Växthusodlingar - blommor

På denna sida hittar du information om hur reformen av växtskyddslagstiftningen påverkar växthusodlingarnas verksamhet. EU: s växtskyddsförordning (2016/2031) kommer att tillämpas från och med den 14 december 2019. De största förändringarna i växthusnäringen är utvidgandet av bruket av växtpass till partihandeln för alla kruk- och utplanteringsväxter, även vid försäljning av färdiga växter, samt vikten av egenkontroll för att förhindra spridning av karantänskadegörare.

Förändringarna i korthet:

  • Livsmedelsverket uppdaterar registreringsinformationen för växthusodlingar. Alla odlingar i registret uppmanas att bekräfta sina registeruppgifter eller meddela om avslutad verksamhet under år 2019.
  • Betydelsen av egenkontroll av växtskadegörare betonas. Skadegörarna måste inspekteras i samband med emottagning av växter, årligen under odlingen och före försäljningen. Vid behov skickas prover till ett laboratorium. Resultaten av de granskningar som utförts som egenkontroll skall bokföras. Ett växtpass kan utfärdas för växtpartier, som har visat sig vara fria från växtskadegörare.
  • Växtpass kommer i fortsättning att användas i partihandeln för alla växter avsedda för plantering, oavsett arten, dvs. alla vedartade växter, perenner, krukväxter, utplanteringsväxter, grönsaksplantor, sättlök och blomsterlökar samt frö av vissa växtarter.
  • Till skillnad från dagens praxis är växtpasset en distinkt etikett eller blankett som går med växtpartiet. Nedan finns den preliminära utformningen av växtpasset.
  • Växtpasset innehåller en spårbarhetskod som tillåter spårning av partier som är behäftade med växtskadegörare. Spårbarhetskoden kan bestå av t.ex. partinumret, fakturanumret eller ett dylik befintligt nummer, om det kan användas för att spåra växternas ursprung.
  • Uppgifterna skall sparas i tre år om växtpartier som skickats från odlingen med växtpass.

Registrering i växtskydds- och plantmaterialregistret fortsätter som tidigare

Många av karantänskadegörarna sprider sig med växthusväxter, vilket innebär att en stor del av växthusodlingar måste registreras i växtskydds- och plantmaterialregistret.

En ny växthusodlare måste fylla i en registreringsansökan och skicka den till Livsmedelsverket. Livsmedelsverket skickar till alla registrerade aktörer under år 2019 en begäran om att uppdatera sina registeruppgifter eller meddela om upphörd verksamhet. Registreringen och registreringsnumret för de växthusodlingar som meddelat sina uppgifter förblir oförändrade.

Tabell. Skyldighet att registrera sig och använda växtpass

  Växtskyddsregistret

Plantmaterialregistret

Krav att använda växtpass
Plantor
av kruk- och utplanteringsväxter för partiförsäljning
x x x

Halvfabrikat
av kruk- och utplanteringsväxter för partiförsäljning

x  x
Färdiga
kruk- och utplanteringsväxter för partiförsäljning
 x  
Färdiga
kruk- och utplanteringsväxter för minutförsäljning   
 x    

Odling av snittblommor

     

 

Betydelsen av egenkontroll betonas

För att förhindra spridning av växtskadegörare är det viktigt att hitta skadegörarna så tidigt som möjligt innan de hinner spridas till andra odlingar. Egenkontroll av växtskadegörare i växthusodlingar spelar en mycket viktig roll för att förebygga spridning av skadegörare. Ett villkor för att utfärda växtpass är att de växter, som ska säljas, har i egenkontroll visat sig vara rena från skadegörare. Egenkontrollen bör planeras på så sätt, att den omfattar de för spridning av skadegörare kritiska skedena, så som emottagning eller överlåtelse av plantmaterial. Under odlingen inspekteras växterna minst en gång i månaden. Växter, som det har konstaterats eller misstänks förekomma karantänskadegörare på, återkallas från marknaden. Resultaten av kontrollerna som utförts som egenkontroll antecknas och sparas i tre år. För att lyckas med egenkontrollen behöver odlingen se till att personalen kan identifiera växtskadegörare och kan reagera på sina observationer. För information om karantän- och kvalitetsskadegörare, se t. ex. webbplatsen för Livsmedelsverket. Livsmedelsverket ger ut en guide för egenkontroll under år 2019.

I partihandeln har hädanefter alla partier av kruk- och utplanteringsväxter växtpass

  • I fortsättningen skall alla kruk- och utplanteringsväxter i partihandeln vara försedda med växtpass. Kasvipassi pitää olla jatkossa, kun lähetetään ruukku- tai kesäkukkia kukkatukkuihin, keskusliikkeille tai kukkakauppoihin. Som undantag från tidigare praxis, krävs växtpass också för färdiga växter. Växtpassmärkningen bör göras även på små partier.
  • I detaljhandeln krävs dock inget växtpass.
  • Med utvidgandet av användningen av växtpass stävar man efter bättre spårbarhet av växter i samband med förekomst av skadegörare.
  • Rätten att använda växtpass måste erhållas i god tid innan odlingen börjar idka partihandel med växter. Om rätten att använda växtpass saknas, får odlingen inte idka partihandel med kruk- och utplanteringsväxter. Ansökan om rätten att använda växtpass görs på registreringsblanketten

Växtpasset blir en separat etikett som ska fästas på växten

  • Växtpasset är i fortsättningen ett skilt, på växtpartiet fäst klistermärke, dylik etikett eller blankett som går med växtpartiet.
  • Växtpasset kan ges t.ex. som utskrivna klistermärken.
  • Växtpasset har ett fastställt format (se preliminära utformningen nedan).
  • Växtpasset innehåller en spårbarhetskod som kan vara densamma som växtpartinumret eller fakturanumret, så länge som det identifierar partiet på ett sådant sätt att växternas ursprung kan spåras vid behov.
  • Plantintygsuppgifterna antecknas fortfarande på forsedeln.

Odlare som utfärdar växtpass bör spara växtpassuppgifterna i tre år

  • Man behöver inte spara en kopia på växtpassetiketten, men informationen om levererade växtpartier måste sparas i 3 år. Informationen måste förvaras så att de sålda växtpartierna kan även på efterhand sammankopplas till ett visst emottaget växtparti.
  • Informationen kan lagras som en fil eller som dokument.
  • Förutom växtpassinformationen, sparas information om flyttning av växterna inom odlingen
  • För att förbättra spårbarheten av växtskadegörare, sparas förutom växtpassinformationen även informationen om flyttning av växtpartier inom odlingen, dvs. vilka växthusavdelningar växterna har odlats i. För odlingar med en total yta på mindre än 1 000 kvadratmeter är det inte nödvändigt att anteckna flyttning av växter inom odlingen, utan växterna tolkas då vara i samma utrymme.
  • Informationen kan användas för att i skadegörarfall ta reda på vilka växter som har varit i samma växthus, dvs. till vilka växter i odling skadegöraren har kunnat spridas.
  • Dessutom kan man med hjälp av informationen möjligen avgränsa det angripna området i en situation, där skadegörare har påträffats i växthuset.
  • Uppgifterna om flyttning av växtpartier sparas i tre år.

Skadegörarna indelas i karantän- och kvalitetsskadegörare

  • Karantänskadegörare får inte förekomma inom EU-området och alla konstaterade förekomster strävar man efter att utrota. Om symptom på karantänskadegörare upptäcks i växterna skall anmälan göras till Livsmedelsverket. Inspektören tar prov av växten för laboratorieanalys. För att förhindra spridning av en skadegörare får växtpartiet med symptom inte flyttas på före inspektörens anländer. Ett växtparti, som är angripet av en karantänskadegörare, ges vanligtvis beslut om att förstöras. Andra åtgärder kan vara nödvändiga för att förhindra spridningen av skadegörare. Livsmedelsverket eller den lokala NTM-centralen (från början av år 2021 landskapet) kommer att fatta beslutet om åtgärderna.

    T.ex följande skadegörare har föreslagits som karantänskadegörare:
    • Virussjukdomar som sprids av bomullsmjöllus (Bemisia tabaci)
    • Liriomyza sativae
    • Spodoptera litura
    • Thrips palmi
    • Xylella fastidiosa

  • Kvalitetsskadegörare får inte förekomma på plantor som säljs, inte heller på färdiga kruk- och utplanteringsväxter*. Kraven för plantor som saluförs varierar beroende på skadegöraren. För vissa skadegörare räcker det att inga symptom syns och för vissa krävs att inte skadegöraren förekommer på produktionsstället. Vid behov måste plantodlaren skicka prov på skadegöraren till laboratoriet, till exempel om symptom syns på växterna och orsaken är okänd.

*Texten har korrigerats den 30.10.2018, eftersom kvalitetsskadegörare inte heller får förekomma på kruk-och utplanteringsväxter som är till salu.

Inspektioner görs fortfarande

Livsmedelsverkets och NTM-centralernas inspektörer övervakar hur egenkontrollen fungerar, hur växtpass används och kartlägger karantänskadegörare i växthusodlingar. Inspektioner görs hos utfärdare av växtpass förmodligen årligen. Inspektionerna är avgiftsbelagda. Om växthusodlingen har en riskhanteringsplan/egenkontrollplan som godkänts av Livsmedelsverket, kan inspektionen utföras mindre än en gång per år. Karantänskadegörare kartläggs i alla växthusodlingar enligt behov.

Livsmedelsverket arrangerar utbildning

Livsmedelsverket arrangerar utbildning för växtskyddsansvariga i växthusodlingar i identifiering av skadegörare, användning av växtpass och plantintyg och den obligatoriska bokföringen. Utbildning planeras organiseras online från och med år 2019. Utbildningen kan bli obligatorisk för företag som utfärdar växtpass.

Preliminär modell för växtpasset i enlighet med den nya lagstiftningen.

Obs. modellen innehåller endast växtpassuppgifterna. Det framgår senare, om plantintygets uppgifter kombineras med växtpasset.

A. Växtartens botaniska namn

B. Landskod och växtpassets utfärdares registernummer

C. Spårbarhetskod (t.ex. partinummer)

D. Ursprungmedlemsstatens kod (EU-länder) eller ursprungstredjelandets namn