Päronpest

Päronpest (Erwinia amylovora) är en förödande bakteriesjukdom som förekommer i vissa växter av familjen Rosaceae. Symptomen är att skotten vissnar och svartnar och att växten dör. Sjukdomen sprids med angripna växter och insekter. Päronpesten är allmänt förekommande i flera EU-länder. Finland utgör en skyddad zon för päronpest i EU, varför värdväxter till päronpest får importeras till Finland enbart från andra skyddade zoner eller buffertområden där päronpest inte förekommer.

Värdväxter

  • Äppelträd (Malus spp.)
  • Päron (Pyrus spp.)
  • Rosenkvitten (Chaenomeles spp.)
  • Häggmispel (Amelanchier spp.)
  • Hagtorn (Cratageus spp.)
  • Oxbär  (Cotoneaster spp.)
  • Rönnar (Sorbus spp.)
  • Kvitten (Cydonia spp.)
  • Japansk mispel (Eriobotrya spp.)
  • Mispel (Mespilus spp.)
  • Eldtorn (Pyracantha spp.)
  • Lagermispel (Photinia davidiana)
  • Aronia –släkten är också utsatt för päronpest. Tillsvidare finns det inga begränsningar för införsel av släktens växter rörande päronpest.

Utbredning

  • Ursprungligen från Nordamerika
  • EU länder: Stor spridning i Nederländerna, Bulgarien, Grekland, Cypern och Rumänien. Päronpest förekommer i alla EU-länderna.
  • Länder utanför EU: Stor spridning i till exempel USA och Kanada. Förekommer i flera länder utanför Europa och i Europa.

Symtom

  • I brist på vatten böjs de unga skottens spetsar först nedåt som en herdestav
  • På bladen bildas nekrotiska områden eller också svartnar bladskaften och mittnerven
  • Till slut vissnar, svartnar och dör skotten med början från spetsen
  • De slokande blomställningarna, vissnade bladen och skrumpna, svartnade frukterna sitter kvar på skotten
  • De döda skotten är sega och böjliga
  • Sjukdomen sprids småningom till grövre kvistar och på stammen bildas nekrosfläckar
  • Från kanterna av fläckarna utsöndras under varma och fuktiga förhållanden bakterieslem i form av ljusa droppar
  • Under fläckarna blir veden brun

tulipolte_pieni.jpgFörstora bilden 

tulipolte_lima_pieni.jpgFörstora bilden

Päronpest orsakar till exempel att kvistspetsar blir bruna och bakterieslem utsöndras.  Bilder: Kim Tilli och Kati Lankinen, Ruokavirasto.

paarynapuu_1-magnus-gammmelgaard_pieni.jpg

Insjuknat päronträd: skotten har svartnat och dött (päronträd). Bild: Magnus Gammelgaard. Förstora bilden

varhaisoire_1_magnus-gammelgaard_pieni.jpg

Tidigt symptom: det unga skottet dör och blir bågböjt (päronträd). Bild: Magnus Gammelgaard. Förstora bilden

Biologi och spridning

  • Päronpest orsakas av bakterien Erwinia amylovora
  • Växter smittas av päronpest via blommor, vattenporer och klyvöppningar, korkporer eller mekaniska skador
  • I växten förökas bakterien i veddelens kärl. Bakterierna täpper till kärlen så att vätsketransporten förhindras
  • Päronpestbakterien övervintrar i växternas vävnader
  • Den kan också överleva några månader i torkat bakterieslem och i torr jord
  • Päronpestbakterien förökar sig bäst i varma och fuktiga förhållanden
  • Päronpesten sprids med bakterieslem, som utsöndras från angripna växter, via insekter, fåglar, människor och regndroppar
  • Speciellt pollinerande insekter sprider effektivt sjukdomen
  • Päronpestbakterierna kan spridas långa sträckor med vinden via partiklar och vattendroppar i luften samt med plantmaterial

Förhindrande av spridning samt bekämpning

Finland utgör skyddszon i EU beträffande päronpest. Inom skyddszonen måste spridning av sjukdomen förhindras och förekomster bekämpas. Päronpestens värdväxter får importeras från andra EU-länder endast från områden som är fria från päronpest, dvs. från andra skyddszoner samt från buffertzoner. Växterna måste ha ZP-växtpass som anger deras ursprung. Från länder utanför EU är import av päronpestens värdväxter i huvudsak förbjuden.

Anmälningsskyldighet

Alla upptäckter av och misstankar om päronpest ska utan dröjsmål anmälas till Livsmedelsverkets enhet för växthälsa (kasvinterveys@ruokavirasto.fi).