Långhorningen Anoplophora glabripennis

Den asiatiska långhorningen Anoplophora glabripennis är en karantänskadegörare, som inte får spridas ut i miljön. Observationer och misstankar måste omedelbart anmälas till Livsmedelsverket: kasvinterveys@ruokavirasto.fi.  Lägg en vuxen långhorning levande i en glasburk, från vilken den inte har möjlighet att rymma. Läs instruktioner här om du misstänker att du har hittat en asiatisk långhorning.

Den asiatiska långhorningen Anoplophora glabripennis är en farlig skalbagge som skadar lövträd. Arten härstammar från Kina och har spridits med träemballage från Asien till Nordamerika och Europa. Emballage för stenmaterial är särskilt riskabelt eftersom stenmaterial ofta har sitt ursprung i Kina.

Aktuellt

Begränsningarna i det avgränsade området i Vanda har upphört. I områdena Östra Haxböle och Kungsbacka hittades år 2015 en förekomst av Anoplophora glabripennis , som utrotades genom avverkning av alla lövträd inom ett visst område. Begränsningar var i kraft för att förhindra spridning av skadegöraren. Området undersöktes under åren 2015-2020 och inga fler longhorningar hittades. Trämaterial kan inte längre levereras till mottagningsstället i Östra Haxböle. Läs mera.

 

Långhorningen Anoplophora labripennis och dess utgångshål. Titta på YouTube 
 

Värdväxter

  • Al (Alnus spp.) 
  • Alm ( Ulmus spp.)
  • Ask (Fraxinus spp.)
  • Asp, poppel (Populus spp.)
  • Björk (Betula spp.)
  • Hassel ( Corylus spp.)
  • Hästkastanj (Aesculus hippocastanum)
  • Lind ( Tilia spp.)
  • Lönn  (Acer spp.)
  • Pil (Salix spp.)
  • Päron (Pyrus spp.)
  • Äppel ( Malus spp.)

Utbredning

  • Europa: Frankrike, Italien, Montenegro, Schweiz, Storbritannien, Tyskland, Österrike
  • Länder utanför Europa: USA, Kanada, Kina, Libanon, Ryssland, Sydkorea, Nordkorea
  • Se utbredningen på EPPOs karta

Kännetecken (vuxen skalbagge)

  • Stor: kroppen 2,5–3,5 cm lång
  • Svart, glansig med vita prickar
  • Randiga känselspröt som är längre än kroppen
  • Se bilder

Symptom

  • I träemballage:
    • Larvgångar och gnagspån
  • I växter:
    • Runda utgångshål (diameter 1 cm) i trästammen och grenar på över 1,5 m höjd över marken
    • Gnagspån vid roten
    • Larvgångar under barken
    • Sprickor i barken och klenvuxenhet
    • Torra kvistar
    • Träd som dör

Skador orsakade av den i Finland förekommande större aspvedbocken (Saperda carcharias) liknar mycket de skador som orsakas av långhorningen Anoplophora glabripennis med den skillnaden, att långhorningens utgångshål förekommer högre upp i trädet.

Livscykel och spridning

  • Långhorningen Anoplophora glabripennis lägger ägg i trädstammen. Som värdväxter använder den både friska och försvagade träd.
  • Larven utvecklas inne i stammen och gnagar stora gångar i träet. Larven är ljus till färgen och 5 cm lång som färdigvuxen.
  • Larven förpuppar sig inne i stammen. När den vuxna långhorningen har kläckts kommer den ut genom ett utgångshål som den gör.
  • Den vuxna långhorningen använder blad och bark av lövträd som näring. Långhorningen flyger i allmänhet inte långt från det träd där den kläcktes.
  • Livscykelns längd är beroende på klimatet. I ett varmt klimat är utvecklingen snabbare än i ett svalt klimat. I norra Kina tar det två år för en generation att utvecklas från ägg till fullbildad. I Finland har man estimerat att livscykeln skulle vara 3-4 år.
  • Anoplophora glabripennis sprids i första hand via träemballage.

Förhindrande av spridning samt bekämpning

  • Alla företag som hanterar emballage av utländskt trä bör granska sitt emballage för symptom på långhorningar.
  • Särskild uppmärksamhet ska fästas vid emballage för stenmaterial som importerats från Kina.
  • Importerade plantor av japansk lönn (Acer palmatum) är förenade med en risk för spridning av Anoplophora glabripennis besläktade art långhorningen Anoplophora chinensis. Plantorna bör observeras för tecken på långhorningar.
Sidan har senast uppdaterats 14.1.2021