Plantskolor

På denna sida hittar du information om hur reformen av växtskyddslagstiftningen påverkar plantskolornas verksamhet.EU:s växtskyddsförordning (2016/2031) kommer att börja tillämpas från 14 december 2019. De största förändringarna för plantskolorna är att användningen av växtpass utökas till alla plantskoleväxter samt att vikten av egenkontroll för att förhindra spridning av karantänskadegörare betonas.

Förändringarna i korthet:

  • Livsmedelsverket uppdaterar registreringsinformationen för plantskolor. Alla plantskolor i registret uppmanas bekräfta sina registeruppgifter eller meddela om avslutad verksamhet under år 2019.
  • Betydelsen av egenkontroll av växtskadegörare betonas. Växtskadegörarna ska inspekteras i samband med mottagningen av växter, under odlingen samt före försäljningen. Vid behov skickas prover till ett laboratorium. Resultaten av de granskningar som utförts som egenkontroll ska bokföras. Ett växtpass kan utfärdas för växtpartier, som har visat sig vara fria från växtskadegörare.
  • Växtpass kommer i fortsättningen att användas i partihandeln för alla växter avsedda för plantering, oavsett arten, dvs. alla vedartade växter, perenner, krukväxter, utplanteringsväxter, grönsaksplantor, sättlök och blomsterlökar samt frö av vissa växtarter.
  • Till skillnad från dagens praxis är växtpasset en distinkt etikett eller blankett som går med växtpartiet. Nedan finns den preliminära utformningen av växtpasset.
  • Växtpasset innehåller på vissa plantor en spårbarhetskod som gör det möjligt att spåra partier som är behäftade med växtskadegörare. Spårbarhetskoden kan bestå av t.ex. partinumret, fakturanumret eller annat dylikt nummer, om det kan användas för att spåra växternas ursprung. Uppgifter om växtpass för de partier som skickats från plantskolan ska sparas i tre år.
  • För värdväxter av päronpest kommer växtpass att användas också i detaljhandeln. Växtpasset kan fästas på växten redan i plantskolan (liksom namnlapparna nu). Om detta inte har gjorts ska växtpasset fästas i affären. Evira rekommenderar användning av de mallar för egenkontroll som finns på Grönmiljöförbundets (VYL) webbsida Viherriski (på finska) för planering av verksamheten. I dem har man beaktat de saker som krävs vid växtskyddskontroll.

Registrering i växtskydds- och plantmaterialregistret fortsätter som tidigare

Många plantskoleväxter är värdväxter för karantänskadegörare och därför registreras plantskolorna i Livsmedelsverkets växtskydds- och plantmaterialregister. En ny plantskola måste fylla i en registreringsansökan och skicka den till Livsmedelsverket. Under år 2019 skickar Livsmedelsverket till alla registrerade aktörer en begäran om att de ska uppdatera sina registeruppgifter eller meddela om att verksamheten har upphört. Registreringen och registernumret för de plantskolor som meddelat sina uppgifter förblir oförändrade.

Betydelsen av egenkontroll betonas

För att förhindra spridning av växtskadegörare är det viktigt att hitta skadegörarna så tidigt som möjligt innan de hinner spridas till hemträdgårdar och grönområden. Egenkontrollen av växtskadegörare i plantskolorna spelar en mycket viktig roll för att förebygga spridning av skadegörare. Ett villkor för att utfärda växtpass är att de växter, som ska säljas, har i egenkontroll visat sig vara rena från skadegörare. En plantskola bör planera sin egenkontroll på ett sådant sätt, att den omfattar för spridning av skadegörare kritiska skeden, så som emottagning och överlåtelse av plantmaterial. Egenkontroll görs även under odlingen. Växter som konstaterats eller misstänks vara angripna av karantänskadegörare återkallas från marknaden. Resultaten av kontrollerna som gjorts som egenkontroll antecknas och sparas i tre år. För att lyckas med egenkontrollen ska plantskolan se till att personalen kan identifiera växtskadegörare och kan reagera på sina observationer. För information om karantän- och kvalitetsskadegörare, se t.ex. Livsmedelsverkets webbplats samt webbplatsen ViherRiski. Livsmedelsverket ger ut en guide för egenkontroll under året 2019.

Hädanefter ska alla växtpartier som säljs i partihandeln ha växtpass

  • Hädanefter ska alla växter som är avsedda för plantering och skickas från en plantskola till affärer, yrkesmässig vidareodling, kommuner, församlingar eller trädgårdsanläggar ha växtpass. Kravet på växtpass är alltså i fortsättningen inte mera bundet till vissa växtarter. För plantering avsedda växter är utöver vedartade växter och perenner också kruk- och utplanteringsväxter, grönsaksplantor samt frö av vissa växtarter.
  • Avsikten med den utökade användningen av växtpass är att förbättra växternas  spårbarhet vid förekomst av skadegörare.
  • I detaljhandeln används växtpass inte, förutom på värdväxter för päronpest.

För värdväxter för päronpest krävs växtpass också i detaljhandeln

  • Finland förblir en skyddad zon i fråga om päronpest. Värdväxter för päronpest ska även i fortsättningen ha PZ-växtpass som tecken på att växterna kommer från en skyddad zon eller en plantskola som är fri från päronpest.
  • Värdväxter för päronpest ska i fortsättningen ha växtpass också vid försäljning till konsumenter. Det innebär att varje växt vid försäljning ska vara märkt med ett eget växtpass på samma sätt som man använder namnlapp.
  • Säljaren ansvarar för att växtpassen fästs på värdväxter för päronpest som säljs till detaljhandelskunder, men Evira/Livsmedelsverket rekommenderar att växtpassen fästs på växterna redan i plantskolan.

Växtpasset är en separat etikett som ska fästas på växtpartiet

  • Växtpasset är i fortsättningen ett separat etikett eller blankett som gåt med växtpartiet.
  • Växtpassets ett fastställt format (se exempel).
  • Växtpasset innehåller en spårbarhetskod som kan vara samma som växtpartiets nummer eller fakturans nummer, förutsatt att koden identifierar partiet så att det vid behov går att spåra dess ursprung och leveransinformation.
  • På forsedeln antecknas fortfarande plantintygsuppgifterna.

Växtpassuppgifterna sparas i tre år

  • Man behöver inte spara en kopia av växtpassetiketten, men informationen om levererade växtpartier måste sparas i 3 år.
  • Informationen ska förvaras så att de sålda växtpartierna även i efterhand kan sammankopplas till ett visst mottaget växtparti.

Förutom växtpassinformationen sparas information om flyttning av växter inom plantskolan

  • För att förbättra spårbarheten av växtskadegörare sparas förutom växtpassinformationen även information om flyttning av växtpartier inom plantskolan, dvs. i vilka odlingsavdelningar växterna har odlats.
  • Informationen kan användas för att i fall av skadegörare ta reda på vilka växter som har varit på samma skifte, alltså till vilka växter skadegöraren kan ha spridits.
  • Med hjälp av informationen kan man eventuellt avgränsa det förorenade området i en situation där karantänskadegörare har påträffats i plantskolan. Uppgifter om flyttning av växtpartier sparas i tre år.

Växtskadegörarna indelas i karantän- och kvalitetsskadegörare

  • Karantänskadegörare får inte förekomma inom EU-området och alla konstaterade förekomster strävar man efter att utrota. Om symtom på karantänskadegörare upptäcks på växterna ska anmälan göras till Livsmedelsverket. Inspektören tar prov av växten för laboratorieanalys. För att förhindra spridning av skadegörare får växtpartiet med symtom inte flyttas förrän inspektören anländer. För ett växtparti som konstateras vara smittat av en karantänskadegörare ges i regel beslut om att det ska förstöras. Andra åtgärder kan också vara nödvändiga för att förhindra spridning av växtskadegöraren. Livsmedelsverket eller den lokala NTM-centralen fattar beslut om åtgärderna.

    Karantänskadegörare som kan förekomma på plantskoleväxter är exempelvis:
    • Päronpest (Erwinia amylovora)
    • Asiatisk långhorning (Anoplophora glabripennis)
    • Långhorningen Anoplophora chinensis

  • Kvalitetsskadegörare får inte förekomma på växter som säljs, men inga åtgärder vidtas om de förekommer i frukt- eller bärproduktion eller på grönområden. Kraven på växter som saluförs varierar beroende på skadegöraren. För vissa skadegörare räcker det att inga symtom syns och för vissa krävs att skadegöraren inte får förekomma på produktionsstället. Vid behov måste plantskolan skicka ett prov på skadegöraren till laboratoriet, till exempel om symtom syns på växterna och orsaken är okänd.

    Kvalitetsskadegörare är exempelvis:
    • Sjarkavirus på plommon (plum pox potyvirus) på växter av släktet Prunus
    • Häxkvast fytoplasma (Candidatus Phytoplasma mali) på äppelträd
    • Rödröta på jordgubbar (Phytophthora fragariae)

      Obs. de här skadegörarnas status ändras från karantänskadegörare till kvalitetsskadegörare. De artspecifika kraven för olika skadegörare bekräftas senare.

Inspektioner görs fortfarande

Livsmedelsverkets och NTM-centralernas inspektörer övervakar hur egenkontrollen fungerar, användningen av växtpass samt kartlägger karantänskadegörare i plantskolorna. Inspektionerna görs förmodligen årligen. Inspektionerna är avgiftsbelagda. Om plantskolan har en riskhanteringsplan som godkänts av Livsmedelsverket kan inspektionen eventuellt göras mera sällan än en gång per år.

Livsmedelsverket arrangerar utbildning

Livsmedelsverket arrangerar utbildning för plantskolornas växtskyddsansvariga i identifiering av skadegörare, användning av växtpass och plantintyg och den obligatoriska bokföringen. Det planeras att utbildning ska ordnas online från och med hösten 2019. Utbildningen kan bli obligatorisk för företag som utfärdar växtpass, så som plantskolor.