbesöket, t.ex. om jordbrukaren har visat upp markkarteringarna redan under gårdsbesöket.

Om jordbrukaren inte lämnar in dokumenten, leder det till följande påföljder:

  • Av de skiftesspecifika övervakningsfrågor där påföljden bestäms på basis av arealen beräknas en maximal påföljd för gården.
  • För en del av de gårdsspecifika villkoren bestäms en fast påföljdsprocent (t.ex. stallgödselanalys, växtskyddsexamen och test av växtskyddsspruta, om man inte på basis av åkerövervakningen vet att gården inte berörs av dessa villkor) och för en del måste man själv registrera påföljdsprocenten (registrera maximal påföljd). 
  • I övervakningsfråga 48. Gödselmedel har använts i enlighet med 10 § i förordning 1250/2014*) ingår underfrågor och för samtliga registreras 5 % som påföljd. Programmet räknar ihop alla procenttalen.
  • I övervakningsfråga 57. Jordbruksskiftena har gödslats i enlighet med Srf 235/2015 registreras en 9 % påföljd, eftersom gödslingen inte går att räkna ut.
  • Försummelse av tvärvillkor, om de dokument som behövs vid övervakningen av tvärvillkor inte lämnas in. Närmare information om tvärvillkorspåföljderna ges i avsnitt 6.3.

Observera att när det gäller miljöersättning måste man ta ställning till upprepning, om samma brist har konstaterats vid övervakning under de fyra föregående åren.  En tvärvillkorsförsummelse är upprepad om den upprepas under en period om tre kalenderår. I de flesta stödvillkoren inom dokumentkontrollen måste man dessutom utreda retroaktiviteten. Mer info om detta senare i denna anvisning.

2. Miljöersättning

2.1 Miljöförbindelsens minimikrav

I övervakningen av miljöersättning ingår kontroll av minimikraven, basnivåerna samt villkoren för balanserad användning av näringsämnen (BAN), skiftesspecifika åtgärder och miljöavtal. En gård som ingått förbindelse om miljöersättning ska dessutom följa tvärvillkoren.

Miljöförbindelsens minimikrav ingår helt och hållet i basnivån för BAN och delvis i basnivån för åtgärden alternativt växtskydd för trädgårdsväxter. Minimikraven ingår också i basnivån för ett miljöavtal om upprätthållande av tran-, gås- och svanåkrar.  I dessa åtgärder och i miljöavtalet ingår iakttagandet av minimikrav i basnivån vid sidan av de andra basnivåkraven. Minimikraven gäller inga andra åtgärder eller avtal.

Miljöförbindelsens minimikrav övervakas för alla gårdar som har förbindelse om miljöersättning, eftersom minimikraven ingår i BAN:s basnivå[1] och BAN är en obligatorisk gårdsspecifik åtgärd för alla gårdar[2]. Av minimikraven övervakas kraven i tabell 2 vid dokumentkontroll vintertid på gårdarna. 

Tabell 2. Minimikraven som ska granskas vid dokumentkontroll vintertid.

Nr

Minimikrav

Plats för kontrollen

184.

Vid gödslingen har man följt stadganden gällande användning av fosfor som givits med stöd av lagen om gödselfabrikat (539/2006) (gäller inte åtgärden alternativt växtskydd för trädgårdsväxter)

Dokumentkontroll vintertid

166.

De allmänna principerna för integrerad bekämpning har följts vid användningen av växtskyddsmedel

Dokumentkontroll vintertid

34.

Den person som sprider växtskyddsmedel har examen

Dokumentkontroll vintertid

35.

En begagnad växtskyddsspruta är testad eller en ny spruta är förenlig med villkoren

Dokumentkontroll vintertid

184. Vid gödslingen har man följt stadganden gällande användning av fosfor som givits med stöd av lagen om gödselfabrikat (539/2006)

Användningen av fosfor begränsas såväl i minimikraven som i stödvillkoren för BAN. Minimikravet är att man vid odling av jordbruksgrödor får använda högst 325 kg fosfor/ha/5 år (i medeltal 65 kg/ha om året) och för trädgårdsväxter 560 kg/ha/5 år (i medeltal 112 kg/ha om året). I mängderna beaktas mängden löslig fosfor som spridits under kalenderåret.

Villkoren för gödsling kontrolleras vid gödslingsövervakningen liksom också fosformängderna. Beräkningen av fosfor har genomförts i gamla Stödtillämpningen, men Stödtillämpningen meddelar inte om minimikravets fosforgräns överskrids så som den gör i fråga om en överskridning av den gräns som är stödvillkor. Om gödslingsgränsen för fosfor i samband med BAN överskrids, eller om det finns en överskridning vid fosforutjämning, måste man vara uppmärksam med att kontrollera också en eventuell överskridning av minimikravets gödslingsgräns.

Om det vid gödslingsövervakning konstateras att den fosformängd som är ett minimikrav har överskridits på något skifte, förs observationen in i nya Stödtillämpningen på skiftesnivå. På basis av de gjorda observationerna räknas påföljdsprocenten ut på samma sätt som påföljderna av andra skiftesspecifika krav på basnivån.

166. De allmänna principerna för integrerad bekämpning har följts vid användningen av växtskyddsmedel [3]

Med hjälp av de skiftesvisa anteckningarna kontrolleras att växtskyddsmedlets namn, användningstidpunkten, arealen, odlingsväxten, bruksmängderna och orsaken till användningen har förts in i anteckningarna.

Iakttagandet av de allmänna principerna för IPM ska övervakas också för de skiften där växtskyddsmedel har övervakats tidigare i samband med tvärvillkorskontroll av växtskyddsmedel.  Det här beror på att IPM inte ingår i tvärvillkorskontrollen av växtskyddsmedel.

Syftet med integrerad bekämpning är att växtskyddsmedel används enligt konstaterat behov och inte ”för säkerhets skull”. Därför förutsätts att det i de skiftesvisa anteckningarna finns någon orsak för användningen av växtskyddsmedel. Som orsak för användningen räcker t.ex. att uppgiften ”ogräs” eller ”skadedjur” har skrivits in i anteckningarna. Iakttagandet av villkoren för integrerad bekämpning kan övervakas med hjälp av anteckningarna på samma gång som man utför övervakning av växtskyddsmedel.

34. Den person som sprider växtskyddsmedel har examen

Enligt villkoren får växtskyddsmedel spridas på gården bara av en person som har avlagt examen inom området för växtskyddsmedel[4] eller fått rätt att ordna sådan examen. Med examen inom området för växtskyddsmedel påvisas att personen behärskar en säker och korrekt hantering och användning av växtskyddsmedel. Över godkänd examen ges ett intyg och examen är i kraft 5 år. Examensanordnarna är godkända av Säkerhets- och kemikalieverket.[5]

Nya jordbrukare som ingått förbindelse måste avlägga examen inom området för växtskyddsmedel senast 30.4.2021, om den nya jordbrukaren inte har en gällande examen.

Vid övervakningen kontrolleras att den jordbrukare eller entreprenör som spridit växtskyddsmedel på gårdens åkrar hade en gällande skriftlig examen inom området för växtskyddsmedel.

Växtskyddsexamen skulle vara avlagd före den första växtskyddsbesprutningen för växtperioden. Vid dokumentkontrollen ska det således utredas när den första växtskyddsbesprutningen har utförts och när växtskyddsexamen är avlagd.

Om gården anlitade en entreprenör för att sprida växtskyddsmedel skulle denna ha en gällande examen. Entreprenörens examensbevis ska kontrolleras vid övervakningen.

Vid övervakningen ska man beakta att jordbrukaren inte behöver ha en gällande examen inom området för växtskyddsmedel, om det inte används växtskyddsmedel på gården. Examen krävs inte, om enbart flytande bladgödselmedel har spridits på gården.

Villkoret behöver inte övervakas på nytt vid dokumentkontrollen, om det redan har övervakats i samband med åkerövervakningen. Då registreras Gäller inte övervakningsobjektet på övervakningsfrågan i samband med dokumentkontrollen. Samma gäller för intyget över test av växtskyddssprutan.

35. En begagnad växtskyddsspruta är testad eller en ny spruta är förenlig med villkoren[6]

För yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel får det endast användas spridningsutrustning vars korrekta funktion har säkerställts genom tester vart femte år. Över testning av spridningsutrustningen har jordbrukaren eller entreprenören ett protokoll och den godkända spridningsutrustningen har försetts med godkännandemärkning.[7]

Alla gårdar använder inte växtskyddsmedel eller så använder de inte växtskyddsmedel varje år. Växtskyddssprutan behöver inte testas om växtskyddsmedel inte används eller om sprutan används bara för spridning av till exempel bladgödselmedel.

Iakttagandet av villkoret övervakas i samband med dokumentkontrollen genom att man kontrollerar det skriftliga testprotokollet över testet.  I protokollet över spruttestet kontrolleras att testet var i kraft när växtskyddsbesprutningarna utfördes. Sprutan skulle vara testad före den första besprutningen under växtperioden. Till exempel om sprutan har testats 20.6, men använts för besprutning 15.6 och det gamla testet inte var i kraft då, är det frågan om en överträdelse.

En ny anordning för spridning av växtskyddsmedel behöver inte testas under de fem första åren från anskaffningen, om den uppfyller de krav som föreskrivits för maskinernas säkerhet.[8] För en ny spruta kontrolleras vid dokumentkontrollen att sprutan har en försäkran om överensstämmelse med gällande krav.

När det gäller en spruta som används av en entreprenör kontrolleras det skriftliga testprotokollet från testningen eller intyget om överensstämmelse för en ny spruta.

Köparen av en begagnad spruta behöver inte låta testa sprutan om den åtföljs av ett gällande testprotokoll och sprutan är försedd med ett klistermärke som upplyser om testet. En begagnad spruta ska testas när det har gått 5 år sedan sprutan testades.

2.2 Balanserad användning av näringsämnen

Åtgärdens basnivå

I BAN:s basnivå ingår krav från tvärvillkoren. Vid dokumentkontrollen vintertid granskas iakttagandet av kraven i tabell 3[9].

Tabell 3. De krav för BAN:s basnivå som ska granskas vid dokumentkontrollen vintertid.

Nr

Krav för basnivån

Plats för kontrollen

54.

På gården har man använt endast i Finland godkända växtskyddsmedel *)

Dokumentkontroll vintertid

55.

Vid användningen av växtskyddsmedel har man följt de bindande förpackningspåskrifterna för växtskyddsmedlet*)

Dokumentkontroll vintertid

48.19

Gården har en ikraftvarande gödselanalys *)

Dokumentkontroll vintertid

48.10

Mängden totalkväve i stallgödsel från produktionsdjur och organiska gödselfabrikat som sprids årligen är högst 170 kg/ha *)

Dokumentkontroll vintertid

48.11

Den maximala mängden lösligt kväve per år (kg/ha) överskrids inte *)

Dokumentkontroll vintertid

48.12

Då gödselmängden för lösligt kväve överstiger 150 kg/ha om året har mängden delats upp på minst två omgångar och tiden mellan spridningarna är minst två veckor *)

Dokumentkontroll vintertid

48.13

Från ingången av september är mängden lösligt kväve i stallgödsel från produktionsdjur och i organiska gödselfabrikat som spridits högst 35 kg/ha *)

Dokumentkontroll vintertid

48.14

Användningen av gödselmedel har bokförts i enlighet med förordning 1250/2014 13 § *)

Dokumentkontroll vintertid

I tabellen anges med *) de krav som också är tvärvillkorskrav. För deras del måste man komma ihåg att utvidga kontrollen till att också gälla tvärvillkoren om gården inte är föremål för övervakning av tvärvillkor.

54. På gården har man använt endast i Finland godkända växtskyddsmedel

55. Vid användningen av växtskyddsmedel har man följt de bindande förpackningspåskrifterna för växtskyddsmedlet

Villkoren som gäller växtskyddsmedel kontrolleras i samband med tvärvillkorsövervakningen av växtskyddsmedel. Observationerna registreras i nya Stödtillämpningen på gårdsnivå. Övervakning av lagring ingår inte i basnivån.

48.19. Gården har en ikraftvarande gödselanalys

48.10 Mängden totalkväve i stallgödsel från produktionsdjur och organiska gödselfabrikat som sprids årligen är högst 170 kg/ha

48.11 Den maximala mängden lösligt kväve per år (kg/ha) överskrids inte

48.12 Då gödselmängden för lösligt kväve överstiger 150 kg/ha om året har mängden delats upp på minst två omgångar och tiden mellan spridningarna är minst två veckor

48.13 Från ingången av september är mängden lösligt kväve i stallgödsel från produktionsdjur och i organiska gödselfabrikat som spridits högst 35 kg/ha

48.14 Användningen av gödselmedel har bokförts i enlighet med förordning 1250/2014 13 §

Information om tvärvillkorskontrollen av gödselmedel och tvärvillkorskontrollen av dokument ingår i punkt 6.

Stödvillkor

Av stödvillkoren för åtgärden granskas villkoren i tabell 4 vid dokumentkontroll vintertid. 

Tabell 4. Stödvillkor som ska granskas för BAN vid dokumentkontroll vintertid.

Nr

Stödvillkor

Plats för kontrollen

57.

Jordbruksskiftena har gödslats i enlighet med Srf 235/2015

Dokumentkontroll vintertid

29.

För basskiftet finns en skriftlig odlingsplan i enlighet med villkoren

Dokumentkontroll vintertid

58.

De jordbruksskiftesvisa anteckningarna är förenliga med villkoren

Dokumentkontroll vintertid

59.

Basskiftets markkartering är i kraft

Dokumentkontroll vintertid

57. Jordbruksskiftena har gödslats i enlighet med Srf 235/2015

Stödvillkoret Jordbruksskiftena har gödslats i enlighet med Srf 235/2015 innebär gödslingsövervakning som utförs i gamla Stödtillämpningen. Gödslingsövervakningen ska utföras via menyn Gårdsbruksenheter – Gödslingsövervakning av gårdsbruksenheten. Det här betyder att till först ska den gård som är föremål för övervakning sökas fram i kommunförteckningen.

Som resultat av gödslingsövervakningen får man veta den areal där det har spridits för mycket fosfor eller kväve och hur stor överskridningen är. På basis av den här informationen bestäms påföljdsprocenten för miljöersättningen som registreras i nya Stödtillämpningen.  

Gödslingsövervakning utförs för gårdens alla skiften. Till exempel fosforutjämningen ska kontrolleras för alla skiften där den har avslutats år 2020. Året då fosforutjämningen tog slut kontrolleras i anteckningarna. Om jordbrukaren inte har lämnat in dokument för alla fosforutjämningsår måste de begäras in.

Gödslingsövervakning behöver inte utföras om gården inte har använt gödselmedel under övervakningsåret. I detta fall behöver man inte registrera resultaten från markkarteringen i gamla Stödtillämpningen. Markkarteringen ska ändå kontrolleras för alla skiften där markkartering är ett krav. De övriga kraven och villkoren som gäller gården i samband med dokumentkontroll vintertid måste granskas, fastän gården inte använder några som helst gödselmedel.

Markkarteringar vid gödslingsövervakning

Gödslingsövervakningen bygger på markkarteringar. Om det ännu inte finns en markkartering av skiftet använder man vid kvävegödslingen de värden för mullrika jordar som anges i tabell 1, 3 och 4 i förbindelsevillkoren, och vid fosforgödslingen värdena för god bördighetsklass i tabell 5 och 7. Markkartering kan saknas t.ex. om det är frågan om en ny jordbrukare som har tid att göra markkartering ända fram till utgången av det första förbindelseåret. Som grund för gödslingen ska man använda de nyaste jordproverna, om skiftet har flera giltiga jordprover som har tagits vid olika tidpunkter.  

Om fler än ett prov har tagits från ett skifte och provresultaten varierar, har jordbrukaren kunnat dela in jordarterna i olika gödslingsskiften eller använda medeltalet eller det viktade medeltalet av kväve-/fosforgödslingsnivåerna. Vid övervakningen används medeltalet av gödslingsnivåerna, om ingen annan metod framgår av jordbrukarens papper.

I gamla Stödtillämpningen finns fältet Jordprov medeltal på fliken Uppgifter om gödslingsskiftet, och där kan man välja på vilket sätt medeltalet räknas ut. Om jordbrukaren som medeltal har använt medeltalet av gödslingsnivåerna, väljs 1 Aritmetiskt medeltal. Om jordbrukaren däremot har använt det viktade medeltalet, väljs 2 Med arealen viktat medeltal. Om det på skiftet finns bara ett jordprov att tillgå behöver medeltalet inte räknas ut och fältet Jordprov medeltal lämnas tomt. 

För varje jordprov som representerar jordbruksskiftet inrättas ett eget gödslingsskifte. För vart och ett gödslingsskifte registreras uppgifterna om ett prov och för gödslingsskiftet väljs sättet att räkna ut medeltalet 1 Aritmetiskt medeltal eller 2 Med arealen viktat medeltal. Vid användning av det aritmetiska medeltalet registreras jordbruksskiftets areal bara på det första gödslingsskiftet, de andra gödslingsskiftena som ingår i uträknandet av medeltalet får automatiskt arealen 0,00 ha. Vid användning av arealviktat medeltal registreras den areal som det aktuella provet representerar på vart och ett gödslingsskifte och gödslingsuppgifterna sparas på varje gödslingsrad. Gödslingshändelserna registreras alltid bara på det första skiftet i medeltalsgruppen. De övriga uppgifterna om gödslingsskiftet registreras på normalt sätt.

Vid fosforgödslingen kan man inte använda sig av medeltal, om bördighetsklassen för något jordprov är så hög att det inte alls går att fosforgödsla odlingsväxten. I tabellen i förbindelsevillkoren har dessa bördighetsklasser markerats med ett streck. Om det står 0 i tabellen kan medeltalet användas. Om det på grund av bördighetsklassen inte är möjligt att fosforgödsla en gröda på något gödslingsskifte i medeltalsgruppen, ger kalkyleringstillämpningen en anmärkning till det berörda skiftet. Fosforgödsling kan användas på skiftet, om områdena med högt fosfortal har avgränsats till egna gödslingsskiften. Om ett område med högt fosfortal inte har inrättats till ett eget gödslingsskifte beräknas hela jordbruksskiftets gödslingsnivåer enligt hög bördighetsklass.

Om markkarteringarna är bristfälliga (t.ex. om prover inte har tagits av en del av skiftena eller proverna är föråldrade), kan man vid gödslingsövervakningen använda sig av de gödslingsnivåer som det enligt villkoren är tillåtet att använda på sådana skiften som fortfarande saknar markkartering. Det här kan tillämpas om markkarteringar saknas på mindre än halva arealen.

Om det finns bara en markkartering av ett basskifte som är större än 5 hektar används tabellvärdena enligt förbindelsevillkoren på den överstigande arealen.  En markkartering kan således täcka bara 5 hektar av basskiftets areal. Motsvarande tillvägagångssätt tillämpas om det bara finns 2 markkarteringar av ett basskifte som är större än 10 hektar osv. Basskiftet ska delas i två eller flera gödslingsskiften med användning av det viktade medeltalet på arealen.

Med anledning av stödvillkoret Jordbruksskiftena har gödslats i enlighet med Srf 235/2015 påförs en påföljd om markkarteringarna saknas eller har föråldrats i fråga om alla eller största delen av skiftena (över 50 % av arealen) och nya markkarteringsresultat inte har funnits att tillgå före den 1:a gödslingsgången. Påföljden orsakas av att gödslingsövervakning inte kan utföras på grund av bristfälliga dokument. Påföljderna i anslutning till gödsling tillämpas ändå inte, om det på basis av skiftesbokföringen eller andra dokument går att se att gödselmedel inte har spridits på gårdens skiften. Då är det enbart markkarteringarna som orsakar påföljden.

Stallgödsel

Gårdens djurantal och andra uppgifter om gödslingen registreras i samband med dokumentkontrollen på fliken Näringsämnen som står till gårdens förfogande i Stödtillämpningen. På fliken finns en uträkning av den mängd stallgödsel som gårdens djur producerar. Uträkningen har gjorts med användning av antalet djur vid övervakningstillfället och den genomsnittliga mängd stallgödsel som ett djur ger upphov till och med beaktande av ett eventuellt produktionsuppehåll samt den tid djuren gått på bete.

Näringsämnena i stallgödsel beräknas vid dokumentkontrollen med användning av gårdens genomsnittliga djurantal, eftersom gårdens djurantal kan variera t.o.m. avsevärt. Det genomsnittliga antalet djur i registren beräknas till exempel genom att man adderar djurantalet den första dagen i varje månad eller kvartal och dividerar resultatet med antalet månader eller kvartal.

De genomsnittliga antalen djur som inte finns i registren fås som en rapport våren 2021, när jordbrukarna har anmält uppgifterna via Vipu. Av den anledningen lönar det sig att utföra gödslingsövervakning av dessa gårdar först våren 2021. I rapportform fås också det genomsnittliga antalet registerdjur.

Den stallgödselmängd som gårdens djur producerar kan räknas ut också genom att använda ett annat djurantal än det anmälda. Det genomsnittliga djurantalet kan man själv räkna ut från registren eller också använda de uppgifter som samlats in på gårdsbesöket, om gårdens djurantal är ungefär konstant, t.ex. på mjölkgårdar. Ett annat djurantal än det som jordbrukaren anmält ska användas t.ex. när stallgödsel har samlats i lager redan på 2019 års sida och djurantalet då var avsevärt större eller mindre än det genomsnittliga djurantalet 2020.

Näringsämnena i stallgödsel som husdjuren producerat räknas in i gödslingsmängderna enligt gödselslag, antingen enligt förbindelsevillkorens tabellvärden eller på basis av stallgödselanalysens resultat. Stallgödselanalysen får inte vara äldre än fem år. Vid gödslingsövervakningen godkänns inte att jordbrukaren till exempel har använt analysvärden för kväve och tabellvärden för fosfor. Vartdera värdet måste komma från antingen analysen eller tabellvärdena.

I förbindelsevillkoren förutsätts att en stallgödselanalys ska utföras av stallgödseln och resultatet användas för att beräkna näringsämnena, om det saknas tabellvärden för gårdens stallgödsel. Om det saknas tabellvärden för gårdens stallgödsel och ingen stallgödselanalys har tagits, är det inget hinder för att utföra gödslingsövervakning. Vid gödslingsövervakningen används tabellvärdena för närmast motsvarande stallgödsel. Avsaknad av stallgödselanalys orsakar en påföljd med anledning av basnivån och tvärvillkoren. 

Tillgänglig kvävemängd

När gårdens årliga tillgängliga kvävemängd räknas ut jämför man den kvävemängd som enligt de skiftesvisa anteckningarna har spridits på skiftena med den kvävemängd som det vid övervakning har konstaterats att gården förfogar över. Den tillgängliga kvävemängden på gården fås genom att addera inköpen av gödselmedel och föregående års lager samt kvävemängden i stallgödsel minus kvävemängden i de gödselmedel som blivit kvar i lager och som sålts från gården.

Om skillnaderna mellan de kvävemängder som beräknats på ovan nämnda grunder är större än 20 % måste man höra jordbrukaren och utreda orsakerna till skillnaderna. Om jordbrukaren inte kan ge motiveringar till skillnaderna måste man överväga om jordbrukaren med avsikt har gett vilseledande information.

Justering enligt skördenivå

Om jordbrukaren använder sig av justering enligt skördenivå ska den skördenivå som ligger till grund för gödselgivan ha bärgats från skiftet under något av de tidigare fem skördeåren. Den skiftesspecifika skördenivån har kunnat bestämmas genom att fördela totalskörden av den berörda grödan mellan de skiften där grödan har odlats eller genom att på annat sätt påvisa att skördenivån har uppnåtts på skiftet i fråga. Justering enligt skördenivå i anslutning till den uppnådda skördenivån kan användas också på andra grödor, även om den skörd som berättigar till ökad gödsling har fåtts från någon annan gröda.

Vid gödslingsövervakningen ska man med hjälp av anteckningar eller motsvarande utreda att jordbrukaren de facto har uppnått den högre skördenivån.  I regel litar man på noteringarna i de skiftesvisa anteckningarna vid granskningen av justering enligt skördenivån. För dokumentkontrollen ska jordbrukaren lämna in skifteskortet för det år av de föregående fem åren, då han eller hon uppnått en skördenivå som berättigar till justering enligt skördenivån. Med anteckningarnas hjälp ska man kontrollera om det till exempel med den gödslingsmängd som använts, växtskyddsåtgärderna och/eller markens bördighet är möjligt att få en skörd som berättigar till justering enligt skördenivån. Om det finns skäl att misstänka att det inte har varit möjligt att uppnå skördenivån, begärs en separat utredning av saken av jordbrukaren.

Beräkning av gödslingsnivåerna

Vid övervakningen ska man på basis av resultaten från markkarteringen och de skiftesvisa anteckningarna granska om gödslingsnivåerna för kväve och fosfor enligt villkoren för miljöersättning har iakttagits på skiftena.

Gödslingarna för anläggandet av föregående års höstsäd räknas in i övervakningsårets näringsmängder. Om jordbrukaren på våren under övervakningsåret har varit tvungen att så om ett skifte som besåtts föregående höst, anses kvävegödslingen inte ha överskridits om den kvävegödsling som använts under övervakningsåret följer gödslingsnivåerna för grödan som såddes på våren. I fosforgödslingen inräknas den fosfor som spridits på skiftet på hösten före övervakningsåret och under övervakningsårets växtperiod. I fosforgödslingen räknas in också det föregående årets fosfor, om skörden har blivit obärgad.

För fosforgödslingens del ska man kontrollera att nivåerna enligt förbindelsevillkoren har följts vid gödslingarna och att fosforutjämningen har utförts på rätt sätt. För fosforns vidkommande är det möjligt att tillämpa stallgödselundantag, om enbart gödsel från husdjur används vid fosforgödslingen. De mängder som är tillåtna inom stallgödselundantaget anges i tabell 5 i förbindelsevillkoren. Stallgödselundantaget kan inte tillämpas i bördighetsklasserna hög och betänkligt hög. I fråga om fosfor måste man beakta att gödslingsövervakningen utförs med användning av totalfosfor, inte löslig fosfor.

Fosforutjämning övervakas för alla skiften där fosforutjämningen har avslutats år 2020. Vid fosforutjämning får en högst femårig utjämningsperiod användas. Fosforutjämning får inte påbörjas på ett skifte där det inte är tillåtet att använda fosforgödsel. Utjämningen får ändå påbörjas om tabellerna i förbindelsevillkoren har en nolla. Om fosforutjämning har påbörjats på ett skifte där det inte är tillåtet att använda fosforgödsel, övervakas fosforutjämningen på skiftet från startåret till övervakningsåret, fastän utjämningen ännu inte har avslutats. I detta fall ska jordbrukaren underrättas om att det inte längre går att fortsätta med fosforutjämningen på skiftet.

Jordbrukaren behöver inte beakta tidigare fosforutjämning på skiftet om jordbrukaren får nya åkerskiften i sin besittning. Om det inte går att jämna ut fosformängderna på skiftet på grund av nya markkarteringsresultat, anses de tillåtna fosformängderna inte ha överskridits.

För plantor som odlas i kärl är den övre gränsen för fosforgödsling 490 g/m3. Den används bland annat när man räknar ut gödslingen för jordgubbe och hallon som odlas i kärl. För växter som odlas i kärl finns ingen övre gräns för kvävegödsling. Markkartering behövs inte för areal i krukodling.[10] Fosforgödslingen av plantor i kärl bör kontrolleras manuellt.

  1. För basskiftet finns en skriftlig odlingsplan i enlighet med villkoren[11]

Odlingsplanen är en preliminär plan som preciseras under växtperioden. De utförda odlingsåtgärderna ska anges mer exakt i de skiftesspecifika anteckningarna.

Vid övervakningen kontrolleras för vart och ett basskifte att det finns en odlingsplan som omfattar hela basskiftets areal. Om det finns jordbruksskiften på basskiftet, ska jordbruksskiftenas sammanlagda areal ungefär motsvara basskiftets areal. Små arealskillnader orsakar ingen påföljd. Vid övervakningen krävs ingen odlingsplan till exempel över arealer som tillfälligt inte blivit odlade på grund av väta eller någon annan orsak.

En odlingsplan ska göras upp också för skiften där jordbrukaren inte har för avsikt att vidta några odlingsåtgärder, exempelvis naturvårdsåkrar och trädor. Odlingsplanen kan vara fritt formulerad, men av den ska åtminstone framgå de uppgifter som krävs i förbindelsevillkoren för miljöersättning.

Växtföljdsplanen för ekogårdar godkänns som odlingsplan enligt villkoren för miljöersättning, om de uppgifter som krävts i villkoren framgår av den.

Observationerna om granskade odlingsplaner förs in per skifte i Stödtillämpningen. Om en odlingsplan inte har gjorts upp för hela basskiftet, registreras den areal som har en odlingsplan på övervakningsfrågan. Annars behöver någon arealuppgift inte registreras.

58. De jordbruksskiftesvisa anteckningarna är förenliga med villkoren

Vid dokumentkontrollen vintertid begär man av jordbrukaren de färdiga anteckningarna utskrivna eller i sådan elektronisk form att de kan kontrolleras administrativt.

De skiftesvisa anteckningarna ska enligt förbindelsevillkoren innehålla följande uppgifter om de årliga odlingsåtgärderna:

  • Skiftets signum och areal
  • Datum och metod för bearbetning av skiftet
  • Datum för sådd eller plantering
  • Växtart och utsädes- eller plantmängd
  • Datum/-en för gödsling
  • Handelsgödsel och organiska gödselmedel, slag och mängd
  • Fosfor- och kvävemängder, vid behov en anteckning om när fosforutjämningen börjat och om utjämningsåret
  • Växtskyddsmedlets fullständiga namn, bruksmängd, tidpunkt, användningsobjekt, observerade sjukdomar och skadedjur, orsak till användningen av växtskyddsmedel samt andra utförda växtskyddsåtgärder
  • Betesgång, datum för skörd eller slåtter samt skördenivå inklusive behövliga motiveringar
  • De omständigheter som förutsatts i villkoren för den valda skiftesspecifika åtgärden och det valda miljöavtalet

De skiftesvisa anteckningarna gås igenom per jordbruksskifte och observationerna förs in i Stödtillämpningen. Anteckningar krävs för alla jordbruksskiften och därför besvaras frågan i Stödtillämpningen med I ordning eller Brister/försummelse. Anteckningarna för skiftet är inte i ordning, om de inte innehåller uppgifter som är väsentliga med tanke på odlingen (t.ex. utsädesmängder, datum för sådd). Påföljderna av skiftesvisa anteckningar baserar sig på arealen. Påföljden för anteckningar får vara lindrigare om bara en del av de nödvändiga uppgifterna saknas. Närmare information om påföljderna ges i punkt 3.

En upprepning som gäller skiftesvisa anteckningar beaktas vid dokumentkontrollen vintertid. Upprepningen beaktas genom att man i de gårdsspecifika observationerna väljer övervakningsfrågan som gäller anteckningar.

59. Basskiftets markkartering är i kraft

Vid dokumentkontrollen vintertid kontrolleras markkarteringarna per skifte med hjälp av det material som jordbrukaren lämnat in för dokumentkontrollen. Markkarteringsresultaten kontrolleras inte i laboratoriernas elektroniska databaser utan jordbrukarens skriftliga samtycke. Detta gäller också situationer där jordbrukaren inte lämnar in markkarteringar.

En ny markkartering ska göras när det har gått 5 år sedan föregående analys, utom vid linjeprovtagning där prover ska tas vart tredje år. Resultatet av den nya markkarteringen ska ha varit tillgängligt före följande gödslingsgång. I fråga om markkarteringarna kontrolleras alltså datumet som jämförs med tidpunkten för gödslingsgången. För varje gödslingsgång ska det finnas en gällande markkartering.

En jordbrukare som ingår miljöförbindelse, och som inte tidigare haft någon förbindelse om systemet för miljöersättning, måste ha en markkartering som är förenlig med villkoren före utgången av det första förbindelseåret.[12]

För markkarteringarnas del kontrolleras datumet då provet analyserades. Enbart provtagning räcker inte till för att uppfylla kravet, utan provet ska också ha skickats för analys och analyserats före följande gödslingsgång.

När påföljd ges beaktar man om de gamla markkarteringarna var i kraft när gödslingarna gjordes, men inte längre är i kraft vid övervakningstillfället. I ett sådant fall kan gården ges en lindrigare påföljd. 

För följande områden behövs ingen markkartering:

  • skyddszon
  • gröngödslingsvall
  • grönträda
  • stubbträda
  • svartträda
  • vall på naturvårdsåker
  • mångfaldsåker vilt/landskap/äng/fågel

För skiftet registreras Gäller inte skiftet, om ingen markkartering krävs. Markkartering ska ändå finnas om de ovan nämnda områdena har gödslats under övervakningsåret i samband med anläggandet.

Från små skiften som är mindre än 0,5 hektar behöver ingen markkartering tas, utan vid gödslingsplaneringen kan man antingen använda sig av markkarteringen för det intilliggande skiftet eller gödsla enligt tabellvärdena. I Stödtillämpningen registreras gäller inte skiftet, om ingen markkartering har tagits. Om markkarteringen har tagits registrerar man i ordning.

Prover från små skiften som är mindre än 0,5 hektar har felaktigt kunnat slås samman enligt den föregående programperiodens regler. Då är markkarteringarna av dessa små skiften inte i ordning och för dem registreras brister/försummelse i Stödtillämpningen. Gödslingen kan då räknas ut antingen med tabellvärden eller genom att använda det intilliggande skiftets markkartering.

2.3 Skiftesspecifika åtgärder

2.3.1 Placering av flytgödsel i åker

Åtgärdens basnivå

Vid dokumentkontrollen vintertid som gäller åtgärden Placering av flytgödsel i åkermark granskas iakttagandet av de krav för basnivån som ingår i tabell 5.

Tabell 5. Krav för basnivån som ska kontrolleras för åtgärden Placering av flytgödsel i åkermark.

Nr

Krav för basnivån

Plats för kontrollen

48.9

Stallgödsel och organiska gödselmedel har inte spridits på åker 1.11.-31.3. *) (med undantag av exceptionella väderförhållanden)

Dokumentkontroll vintertid

48.2

Förbudet att sprida gödsel på snötäckt mark, mark i tjäle och vattenmättad mark har följts *)

Kontroll i terrängen/ Dokumentkontroll vintertid

48.3

Svämgödsel, urin och organiska gödselmedel i vätskeform har spridits endast genom placering, om lutningen på åkern, eller en del av den, är över 15 procent *)

Kontroll i terrängen/ Dokumentkontroll vintertid

48.9 Stallgödsel och organiska gödselmedel har inte spridits på åker 1.11.-31.3. (med undantag av exceptionella väderförhållanden)

Om exceptionella väderförhållanden har hindrat spridningen av stallgödsel under perioden 1.4–31.10, är det möjligt att sprida stallgödsel fram till 30.11.

48.2 Förbudet att sprida gödsel på snötäckt mark, mark i tjäle och vattenmättad mark har följts

48.3 Svämgödsel, urin och organiska gödselmedel i vätskeform har spridits endast genom placering, om lutningen på åkern, eller en del av den, är över 15 procent

I punkt 6 berättas om gödslingsövervakning och dokumentkontroll i samband med tvärvillkoren.

Stödvillkor

Av stödvillkoren för åtgärden kontrolleras villkoren i tabell 6 vid dokumentkontrollen vintertid.

Tabell 6. Stödvillkor som ska kontrolleras för åtgärden Placering av flytgödsel i åkermark.

Nr

Stödvillkor

Plats för kontrollen

60.1

Materialet som har spridits uppfyller villkoren

Dokumentkontroll vintertid

60.2

Den spridda mängden är minst 20 m3/ha per år

Dokumentkontroll vintertid

60.3

Åtgärden placering av flytgödsel har genomförts på den villkorsenliga arealen

Dokumentkontroll vintertid

Vid dokumentkontroll vintertid kan man ta ställning till övervakningsfråga 47. Utrustningen för spridning av flytgödsel är förenlig med villkoren. Frågan ska vid dokumentkontrollen läggas till som ett villkor som ska granskas. Villkoret måste granskas vid dokumentkontrollen om det inte har kunnat kontrolleras på ort och ställe på gården. Vid dokumentkontrollen kan villkoret kontrolleras till exempel med hjälp av den faktura som entreprenören gett till jordbrukaren.

Frågan på åtgärdens övre nivå är 60. Villkoren för placering av flytgödsel i åker har följts. Under frågan finns de underfrågor som anges i tabell 6.

60.1 Materialet som har spridits uppfyller villkoren

Godkända material inom åtgärden Placering av flytgödsel i åkermark är flytgödsel, urin, vätskefraktion som separerats från flytgödsel eller flytande organiska gödselfabrikat enligt lagen om gödselfabrikat (539/2006):

  • 1B1 8 Organisk gödselmedelslösning av animaliskt ursprung
  • 1B2 4 Organisk gödselmedelslösning
  • 1B3 2 Tångextrakt
  • 1B3 4 Humuspreparat eller humusextrakt
  • 1B3 5 Vattenlösning eller oljeemulsion med alkohol
  • 1B3 6 Växtextrakt
  • 1B3 7 Aminosyrapreparat
  • 1B4 1 Melassextrakt
  • 1B4 2 Vinass och vinassextrakt
  • 1B4 3 Cellsaft från potatis
  • 1B4 4 Rejektvatten
  • 3A2 6 Syrabehandlat och stabiliserat reningsverksslam
  • 3A2 7 Förmultningsrest till jordförbättring
  • 3A5 1 Kalkstabiliserat reningsverksslam
  • 3A5 2 Rötrest
  • 3A5 3 Förmultnat reningsverksslam
  • 3A5 7 Kemiskt oxiderat reningsverksslam

Materialet som spridits kontrolleras med hjälp av skiftesvisa anteckningar och stallgödselanalys, om jordbrukaren har använt material som kommer från den egna gården. Vid dokumentkontrollen granskas också att samma material finns i de skiftesvisa anteckningarna och i jordbrukarens höstanmälan. Höstanmälan kan studeras i Ärendehanteringen (Huvudstödansökan) i Stödtillämpningen.

Material som kommit någon annanstans ifrån än från gården granskas med hjälp av överlåtelseavtal, betalningskvitto, fraktsedel eller annat motsvarande som visar anskaffningen av materialet och mängden material. Blankett 465L (Anmälan om överlåtelse av gödsel) godkänns som avtal. Om materialet som spridits inte uppfyller villkoren, avslås ersättningen för åtgärden för alla skiften på vilka material har spridits.

60.2 Den spridda mängden är minst 20 m3/ha per år

I de skiftesvisa anteckningarna kontrolleras att det genom placering har spridits minst 20 m3 material/ha på alla skiften för vilka ansökts om ersättning för åtgärden. Vid dokumentkontrollen granskas också spridningen av material på samma skiften både i de skiftesvisa anteckningarna och i jordbrukarens höstanmälan.

Man måste beakta att jordbrukaren kan ha spridit en del av flytgödseln genom placering och en del som ytspridning eller att han/hon i höstanmälan inte har anmält hela den mängd som spridits genom placering. Av den orsaken kan spridningsmängderna i de skiftesvisa anteckningarna och i höstanmälan avvika från varandra. Den mängd som spridits enligt höstanmälan får inte vara större än mängden i de skiftesvisa anteckningarna. Jordbrukaren ska höras om det i fråga om mängderna finns sådana oklarheter som inte går att utreda med hjälp av anteckningar och höstanmälan.

Från anteckningarna räknar man ihop den mängd som spridits och resultatet jämförs med gårdens tillgängliga mängd och den mängd som jordbrukaren uppgett. Den tillgängliga mängden beräknas utifrån djurens genomsnittliga mängd eller från överlåtelsehandlingarna etc. Om mängden i anteckningarna och/eller höstanmälan är avsevärt större än den tillgängliga mängden, måste jordbrukaren höras om saken och vid behov påföljder fastställas.

60.3 Åtgärden placering av flytgödsel har genomförts på den villkorsenliga arealen

Spridningsarealerna i samband med åtgärden anmäls på basskiftesnivå. Ersättning för åtgärden får sökas för hela basskiftet eller för en del av basskiftets areal. Vid övervakningen ska det kontrolleras att arealerna i de skiftesvisa anteckningarna och i höstanmälan är lika stora. Den anmälda arealen förkastas om den anmälda arealen i höstanmälan är större än spridningsarealen i de skiftesvisa anteckningarna. När villkoret granskas måste man beakta att arealen i anteckningarna i viss mån kan avvika från arealen i höstanmälan. Små arealavvikelser mellan anteckningarna och höstanmälan leder inte till påföljd. I villkoret som gäller areal registreras också arealen, om material som uppfyller villkoren inte har spridits på basskiftets hela anmälda areal eller om mängden inte är tillräcklig.

Vid övervakningen ska det kontrolleras att skyddsremsans andel av den spridningsareal som anmälts i höstanmälan har dragits av från skiftena invid vattendrag. Åtgärden får inte genomföras på en skyddsremsa och ingen ersättning betalas för skyddsremsans areal. Skyddsremsorna har kontrollerats på sommaren/hösten på ort och ställe på gården, så det finns uppgifter om dem.

Den areal som skyddsremsan kräver dras av från basskiftets areal och den erhållna arealen jämförs med den areal som jordbrukaren anmält. Om jordbrukaren i höstanmälan inte har beaktat den areal som skyddsremsan kräver registreras den areal som godkänts inom åtgärden på övervakningsfråga 60.3. Om åtgärden har anmälts för bara en del av basskiftets areal (t.ex. för 3 hektar av ett 5 hektar stort basskifte), går det vid övervakningen inte att kontrollera om skyddsremsans andel har dragits av på rätt sätt. För villkor 60.3 registreras då i ordning.

2.3.2 Återanvändning av näringsämnen och organiskt material

Åtgärdens basnivå

Vid dokumentkontrollen vintertid som gäller åtgärden Återanvändning av näringsämnen och organiskt material granskas iakttagandet av de krav för basnivån som ingår i tabell 7.

Tabell 7. Krav för basnivån som ska kontrolleras för åtgärden Återanvändning av näringsämnen och organiskt material

Nr

Krav för basnivån

Plats för kontrollen

48.9

Stallgödsel och organiska gödselmedel har inte spridits på åker 1.11.-31.3. *)

Dokumentkontroll vintertid

48.2

Förbudet att sprida gödsel på snötäckt mark, mark i tjäle och vattenmättad mark har följts *)

Kontroll i terrängen/ Dokumentkontroll vintertid

48.7

På arealer där växttäcket hålls över vintern har stallgödsel och organiska gödselfabrikat från om med 15 september spridits endast genom placering *)

Kontroll i terrängen/ Dokumentkontroll vintertid

56.

Bestämmelser som utfärdats med stöd av lagen om gödselfabrikat och som gäller begränsningar för användning av avloppsslam från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse och fastighetsspecifika system har iakttagits

Dokumentkontroll vintertid

48.9 Stallgödsel och organiska gödselmedel har inte spridits på åker 1.11.-31.3. *

*Om exceptionella väderförhållanden har hindrat spridning av stallgödsel under perioden 1.4–31.10, är det möjligt att sprida stallgödsel fram till 30.11.

48.2 Förbudet att sprida gödsel på snötäckt mark, mark i tjäle och vattenmättad mark har följts

48.7 På arealer där växttäcket hålls över vintern har stallgödsel och organiska gödselfabrikat från om med 15 september spridits endast genom placering

Information om gödslingsövervakning och dokumentkontroll i samband med tvärvillkoren ges i punkt 6.

56. Bestämmelser som utfärdats med stöd av lagen om gödselfabrikat och som gäller begränsningar för användning av avloppsslam från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse och fastighetsspecifika system har iakttagits

I fråga om det här kravet på basnivån måste man kontrollera iakttagandet av följande krav:

  1. Avloppsslam uppfyller kraven för gödselfabrikat

Avloppsslam får användas inom jordbruket enbart om det hör till Livsmedelsverkets typbeteckningsgrupper 3A5 Biprodukter som används som jordförbättringsmedel som sådana eller 1B4 Biprodukter som används som organiska gödselmedel som sådana. Gödselmedlen som framställts av avloppsslam har produktifierats och jordbrukaren har en varudeklaration eller kan vid behov begära en sådan av tillverkaren. Varudeklarationen innehåller avloppsslammets typbeteckning och på basis av den kontrolleras om det avloppsslam som använts hör till typbeteckningsgrupperna 3A5 eller 1B4. Typbeteckningsgrupperna finns på Livsmedelsverkets webbplats: https://www.ruokavirasto.fi/globalassets/yritykset/lannoiteala/tiedostot/tyyppinimiluettelo_konsolidoitu_27_12_2017.pdf

  1. Slam har spridits bara på sådan odlingsmark vars halter av skadliga metaller inte överskrider de största tillåtna halterna.

Jordbrukaren ska ha utrett halterna av skadliga metaller på skiftet, om det finns en misstanke om att de skadliga halterna kan överskridas. Misstanken kan bygga till exempel på att det tidigare har spridits avloppsslam på skiftet.

Det här villkoret kan i praktiken kontrolleras bara om jordbrukaren har utrett halterna av skadliga metaller på skiftet. Man ska fråga jordbrukaren om halterna av skadliga metaller har utretts och, om så är fallet, begära uppgifterna för dokumentkontrollen. De största tillåtna halterna anges i tabell 8.

Tabell 8. De största tillåtna halterna av skadliga metaller i odlingsmark.

Grundämne mg/kg

Maximihalt torrsubstans

Kvicksilver (Hg)

0,2

Kadmium (Cd)

0,5

Krom (Cr)

200

Koppar (Cu)

100

Bly (Pb)

60

Nickel (Ni)

60

Zink (Zn)

150

  1. Avloppsslam får spridas bara om belastningen av skadliga metaller som användningen av slam orsakat inte överstiger de årliga maximala belastningarna.

De årliga maximala belastningarna för var och en tungmetall anges i tabell 9.

Tabell 9. Årliga maximala belastningar.

Grundämne g/ha om året

Maximihalt

Kvicksilver (Hg)

1,0

Kadmium (Cd)

1,5

Krom (Cr)

300

Koppar (Cu)

600

Bly (Pb)

100

Nickel (Ni)

100

Zink (Zn)

1500

Vid dokumentkontrollen ska man manuellt räkna ut mängderna tungmetaller som ansamlats per skifte. Om tungmetallhalten överskrids är det frågan om överträdelse av basnivån.

  1. Avloppsslam får spridas bara på sådan odlingsmark vars pH överstiger 5,8. Vid användning av kalkstabiliserat slam måste odlingsmarkens pH överstiga 5,5.

Iakttagandet av villkoret kontrolleras genom att man i markkarteringarna granskar pH-värdena för de skiften där slam har spridits. Det är frågan om överträdelse av basnivån om slam har spridits på ett skifte vars pH ligger under 5,8 eller om kalkstabiliserat slam har spridits på ett skifte vars pH ligger under 5,5.

  1. Avloppsslam får spridas bara på sådan odlingsmark där det odlas spannmål, sockerbeta eller oljeväxter eller sådana växter som i all­män­het inte an­vänds till män­ni­sko­fö­da så att man äter väx­tens un­der­jor­dis­ka del som färsk, el­ler till djur­fo­der. På vall får slam spridas bara när vallen anläggs tillsammans med skyddssäd och slammet myllas ner omsorgsfullt.

Iakttagandet av villkoret kontrolleras genom att man granskar vilken växt som har anmälts/konstaterats för ett skifte där slam har spridits.

Kraven i punkterna 1-4 gäller inte slam från slam­av­skil­ja­re av­sett för en el­ler fle­ra går­dars ge­men­sam­ma bruk el­ler av­fall från torr­to­a­let­ter som här­rör från bo­en­de på en gård el­ler an­nan verk­sam­het som ut­övas på går­den el­ler and­ra bo­en­de­fas­tig­he­ter i går­dens när­het.

Stödvillkor

Av stödvillkoren för åtgärden kontrolleras villkoren i tabell 10 vid dokumentkontrollen vintertid.

Tabell 10. Stödvillkor som ska kontrolleras för åtgärden Återanvändning av näringsämnen och organiskt material.

Nr

Stödvillkor

Plats för kontrollen

61.1

Det spridda materialet uppfyller villkoren (inh. torrsubstanshalt)

Dokumentkontroll vintertid

61.2

Den spridda mängden är minst 15 m3/ha per år

Dokumentkontroll vintertid

61.3

Åtgärden återanvändning av näringsämnen och organiska ämnen har genomförts på den villkorsenliga arealen

Dokumentkontroll vintertid

Frågan på åtgärdens övre nivå är 61. Åtgärdens villkor för återanvändning av näringsämnen och organiskt material har följts. Under frågan finns de underfrågor som anges i tabell 10.

61.1 Det spridda materialet uppfyller villkoren (inh. torrsubstanshalt)

Vid dokumentkontrollen granskas att samma material ingår i de skiftesvisa anteckningarna och i jordbrukarens höstanmälan. Höstanmälan kan studeras i nya Stödtillämpningen.

Godtagbara material inom åtgärden Återanvändning av näringsämnen och organiskt material är fast gödsel som skaffats från en annan gårdsbruksenhet för nyttobruk eller torr fraktion som separerats från stallgödsel. Dessutom godkänns nedan uppräknade organiska gödselmedel, jordförbättringsmedel eller växtunderlag enligt lagen om gödselfabrikat (529/2006):

  • 1B1 Organiska gödselmedel av animaliskt ursprung
  • 1B2 Organiska gödselmedel av icke animaliskt ursprung
  • 1C1 5 Kött- och benmjöl eller bearbetat animaliskt protein med kaliumsulfattillägg
  • 3A1 Jordförbättringstorv
  • 3A2 Organiska jordförbättringsmedel
  • 3A5 Biprodukter som används som sådana som jordförbättringsmedel
  • 5A1 Torv
  • 5A2 1 Gödslad och/eller kalkad lösjord
  • 5A2 2 Kompostjord
  • 5A2 3 Jord från rotfrukter
  • 5A2 7 Tekniskt bearbetad lösjord

Man måste beakta att stallgödsel, torv, halm, slåtterrester eller motsvarande material som kommer från en gård som innehas av jordbrukaren eller ett sådant företag i sammanslutningsform där jordbrukaren är delägare inte berättigar till ersättning. 

Materialet som spridits kontrolleras med hjälp av överlåtelseavtal (t.ex. blankett 465L), betalningskvitto eller fraktsedel varav anskaffningen av och mängden material framgår. Man måste också komma ihåg att granska materialets torrsubstanshalt som ska vara minst 20 %. Om tabellvärden har använts för mottagen stallgödsel behöver man inte särskilt begära en stallgödselanalys för kontroll av torrsubstanshalten.

Enligt anvisningarna ska överlåtelseavtalet och övriga handlingar som hör samman med åtgärden ha skannats och sparats i det elektroniska arkivet. Vid behov kan således handlingarna granskas i arkivet.

61.2 Den spridda mängden är minst 15 m3/ha per år

Med hjälp av de skiftesvisa anteckningarna kontrolleras att spridningsmängden på alla skiften för vilka ansökts om ersättning för åtgärden är minst 15 m3/ha. Vid dokumentkontrollen granskas också det i de skiftesvisa anteckningarna och i jordbrukarens höstanmälan har noterats att material har spridits på samma skiften.

Från anteckningarna räknar man ihop den mängd som spridits och resultatet jämförs med gårdens tillgängliga mängd och den mängd som jordbrukaren uppgett. Den tillgängliga mängden beräknas från överlåtelsehandlingarna etc. Om mängden i anteckningarna och/eller höstanmälan är avsevärt större än den tillgängliga mängden, måste jordbrukaren höras om saken och vid behov påföljder fastställas.

I anteckningarna kontrolleras att jordbrukaren har genomfört åtgärden först fr.o.m. 1.5. Material som spridits före det godkänns inte.

61.3 Åtgärden återanvändning av näringsämnen och organiska ämnen har genomförts på den villkorsenliga arealen

Stödvillkoren som gäller areal beskrivs i punkten 2.3.1 (placering av flytgödsel i åker).

2.3.3 Hantering av avrinningsvatten

Åtgärdens basnivå

Kraven för basnivån i fråga om åtgärden Hantering av avrinningsvatten har granskats redan i samband med kontroll på plats.

Stödvillkor

Av stödvillkoren för åtgärden Hantering av avrinningsvatten kontrolleras villkoret i tabell 11 vid dokumentkontrollen vintertid.

Tabell 11. Stödvillkor som ska kontrolleras för åtgärden Hantering av avrinningsvatten.

Nr

Stödvillkor

Plats för kontrollen

62.

Utrustningens inställning, skötsel och serviceåtgärder har bokförts

Dokumentkontroll vintertid

En jordbrukare som valt åtgärden ska föra journal över utförda reglerings-, skötsel- och underhållsåtgärder. Noteringarna kan föras in med fri formulering antingen i de skiftesvisa anteckningarna eller t.ex. i en separat dagbok.

Regleringsåtgärder vid reglerbar dränering är t.ex. att öppna luckorna på våren och stänga dem på hösten. Vid reglerbar underbevattning och återanvändning av avrinningsvatten krävs minst åtgärder för reglerbar dränering, dvs. reglering av dämningshöjden. En uppgift om dessa åtgärder bör finnas i anteckningarna eller dagboken. Utöver dem kan olika underhållsåtgärder ha vidtagits. Vid reglerbar dränering och återanvändning av avrinningsvatten behöver bevattning inte utföras varje år, eftersom behovet av bevattning beror på väderförhållandena.

Av jordbrukaren ska vid behov begäras tilläggsuppgifter, om det inte finns någon notering om utförda åtgärder i anteckningarna. Åtgärden förkastas om inga åtgärder har vidtagits.

2.3.4 Miljövårdsvallar

Åtgärdens basnivå

Kraven för basnivån i fråga om åtgärden miljövårdsvallar har granskats redan i samband med kontroll på plats.

Stödvillkor

Skyddszon

Av stödvillkoren för åtgärden kontrolleras villkoret i tabell 12 vid dokumentkontrollen vintertid.

Tabell 12. Stödvillkor som ska kontrolleras för skyddszoner

Nr

Stödvillkor

Plats för kontrollen

12.8

Förbudet mot att gödsla efter sådd på en skyddszon har iakttagits

Kontroll i terrängen/dokumentkontroll vintertid

Skyddszonen får inte gödslas efter anläggandet. Iakttagandet av villkoret kontrolleras i de skiftesvisa anteckningarna vid dokumentkontrollen vintertid.

Man tar ställning till övervakningsfrågan först när villkoret inte har följts. Övervakningsfrågan läggs till i övervakningsfrågorna om skiftet och brister/försummelse registreras. Annars är villkoret inte i bruk vid dokumentkontrollen.

Flerårig miljövall

Alla stödvillkor har kontrollerats redan i samband med kontroll på plats.

Naturvårdsåker med vall

Av stödvillkoren för åtgärden kontrolleras villkoret i tabell 13 vid dokumentkontrollen vintertid.

Tabell 13. Stödvillkor som ska kontrolleras för åtgärden Naturvårdsåker med vall.

Nr

Stödvillkor

Plats för kontrollen

12.2

Förbudet mot att gödsla efter sådd på en naturvårdsåker med vall har iakttagits

Kontroll i terrängen/Dokumentkontroll vintertid

63.

Växtligheten på naturvårdsåker med vall har avslutats enligt villkoren.

Kontroll i terrängen/Dokumentkontroll vintertid

12.2 Förbudet mot att gödsla efter sådd på en naturvårdsåker med vall har iakttagits

I samband med anläggandet av vall på naturvårdsåker är det möjligt att gödsla litet för att åstadkomma ett täckande växtbestånd (förbindelsevillkorens gödslingstabeller). Senare är det förbjudet att gödsla. Villkoret kontrolleras i de skiftesvisa anteckningarna vid dokumentkontrollen vintertid.

Man tar ställning till övervakningsfrågan först när villkoret inte har följts. Övervakningsfrågan läggs till i övervakningsfrågorna om skiftet och brister/försummelse registreras. Annars är villkoret inte i bruk vid dokumentkontrollen.

63. Växtligheten på naturvårdsåker med vall har avslutats enligt villkoren.[13]

Naturvårdsåkrar med vall ska bevaras på skiftet minst 2 växtperioder. Att naturvårdsåker med vall har anmälts på samma skifte två olika växtperioder kontrolleras på administrativ väg i samarbetsområdet.

Vid dokumentkontrollen vintertid kontrolleras med hjälp av skiftesvisa anteckningar att växtligheten inte har avslutats under övervakningsåret i strid med villkoren. Naturvårdsåkrar med vall får avslutas tidigast efter den andra växtperioden från och med 1.9, eller från och med 15.7 om växtligheten avslutas för sådd av grödor som sås på hösten.

2.3.5 Användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis

Kraven för åtgärdens basnivå och stödvillkoren har granskats redan i samband med kontroll på plats.

2.3.6 Åkernaturens mångfald

Åtgärdens basnivå

Kraven för basnivån i fråga om åtgärden Åkernaturens mångfald har granskats redan i samband med kontroll på plats.

Stödvillkor

Gröngödslingsvallar

Av villkoren för åtgärden granskas villkoren i tabell 14 i samband med dokumentkontrollen vintertid.

Tabell 14. Stödvillkor som ska kontrolleras i fråga om gröngödslingsvallar.

Nr

Stödvillkor

Plats för kontrollen

64.

Gröngödslingsvall har avslutats tidigast 1.9 och bearbetats tidigast 1.10 (bortsett sådd av höstsäd)

Kontroll i terrängen/Dokumentkontroll vintertid

12.5

Förbudet mot att gödsla efter sådd på en gröngödslingsvall har iakttagits

Kontroll i terrängen/Dokumentkontroll vintertid

64. Gröngödslingsvall har avslutats tidigast 1.9 och bearbetats tidigast 1.10 (bortsett sådd av höstsäd)

Samma jordbruksskifte kan vara gröngödslingsvall högst tre år i rad. Samarbetsområdet kontrollerar administrativt att villkoret följs.[14]

Vid dokumentkontrollen vintertid granskas med hjälp av de skiftesvisa anteckningarna att gröngödslingsvallen under övervakningsåret har avslutats enligt villkoren. Gröngödslingsvallen får avslutas kemiskt tidigast 1.9 och bearbetas tidigast 1.10, om följande odlingsväxt sås på våren. Gröngödslingsvallen får avslutas tidigare än så, om skiftet besås med en höstsådd gröda.

Gröngödslingsvall som såtts det första året får bearbetas redan under samma växtperiod om växtligheten är tillräckligt utvecklad och uppfyller syftet med gröngödslingsvallen.

12.5 Förbudet mot att gödsla efter sådd på en gröngödslingsvall har iakttagits

I samband med anläggandet av gröngödslingsvall är det tillåtet att gödsla litet (förbindelsevillkorens gödslingstabeller). Senare är det förbjudet att gödsla. Villkoret kontrolleras i de skiftesvisa anteckningarna.

Man tar ställning till övervakningsfrågan först när villkoret inte har följts. Övervakningsfrågan läggs till i övervakningsfrågorna om skiftet och brister/försummelse registreras. Annars är villkoret inte i bruk vid dokumentkontrollen.

Mångfaldsåkrar

Av villkoren för åtgärden granskas villkoren i tabell 15 i samband med dokumentkontrollen vintertid.

Tabell 15. Stödvillkor som ska kontrolleras i fråga om mångfaldsåkrar.

Nr

Stödvillkor

Plats för kontrollen

12.4

Förbudet mot att gödsla efter sådd på en mångfaldsåker har iakttagits

Kontroll i terrängen/Dokumentkontroll vintertid

65.

Växtligheten på naturvårdsåkrar som har anlagts med ängsväxter har avslutats enligt villkoren

Kontroll i terrängen/Dokumentkontroll vintertid

67.

Växtbestånd med landskaps- och viltväxter har avslutats tidigast följande vår

Dokumentkontroll vintertid

12.4 Förbudet mot att gödsla efter sådd på en mångfaldsåker har iakttagits

I samband med anläggandet av mångfaldsåker är det tillåtet att gödsla litet (förbindelsevillkorens gödslingstabeller). Senare är det förbjudet att gödsla. Villkoret kontrolleras i de skiftesvisa anteckningarna vid dokumentkontrollen vintertid.

Man tar ställning till övervakningsfrågan först när villkoret inte har följts. Övervakningsfrågan läggs till i övervakningsfrågorna om skiftet och brister/försummelse registreras. Annars är villkoret inte i bruk vid dokumentkontrollen.

65. Växtligheten på naturvårdsåkrar som har anlagts med ängsväxter har avslutats enligt villkoren[15]

Mångfaldsåkrar som anläggs med ängsväxter ska bevaras på samma skifte under minst två växtperioder. Anmälan av ängsväxter på samma skifte under två olika växtperioder kontrolleras på administrativ väg vid samarbetsområdet.

Vid dokumentkontrollen vintertid kontrolleras med hjälp av de skiftesvisa anteckningarna att växtbeståndet inte har avslutats i strid med villkoren. Ängsväxtligheten får avslutas tidigast efter det andra året med början 1.9, eller med början 15.7 om växtligheten avslutas för sådd av höstsådda grödor. Avslutandet ska ske så sent som möjligt på hösten eller först nästa vår om inget nytt växtbestånd sås på hösten. Mångfaldsåkern får avslutas kemiskt.

67. Växtbestånd med landskaps- och viltväxter har avslutats tidigast följande vår

Med hjälp av de skiftesvisa anteckningarna kontrolleras att växtbeståndet med landskaps- eller viltväxter inte har avslutats hösten 2020.

Fånggrödor

Av stödvillkoren för åtgärden granskas villkoret i tabell 16 i samband med dokumentkontrollen vintertid.

Tabell 16. Stödvillkor som ska kontrolleras i fråga om fånggrödor.

Nr

Stödvillkor

Plats för kontrollen

68.

Fånggrödan har avslutats enligt villkoren

Kontroll i terrängen/dokumentkontroll vintertid

12.10

Förbudet mot gödsling av fånggrödor har iakttagits

Kontroll i terrängen/dokumentkontroll vintertid

  1. Fånggrödan har avslutats enligt villkoren[16]

Fånggrödan får bearbetas eller plöjas in tidigast 1.10. Växtligheten får avslutas med användning av växtskyddsmedel tidigast 15.9. Granskningen av avslutandet av växtligheten utförs med hjälp av de skiftesvisa anteckningarna vid dokumentkontrollen vintertid.

12.10 Förbudet mot gödsling av fånggrödor har iakttagits [17]

Vid övervakningen kontrolleras i de skiftesvisa anteckningarna att skiftet där fånggrödan växer inte har gödslats efter bärgningen av huvudgrödan före 1.10. Det är tillåtet att sprida stallgödsel i fånggrödan från och med 1.10 oberoende av om växtligheten har förstörts på kemisk väg eller inte.

Man tar ställning till övervakningsfrågan bara om villkoret inte har följts. Övervakningsfrågan läggs till i övervakningsfrågorna om skiftet och brister/försummelse registreras. Annars är villkoret inte i bruk vid dokumentkontrollen.

Saneringsgrödor

Av stödvillkoren för åtgärden granskas villkoret i tabell 17 i samband med dokumentkontrollen vintertid.

Tabell 17. Stödvillkor som ska kontrolleras i fråga om saneringsgrödor.

Nr

Stödvillkor

Plats för kontrollen

12.6

Förbudet mot att gödsla efter sådd av en saneringsröda har iakttagits

Kontroll i terrängen/dokumentkontroll vintertid

69.

Saneringsgrödan har myllats tidigast två månader från sådden

Kontroll i terrängen/dokumentkontroll vintertid

12.6 Förbudet mot att gödsla efter sådd av en saneringsgröda har iakttagits

I samband med anläggandet av saneringsgrödan är det tillåtet att gödsla litet (förbindelsevillkorens gödslingstabeller). Senare är det förbjudet att gödsla. Villkoret kontrolleras i de skiftesvisa anteckningarna vid dokumentkontrollen vintertid.

Man tar ställning till övervakningsfrågan först när villkoret inte har följts. Övervakningsfrågan läggs till i övervakningsfrågorna om skiftet och brister/försummelse registreras. Annars är villkoret inte i bruk vid dokumentkontrollen.

69. Saneringsgrödan har myllats tidigast två månader från sådden

Saneringsgrödan får vändas in i jorden 2 månader efter sådd. Växtligheten får inte avslutas kemiskt. Granskningen av tvåmånadersregeln utförs i regel med hjälp av de skiftesvisa anteckningarna vid dokumentkontrollen vintertid. Med anteckningarnas hjälp granskar man tidpunkten för sådd och avslutande av växtligheten och räknar ut om tvåmånadersregeln uppfylls.

2.3.7 Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter

Åtgärdens basnivå

Vid dokumentkontrollen vintertid av åtgärden Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter granskas minimikravet i tabell 18 som en del av basnivån. En konstaterad överträdelse av minimikraven leder via basnivån till en minskning av ersättningen för åtgärden.

Tabell 18. Minimikrav som ska kontrolleras i fråga om åtgärden Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter

Nr

Minimikrav

Plats för kontrollen

53.

De allmänna principerna för integrerad bekämpning har följts vid användningen av växtskyddsmedel (EKO minimikrav)

Dokumentkontroll vintertid

Närmare information om integrerad bekämpning ingår i punkt 2.1.

Av kraven på basnivån granskas dessutom kraven i tabell 19 i samband med dokumentkontrollen vintertid.

Tabell 19. De krav för basnivån som ska granskas i fråga om åtgärden Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter.

Nr

Krav för basnivån

Plats för kontrollen

54.

På gården har man använt endast i Finland godkända växtskyddsmedel *)

Dokumentkontroll vintertid

55.

På gården har man följt växtskyddsmedlets bindande märkningar på förpackningen *)

Dokumentkontroll vintertid

Närmare information om övervakningen av växtskyddsmedel ingår i punkt 2.2.

Stödvillkor

Stödvillkoren för åtgärden har kontrollerats redan i samband med kontroll på plats.

3. Påföljerna för miljöersättningen

3.1 Miljöförbindelsens minimikrav

Påföljderna med anledning av minimikraven räknas i regel ut via arealen på samma sätt som påföljderna med anledning av de skiftesspecifika kraven för basnivån. Observationerna förs in i Stödtillämpningen på jordbruksskiftesnivån och tillämpningen räknar ut den påföljd som bristen orsakar.

Påföljden av integrerad bekämpning (IPM) är 1, 3 eller 5 %, om det konstateras att de allmänna principerna för integrerad bekämpning inte har följts inom växtskyddet på gården. Inspektören ska bedöma överträdelsens omfattning och allvar och på basis av det bestämma vilken påföljdsprocent som ges.

Påföljderna av minimikraven och kraven för basnivån adderas, om det finns överträdelser av bägge kraven inom samma åtgärd.

3.2 Påföljder på basnivån

De krav för basnivån som gäller hela gården i samband med dokumentkontroll vintertid har sammanställts i tabell 20. I tabellen anges också den påföljd som en överträdelse av basnivåns krav orsakar.[18] 

Tabell 20. Påföljderna av basnivåns gårdsspecifika krav.

Nr

Krav för basnivån

Påföljds-%

34.

Den person som sprider växtskyddsmedel har examen (BAN, alternativt växtskydd för trädgårdsväxter, eko)

20

35.

En begagnad växtskyddsspruta är testad eller en ny spruta är förenlig med villkoren (BAN, alternativt växtskydd för trädgårdsväxter, eko)

20

54.

På gården har man använt endast i Finland godkända växtskyddsmedel* (BAN, alternativt växtskydd för trädgårdsväxter, eko)

20

55.

Vid användningen av växtskyddsmedel har man följt de bindande förpackningspåskrifterna för växtskyddsmedlet *)(BAN, alternativt växtskydd för trädgårdsväxter, eko)

20

I anvisningen om åkerövervakning 2020 berättas närmare om påföljderna av skiftesspecifika krav för basnivån. Påföljderna av skiftesspecifika krav för basnivån i samband med dokumentkontroll vintertid bestäms på samma sätt.

Påföljdsprocenten för basnivån kan ändras i de gårdsspecifika observationerna. Påföljdsprocenten för basnivån bestäms på nivån för växtartsgruppen och därför går det att lägga till övervakningsfrågor enligt växtartsgrupp i de gårdsspecifika observationerna, t.ex. följande övervakningsfråga som gäller BAN: Balanserad användning av näringsämnen, påföljd på basnivån. På den här frågan registreras en påföljdprocent som ersätter den påföljdsprocent som programmet tagit fram.

Vid dokumentkontrollen vintertid måste man beakta att kraven för basnivån oftast är tvärvillkorskrav, och därför orsakar överträdelsen nästan alltid också en tvärvillkorspåföljd.   

Iakttagandet av kraven för basnivån kan inte granskas vid dokumentkontrollen vintertid, om jordbrukaren inte lämnar in dokument. I de krav som ska granskas noteras en brist, om jordbrukaren inte lämnar in dokumenten trots begäran. Kravet behandlas således på samma sätt som om det fanns en försummelse.

3.3 Påföljderna av balanserad användning av näringsämnen

Närmare info om sättet att bestämma påföljderna av BAN ingår i anvisningen om åkerövervakning 2020. Nedan ges en mer ingående beskrivning av påföljderna av de stödvillkor för BAN som ska granskas vid dokumentkontroll vintertid.

Gödsling

Gödslingsövervakningen utförs i gamla Stödtillämpningen där man får fram den areal som har gödslats med fosfor- eller kvävegödselmedel som överstiger de tillåtna nivåerna och hur stor överskridningen är i förhållande till den tillåtna nivån. På basis av den här informationen bestäms påföljdsprocenten med anledning av gödsling utifrån tabellerna nedan.

Tabell 21. Bedömning av påföljderna med anledning av överskridningar av kväve- och fosforgödsling på basis av procentsatserna för överskridning av kväve och fosfor.

Areal där gödslingen överskridits %

Överskridningens storlek kväve/fosfor

 

1-10 %

11-20 %

21-30 %

31-40 %

41 -50 %

51- 60 %

61-70 %

71-80 %

81-100%

1- 10 %

 G

 G

 G

 G

 G

B

B

B

B

11-20 %

G

 G

 G

B

B

 B

B

R

21-30 %

 G

B

 B

B

B

B

31-40 %

 G

G

B

B

 B

B

B

R

41-50 %

G

 B

B

B

B

B

 R

R

R

51-60 %

 B

 B

 B

 B

R

R

R

R

61- 70%

B

B

B

 R

R

 R

R

R

R

71-80 %

 B

B

 R

R

R

R

R

R

R

81-100 %

R

R

 R

 R

 R

 R

R

R

R

Tabell 22. Förslag till påföljdsprocent.

  G B R

Kväve

2-4 %

5-7 %

8-10 %

Fosfor

2-3 %

4-5 %

6 %

Fosforutjämning

2-6 %

4-8%

8-12%

Till skillnad från andra stödvillkor som ska granskas vid dokumentkontroll vintertid av BAN registreras påföljden av gödsling på gårdsnivå. Den påföljdsprocent som fåtts från tabell 22 registreras i nya Stödtillämpningen i punkten Jordbruksskiftena har gödslats i enlighet med Srf 235/2015. För lindriga brister kan man avvikande från tabellen ge en 1 % påföljd, men i regel ges påföljderna enligt tabell 22.

Gödslingen går inte att räkna ut, om jordbrukaren inte lämnar in dokument för dokumentkontrollen. Utöver de andra dokumentpåföljderna påförs gården då en påföljd om 9 procent på grund av att gödslingen inte går att beräkna. Påföljdsprocenten registreras i punkten Jordbruksskiftena har gödslats i enlighet med Srf 235/2015.

Utan gällande markkarteringar går det inte att räkna ut gödslingen och även då påförs gården en påföljd om 9 procent. Om de skiftesvisa anteckningarna visar att fosforutjämningen har avslutats på något skifte, måste detta ytterligare beaktas separat i gödslingspåföljden. Det här beror på att det inte går att kontrollera fosforutjämningen utan markkarteringar. Påföljden av fosforutjämning är 8–12 %. Påföljden bestäms på basis av överträdelsens omfattning och allvar. 

Vid gödslingsövervakningen ska man granska gårdens tillgängliga kvävemängd under ett år. Saken granskas genom att jämföra kvävemängden i de skiftesvisa anteckningarna med gårdens tillgängliga kvävemängd (köp av gödselmedel, stallgödsel etc.). Om det anses att jordbrukaren med avsikt har lämnat vilseledande uppgifter orsakar det en 30 % påföljd för ersättningen för BAN. Påföljden registreras i punkten Jordbruksskiftena har gödslats i enlighet med Srf 235/2015.  Dessutom, eftersom gödslingen inte går att övervaka på grund av vilseledande uppgifter, ges en påföljd om 9 % för ersättningen för BAN. I grova fall ska man ytterligare pröva om det är frågan om en avsiktlig överträdelse och därmed uppsåt.

Odlingsplan

Påföljderna av odlingsplanen baseras i likhet med markkarteringarna och de skiftesvisa anteckningarna på arealen.

Efter det att observationerna har registrerats räknar Stödtillämpningen automatiskt samman arealerna av alla de skiften som borde haft odlingsplaner. Dessutom adderas arealerna av de skiften som saknar odlingsplan. På basis av dessa arealer räknar man ut den relativa andelen för minskning av procentandelen för BAN:s odlingsplan. Odlingsplanens andel av ersättningen för balanserad användning av näringsämnen är 20 %. Om det på gården saknas odlingsplan för 40 % av arealen, sänks ersättningen med 8 % (0,2 x 0,4 = 0,08). Om det på gården konstateras brister i flera krav för BAN adderas de påföljdsprocenter som räknats ut för de olika kraven.

Inspektören har själv möjlighet att ändra den påföljdsprocent som räknats ut via arealen efter att ha bedömt bristens allvar, omfattning och varaktighet. Den uträknade påföljdsprocenten kan sänkas om det finns förmildrande faktorer eller höjas om bristerna är allvarligare än normalt. Påföljdsprocenten ändras i de gårdsspecifika observationerna genom att lägga till en övervakningsfråga i anteckningarna.

Skiftesvisa anteckningar

En påföljd med anledning av skiftesvisa anteckningar bestäms på samma sätt som en påföljd med anledning av odlingsplan.

Markkarteringar

Vid dokumentkontrollen vintertid går man igenom markkarteringarna på basskiftesnivå. I Stödtillämpningen ska registreras en uppgift om huruvida markkarteringen inte omfattar hela skiftets areal.

En påföljd med anledning av markkarteringar bestäms på samma sätt som en påföljd med anledning av odlingsplan. Avsaknad av markkarteringar orsakar en ytterligare påföljd om markkarteringar saknas för över 50 % av arealen, eftersom gödslingen inte går att räkna ut.

3.4 Påföljder av skiftesspecifika åtgärder

Vid dokumentkontrollen vintertid förkastas den areal för en skiftesspecifik åtgärd där ett villkor för åtgärden inte har iakttagits.[19] Dessutom kan bristen orsaka en påföljd för hela ersättningen för åtgärden, om arealskillnaden är alltför stor på nivån för växtartsgruppen. Ersättning för åtgärden betalas inte om arealskillnaden är större än 50 %.[20]

Ersättningen för åtgärden avslås också i det fall att jordbrukaren inte lämnar in dokument. Stödvillkoret går inte att granska, och följden är därför att åtgärden förkastas.

3.5 Upprepning och återkrav

Närmare anvisningar om upprepning ingår i anvisningen om åkerövervakning 2020.

Vid dokumentkontrollen vintertid måste man komma ihåg att kontrollera om det är frågan om en upprepad försummelse. Upprepning innebär att samma överträdelse har konstaterats vid övervakning under de fyra föregående åren. När det gäller dokumentkontroll vintertid bedöms upprepningen för brister i stödvillkor som hör samman med odlingsplan, markkarteringar och skiftesvisa anteckningar. Vid dokumentkontrollen ska man alltså utreda om det har funnits brister i odlingsplan, markkarteringar eller anteckningar vid övervakningarna åren 2016-2019.

Vid dokumentkontroll vintertid finns det år 2020 inte återkrav som övervakningen har gjort till tidigare år. Orsaken till detta är att den femåriga förbindelseperioden löpte ut till 2019. Om det till exempel saknas markkarteringar för 2020 behöver man således inte börja utreda de tidigare åren för deras vidkommande. SA-områdena kan fortfarande bestämma om återkrav ända till år 2015 när det gäller en brist i något stödvillkor.

4. Ersättning för ekologisk produktion

4.1 Minimikrav

Minimikraven är en del av basnivån för ersättning för ekologisk produktion.[21] Av minimikraven granskas villkoren i tabell 23 vid dokumentkontroll vintertid på gårdarna. 

Tabell 23. De minimikrav som ska kontrolleras i fråga om ersättning för ekologisk produktion.

Nr

Minimikrav

Plats för kontrollen

52.

Vid gödslingen har man följt stadganden gällande användning av fosfor som givits med stöd av lagen om gödselfabrikat (539/2006)

Dokumentkontroll vintertid

53.

De allmänna principerna för integrerad bekämpning har följts vid användningen av växtskyddsmedel (EKO minimikrav)

Dokumentkontroll vintertid

Närmare information om de villkor som ska kontrolleras ingår i punkt 2.1.

4.2 Ersättningens basnivå

Av kraven för ersättningens basnivå granskas kraven i tabell 24 vid dokumentkontrollen vintertid.[22]

Tabell 24. De krav för basnivån som ska granskas i fråga om ersättning för ekologisk produktion.

Nr

Krav för basnivån

Plats för kontrollen

54.

På gården har man använt endast i Finland godkända växtskyddsmedel *)

Dokumentkontroll vintertid

55.

Vid användningen av växtskyddsmedel har man följt de bindande förpackningspåskrifterna för växtskyddsmedlet*)

Dokumentkontroll vintertid

37.

Gården har en ikraftvarande gödselanalys *)

Dokumentkontroll vintertid

48.9

Stallgödsel och organiska gödselmedel har inte spridits på åker 1.11 - 31.3.

Dokumentkontroll vintertid

48.2

Förbudet att sprida gödsel på snötäckt mark, mark i tjäle och vattenmättad mark har följts *)

Kontroll i terrängen / dokumentkontroll vintertid

48.3

Svämgödsel, urin och organiska gödselmedel i vätskeform har spridits endast genom placering, om lutningen på åkern, eller en del av den, är över 15 procent *)

Kontroll i terrängen / dokumentkontroll vintertid

48.10

Mängden totalkväve i stallgödsel från produktionsdjur och organiska gödselfabrikat som sprids årligen är högst 170 kg/ha *)

Dokumentkontroll vintertid

48.11

Den maximala mängden lösligt kväve per år (kg/ha) överskrids inte *)

Dokumentkontroll vintertid

48.12

Då gödselmängden för lösligt kväve överstiger 150 kg/ha om året har mängden delats upp på minst två omgångar och tiden mellan spridningarna är minst två veckor *)

Dokumentkontroll vintertid

48.13

Från ingången av september är mängden lösligt kväve i stallgödsel från produktionsdjur och i organiska gödselfabrikat som spridits högst 35 kg/ha *)

Dokumentkontroll vintertid

48.14

Användningen av gödselmedel har bokförts i enlighet med förordning 1250/2014 13 *)

Dokumentkontroll vintertid

Samma påföljdsbestämmelser tillämpas på konstaterade överträdelser av minimikrav och basnivå i fråga om miljöersättning och ersättning för ekologisk produktion.  Information om påföljderna av minimikrav och basnivå ingår i punkt 4.1 och 4.2. 

I punkt 6 berättas närmare om tvärvillkorskraven som ingår i basnivån och om övervakningen av dem. Övervakningen utsträcks till att gälla också tvärvillkor om gården inte är föremål för övervakning av tvärvillkor och det konstateras brister i kraven för de tvärvillkor som hör till ersättningens basnivå. På gården övervakas bara det tvärvillkorskrav där försummelse konstateras.

4.3 Stödvillkor

Vid dokumentkontrollen vintertid av ersättning för ekologisk produktion granskas stödvillkoren i tabell 25.

Tabell 25. Stödvillkoren för ersättning för ekologisk produktion

Nr

Stödvillkor

Plats för kontrollen

70.

På gården har man följt förbindelsevillkoren gällande ekologisk växtproduktion

Dokumentkontroll vintertid

71.

På gården har man följt förbindelsevillkoren gällande ekologisk husdjursproduktion

Dokumentkontroll vintertid

70. På gården har man följt förbindelsevillkoren gällande ekologisk växtproduktion

För alla gårdar i ekologisk produktion har det år 2020 utförts en korsgranskning av att kravet på avsalugrödor uppfylls. Uppfyllandet av villkoret behöver inte granskas i samband med åkerövervakning.

När förbindelsen ingås åtar sig jordbrukaren att iaktta ekoförordningens[23] villkor.[24] Vid övervakningen ska man granska om det på en gård som omfattas av dokumentkontroll har upptäckts avvikelser i iakttagandet av ekoförordningen. Dokumenten från produktionskontrollen av gårdarna som övervakas ska alltså begäras av NTM-centralens handläggare av ekoersättning, eller också ska man på annat sätt klarlägga de gårdar på vilka avvikelser har konstaterats vid produktionskontrollen.

Till följd av brister som konstaterats vid produktionskontrollen ges påföljder för ersättningen för ekologisk produktion i enlighet med tabell 26. Rubrikerna i tabellen motsvarar rubriceringen i protokollet över en produktionskontroll. Under en rubrik i protokollet kan det finnas flera underpunkter. När upprepningarna granskas måste man uppmärksamma att en brist är upprepad först när samma underpunkt har orsakat en påföljd flera gånger i rad.

Påföljderna i tabell 26 är riktgivande och man kan vid behov avvika från dem, om det finns motiveringar för saken. Vid fastställandet av påföljdsprocenten måste bristens allvar, omfattning och varaktighet beaktas. För lindriga brister som konstaterats vid produktionskontrollen behöver man inte alltid ge påföljder (avvikelse av lindrig art, färgkoderna vit, grön och gul). Det är främst brister som är normala eller allvarligare än normalt som leder till påföljder.

Om samma underpunkt har orsakat både korrigeringsuppmaningar och marknadsföringsförbud, bestäms påföljden enligt antingen korrigeringsuppmaningarna eller marknadsföringsförbuden beroende på bristens allvar, omfattning och varaktighet. När påföljdsprocenterna fastställs är det bra att diskutera bristens allvar med handläggaren av ekoersättning. Om det inte är motiverat att räkna ut påföljden till exempel enligt arealen, kan den också bestämmas på annat sätt.

Påföljderna med anledning av vid produktionskontrollen konstaterade avvikelser som är kopplade till växtproduktionen bestäms i enlighet med tabell 26.

Tabell 26. Produktionskontrollens påföljder för ersättningen för ekologisk produktion.

  Beslut om produktions
kontrollen
Vid produktions-
kontrollen upptäcks en avvikelse för 1:a gången
Avviklesen upptäcks för 2:a gången (* Avvikelsen har upprepats minst tre gånger (**
Ekoplanens innehåll Korrigerings-
uppmaning
Ingen påföjd Ersättningen minskas 1-5 % Föregående påföjd x2
Ekoplanens innehåll Marknads-
föringsförbud
Ersättningen minskas 6-10 % Föregående påföjd x2 Föregående påföjd x2
Anteckningar Korrigerings-
uppmaning
Ingen påföjd Ersättningen minskas 1-5 % Föregående påföjd x2
Anteckningar Marknads-
föringsförbud
Ersättningen minskas 6-10 % Föregående påföjd x2 Föregående påföjd x2
Hantering av ekoproduktion efter skörd Korrigerings-
uppmaning
Ingen påföjd Ersättningen minskas 1-5 % Föregående påföjd x2
Hantering av ekoproduktion efter skörd Marknads-
föringsförbud
Ersättningen minskas 6-10 % Föregående påföjd x2 Föregående påföjd x2
Parallellodling Korrigerings-uppmaning Ingen påföjd Ersättningen minskas 1-5 % Föregående påföjd x2
Parallellodling Marknadsförings-
förbud
Ersättningen minskas 6-10 % Föregående påföjd x2 Föregående påföjd x2
Användning av förökningsmaterial Korrigerings-
uppmaning
Ingen påföjd Ersättningen minskas 1-5 % Föregående påföjd x2
Användning av förökningsmaterial Marknads-
föringsförbud
Ersättningen minskas 6-10 % Föregående påföjd x2 Föregående påföjd x2
Markvård och växtföld Korrigerings-
uppmaning
Ingen påföjd Ersättningen minskas 1-5 % Föregående påföjd x2
Markvård och växtföld Marknads-
föringsförbud
Ersättningen minskas 6-10 % Föregående påföjd x2 Föregående påföjd x2
Användning av sködselmedel Korrigerings-
uppmaning
Ingen påföjd Ersättningen minskas 1-5 % Föregående påföjd x2
Användning av sködselmedel Marknads-
föringsförbud
Ersättningen minskas enligt arealen Ersättningen minskas enligt arealen Ersättningen minskas enligt arealen + 10 %
Användning av växtskyddsmedel Korrigerings-
uppmaning
Ingen påföjd Ersättningen minskas 1-5 % Föregående påföjd x2
Användning av växtskyddsmedel Marknads-
föringsförbud
Ersättningen minskas enligt arealen Ersättningen minskas enligt arealen Ersättningen minskas enligt arealen +10%
Förvaring av växtskyddsmedel eller gödselmedel Korrigerings-
uppmaning
Ingen påföjd Ersättningen minskas 1-5 % Föregående påföjd x2
Förvaring av växtskyddsmedel eller gödselmedel Marknads-
föringsförbud
Ersättningen minskas 6-10% Föregående påföjd x2 Föregående påföjd x2

(* Upprepning av samma avvikelse eller försummelse av en korrigerande åtgärd

(**Samma avvikelse upprepats för tredje gången eller en korrigerande åtgärd försummats för andra gången

Punkten Föregående påföljd x 2 betyder att den tidigare givna påföljdsprocenten multipliceras med två. Påföljdsprocenterna för enskilda villkor adderas, om det konstateras brister i flera villkor. Påföljdsprocenten registreras i Stödtillämpningen i punkten Förbindelsevillkoren för ekologisk växtproduktion har iakttagits på gården.

Följande exempel visar hur vid ekoövervakningen observerade avvikelser, korrigerande åtgärder, upprepade avvikelser och försummelse av korrigerande åtgärder beaktas när påföljderna slås fast.

Exempel 1. Upprepad avvikelse

Jordbrukaren fick en skriftlig anmärkning, eftersom utsädesblandningen innehöll 20 procent otillåtet konventionellt utsäde år 2019. År 2020 fick jordbrukaren en skriftlig anmärkning eftersom utsädesblandningen innehöll 15 procent otillåtet konventionellt utsäde. Det är enligt ekovillkoren fortfarande frågan om en obetydlig avvikelse, men en upprepad sådan.

Exempel 2a. Av NTM-centralen meddelad korrigeringsuppmaning och ekoodlarens bevis på korrigerande åtgärd

Vid ekogranskningen på gården upptäcktes ett ogräsproblem. På grund av detta borde ogräsbekämpningen bli effektivare. En korrigerande åtgärd i det inledande skedet är en uppdatering av växtskyddsplanen, och av den anledningen gav NTM-centralen ekojordbrukaren en anmärkning eller en korrigeringsuppmaning med ett meddelande. Den ändrade växtskyddsplanen fungerar som bevis på en korrigerande åtgärd. Ogräsproblemet kan ändå fortgå på samma åkerskifte, och det finns inga garantier för att den nya planen visar sig vara effektiv. Å andra sidan kan man inte veta om en eventuell förbättring av ogrässituationen var en följd av att den ändrade planen genomfördes.

Exempel 2b. Försummelse av en korrigerande åtgärd

Om planen inte uppdateras är det frågan om en försummelse.  

Exempel 2c. Observation som varken är upprepad avvikelse eller försummelse av korrigerande åtgärd

Om ogräsproblemet kvarstår, men odlaren har följt den korrigerade planen, handlar det inte om vare sig försummelse eller upprepning. Planen måste ändå ändras igen så att man hittar en fungerande lösning.

 Exempel 2d. Liknande avvikelse, men ingen upprepning

Vid ekokontroll på samma gård observeras ett ogräsproblem ett par år senare. Problemet finns ändå inte på samma skifte som i exempel 2a. Därmed är det frågan om en liknande avvikelse, men inte samma avvikelse. Det handlar alltså inte om upprepad avvikelse.

Nedan finns exempel på hur påföljden bestäms i olika typer av fall.

Exempel 3.

  1. Gården har ålagts marknadsföringsförbud med anledning av användning av växtskyddsmedel redan för tredje gången i rad à Påföljdsprocenten beräknas genom att addera arealen av de skiften där växtskyddsmedel har använts. Den här summan divideras med hela den areal som är i ekoproduktion. På så sätt fås påföljdsprocenten. Dessutom påförs jordbrukaren en 10 % ytterligare påföljd som fogas till den tidigare uträknade påföljdsprocenten.

Exempel 4.

Gården har under de två föregående åren ålagts ett marknadsföringsförbud för delen parallellodling på grund av att det saknats tillstånd till parallellodling och i år ett marknadsföringsförbud på grund av att parallellodlingen inte har beskrivits i ekoplanen. à Ekoersättningen får ingen upprepad påföljd, utan påföljden är 6–10 %. 

Exempel 5.

Gården har under övervakningsåret för andra gången ålagts marknadsföringsförbud på grund av användning av ett förbjudet gödselfabrikat. Påföljdsprocenten beräknas via arealen och ersättningen minskas med den erhållna påföljdsprocenten.

Exempel 6.

Gården har under övervakningsåret för andra gången ålagts marknadsföringsförbud på grund av samma villkor för parallellodling. Gången innan har påföljden fastställts till 7 %. Avvikelsen upprepas en gång till, varvid den föregående påföljden multipliceras med två, dvs. påföljdsprocenten är 14 % övervakningsåret. Påföljden kan ändå ändras på basis av omfattning, allvar och varaktighet.

Om det vid produktionskontrollen av en gård som inte omfattas av dokumentkontroll har påträffats sådana avvikelser som föranleder en påföljd för ersättningen, ska gården tas till övervakning på ett eget urval och vederbörliga påföljder fastställas. Gårdarna registreras på övervakningskörning 6908 som inrättats för påföljder med anledning av brister vid produktionskontrollen. Kraven för basnivån behöver inte granskas för dessa gårdar. Av villkoren i tabell 25 i Stödtillämpningen väljs det stödvillkor (växtproduktion eller husdjursproduktion) som gäller gården. Påföljderna kan fastställas på basis av hörande, vid behov ska också ett gårdsbesök avläggas.

Vid NTM-centralen ska man vid behov be ekohandläggaren om information om de gårdar där det har konstaterats avvikelser vid produktionskontrollen.

71. På gården har man följt förbindelsevillkoren gällande ekologisk husdjursproduktion

Till de gårdar som har ingått förbindelse om ekologisk husdjursproduktion betalas förhöjd ersättning för ekologisk produktion. De punkter om ekologisk husdjursproduktion som har granskats vid produktionskontrollen ska beaktas vid övervakningen utöver de tidigare punkterna som gäller växtproduktion.

Påföljderna med anledning av brister i husdjursproduktion som konstaterats vid produktionskontrollen bestäms i enlighet med tabell 27.

Tabell 27. Produktionskontrollens påföljder för ersättningen för ekologisk produktion.

  Beslut om produktions
kontrollen
Vid produktions-
kontrollen upptäcks en avvikelse för 1:a gången
Avviklesen upptäcks för 2:a gången (* Avvikelsen har upprepats minst tre gånger (**
Djurens ursprung Korrigerings-
uppmaning
Ingen påföjd Ersättningen minskas 1-5 % Föregående påföjd x2
Djurens ursprung Marknads-
föringsförbud
Ersättningen minskas 6-20 % Föregående påföjd x2 Föregående påföjd x2
Omläggningskede Korrigerings-
uppmaning
Ingen påföjd Ersättningen minskas 1-5 % Föregående påföjd x2
Omläggningskede Marknads-
föringsförbud
Ersättningen minskas 6-10 % Föregående påföjd x2 Föregående påföjd x2
Utfodring Korrigerings-
uppmaning
Ingen påföjd Ersättningen minskas 1-5 % Föregående påföjd x2
Utfodring Marknads-
föringsförbud
Ersättningen minskas 6-20 % Föregående påföjd x2 Föregående påföjd x2
Användning av veterinäemedicinska läkemedel Korrigerings-uppmaning Ingen påföjd Ersättningen minskas 1-5 % Föregående påföjd x2
Användning av veterinäemedicinska läkemedel Marknadsförings-
förbud
Ersättningen minskas 6-20 % Föregående påföjd x2 Föregående påföjd x2
Minimikrav på utrymmen inom- och utonhus Korrigerings-
uppmaning
Ingen påföjd Ersättningen minskas 1-5 % Föregående påföjd x2
Minimikrav på utrymmen inom- och utonhus Marknads-
föringsförbud
Ersättningen minskas 6-20 % Föregående påföjd x2 Föregående påföjd x2
Djurstall Korrigerings-
uppmaning
Ingen påföjd Ersättningen minskas 1-5 % Föregående påföjd x2
Djurstall Marknads-
föringsförbud
Ersättningen minskas 6-20 % Föregående påföjd x2 Föregående påföjd x2
Utrymmen utonhus eller utevistelse Korrigerings-
uppmaning
Ingen påföjd Ersättningen minskas 1-5 % Föregående påföjd x2
Utrymmen utonhus eller utevistelse Marknads-
föringsförbud
Ersättningen minskas 6-20 % Ersättningen minskas enligt arealen Föregående påföjd x2
Anteckningar Korrigerings-
uppmaning
Ingen påföjd Ersättningen minskas 1-5 % Föregående påföjd x2
Anteckningar Marknads-
föringsförbud
Ersättningen minskas 6-20 % Ersättningen minskas enligt arealen Föregående påföjd x2

(* Upprepning av samma avvikelse eller försummelse av en korrigerande åtgärd

(**Samma avvikelse upprepats för tredje gången eller en korrigerande åtgärd försummats för andra gången

När påföljdsprocenten fastställs måste man beakta bristens allvar, omfattning och varaktighet. Överträdelser som gäller produktionsdjurens välbefinnande är allvarligare än till exempel överträdelser som rör bristande anteckningar.

Påföljdsprocenten registreras i Stödtillämpningen i punkten Förbindelsevillkoren för ekologisk husdjursproduktion har iakttagits på gården. Då räknar tillämpningen ut en påföljd enbart med anledning av ekoersättningens husdjursförhöjning. Om en ekohusdjursgård får en påföljd också med anledning av en brist i ekoväxtodlingen, registreras den givna påföljdsprocenten i punkten Förbindelsevillkoren för ekologisk växtproduktion har iakttagits på gården.

Exempel 1.

Möjligheterna till utevistelse för ekodjur uppfyller inte kraven och på grund av det har ett marknadsföringsförbud meddelats för första gången à Ersättningen för ekohusdjur minskas med 6–20 %.

5. Dokumentkontroll av miljöavtal

5.1 Jordbruksnaturens mångfald och landskap och våtmark

Vid dokumentkontrollen vintertid förs dokumentbristerna som gäller miljöavtal in i nya Stödtillämpningen per skifte. Vid dokumentkontrollen noteras en 25 % påföljd för avtalsskiftena, om jordbrukaren inte lämnar in dokumenten trots begäran.  Delvis avsaknad av journalföring orsakar en lindrigare påföljd, t.ex. 10 – 20 %, om journal har förts ens till en del. En brist som registrerats för ett avtalsskifte vid övervakningen av åkerareal orsakar automatiskt ingen påföljd, utan påföljdsprocenten måste registreras separat vid dokumentkontrollen.

När det gäller miljöspecialstöd bestäms påföljden av att det saknas skötseldagbok på basis av kostnaderna per enhet.  En brist som gäller skötseldagboken för specialstöd registreras i gamla Stödtillämpningen i avsnittet övervakningar av gårdsbruksenheten på den berörda övervakningskörningen i punkten ”anmärkning” för avtalet i fråga. För 20-åriga avtal från programperioden 1995–1999 krävs det inte att man för skötseldagbok, så i dessa fall behövs ingen granskning av skötseldagboken.

Tabell 28. Stödvillkor som ska kontrolleras för avtal om jordbruksnaturens mångfald och landskapet samt avtal om våtmarker.

Nr

Stödvillkor

Plats för kontrollen

72.

Skiftesvisa anteckningar har förts över skötselåtgärder (skiftets namn, signum, areal, årliga åtgärder, tid för genomförandet och varaktighet)

Dokumentkontroll vintertid

Observationerna ”i ordning/brister” som rör de stödvillkor som ska kontrolleras för avtal om jordbruksnaturens mångfald och landskapet registreras i Stödtillämpningen per skifte i punkt 72 i enlighet med tabell 28.

Påföljderna av stödvillkoren för miljöavtal bestäms enligt hur mycket av den krävda åtgärden som har genomförts och på vilken areal. Åtgärderna är indelade i egentliga åtgärder och åtgärder som kräver liten arbetsinsats och inspektören ska utreda påföljdsprocenten enligt skiftets situation. Påföljderna av åtgärder som kräver liten arbetsinsats bestäms från fall till fall inom en procentskala (1–5 %). I avsnittet jordbruksstöd/övervakning av åkerstöd/anvisningar 2020 i Pikantti finns excelräknare som kan användas för att bestämma påföljdsprocenten.

5.2 Tran-, gås- och svanåkrar

Vid dokumentkontrollen vintertid måste man beakta att kraven för basnivån oftast är tvärvillkorskrav och att underlåtelse att följa dem nästan alltid också leder till en tvärvillkorspåföljd.  I fråga om avtal för tran-, gås- och svanåkrar hänförs påföljden dessutom till stödet för avtalet och påföljdsprocenten måste registreras separat för avtalsskiftet vid dokumentkontrollen. 

Av kraven för basnivån i samband med avtal om tran-, gås- och svanåkrar kontrolleras kraven i tabell 29 vid dokumentkontrollen vintertid.

Kraven för basnivån bestäms enligt arealen enligt samma princip som påföljderna av miljöförbindelsens basnivåer och de registreras i Stödtillämpningen. Tillämpningen räknar ut påföljderna.

Tabell 29. Krav för basnivån som ska kontrolleras för avtal om tran-, gås- och svanåkrar.

Nr

Krav för basnivån

Plats för kontrollen

48.10

Mängden totalkväve i stallgödsel från produktionsdjur och organiska gödselfabrikat som sprids årligen är högst 170 kg/ha *)

Dokumentkontroll vintertid

48.11

Den maximala mängden lösligt kväve per år (kg/ha) överskrids inte *)

Dokumentkontroll vintertid

48.12

Då gödselmängden för lösligt kväve överstiger 150 kg/ha om året har mängden delats upp på minst två omgångar och tiden mellan spridningarna är minst två veckor *)

Dokumentkontroll vintertid

48.13

Från ingången av september är mängden lösligt kväve i stallgödsel från produktionsdjur och i organiska gödselfabrikat som spridits högst 35 kg/ha *)

Dokumentkontroll vintertid

48.14

Användningen av gödselmedel har bokförts i enlighet med förordning 1250/2014 13 § *)

Dokumentkontroll vintertid

48.19.

Gården har en ikraftvarande gödselanalys *)

Dokumentkontroll vintertid

184.

Vid gödslingen har man följt stadganden gällande användning av fosfor som givits med stöd av lagen om gödselfabrikat (539/2006)

Dokumentkontroll vintertid

166.

De allmänna principerna för integrerad bekämpning har följts vid användningen av växtskyddsmedel

Dokumentkontroll vintertid

Iakttagandet av kraven för basnivån som gäller tran-, gås- och svanåkrar registreras skiftesvis i Stödtillämpningen med ”i ordning eller brister” i enlighet med tabell 29 i punkterna 48.10, 48.11, 48.12, 48.13, 48.14, 48.19, 184 och 166.

Tabell 30. Stödvillkorskrav som ska kontrolleras för avtal om tran-, gås- och svanåkrar.

Stödvillkor

Plats för kontrollen

72. Skiftesvisa anteckningar har förts över skötselåtgärder (skiftets namn, signum, areal, årliga åtgärder, tid för genomförandet, varaktighet)

Dokumentkontroll vintertid

48.10 Mängden totalkväve i stallgödsel från produktionsdjur och organiska gödselfabrikat som sprids årligen är högst 170 kg/ha *)

Dokumentkontroll vintertid

48.11 Den maximala mängden lösligt kväve per år (kg/ha) överskrids inte *)

Dokumentkontroll vintertid

48.12 Då gödselmängden för lösligt kväve överstiger 150 kg/ha om året har mängden delats upp på minst två omgångar och tiden mellan spridningarna är minst två veckor *)

Dokumentkontroll vintertid

48.13 Från ingången av september är mängden lösligt kväve i stallgödsel från produktionsdjur och i organiska gödselfabrikat som spridits högst 35 kg/ha *)

Dokumentkontroll vintertid

Iakttagandet av stödvillkorskraven som gäller tran-, gås- och svanåkrar registreras skiftesvis i Stödtillämpningen med ”i ordning eller brister” i enlighet med tabell 30 i punkterna 72, 48.10, 48.11, 48.12 och 48.13.

6. Dokumentkontroll av tvärvillkor

Vid dokumentkontrollen vintertid granskas tvärvillkorskraven för bokföring, gödsling och användning av växtskyddsmedel på alla gårdar som ingick i Livsmedelsverkets åkerurval för kontrollen av tvärvillkor 2020 [25]. Gödslingsövervakningen utförs via menyn Gårdsbruksenheter – Gödslingsövervakning av gårdsbruksenheten. Vid dokumentkontrollen kontrolleras alla skiften.

6.1 Protokoll och registrering i Stödtillämpningen

Gårdarna som ingick i åkerurvalet för kontrollen av tvärvillkor år 2020 finns i nya Stödtillämpningen på körningarna 6902 och 6904. Övervakningen av alla gårdar på dessa körningar måste påbörjas och kontrolldatumet finnas på 2020 års sida. Som kontrolldatum sätts det datum då materialet som ska kontrolleras inkommer till NTM-centralen. Om jordbrukaren inte skickar in materialet före utsatt datum kan som kontrolldatum antecknas det datum som var deadline för inlämnandet av materialet till NTM-centralen. Deadline för att lämna in materialet ska vara på 2020 års sida.

Om det på en gård som finns på körning 6901 eller 6903 för miljöersättning upptäcks försummelser av tvärvillkor år 2020, utvidgas övervakningen till övervakning av tvärvillkor på den berörda övervakningskörningen. Om observationen av försummelsen görs på 2021 års sida, registreras gårdarna på körningen för det egna urvalets dokumentkontroll vintertid i nya Stödtillämpningen. Numret på den här körningen meddelas senare.

Efter övervakningen skickas en inspektionsberättelse om dokumentkontrollen till jordbrukaren, så som sägs i punkt 1.3. Om gården inte har ansökt om miljöersättning skickas ett protokoll över gödslingsövervakningen till jordbrukaren, om det observeras överskridningar av tvärvillkorens gödslingsgränser på gården.

6.2 Krav som ska kontrolleras

Vid dokumentkontrollen av tvärvillkor granskas kraven i tabell 31.

Tabell 31. Tvärvillkorskrav som ska granskas vid dokumentkontrollen vintertid.

Nr

Krav för basnivån

Plats för kontrollen

37.

Gården har en gällande stallgödselanalys *)

Dokumentkontroll vintertid

48.2

Förbudet mot att sprida gödselmedel på snötäckt, frusen eller vattenmättad mark har följts *)

Kontroll i terrängen/ Dokumentkontroll vintertid

48.3

Flytgödsel, urin och flytande organiska gödselfabrikat har spridits bara genom placering, om åkern eller en del av den lutar mer än 15 % *)

Kontroll i terrängen/ Dokumentkontroll vintertid

48.9

Stallgödsel och organiska gödselfabrikat har inte spridits på åkern 1.11–31.3*)a

Dokumentkontroll vintertid

48.10

Mängden totalkväve som årligen sprids i stallgödsel från produktionsdjur och organiska gödselfabrikat innehållande stallgödsel är högst 170 kg/ha *)b

Dokumentkontroll vintertid

48.11

Den årliga maximala mängden lösligt kväve (kg/ha) överskrids inte*)c

Dokumentkontroll vintertid

48.12

Om den maximala mängden lösligt kväve överstiger 150 kg/ha om året har mängden lösligt kväve delats upp på minst två omgångar och tiden mellan spridningarna är minst två veckor *)

Dokumentkontroll vintertid

48.13

Mängden lösligt kväve som från början av september sprids med stallgödsel från produktionsdjur och organiska gödselfabrikat är högst 35 kg/ha *)

Dokumentkontroll vintertid

48.14

Det har förts bok över användningen av gödselmedel i enlighet med 13 § i förordning 1250/2014 *)

Dokumentkontroll vintertid

48.18

Den genomsnittliga skördenivån, odlingszonen, växtföljden och jordarten har beaktats i samband med gödslingen.

Dokumentkontroll vintertid

54.

Endast växtskyddsmedel som är godkända i Finland har använts på gården.

Dokumentkontroll vintertid

55.

Vid användningen av växtskyddsmedel har man följt de bindande förpackningspåskrifterna för växtskyddsmedlet.

Dokumentkontroll vintertid

28.4

Trädorna har inte gödslats, bortsett från gödsling av flerårig grönträda i samband med anläggandet

Kontroll i terrängen / dokumentkontroll vintertid

a Om det på grund av exceptionella väderförhållanden har varit omöjligt att sprida stallgödsel under perioden 1.4–31.10, kan man sprida stallgödsel fram till 30.11.

b Organiskt gödselfabrikat beaktas när mer än 10 % av dess volym utgörs av stallgödsel.

c Gödslingsgränserna för lösligt kväve anges enligt växtart och jordart (mineraljordar och organogena jordar). Gödslingsgränserna är de samma i hela landet. I de maximala mängderna lösligt kväve ingår lösligt kväve i oorganiska och organiska gödselmedel samt i stallgödsel.

Det lösliga kväve som spridits hösten 2019 beaktas i sin helhet som en del av gödslingen av följande odlingsväxt.

Om gården har använt stallgödsel som gödselmedel utförs övervakningen på basis av antingen tabellvärden eller stallgödselanalys i överensstämmelse med vilket värde jordbrukaren har använt för att genomföra gödslingen. Om det vid gödslingen har använts stallgödselblandningar eller gödsel från sådana djur som saknar tabellvärden, måste övervakningen utföras på basis av stallgödselanalysens värden.

Nitratförordningens gödslingsgränser gäller inte odling i kruka eller kärl och man behöver inte övervaka iakttagandet av gödslingsgränserna på en areal där växterna har odlats i kruka eller kärl.

Kraven i författningarna om växtskyddsmedel

Vid dokumentkontrollen granskas att 1) bara växtskyddsmedel som är godkända i Finland har använts på gården och att 2) växtskyddsmedlets bindande förpackningspåskrifter har följts på gården. Vid övervakningen av att växtskyddsmedlets bindande förpackningspåskrifter har följts granskar man om växtskyddsmedlet har använts på godkända växtarter vid rätt användningstidpunkt (övervakningsårets användningstidpunkt i journalen för året i fråga) och om grundvattenbegränsningarna har följts.

Användningen av växtskyddsmedel kontrolleras i journalen över användning av växtskyddsmedel 2020. Om det inte har förts journal över växtskyddsmedel år 2020, tar man reda på om det saknas journal bara för det aktuella året eller för flera år. Dessutom kontrollerar man att växtskyddsmedlets användningstidpunkter och mängder samt användningsområde har förts in i journalen.

 Endast växtskyddsmedel som är godkända i Finland har använts på gården

  1. Kontroll av att växtskyddsmedlet är godkänt
    1. Finns preparatet med i Tukes växtskyddsmedelsregister (https://kasvinsuojeluaineet.tukes.fi/). Observera dock att växtskyddsmedelsregistret inte har uppdaterats efter 15.10.2020. Information om nya godkända preparat samt om viktiga ändringar i villkoren för användningen finns på Tukes webbplats (tukes.fi). Växtskyddsmedelsregistret blir en del av Kemidigi och det öppnas i slutet av 2020 eller i början av 2021.
    2. Om preparatet inte är med i registret, finns det då med på listan över avförda växtskyddsmedel,
    3. Om inte, kontrollera på listan om preparatet har bytt namn
    4. Om inte, kontrollera på listan om preparatet har haft ett gällande undantagslov (ett preparat kan finnas flera gånger med på listan, enligt giltighetstiden),
    5. Om inte, kan det vara frågan om ett tillstånd för försöksverksamhet. Be att få det skriftliga tillståndet för försöksverksamhet till påseende av jordbrukaren.
  • Växtskyddsmedlets bindande förpackningspåskrifter har följts vid användningen av växtskyddsmedel
  1. Kontroll av att växtskyddsmedlet har använts på en godkänd odlingsväxt vid rätt tidpunkt
    1. Se efter om användningsobjektet finns angivet på försäljningsförpackningen i växtskyddsmedelsregistret,
    2. Om inte, se på listan om användningsobjektet har tagits bort efter användningstidpunkten,
    3. Om användningsobjektet finns med på listan, kontrollera när det har tagits bort och om en övergångstid har beviljats för användningen,
    4. Om det borttagna användningsobjektet inte hittas, ser man på listan om det har funnits ett giltigt undantagslov för det här användningsobjektet,
    5. Om det inte hittas, kan det vara frågan om ett tillstånd för försöksverksamhet. Be att få det skriftliga tillståndet för försöksverksamhet till påseende av jordbrukaren,
    6. I journalen från övervakningsåret kontrollerar man om växtskyddsmedlet har använts vid en tillåten tidpunkt.
  2. Kontroll av att växtskyddsmedlets grundvattenbegränsning har följts
    1. Kontrollera om det finns grundvattenskiften på gården
    2. Om det finns, kontrollera om de växtskyddsmedel som använts på skiftena är tillåtna för användning på grundvattenområden.

Om det upptäcks att man på gården använder ett preparat som inte rekommenderas för användning på grundvattenområden (användning inte förbjuden), antecknar man ingen försummelse för underlåtelsen att följa rekommendationerna, utan ger rådet att gården bör använda preparat som lämpar sig bättre för grundvattenområden.

Det kan ske ändringar i de godkända användningsobjekten, villkoren och begränsningarna för användningen av ett växtskyddsmedel efter det att preparatet har köpts. Om jordbrukaren, trots ändringarna i användningsvillkoren för ett preparat, har följt den tryckta texten på ett preparat som han eller hon har i lager, går jordbrukaren inte miste om några stöd i samband med den första kontrollgången. Informera jordbrukaren om ändringarna på försäljningsförpackningen och ge råd om att använda preparatet enligt de nya villkoren. Skriv i tilläggsuppgifterna i observationsprotokollet in en uppgift om att information och råd har getts. När jordbrukaren har fått vetskap om att villkoren för att använda preparatet har ändrats, måste han eller hon beakta detta då växtskyddsmedlet används nästa gång.

6.3 Tvärvillkorspåföljder

Påföljden av tvärvillkor är i regel 3 %. Vid bedömning av en försummelse ska man beakta försummelsens omfattning, allvar och varaktighet. Dessutom ska uppsåtlighet och upprepning beaktas. Mer information om bedömningen av dem ges i Anvisningen för åkerövervakning.

Försummelsen bedöms på basis av omfattning, allvar och varaktighet i enlighet med tabell 32.

Tabell 32. Bedömning av försummelse av tvärvillkor.

Omfattning

Allvar

Varaktighet

Påföljd

Begränsad inverkan (riktar sig mot gården i fråga)

Ringa försummelse

Kortvarig

TV*

Mindre än normalt

Kortvarig

1 %

Fortlöpande

1-3 %

Normal

Kortvarig

3 %

Fortlöpande

3-5 %

Allvarlig

Kortvarig

3-5 %

Fortlöpande

5 %

Utbredd inverkan

(riktar sig också utanför gården)

Mindre än normalt

Kortvarig

1 %

Fortlöpande

3 %

Normal

Kortvarig

3 %

Fortlöpande

3-5 %

Allvarlig

Kortvarig

5 %

Fortlöpande

5 %

TV= tidig varning

Nitratförordningens krav

Bedömning av försummelsens allvar:

  • Mängden totalkväve som årligen sprids med stallgödsel från produktionsdjur och organiska gödselfabrikat innehållande stallgödsel är högst 170 kg/ha (Tabell 33)
  • Den årliga maximala mängden lösligt kväve (kg/ha) överskrids inte (Tabell 33)
  • Mängden lösligt kväve som från början av september sprids med stallgödsel från produktionsdjur och organiska gödselfabrikat är högst 35 kg/ha (Tabell 33)

Tabell 33. Bedömning av tvärvillkorsförsummelsens allvar.

Allvar

Genomsnittlig överskridning på skiften där överskridning skett

Överskridningsareal %

1 % - 20 %

>20 % -60 %

>60 % -100 %

1 % - 20 %

 TV-1 %

 1 % -3 %

 3 % -5 %

>20 % - 60 %

 1 % -3 %

 3 %

 3 % -5 %

>60 % - 100 %

 3 % -5 %

 3 % - 5 %

 5 %

Dessutom ska försummelsens omfattning och varaktighet bedömas. När försummelsen bedöms ska man också bedöma om försummelsen är uppsåtlig.

  • Förbudet mot att sprida gödselmedel på snötäckt, frusen eller vattenmättad mark har följts
  • Flytgödsel, urin och flytande organiska gödselfabrikat har spridits endast genom placering, om lutningen för skiftet eller en del av det är över 15 procent
  • Stallgödsel och organiska gödselfabrikat har inte spridits på åkern 1.11–31.3
  • Om den maximala mängden lösligt kväve överstiger 150 kg/ha om året har mängden lösligt kväve delats upp på minst två omgångar och tiden mellan spridningarna är minst två veckor
  • Genomsnittlig skördenivå, odlingszon, växtföljd, växelbruk och jordart har beaktats vid gödslingen

Allvaret bedöms i regel vara 3 %. På försummelsens allvar inverkar till exempel hur stor mängd gödselmedel som har spridits och på hur stor areal eller hur allvarligt de ovan nämnda tidsgränserna har överträtts. När omfattningen bedöms måste man fundera till exempel på om gödselmedel via utlakning kan ha verkningar också utanför gården.

Om jordbrukaren inte har lämnat in en markkartering av de gödslade skiftena som var i kraft vid gödslingstidpunkten, ska han eller hon ha lämnat in någon annan utredning av jordarten. Om jordbrukaren inte har lämnat in någon markkartering eller utredning av jordarten, ska gården påföras en tvärvillkorspåföljd. Påföljden är i regel 3 %. Påföljden ges via krav 2.4.

  • Gården har en gällande stallgödselanalys

Om stallgödselanalys saknas eller om den har blivit föråldrad för mer än ett år sedan bedöms allvaret som regel till 3 %.  Mängden stallgödsel som uppkommer/används inverkar ändå på bedömningen. Om mängden är betydande kan allvaret bedömas till 5 %. Om analysen är högst ett år för gammal kan allvaret bedömas till 1 %. Om analysen har blivit föråldrad för mindre än ett år sedan, och ingen stallgödsel har spridits under denna tid, kan man använda sig av tidig varning.

  • Det har förts journal över användningen av gödselmedel i enlighet med 13 § i förordning 1250/2014

Om gården för journal över användningen av gödselmedel, men den är bristfällig, bedöms försummelsens allvar vara 1 – 3 %. Om journalen saknas helt bedöms allvaret vara 3 % - 5 %. Bedömningen påverkas till exempel av hur stor areal som berörs av bristen på journalföring. En tvärvillkorspåföljd ska påföras också om jordbrukaren inte lämnar in någon journal över användningen av gödselmedel med tanke på dokumentkontrollen.

Kraven i författningarna om växtskyddsmedel

  • Endast växtskyddsmedel som är godkända i Finland har använts på gården

 Hur allvarlig en försummelse är påverkas av när växtskyddsmedlet har avförts från växtskyddsmedelsregistret eller om det någonsin har varit ett godkänt preparat i Finland.

Huvudsaklig bedömning av försummelsens allvar

1 %

  • På gården har använts ett växtskyddsmedel som avförts från växtskyddsmedelsregistret efter 31.12.2017
  • Journalen över användning av växtskyddsmedel är delvis bristfällig

3 %

  • På gården har använts ett växtskyddsmedel som avförts från växtskyddsmedelsregistret före 31.12.2017
  • Journalen över användning av växtskyddsmedel saknas för övervakningsåret 

5 %

  • På gården har använts ett växtskyddsmedel som aldrig har godkänts i Finland
  • Gården har på flera växter använt ett växtskyddsmedel som inte är infört i växtskyddsmedelsregistret eller flera växtskyddsmedel som inte är införda i växtskyddsmedelsregistret
  • Journalen över användning av växtskyddsmedel saknas för flera år

Dessutom ska försummelsens omfattning och varaktighet bedömas, liksom om försummelsen är uppsåtlig. Uppsåt kan komma på frågan till exempel om jordbrukaren med avsikt har använt ett växtskyddsmedel som aldrig har godkänts för användning i Finland.

Om försummelsen kan betraktas som obetydlig med hänsyn till dess allvar, omfattning och varaktighet, och den inte orsakar omedelbar fara för folkhälsan eller djurhälsan, kan man ge en tidig varning för försummelsen. Till exempel om någon har använt ett växtskyddsmedel som avfördes från växtskyddsmedelsregistret under år 2020, och det område på vilket preparatet användes är litet, kan försummelsen bedömas vara obetydlig.

  • Växtskyddsmedlets bindande förpackningspåskrifter har följts vid användningen av växtskyddsmedel

Huvudsaklig bedömning av försummelsens allvar

1 %

  • På gården har använts ett växtskyddsmedel som slopats från det berörda preparatets användningsobjekt efter 31.12.2017 (och gården använder en förpackning med nya påskrifter)
  • Journalen över användning av växtskyddsmedel är delvis bristfällig

3 %

  • På gården har använts ett i Finland godkänt växtskyddsmedel på fel användningsobjekt eller användningsobjektet har slopats före 31.12.2017 (och gården använder en förpackning med nya påskrifter)
  • Journalen över användning av växtskyddsmedel saknas för övervakningsåret 

5 %

  • På gården har använts flera i Finland godkända växtskyddsmedel på användningsobjekt som inte är godkända eller ett i Finland godkänt växtskyddsmedel på flera växter i strid med användningsobjektet

Dessutom ska försummelsens omfattning och varaktighet bedömas, liksom om försummelsen är uppsåtlig. Uppsåt kan komma på frågan till exempel om jordbrukaren med avsikt har använt ett växtskyddsmedel i strid med förpackningspåskrifterna. (t.ex. för att påskynda spannmålens mognad genom att bespruta med glyfosat).

Om försummelsen kan betraktas som obetydlig med hänsyn till dess allvar, omfattning och varaktighet och den inte orsakar omedelbar fara för folkhälsan eller djurhälsan, kan man ge en tidig varning för försummelsen. Till exempel om ett växtskyddsmedel har använts på en växt från vars användningsobjekt preparatet i fråga har slopats under år 2020, och det område på vilket preparatet användes är litet, kan försummelsen bedömas vara obetydlig.

En tvärvillkorspåföljd ska ges också när jordbrukaren inte för dokumentkontrollen lämnar in någon journal över användningen av växtskyddsmedel.

Krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden

  • Trädorna har inte gödslats, bortsett från gödsling av flerårig grönträda i samband med anläggandet.

Kontrolleras att ettåriga grön-, stubb- och svartträdor inte har gödslats. Gödsling är tillåten bara om skiftet efter avslutad träda besås med fleråriga vallväxter eller växter som sås eller planteras på hösten.

Flerårig grönträda får gödslas endast i samband med att växtligheten anläggs. Mängden kvävegödsel får vara högst 80 kg lösligt kväve/ha på mineraljordar och 60 kg lösligt kväve/ha på organogena jordar.

Den vanligaste stödminskningen vid fall av försummelse är 3 %. Vid bedömningen ska försummelsens omfattning, allvar och varaktighet beaktas.

Tidig varning får användas, om det konstateras att försummelsen är obetydlig.

[1] Srf 235/2015 18 §

[2] Srf 235/2015 13 §

[3] SRf 235/2015 11 §

[4] Lag 1563/2011 10 §

[5] Lag 1563/2011 10 §

[6] SRf 235/2015 11 §

[7] Lag 1563/2011 12 §

[8] SRf 400/2008

[9] SRf 235/2015 18 §

[10] SRf 451/2019 18 § och Bilaga 8

[11] SRf 235/2015 18 §

[12] JSMf 237/2015 6 §

[13] SRf 235/2015 22 §

[14] SRf 235/2015 59 §

[15] JSMf 327/2015 22 §

[16] JSMf 327/2015 20 §

[17] JSMf 327/2015 20 §

[18] SRf 712/2015 20 §

[19] SRf 712/2015 19 §

[20] SRf 712/2015 23 §

[21] SRf 237/2015 14 §

[22] SRf 237/2015 16 §

[23] Förordning (EG) nr 384/2007

[24] SRf 237/2015 18 §

[25] SRf 1250/2015 10 §, 11§ och 13 §