Vanliga frågor om bruket av växtpass

1. Ett registernummer behövs för växtpasset. Hur får man det numret?

Registernumret ges vid anslutningen till växtskyddsregistret. Registernumret hittar du i registreringsbeslutet, eller så kan du fråga växtinspektören i ditt område vad du har för nummer. Registernumren förblir oförändrade vid lagstiftningsreformen och när det nya växtskyddsregistret tas i bruk.

Observera att ingen myndighetsbeteckning längre behöver användas i samband med registernumret. I växtpasset anges alltså registernumret i formen FI-12345.

2. Varifrån kan jag ladda ner en växtpassmall/EU:s flagga?

Det finns ingen fil med en detaljerad växtpassmall som ska användas, i stället kan du själv skapa dina växtpass. Växtpasset behöver inte ha exakta proportioner. Det viktiga är att EU:s flagga (i svart/vitt eller färg) finns uppe i växtpassets vänstra hörn, att texten Plant passport finns uppe i högra hörnet och att bokstavskoderna A, B, C och D som står för olika rubriker har skrivits ut. De här bokstavskoderna ska följas av de uppgifter som behövs. 

  • Här kan du ladda ner ett word-dokument som innehåller växtpassmallar. Du kan använda det som hjälpmedel när du utarbetar växtpasset.
  • EU:s flagga kan du ladda ner till exempel här.


3. Ska växtpasset alltid innehålla uppgifter för samtliga punkter A–D?

Växtpass för plantmaterial som är avsett för yrkesmässig vidareodling och växtpass för värdväxter för päronpest ska innehålla alla uppgifter, alltså också en spårbarhetskod.

Färdiga kruk- och utplanteringsväxter behöver inte ha en spårbarhetskod, men bokstavskoden (C) för rubriken i fråga ska ingå i växtpasset även för dem.

4. Vad ska anges i punkt D i växtpasset, alltså ursprungsland?

Plantmaterial som levereras till yrkesmässig vidareodling samt alla fleråriga växter:

  • Ursprungsländerna i kronologisk ordning, till exempel NL / FI
  • Också grundstammens ursprungsland ska anges. Det finska ordet för grundstam, perusrunko, förkortas pr. Exempel: pr. BE / FI. Du kan ange grundstammen även med förkortningen gr.st. (grundstam).

Salufärdiga kruk- och utplanteringsväxter: som ursprungsland för dessa växter som odlats i Finland kan man alltid skriva enbart FI, när växterna har varit i Finland i åtminstone en månad.

5. Ska växtpasset omges av en ram?

En ram är inte nödvändig, men växtpassinformationen ska finnas som en separat helhet på sticketiketten, fraktsedeln eller liknande. ”Inuti” växtpasset får det finnas bara de uppgifter som krävs för växtpasset.

Om det är möjligt att växterna sist och slutligen transporteras också till andra EU-länder, är det skäl att växtpasset noggrant motsvarar mallarna i EU-förordningen.

6. Kan växtpasset ingå i fraktsedeln?

I fortsättningen ska växtpasset åtfölja partiet, och enligt växtskyddsförordningen kan det inte vara en del av fraktsedeln.

Livsmedelsverket har emellertid beslutat att under en övergångstid som upphör 30.9.2020 kan växtpassmärkningen göras på fraktsedeln, om mottagaren godkänner det här. Observera att parti- och centralaffärer samt andra förmedlare sannolikt kräver att förpackningsspecifika växtpass används. Lägg dessutom märke till att det här kan krävas också om du sänder växter till andra EU-länder.

I början av år 2020 är det meningen att kutymen i de andra EU-länderna ska undersökas. Efter det ges det anvisningar om huruvida växtpasset kan ingå i fraktsedeln också i fortsättningen.

7. Vad är ett samlingsväxtpass?

Ett samlingsväxtpass är en växtpassblankett med växtpassinformationen för alla växter i en försändelse. Samlingsväxtpasset åtföljer försändelsen fram till mottagaren. 

  • Se växtpassmallar

8. Får man trycka växtpasset på odlingskrukan även om det inte kan ses när växterna packas i plastpåsar?

Växtpasset får tryckas på odlingskrukan, även om följden är att det inte kan ses när växten har förpackats.

9. Får växtpasset tryckas direkt på emballagepåsen?

Ja, det är tillåtet, men eftersom växtpasset upptar växtens botaniska namn ska alla växtarter då ha olika påsar.

10. Får växtpasset tryckas på sticketiketten trots att det då helt eller delvis döljs av jord?

Ja, det är tillåtet att trycka växtpasset på sticketiketten.

11. Får växtpasset tryckas på sticketikettens baksida?

Ja, växtpasset får tryckas på sticketikettens baksida.

12. Hur kan jag försäkra mig om att växtpasset är korrekt innan jag beställer sådana?

Du kan skicka växtpasset för kontroll till adressen kasvinterveys@ruokavirasto.fi.

13. Ska den som sänder växter samt förmedlaren och mottagaren alltid spara växtpassinformationen?

Den som utfärdar växtpasset ska spara växtpassinformationen. Det här gäller både mottagna och ivägsända partier. Växtpasset i original behöver man inte spara.

Alla företag som är mottagare av växtpartier ska alltid spara uppgifter om leverantören, men växtpassinformationen behöver man spara bara om man själv utfärdar växtpass.

Om ett företag som förmedlar växter (till exempel ett företag som bedriver partihandel med plantor eller med blommor) sänder växter vidare och de är försedda med den föregående aktörens växtpass, behöver företaget inte spara växtpassinformationen. Förmedlaren ska ändå i efterhand kunna redogöra för varifrån växterna kom och vart de skickades.

14. Hur sparar man växtpass rent praktiskt?

Företaget kan självt bestämma hur det vill spara växtpassinformationen. Växtpass i original behöver man ändå inte spara, utan informationen i punkterna A–D i växtpassen samlas in. Växtpassuppgifterna kan man anteckna i en datafil / odlingsbokföringen. Det går att ta bild på växtpassen, eller att ta vara på dem och arkivera dessa tillsammans med följesedeln. Om växtpasset har antecknats i följesedeln/forsedeln, är det nog att man sparar följesedeln. Alla företag som tar emot växtpartier ska i alla fall spara följesedlarna. Se även föregående fråga.

Sidan har senast uppdaterats 20.5.2020