Plantbutiker

Lagstiftningen om växthälsa revideras avsevärt 14.12.2019, då EU:s förordning om växthälsa (2016/2031) börjar tillämpas. De största förändringarna som berör plantbutiker anknyter till användningen av växtpass, eftersom växtpass börjar användas för alla växtarter och också för kruk- och utplanteringsväxter. Med tanke på plantbutikerna är den viktigaste förändringen att värdväxter för päronpest måste ha växtpass också inom detaljhandeln. Det här innebär att varje värdväxt för päronpest som säljs i detaljhandeln har ett eget växtpass. Butikerna måste välja om värdväxterna för päronpest beställs med färdiga växtspecifika växtpass eller om butikerna använder egna växtpass. Användningen av egna växtpass för med sig många nya förpliktelser för butiken.

Ändringarna i korthet

  • Livsmedelsverket uppdaterar registreringsuppgifterna om plantbutiker. Alla plantbutiker i registret uppmanas bekräfta sina registreringsuppgifter eller meddela om avslutad verksamhet under år 2019. Invänta Livsmedelsverkets anvisningar!
  • Nya butiker kan registrera sig som normalt under år 2019.
  • I fortsättningen är alla plantskoleväxter samt kruk- och utplanteringsväxter som skickas till plantbutiken försedda med växtpass.
  • Växtpasset är en separat etikett eller blankett som följer med växtpartiet och inte längre en märkning på forsedeln.
  • På värdväxter för päronpest börjar växtpass användas också inom detaljhandeln. Butikerna måste utreda om värdväxterna för päronpest är färdigt försedda med växtspecifika växtpass när anländer till butiken eller om det är nödvändigt att använda egna växtpass. Användningen av egna växtpass innebär många nya förpliktelser för butiken.
  • Vid distansförsäljning (näthandel) används alltid växtpass för alla växtarter
  • För att den som odlar eller säljer växter ska kunna bevilja växtpass måste odlaren/säljaren kontrollera att växterna är fria från växtskadegörare.

Registreringen i växtskydds- och plantmaterialregistret kvarstår

Många plantskoleväxter är värdväxter för karantänskadegörare och därför registreras plantbutikerna i Livsmedelsverkets register. En ny plantbutik måste fylla i en registreringsansökan och skicka den till Livsmedelsverket. Under år 2019 skickar Livsmedelsverket en begäran till alla registrerade aktörer om att de ska uppdatera sina registeruppgifter eller meddela om att verksamheten har upphört. Registreringen och registreringsnumret för de butiker som meddelat sina uppgifter förblir oförändrade.

I fortsättningen ska alla växtpartier som kommer till plantbutikerna ha växtpass

  • I fortsättningen är alla plantskoleväxter samt kruk- och utplanteringsväxter som kommer till plantbutiken försedda med växtpass.
  • Växtpasset är ett bevis på att odlaren eller säljaren som beviljat växtpasset har granskat att det inte finns karantänskadegörare, kvalitetsskadegörare och inte heller andra växtskadegörare i nämnvärd utsträckning på de saluförda växterna. Avsikten med den breddade användningen av växtpass är också att växterna bättre kan spåras om det förekommer skadegörare på dem.
  • Växtpasset åtföljer växtpartiet också vid handel inom Finlands gränser. Växtpasset har ett fastställt format (se exemplen i meddelandet).
  • Plantbutikerna ska spara växtpassinformationen och forsedlarna för inkomna partier i minst tre år. Växtpassinformationen kan sparas genom att man tar till vara växtpassen eller uppgifterna i dem.

För värdväxter för päronpest krävs växtpass också i detaljhandeln

  • Finland förblir en skyddad zon i fråga om päronpest. Värdväxter för päronpest ska även i fortsättningen ha växtpass för skyddad zon som tecken på att växterna kommer från en skyddad zon eller en plantskola som är fri från päronpest.
  • På ett växtpass för skyddad zon finns förkortningen PZ (protected zone) samt namnet på skadegöraren för skyddad zon.
  • Värdväxter för päronpest ska i fortsättningen ha växtpass också vid försäljning till konsumenter. Det innebär att varje växt är märkt med ett eget växtpass på samma sätt som man använder namnlapp.
  • Växtpassmärkningen kan finnas på samma etikett som namnlappens uppgifter eller på en separat etikett (se exemplen i meddelandet).
  • Växtpassen kan fästas på växterna redan i plantskolorna så att butiken inte behöver göra det. Om plantskolan inte har fäst växtpassen färdigt på växterna är det butiken som fäster dem. En butik som beviljar växtpass behöver rätt att använda växtpass.

Butiken ska ta reda på om den måste använda egna växtpass på värdväxter för päronpest

  • Om värdväxter för päronpest kommer till butiken färdigt försedda med växtspecifika växtpass, behöver egna växtpass inte användas.
  • Om butiken ändå vill använda egna växtpass måste den i samband med uppdateringen av registreringsuppgifterna ansöka hos Livsmedelsverket om rätt att använda växtpass.
  • Om butiken har distansförsäljning ska den alltid ansöka om rätt att använda växtpass.

Användning av växtpass innebär många nya förpliktelser för butiken

  • Egenkontroll av växtskadegörare: Kontroll av växtsjukdomar och skadedjur i samband med att växterna tas emot och under försäljningssäsongen samt bokföring över kontrolltidpunkterna och resultaten.
  • För att sköta egenkontrollen måste butikens anställda ha kunskaper om hur man kontrollerar förekomster av skadegörare.
  • Fästa växtpass på varje värdväxt för päronpest.
  • Spara spårbarhetsinformationen
  • På växtpasset finns en spårbarhetskod med vilken ett parti växter som är till salu kan kopplas samman med ankomstpartiet
  • Egenkontrolluppgifterna och växtpassinformationen sparas i tre år (inkomna partier, partier märkta med växtpass)
  • Avgiftsbelagd inspektion med 1-2 års intervall 
  • De här förpliktelserna gäller alla som säljer växter på distans, eftersom växtpass alltid används vid distansförsäljning.

Förpliktelser som gäller alla plantbutiker

  • Butiken ska vara införd i registret och uppdatera registreringsuppgifterna
  • Forsedlarna och växtpassinformationen om mottagna partier ska sparas i tre år
  • Växterna som är till salu ska förses med namnlappar som uppfyller kraven
  • Butiken ska kontrollera förekomsten av skadegörare och se till att växterna som är till salu uppfyller kraven med avseende på växtskadegörare:
    • Inga karantänskadegörare
    • Inga kvalitetsskadegörare i den mån att ett eventuellt tröskelvärde överskrids
    • Inga andra växtskadegörare i skadliga mängder
  • Säkring av den externa kvaliteten på de växter som är till salu
  • Anmälan till Livsmedelsverket om observerade karantänskadegörare
  • Återkallelse av partier som är smittade med karantänskadegörare

Växtskadegörarna delas in i karantänskadegörare och kvalitetsskadegörare

  • Karantänskadegörare får inte förekomma inom EU-området och alla konstaterade förekomster strävar man efter att utrota. Om symptom på karantänskadegörare upptäcks på ett parti växter som är till salu återkallas partiet och anmälan görs till Livsmedelsverket. Inspektören tar prov av växten för laboratorieanalys.
  • Karantänskadegörare som kan förekomma på plantskoleväxter är exempelvis:
    • Päronpest (Erwinia amylovora)
    • Asiatisk långhorning (Anoplophora glabripennis)
    • Långhorning (Anoplophora chinensis)

  • Kvalitetsskadegörare får inte förekomma på växter som säljs, eller antalet skadegörare får inte överstiga det föreskrivna tröskelvärdet. Kraven varierar beroende på skadegörare (ännu inte publicerade i maj 2019). Inga åtgärder vidtas om det förekommer kvalitetsskadegörare i frukt- eller bärproduktion eller på grönområden. Plantbutiken bör skicka ett prov på skadegöraren till laboratoriet om det är nödvändigt att säkerställa vilken skadegörare det är frågan om.

  • Kvalitetsskadegörare är exempelvis:
    • Sjarkavirus på plommon (plum pox potyvirus) på växter av släktet Prunus
    • Häxkvast fytoplasma (Candidatus Phytoplasma mali) på äppelträd
    • Rödröta på jordgubbar (Phytophthora fragariae)

Inspektioner utförs fortfarande

Butikerna som använder växtpass inspekteras med 1-2 års intervall i form av avgiftsbelagd kontroll. Också övriga butiker omfattas av inspektionerna, men för dem finns ingen i lagstiftningen fastställd inspektionsfrekvens. Inspektionerna utförs alltjämt av Livsmedelsverkets och NTM-centralernas inspektörer.

Livsmedelsverket arrangerar utbildning

Livsmedelsverket ordnar utbildning om skadegörare, användning av växtpass och den obligatoriska bokföringen för de plantbutiker som använder växtpass. Avsikten är att utbildningen för butikernas växtskyddsansvariga ska ordnas online från och med hösten 2019. Utbildningen kan bli obligatorisk för företag som använder växtpass, till exempel plantbutiker.

Exempel på växtpass