Mopptoppvirus

Potatismopptoppvirus (eng. Potato mop-top virus, PMTV, fi. maltokaarivirus) är en potatissjukdom med stor ekonomisk betydelse. Sjukdomen påträffas i 15 länder i Europa, men i  Finland är sjukdomsförekomsten mycket begränsad.

04-maltokaaren-erilaisia-oireita. Perunantutkimuslaitos_pieni_netti.jpg

Symptomer av potatismopptoppvirus (Foto: Potatisforskninginstitut).

Mopptoppviruset kan orsaka betydande ekonomisk skada för en yrkesmässig odlare. En del av skörden blir obrukbar, eftersom viruset förstör potatisens utseende och kvalitet. Mopptoppviruset kan dessutom förhindra potatisodling för en lång tid framåt på den åker eller det skifte där viruset har spridit sig.

Mopptoppvirus överlever länge i jorden

Viruset sprids effektivare med hjälp av en svamp som den använder som mellanvärd. Svampen (Spongospora subterranea) är den växtsjukdom som orsakar pulverskorv på knölens yta.

Virus bevaras i allmänhet livsdugliga endast en kort tid i marken, men svampens vilsporer kan överleva i marken i upp till flera decennier. Med hjälp av pulverskorvsvampen bevaras också mopptoppviruset länge i marken.

Mopptoppviruset kan också sprida sig med virusinfekterad utsädespotatis. Viruset sprids dock inte lika effektivt via infekterat utsäde som via infekterad jord. Enligt undersökningar överförs viruset från infekterat utsäde till mellan en tredjedel och hälften av knölarna i följande generation.

Brokiga färgförändringar på bladen

Klimatet och potatisens sort inverkar på hur symptomen av mopptoppvirus framträder. Symptomen av viruset syns bäst på potatisens blad och stjälkar, även om alla stjälkar inte alltid drabbas av symptom. I Finland har symptom av mopptoppvirus endast observerats i växthus.

I Norge och Skottland framträder symptomen även i fältförhållanden. Bladsymptomen utvecklas effektivast i temperaturer på 5–15 °C, främst i inledningsskedet av potatisens tillväxt. Bladsymptomen som framträder är brokiga färgförändringar eller klargula fläckar på bladen, rosettliknande blad samt ringformiga eller rätlinjiga mönster på bladen.

Ringar eller mönster i knölarna

Knölarna drabbas inte alltid av symptom. I vissa fall framträder ytliga koncentriska ringar på knölarnas yta. Även mörka, nekrotiska och bågformiga mönster kan förekomma på knölarna. Knölsymptomen framträder nödvändigtvis inte vid skörden men kan utvecklas under lagringen, i synnerhet om potatisen utsätts för temperaturväxlingar.

Även om den potatissort som odlas är resistent mot pulverskorv kan den fortfarande smittas med mopptoppvirus av pulverskorvsvampen. De virusinfekterade knölarna uppvisar endast i enstaka fall symptom på pulverskorv.

En exakt sjukdomsbestämning av mopptoppvirus kan endast göras genom laboratorietestning, eftersom andra virus kan orsaka likartade symptom.

Använd certifierad utsädespotatis och granska potatislandets historia

Genom att använda certifierad utsädespotatis som producerats i Finland kan man förhindra mopptoppviruset och minska risken för pulverskorv. Granskad och certifierad utsädespotatis för hobbybruk hittar du i välförsedda trädgårdsbutiker, och större partier för yrkesbruk kan efterfrågas direkt från utsädespotatispackerierna.

Vissa potatissorter är resistenta mot mopptoppvirus, och får då inga framträdande symptom även om potatisen skulle vara bärare av viruset.

Användning av ocertifierad och ogranskad utsädespotatis bör särskilt undvikas. Vid odling för husbehov kan det till exempel verka som en bra och riskfri idé att få sättpotatis av grannen, men det här kan föra med sig oväntade överraskningar.

Det finns dessutom skäl att utreda markens odlingshistoria innan potatisodlingen inleds. Utöver mopptoppviruset finns det även andra skadegörare som bevaras i marken i åratal, till exempel potatiscystnematoder och ljus ringröta. Det finns alltså orsak att vara förutseende och minimera riskerna.

Läs mera på webbplatsen för potatisbranschens samarbetsgrupp (på finska):

Sidan har senast uppdaterats 29.12.2020