Förnyad lagstiftning

Lagstiftningen om växthälsa förnyas, då EU:s förordning om växthälsa (2016/2031) börjar tillämpas från 14.12.2019. Förordningen gäller som sådan i alla EU-länder, och på nationell nivå regleras endast vissa frågor i anslutning till myndigheternas verksamhet. De största förändringarna jämfört med nuvarande lagstiftning rör klassificeringen av växtskadegörare, införsel av växter från länder utanför EU, användning av växtpass och egenkontroll.

Läs mera om ändringar:

Ny klassificering av skadegörare

Karantänskadegörare

  • EU-karantänskadegörare är skadegörare som är betydande i hela EU och som det är förbjudet att införa i landet och sprida. Man eftersträvar att utrota alla förekomster (t.ex. svampsjukdomen Gibberella circinata).
  • Prioriterade skadegörare är de allra betydelsefullaste EU-karantänskadegörarna. För att hitta dem måste årliga kartläggningar göras i alla EU-länder (t.ex. tallvedsnematod).
  • Karantänskadegörare för skyddad zon är skadegörare som är betydelsefulla för vissa områden och de får inte införas eller spridas på de här områdena. Man eftersträvar att utrota alla förekomster på skyddade zoner. (T.ex. päronpest)

Kvalitetsskadegörare

  • Tillåts inte alls på växter som saluförs för plantering. Växter avsedda att planteras är utöver plantmaterial också utplanterings- och krukväxter. För kvalitetsskadegörare går det också att ange tröskelvärden, alltså det får finnas skadegörare bara tröskelvärdet inte överskrids (t.ex. häxkvast fytoplasma).

Förebyggande av risker – skärpning av importkraven

  • Import av sådana växter som medför stor risk för skadegörare förbjuds. Import kan tillåtas efter riskvärdering. Inga riskvärderingar har ännu gjorts.
  • Huvudprincipen är, avvikande från nuvarande praxis, att sundhetscertifikat krävs för alla växter, också frukter och grönsaker. Kraven kommer att få vissa undantag som specificeras senare.
  • Alla produktpartier som kräver sundhetscertifikat kontrolleras inte. Andelen försändelser som ska kontrolleras bestäms per produktgrupp i författningar av lägre grad.

TracesNT-systemet tas i bruk för import   

  • Importörer antecknar i Traces-systemet varje importparti som kräver ett sundhetscertifikat och importeras från länderna utanför EU.
  • Läs mer om TracesNT  

Andvändningen av växtpass utökas

  • Kravet på växtpass utökas till att gälla alla växter för plantering.
    • Alla växtarter
    • Plantmaterial för yrkesmässig odling
    • Plantskoleväxter, kruk- och utplanteringsväxter, grönsaksplantor, örtplantor osv. till detaljförsäljning
    • Frö av vissa växtarter
    • Utsädespotatis
  • Växtpass används fortsättningsvis i regel vid partiförsäljning
    • För värdväxter av päronpest används de eventuellt också i detaljförsäljning. Detta skulle innebära att även plantbutiker utfärdar växtpass ifall dessa inte har fästs på växterna redan i plantskolorna.

Andra förändringar i användningen av växtpass

  • Växtpasset fästs på plantpartierna – inte mera några växtpassmärkningar på forsedeln.
  • Växtpasset har ett fastställt format (se bilden nedan)
  • Växtpasset innehåller en spårbarhetskod (t.ex. partinummer) med vilken partiet kan spåras, om det visar sig vara förorenat med en växtskadegörare.
  • Även förflyttningar av växtpartier inom produktionsplatsen ska antecknas.
  • En aktör som utfärdar växtpass sparar växtpassuppgifterna i tre års tid.
  • En aktör som tar emot växtpassväxter sparar spårbarhetsuppgifterna i tre års tid. Mottagaren behöver inte spara själva växtpasset.
  • Senare klarnar det om plantintygsuppgifterna ska kombineras med växtpasset.

Aktörernas ansvar betonas – egenkontroll

  • Granskningar av skadegörare ska göras som egenkontroll då växterna tas emot, under produktionen och före försäljning.
  • Man ska se till att de särskilda kraven för beviljande av växtpass uppfylls.
  • Vid misstanke om karantänskadegörare görs anmälan till Livsmedelsverket.
  • Vid misstanke om kvalitetsskadegörare tar aktören själv prov och sänder till laboratorium.
  • Resultaten av kontrollerna antecknas.
  • Uppgifter om egenkontrollens granskningar ska sparas i tre års tid liksom växtpassuppgifterna.
  • Livsmedelsverket har tillsyn över att egenkontrollen fungerar.

Återkallelse tas i bruk även för växter

  • Då karantänskadegörare hittas ska aktören återkalla från marknaden de partier som eventuellt är förorenade på samma sätt som nu gäller för felaktiga livsmedelspartier.

Livsmedelsverket ordnar utbildning

  • Livsmedelsverket utbildar växtskyddsansvariga i att identifiera skadegörare och svara för att skyldigheterna iakttas.
  • Utbildningen kan bli obligatorisk för aktörer som utfärdar växtpass. 
  • Företagen ser till att personalen får behövlig utbildning för att kontrollera skadegörare.

Preliminär modell för växtpasset i enlighet med den nya lagstiftningen.

Obs. modellen innehåller endast växtpassuppgifterna. Det framgår senare, om plantintygets uppgifter kombineras med växtpasset.

A. Växtartens botaniska namn

B. Landskod och växtpassets utfärdares registernummer

C. Spårbarhetskod (t.ex. partinummer)

D. Ursprungmedlemsstatens kod (EU-länder) eller ursprungstredjelandets namn