1 Inledning

Tillsynen över växtproduktionen ansvarar för kravuppfyllelsen, säkerheten och kvaliteten hos utsäde, plantmaterial, skogsodlingsmaterial, gödselfabrikat och jordförbättringsmedel, tillsynen över utsläppandet på marknaden och användningen av växtskyddsmedel, bekämpningen av flyghavre, bekämpningen och utrotandet av karantänskadegörare, tillsynen över interventionsmottagningen av spannmål samt tillsynen inom branschen enligt gentekniklagen. Dessutom ansvarar tillsynen över växtproduktionen för DUS-provningen och certifieringen av certifierat växtmaterial samt sköter uppgifter enligt lagen om växtförädlarrätt, bereder och publicerar den finska nationella växtsortlistan samt underhåller och övervakar ett produktionsområde för potatis av hög kvalitet. I följande avsnitt beskrivs systemen för tillsyn över växtproduktionen, med tillhörande mål, myndighetsroller och funktionsmekanismer. Gemensamma förfaranden för tillsyn, såsom kontinuerlig förbättring, beskrivs i den gemensamma delen av VASU.

2 Utsäde, marknadskontroll och sortprovning

Mål

Syftet med certifieringen av utsäde och sortprovningen är att upprätthålla och främja växtproduktionens kvalitet genom att säkra produktionen och användningen av utsäde av god kvalitet som är lämpligt för Finlands odlingsförhållanden samt att tillhandahålla nödvändig information om utsädet. Målet med marknadskontrollen är också att säkerställa en effektiv utsädesförsörjning av god kvalitet som en del av livsmedelsproduktionskedjan.

Beskrivning av tillsynssystemet och dess beskaffenhet

Bild 2.1. Certifieringsprocessen för utsäde och marknadskontrollen. (Tillsynen över produktionen omfattar produkter avsedda för den inhemska marknaden, den inre marknaden och exportmarknader. Marknadskontrollen omfattar också den inre marknaden.)

Bild 2.2. Växtsortlistan och växtförädlarrätten.

Metoder och tekniker för offentlig kontroll som används i tillsynssystemet

I tillsynssystemet används följande metoder och tekniker, som tas upp i artikel 14 i förordningen om offentlig kontroll:

• Granskning av de kontroller som aktörerna har inrättat och kontrollernas resultat
• Inspektion av utrustning, transportmedel, lokaler och andra platser under deras kontroll och deras omgivningar
• Inspektion av varor (inbegripet halvfabrikat, råvaror, ingredienser, processhjälpmedel och andra produkter som används för beredning och framställning av varor)
• Inspektion av produkter och processer för rengöring och underhåll samt bekämpningsmedel
• Inspektion av spårbarhet, märkning, presentation, marknadsföring och relevant förpackningsmaterial
• Utfrågning av aktörer och deras personal
• Granskning av dokument, spårbarhetsdokumentation och annan dokumentation (inklusive, där så är lämpligt, dokument som åtföljer eventuella ämnen och material som ankommer till eller lämnar en anläggning)
• Provtagning, analys, diagnostik och tester
• Revision av aktörer
• Annan verksamhet som är nödvändig för att identifiera fall av bristande efterlevnad

Överföring av tillsynsuppgifter

Livsmedelsverket har inte överfört tillsynsuppgifter till andra parter.

Riskbasering

Riskbasering används vid tillsyn och inspektioner i samband med marknadskontroll av utsäde och när det gäller frekvensen av kontrollerna vid förpackningsanläggningar. Marknadskontrollen inriktas på objekt där risken är som störst och Livsmedelsverket ger årligen NTM-centralerna anvisningar om hur inspektionerna ska inriktas. Kontrollerna vid förpackningsanläggningar ska göras minst en gång vart tionde år, men baserat på en anläggnings riskpoäng kan kontrollfrekvensen vara högre.

Faktorer som höjer en enskild aktörs risk är till exempel verksamhetens omfattning, tidigare konstaterade fall där fröpartierna eller verksamheten inte följt bestämmelserna, klagomål på aktören samt misstankar om oegentligheter. I fråga om marknadskontrollen höjer också typen av verksamhet risken.

Arbetet med att göra upp anvisningar för inriktning av den riskbaserade tillsynen har inletts internt vid Livsmedelsverket. Riskkriterierna och en allmän beskrivning av temana publiceras i tillsynsplanen och -rapporten samt i anvisningarna för inspektörer.

Enligt bestämmelserna får endast certifierat utsäde marknadsföras. Till följd av detta inspekteras alla odlingar som är avsedda för utsädesproduktion och ett prov tas av alla utsädespartier. Utifrån provet kan utsädespartierna certifieras. Alla nya förädlade produkter, som förädlaren vill lägga till växtsortlistan, ska genomgå sortprovning. På dessa grunder är sortprovning och certifiering av utsäde, med undantag av kontroller vid förpackningsanläggningar, inte riskbaserade.

Nationella tillsynsplaner

Tabell 2.1. Nationella tillsynsplaner som ska göras upp inom certifieringen av utsäde, marknadskontrollen av utsäde och sortprovningen.

Dokumenterade förfaranden

Anvisningar för aktörerna finns på Livsmedelsverkets webbplats.

Tillsynsanvisningar för inspektörer och provtagare har publicerats i extranättjänsten Pikantti för myndigheter och på Livsmedelsverkets webbplats.

Nyckeltal för resultaten av tillsynen

• Andelen objekt inom utsädessektorn som uppfyller kraven: 

1. a) objekt som inspekteras regelbundet (mål > 95 %)
2. b) utsädesprov som granskas målinriktat och objekt som väljs ut målinriktat (mål 85 %)

• Effektivitet (sortprovning och certifiering av utsäde): alla beställa arbeten genomförs
• Effektivitet (marknadskontroll): Tillsynsplanernas genomförandegrad: 100 %

Tillsynssystemets gränssnitt

• Flyghavretillsyn
• Tillsyn över ekologisk produktion och märkningen av ekologiska produkter
• Växtskydd
• Tillsyn över produktionsområdet för högklassig utsädespotatis
• Tillsyn över genmodifierade organismer

Lagstiftning

Viktig lagstiftning som berör tillsynssystemet finns samlad på jord- och skogsbruksministeriets webbplats.

Styrningsmodell

Utarbetas varje år i anslutning till tillsynssystemet

• Resultatavtal mellan JSM och Livsmedelsverket
• Livsmedelsverkets verksamhetsplan för NTM-centralerna
• Inspektions- och provtagningsplaner för NTM-centralerna
• Köptjänstavtal för auktoriserade inspektörer
• Beslut om auktorisering för auktoriserade inspektörer
• Serviceavtal med Livsmedelsverkets laboratorieverksamheter

Speciella samarbetsformer i tillsynssystemet

Utöver de gemensamma samordningsformerna mellan myndigheter i livsmedelskedjan hör också följande till de nationella och internationella samarbetsformerna inom certifiering av utsäde, marknadskontroll av utsäde och sortprovning:

• Förhandlingsdagar inom utsädesbranschen med andra utsädesaffärer än potatisaffärer (1 gång/år)
• Förhandlingsdagar inom utsädesbranschen med potatisaffärer (1 gång/år)
• Livsmedelsverkets utbildning för auktoriserade inspektörer (1 gång/år/inspektör)
• Livsmedelsverkets utbildning för auktoriserade provtagare (1 gång/3 år/provtagare)
• Livsmedelsverkets utbildning för NTM-centraler (vid behov, webbaserad utbildning, minst 1 gång/år/inspektör vid en NTM-central)
• Möten mellan Livsmedelsverket och JSM (2 ggr/år)
• Nordic–Baltic-möten (1 gång/år)
• Möten ordnade av europeiska gemenskapens växtsortsmyndighet (CPVO) 3 ggr/år
• UPOV:s (International Union for the Protection of New Varieties of Plants) möten (1 gång/år/underarbetsgrupp, 6 underarbetsgrupper)
• Möten ordnade av OECD:s arbetsgrupp för utsäde (Seed Schemes) (2 ggr/år)
• Den internationella utsädeskontrollorganisationen ISTA:s årsmöte (1 gång/år)
• Växtsortnämndens möten (1 gång/år, ytterligare möten per e-post vid behov)
• Möten mellan utsädesbranschen, JSM, andra myndigheter, inspektörer och provtagare (vid behov)

Rapportering

• Resultaten av tillsynen publiceras årligen som en del av Livsmedelsverkets sektorbundna tillsynsrapporter: rapporten om marknadskontroll av utsäde och produktionsförnödenheter, som publiceras på Livsmedelsverkets webbplats. Av rapporten framgår utöver resultaten av tillsynen och slutsatser även bland annat tillsynssystemets omfattning, resurser, de viktigaste förändringarna i verksamhetsförutsättningarna samt kommande förändringar och identifierade nya risker.

3 Tillsyn över handeln med plantmaterial

Mål

Tillsynen över handeln med plantmaterial omfattar produktionen, handeln på den inre marknaden samt tillsynen över export och import av plantmaterial för trädgårdsväxter i den utsträckning det handlar om kraven i bestämmelserna om plantmaterial. På plantmaterial tillämpas dessutom kraven i växtskyddslagstiftningen. Tillsynen över handeln med plantmaterial har som mål att säkerställa kvaliteten på det plantmaterial som används i produktionen av trädgårdsväxter (certifiering/CAC-kvalitet) och kravuppfyllelsen hos utsäde och plantor som marknadsförs, samt att se till att köparen får den information som behövs till stöd för valet av plantmaterial.

Beskrivning av tillsynssystemet och dess beskaffenhet

Bild 3.1. Systemet för tillsyn över handeln med plantmaterial. Tillsynssystemet omfattar produktionen, handeln på den inre marknaden samt tillsynen över export och import i den utsträckning det handlar om kraven i lagstiftningen om plantmaterial. På plantmaterial tillämpas dessutom kraven i växtskyddslagstiftningen.

Metoder och tekniker för offentlig kontroll som används i tillsynssystemet

I tillsynssystemet används följande metoder och tekniker, som tas upp i artikel 14 i förordningen om offentlig kontroll:

• Granskning av de kontroller som aktörerna har inrättat och kontrollernas resultat
• Inspektion av utrustning, transportmedel, lokaler och andra platser under deras kontroll och deras omgivningar
• Inspektion av djur och varor (inbegripet halvfabrikat, råvaror, ingredienser, processhjälpmedel och andra produkter som används för beredning och framställning av varor eller för utfodring eller behandling av djur)
• Inspektion av spårbarhet, märkning, presentation, marknadsföring och relevant förpackningsmaterial (däribland material som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel)
• Granskning av dokument, spårbarhetsdokumentation och annan dokumentation (inklusive, där så är lämpligt, dokument som åtföljer livsmedel, foder och eventuella ämnen eller material som ankommer till eller lämnar en anläggning)
• Utfrågning av aktörer och deras personal
• Provtagning, analys, diagnostik och tester

Överföring av tillsynsuppgifter

Inga myndighetsuppgifter har överförts i tillsynssystemet.

Riskbasering

Enligt bestämmelserna om plantmaterial är en aktör skyldig att säkerställa kvaliteten på plantmaterialet under produktionen som egenkontroll. Myndigheten övervakar hur egenkontrollen fungerar. All certifierad plantproduktion inspekteras årligen. Även egenkontrollen granskas årligen genom att utreda kontrollens funktion, användningen av märkningar samt växternas spårbarhet. För att kontrollera att kraven på kvalitet och märkning uppfylls hos certifierat och CAC-klassificerat plantmaterial på marknaden tas stickprov på materialet. Myndigheten säkerställer dessutom att plantmaterial som importeras uppfyller kraven i bestämmelserna om plantmaterial. Livsmedelsverket ger årligen anvisningar om hur inspektionerna ska inriktas.

Nationella tillsynsplaner

Tabell 3.1. Nationella tillsynsplaner som ska göras upp inom området för tillsynen över plantmaterial.

Dokumenterade förfaranden

Tillsynsanvisningar för myndigheter har publicerats i extranättjänsten Pikantti för myndigheter och anvisningar för aktörer finns på Livsmedelsverkets webbplats (under beredning).

Nyckeltal för resultaten av tillsynen

• Nyckeltalet för plantmaterialet ingår i nyckeltalet antal kvalitetsskadegörare (stycken) i tillsynssystemet för växtskyddet

Tillsynssystemets gränssnitt

• Växtskydd
• Utsäde, marknadskontroll och sortprovning (frö av grönsaksväxter)

Lagstiftning

Lagstiftningen som berör tillsynssystemet finns samlad i extranättjänsten Pikantti för myndigheter och JSM:s webbplats.

Styrningsmodell

Utarbetas varje år i anslutning till tillsynssystemet

• Resultatavtal mellan JSM och Livsmedelsverket
• Livsmedelsverkets verksamhetsplan för NTM-centralerna
• Serviceavtal med Livsmedelsverkets laboratorieverksamheter och riskvärderingsenhet

Speciella samarbetsformer i tillsynssystemet

Utöver de gemensamma samordningsformerna mellan myndigheter i livsmedelskedjan hör också följande till tillsynsmyndigheternas nationella och internationella samarbetsformer inom tillsynen över växtskyddet:

• Kundforum kring växtskydd (växthus, trädgårdsodling på friland) (1–2 ggr/år)
• Livsmedelsverkets webbmöten för auktoriserade inspektörer (7–12 ggr/år)
• JSM-Livsmedelsverket samarbetsgrupp för växtproduktion (2 ggr/år)
• JSM-Livsmedelsverket-Åland seminarium om växtskydd (2 ggr/år)

Rapportering

Resultaten av tillsynen publiceras årligen i rapporten om tillsynen över växtskydd, plantmaterial och skogsodlingsmaterial, som publiceras på Livsmedelsverkets webbplats. Av rapporten framgår utöver resultaten av tillsynen och slutsatser även bland annat tillsynssystemets omfattning, resurser, de viktigaste förändringarna i verksamhetsförutsättningarna, kommande förändringar i lagstiftningen och identifierade nya risker med mera.

4 Tillsyn över handeln med skogsodlingsmaterial

Mål

Enligt lagen om handel med skogsodlingsmaterial (241/2002) är syftet med tillsynen att säkerställa en hög kvalitet på de frökällor som används till att producera skogsodlingsmaterial, kravuppfyllelse för frön och plantor som marknadsförs samt att köpare får den information de behöver till stöd för valet av material som lämpar sig för ett visst ändamål.

Beskrivning av tillsynssystemet och dess beskaffenhet

Bild 4.1. Systemet för tillsyn över handeln med skogsodlingsmaterial. Tillsynssystemet omfattar produktionen, handeln på den inre marknaden samt tillsynen över export och import i den utsträckning det handlar om kraven i bestämmelserna om skogsodlingsmaterial. På skogsodlingsmaterial tillämpas dessutom kraven i växtskyddslagstiftningen.

Metoder och tekniker för offentlig kontroll som används i tillsynssystemet

I tillsynssystemet används följande metoder och tekniker, som tas upp i artikel 14 i förordningen om offentlig kontroll:

• Inspektion av utrustning, transportmedel, lokaler och andra platser under deras kontroll och deras omgivningar
• Inspektion av djur och varor (inbegripet halvfabrikat, råvaror, ingredienser, processhjälpmedel och andra produkter som används för beredning och framställning av varor eller för utfodring eller behandling av djur)
• Inspektion av spårbarhet, märkning, presentation, marknadsföring och relevant förpackningsmaterial (däribland material som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel)
• Granskning av dokument, spårbarhetsdokumentation och annan dokumentation (inklusive, där så är lämpligt, dokument som åtföljer livsmedel, foder och eventuella ämnen eller material som ankommer till eller lämnar en anläggning)

Överföring av tillsynsuppgifter

Inga myndighetsuppgifter har överförts till andra myndigheter.

Riskbasering

Alla anmälningar om fröinsamling görs via MEVI-datasystemet och en kottetikett med fröinsamlingsanmälans nummer skrivs ut i systemet. Etiketten och numret måste följa med fröpartierna från insamlingen till klängningen. Klängnings- och förpackningsanläggningarna kontrolleras regelbundet. Ursprunget kontrolleras på basis av fröinsamlingsanmälningarna genom att vidta inspektioner (ingen minimifrekvens för kontrollerna har fastställts i bestämmelserna). Kontrollerna inriktas med beaktande av tidsmässiga och regionala variationer i mängden verksamhet på grund av de varierande naturliga förhållandena.

Plantskolor och -lager kontrolleras regelbundet. Kontrollfrekvensen för plantproduktionen fastställs utifrån plantproduktionsarealen, för att kontrollerna ska vara så effektiva som möjligt. Stora plantskolor kontrolleras årligen, medelstora vartannat år och de minsta med 2–3 års intervall. Ingen minimifrekvens för kontrollerna har fastställts i bestämmelserna.

Nationella tillsynsplaner

Tabell 4.1. Nationella tillsynsplaner som ska göras upp inom branschen för handel med skogsodlingsmaterial.

Dokumenterade förfaranden

Anvisningar avsedda för aktörer finns på Livsmedelsverkets webbplats (Frön och plantor av skogsträd, flera punkter). För MEVI-datasystemet finns det allmänna anvisningar för aktörer och ifyllnadsanvisningar för blanketterna på ingångssidan till varje grupp av blanketter.

Kontrollen genomförs i MEVI-datasystemet, där det finns blanketter att fylla i och anvisningar för ifyllandet.

Nyckeltal för resultaten av tillsynen

Tabell 4.2. Indikatorer för skogsodlingsmaterialet.

Tillsynssystemets gränssnitt

• Växtskydd
• Program för kartläggning av växtskadegörare

Lagstiftning

Viktig lagstiftning som berör tillsynen över skogsodlingsmaterial finns på Livsmedelsverkets webbplats under följande länkar:

• nationell lagstiftning om skogsodlingsmaterial och
• EU-lagstiftning om skogsodlingsmaterial.

Styrningsmodell

Utarbetas varje år i anslutning till tillsynssystemet

• Resultatavtal mellan JSM och Livsmedelsverket

Speciella samarbetsformer i tillsynssystemet

Följande nationella och internationella samarbetsformer finns för samordningen av aktörer och myndigheter inom området som omfattas av systemet för tillsyn över handeln med skogsodlingsmaterial:

• JSM:s delegation för skogsförädling och fröproduktion, med uppgift att främja samarbetet inom skogsförädling och fröproduktion mellan skogsförädlare, forskare, myndigheter och verksamhetsutövare samt att följa och bidra till att genomföra det riksomfattande programmet Skogsförädling 2050 och programmet för inrättande av fröplantager för skogsträd. Möten och exkursioner ordnas 1–2 gånger om året.
• EU:s arbetsgrupp för skogsodlingsmaterial är ett viktigt samarbetsorgan mellan kommissionen och myndigheterna i EU:s medlemsländer. Kommissionen ordnar ett möte en gång om året.
• OECD Forest Seed and Plant Scheme är ett system för certifiering av skogsodlingsmaterial i internationell handel, som möjliggör handel mellan medlemsländerna. Möten ordnas två gånger om året.
• NordGen Skog är en mötesplats som samlar nordiska forskare, förvaltningsmyndigheter och andra aktörer inom skogsbranschen med fokus på skogsgenetik och bevarande av skoggenetiska resurser, frö- och plantproduktion samt föryngring av skog. En konferens och två temadagar ordnas årligen i tur och ordning i de olika nordiska länderna.

Rapportering

Resultaten av tillsynen publiceras i den rapport om tillsynen över växtskydd, plantmaterial och skogsodlingsmaterial som utarbetas årligen.

5 Tillsyn över gödselfabrikat

Mål

Syftet med tillsynen över aktörer och marknadskontrollen som berör gödselfabrikat är att säkerställa att gödselfabrikaten uppfyller kraven och är säkra så att användningen inte ökar mängden skadliga ämnen i odlingsmarken eller miljön i övrigt, eller skadar hälsan hos människor, djur eller växter.

Beskrivning av tillsynssystemet och dess beskaffenhet

Bild 5.1. Tillsyn över gödselfabrikat. (Tillsynen över produktionen omfattar produkter avsedda för den inhemska marknaden, den inre marknaden och exportmarknader. Marknadskontrollen omfattar också den inre marknaden.)

Metoder och tekniker för offentlig kontroll som används i tillsynssystemet

I tillsynssystemet används följande metoder och tekniker, som tas upp i artikel 14 i förordningen om offentlig kontroll:

• Granskning av de kontroller som aktörerna har inrättat och kontrollernas resultat
• Inspektion av utrustning, transportmedel, lokaler och andra platser under deras kontroll och deras omgivningar
• Inspektion av djur och varor (inbegripet halvfabrikat, råvaror, ingredienser, processhjälpmedel och andra produkter som används för beredning och framställning av varor eller för utfodring eller behandling av djur)
• Inspektion av produkter och processer för rengöring och underhåll samt bekämpningsmedel
• Inspektion av spårbarhet, märkning, presentation, marknadsföring och relevant förpackningsmaterial (däribland material som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel)
• Kontroll av hygienförhållandena i aktörernas lokaler
• Bedömning av förfarandena för god tillverkningssed, god hygienpraxis, god lantbrukssed och förfaranden som grundar sig på HACCP-principerna (principerna om faroanalys och kritiska styrpunkter)
• Granskning av dokument, spårbarhetsdokumentation och annan dokumentation (inklusive, där så är lämpligt, dokument som åtföljer livsmedel, foder och eventuella ämnen eller material som ankommer till eller lämnar en anläggning)
• Utfrågning av aktörer och deras personal
• Verifiering av mätningar som aktören gjort och andra testresultat
• Provtagning, analys, diagnostik och tester
• Övrig verksamhet som är nödvändig för att identifiera fall av bristande efterlevnad

Överföring av tillsynsuppgifter

Livsmedelsverket ingår ett köptjänstavtal med auktoriserade inspektörer om inspektion av verksamheten och provtagning vid anläggningar.

Riskbasering

Antalet inspektioner vid företag som omfattas av tillsynen över gödselfabrikat har inte fastställts i lagstiftningen. Livsmedelsverket ger årligen anvisningar om hur inspektionerna ska inriktas. Utöver de allmänna principerna beaktas också verksamhetens art när inspektionerna inriktas: faktorer som höjer risken är till exempel verksamhetens omfattning och komplexitet, tidigare konstaterade fall där produkterna eller verksamheten inte följt bestämmelserna, misstankar om oegentligheter samt egenkontrollplanen och hur den genomförs. 

I samband med inriktningen av produkttillsynen beaktas inte endast de allmänna principerna utan också bland annat aktuella teman (till exempel cirkulär ekonomi, ändringar i lagstiftningen, nya analysmetoder), prioriteringen av de viktigaste produktgrupperna samt eventuella särskilda problemprodukter. Även analyserna av proverna inriktas enligt produktgrupp på de viktigaste egenskaperna, såsom hygienen i fråga om organiska produkter och kadmiumhalten i oorganiska gödselmedel.

Produkttillsynen prioriteras i synnerhet under våren och sommaren. Kontrollen av anläggningarna är mer kontinuerlig.

Anvisningarna för inriktning av den riskbaserade tillsynen har inte publicerats utan används internt vid Livsmedelsverket. Riskkriterierna och en allmän beskrivning av temana publiceras i tillsynsplanen och -rapporten samt i anvisningarna för inspektörer (extranättjänsten Pikantti för myndigheter).

Nationella tillsynsplaner

Tabell 5.1. Nationella tillsynsplaner som ska göras upp inom området för tillsynen över gödselfabrikat.

Dokumenterade förfaranden

Tillsynsanvisningar för myndigheter och aktörer har publicerats i extranättjänsten Pikantti för myndigheter. Detaljerade aktörspecifika inspektions- och provtagningsplaner skickas till NTM-centralerna och auktoriserade inspektörer årligen.

Nyckeltal för tillsynens effektivitet och ändamålsenlighet

• Ändamålsenlighet: Andel inspektionsobjekt som uppfyller kraven: mål 70 %
• Effektivitet: Tillsynsplanernas genomförandegrad: mål 100 %

Tillsynssystemets gränssnitt

• Tillsyn över animaliska biprodukter
• Tillsyn över ekologisk produktion och märkningen av ekologiska produkter

Lagstiftning

Viktig lagstiftning som berör tillsynssystemet finns samlad på JSM:s webbplats.

Styrningsmodell

Utarbetas varje år i anslutning till tillsynssystemet

• Resultatavtal mellan JSM och Livsmedelsverket
• Livsmedelsverkets linje för livsmedelskedjan, verksamhetsplan för NTM-centralerna
• Inspektions- och provtagningsplaner för NTM-centralerna och auktoriserade inspektörer
• Beslut om auktorisering för auktoriserade inspektörer
• Serviceavtal med Livsmedelsverkets laboratorieverksamheter och riskvärderingsenhet

Speciella samarbetsformer i tillsynssystemet

Utöver de gemensamma samordningsformerna mellan myndigheter i livsmedelskedjan hör också följande till tillsynsmyndigheternas nationella och internationella samarbetsformer inom tillsynen över gödselfabrikat:

• Livsmedelsverkets utbildning för auktoriserade inspektörer (1 gång/år)
• Livsmedelsverkets utbildning för NTM-centralerna (vid behov, webbaserad utbildning)
• Möten mellan Livsmedelsverket och JSM (1–2 ggr/år)
• Nordic–Baltic-möten (1 gång/år)
• Samarbetsgrupp för marknadskontroll (10 ggr/år)
• EU:s arbetsgrupp för marknadskontroll (1 gång/år)
• Samarbetsgrupp för avfallssektorn (4 ggr/år)
• Selenarbetsgruppen

Rapportering

• Resultaten av tillsynen publiceras årligen i rapporten om tillsynen över gödselfabrikat, som publiceras på Livsmedelsverkets webbplats. Av rapporten framgår utöver resultaten av tillsynen och slutsatser även bland annat tillsynssystemets omfattning, resurser, de viktigaste förändringarna i verksamhetsförutsättningarna, kommande förändringar i lagstiftningen och identifierade nya risker.
• Analysresultaten av produktuppföljningen publiceras årligen som en separat rapport
• Sammanfattningen av resultaten är en del av den sammanfattande rapport som ska lämnas till Europeiska kommissionen i den utsträckning animaliska biprodukter används som råvara i gödselfabrikat.
• En rapport om tillsynen över gödselfabrikat lämnas årligen till ANM förordning om marknadskontroll

Annat

Livsmedelsverket bedriver ett nära samarbete med miljöförvaltningen med anknytning till miljötillstånden. De viktigaste av dessa är att fördela myndighetsansvaren när det gäller anläggningar som kräver godkännande samt att fastställa vilka avfallsfraktioner eller biprodukter som lämpar sig som gödselfabrikat. Livsmedelsverket deltar i behandlingen av miljötillståndsbeslut under samrådsfasen och ger på begäran utlåtanden med anknytning till behandlingen.

6 Tillsyn över växtskyddet

Mål

Syftet med tillsynen över växtskyddet är att säkerställa att växtskyddet i Finland är fortsatt gott genom att förhindra spridning av karantänskadegörare samt att säkerställa de växter och växtprodukter samt makroorganismer som används vid biologisk bekämpning som produceras, marknadsförs, importeras och exporteras uppfyller kraven på växtskyddet. Ett mål är också att aktörerna känner till och kan hantera olika risker och krav på växtskyddet i anslutning till sin verksamhet.

I samband med tillsynen över växtskyddet genomförs också tillsyn över genmodifierade organismer.

Beskrivning av tillsynssystemet och dess beskaffenhet

Bild 6.1. Systemet för tillsyn över växtskyddet. Tillsynssystemet omfattar produktionen, handeln på den inre marknaden samt tillsynen över export och import.

Metoder och tekniker för offentlig kontroll som används i tillsynssystemet

I tillsynssystemet används följande metoder och tekniker, som tas upp i artikel 14 i förordningen om offentlig kontroll:

• Granskning av de kontroller som aktörerna har inrättat och kontrollernas resultat
• Inspektion av djur och varor (inbegripet halvfabrikat, råvaror, ingredienser, processhjälpmedel och andra produkter som används för beredning och framställning av varor eller för utfodring eller behandling av djur)
• Inspektion av spårbarhet, märkning, presentation, marknadsföring och relevant förpackningsmaterial (däribland material som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel)
• Granskning av dokument, spårbarhetsdokumentation och annan dokumentation (inklusive, där så är lämpligt, dokument som åtföljer livsmedel, foder och eventuella ämnen eller material som ankommer till eller lämnar en anläggning)
• Utfrågning av aktörer och deras personal
• Provtagning, analys, diagnostik och tester
• Revision av aktörer

Överföring av tillsynsuppgifter

Livsmedelsverket utser officiella växtskyddsinspektörer som auktoriseras att utföra uppgifter med anknytning till officiell tillsyn och andra offentliga åtgärder, som fastställts separat enligt avtal. Livsmedelsverket ger anvisningar om inspektionerna, fattar beslut och ansvarar för utbildningen av de officiella växtskyddsinspektörerna som verket utsett.

Riskbasering

Livsmedelsverket inriktar tillsynens resurser per bransch utifrån lagstiftningens krav, inspektionsresultat, erfarenhet och praktisk riskvärdering. I sina prioriteringar använder tillsynen över växtskyddet bland annat modellen FinnPRIO och forskningsresultat som tagits fram genom riskvärdering. Enligt växtskyddslagstiftningen ska vissa kontroller göras antingen årligen (till exempel om villkoren för användning av växtpass uppfylls, vilket gäller alla växter avsedda för plantering samt sågverk som hanterar virke enligt ISPM 15-standarden och aktörer som tillverkar träbaserade förpackningsmaterial av detta) eller genom att kontrollera alla partier (merparten av införselkontrollerna), då riskbasering inte kan tillämpas. Antalet kontroller påverkas av om aktörerna gjort upp riskhanteringsplaner och följer dessa. Tillsynen över handeln på den inre marknaden vidtas i grossistföretag och detaljhandelsbutiker som säljer värdväxter för karantänskadegörare, såsom trädgårdsgrossister, plantbutiker och potatisgrossister.

Nationella tillsynsplaner

Tabell 6.1. Nationella tillsynsplaner som ska göras upp inom området för tillsynen över växtskyddet.

Dokumenterade förfaranden

Tillsynsanvisningar för myndigheter har publicerats i extranättjänsten Pikantti för myndigheter och anvisningar för aktörer finns på Livsmedelsverkets webbplats

• Övervakning av växthälsa
• Växtbranschen
• Import och export

Nyckeltal för resultaten av tillsynen

• Antal partier som stoppats på grund av karantänskadegörare (st.)
• Antal förekomster av karantänskadegörare (st.)
• Antal kvalitetsskadegörare (st.)
• Effektivitet: det fysiska utfallet av tillsynen över frukter, grönsaker och bär i relation till de tillsynsmål i procent som ställts upp i lagstiftningen (Tullens mål 100 %)

Tillsynssystemets gränssnitt

• Uppföljningsprogram för växtskadegörare
• Utsäde, marknadskontroll och sortprovning
• Tillsyn över handeln med plantmaterial
• Tillsyn över handeln med skogsodlingsmaterial
• Tillsyn över genmodifierade organismer
• Tillsyn över produktionsområdet för högklassig utsädespotatis
• Tillsyn över att saluföringen uppfyller kraven inom importen
• Tillsyn över importen av och handeln på EU:s inre marknad med icke-animaliska livsmedelskontaktmaterial från länder utanför EU

Lagstiftning

Lagstiftningen som berör tillsynssystemet finns samlad i extranättjänsten Pikantti för myndigheter och anvisningar för aktörer finns på Livsmedelsverkets webbplats. Lagstiftning som berör Tullens övervakning finns samlad i restriktionshandboken.

Styrningsmodell

Utarbetas varje år i anslutning till tillsynssystemet

• Resultatavtal mellan JSM och Livsmedelsverket
• Livsmedelsverkets verksamhetsplan för NTM-centralerna
• Beslut om auktorisering för auktoriserade inspektörer
• Serviceavtal med Livsmedelsverkets laboratorieverksamheter och riskvärderingsenhet

Speciella samarbetsformer i tillsynssystemet

Utöver de gemensamma samordningsformerna mellan myndigheter i livsmedelskedjan hör också följande till tillsynsmyndigheternas nationella och internationella samarbetsformer inom tillsynen över växtskyddet:

• Kundforum kring växtskydd (växthus, trädgårdsodling på friland, skog (potatis)) (1–2 ggr/år/kundgrupp)
• Livsmedelsverkets webbmöten för auktoriserade inspektörer (7–12 ggr/år)
• JSM-Livsmedelsverket samarbetsgrupp för växtproduktion (2 ggr/år)
• JSM-Livsmedelsverket-Ålands landskapsregering seminarium om växtskydd (2 ggr/år)
• JSM-Tullen-Livsmedelsverket samarbetsmöte om tillsynen över växtskyddet (1–2 ggr/år)
• Livsmedelsverket-Tullen importteam för växthälsa (1 gång/månad)
• Nordic–Baltic-möten för tillsynen över växtskyddet (1 gång/år)
• Kommissionens arbetsgrupp för bilagor till växtskyddsförordningen (Annexes WG) (2–4 ggr/år)
• Kommissionens arbetsgrupp för importanmälningar (Interceptions WG) (1 gång/år)
• Kommissionens arbetsgrupp för anmälningar om fall av skadegörare (Outbreaks WG) (1 gång/år)
• Kommissionens arbetsgrupp för kartläggningsprogram (Survey programmes WG) (1 gång/år)
• Kommissionens arbetsgrupp för minskad kontrollfrekvens (Reduced frequency WG) (1 gång/år)
• Kommissionens arbetsgrupp för förbättrade kunskaper om växtskydd (Awareness Raising WG) (1–2 ggr/år)
• Inofficiella möten för EU:s växtskyddschefer (COPHS) (2 ggr/år)
• Växtskyddsorganisationen för Europa och medelhavsländerna EPPO
• EPPO Working Party on Phytosanitary Regulations (1 gång/år)
• Joint EPPO/IOBC Panel on biological control agents (1 gång/år)
• Samarbete mellan växtskyddsmyndigheterna i Finland och Ryssland (0–1 gång/år)

Rapportering

Resultaten av tillsynen publiceras årligen i rapporten om tillsynen över växtskydd, plantmaterial och skogsodlingsmaterial, som publiceras på Livsmedelsverkets webbplats. Av rapporten framgår utöver resultaten av tillsynen och slutsatser även bland annat tillsynssystemets omfattning, resurser, de viktigaste förändringarna i verksamhetsförutsättningarna, kommande förändringar i lagstiftningen och identifierade nya risker med mera.

Sammanfattningen av resultaten är en del av den sammanfattande rapport som ska lämnas till Europeiska kommissionen.

Beslut om införselförbud som fattats gällande importen rapporteras separat i kommissionens system Traces (Interceptions) och förekomster av växtskadegörare som upptäckts i produktionen rapporteras i kommissionens system Europhyt (Outbreaks). Dessutom lämnas följande inspektions-/produktspecifika rapporter till kommissionen:

• Inspektionsrapport för produkter som omfattas av minskad kontrollfrekvens
• Växtskadegörare, växter, växtprodukter eller andra varor som enligt direktivet är skadliga och som förts in eller flyttats omkring i gemenskapen eller i skyddsområden av experimentella eller vetenskapliga orsaker
• Växter av jordgubbar (Fragaria L.) avsedda för plantering, utom frön, med ursprung i Argentina
• Växter av jordgubbar (Fragaria L.) avsedda för plantering, utom frön, med ursprung i Chile
• Bonsaiträd (släktena Chamaecyparis, Juniperus, Pinus) med ursprung i Korea
• Bonsaiträd (släktena Chamaecyparis, Juniperus, Pinus) med ursprung i Japan
• KD-behandlat, barkat sågvirke (ek) som importeras från USA
• Thuja som importeras från Kanada
• HT-behandlat barrvirke som importeras från Kanada
• Sågat askvirke som importeras från Kanada
• Thuja som importeras från USA
• KD-behandlat barrvirke som importeras från USA

7 Tillsyn över genmodifierade organismer

Mål

Syftet med GMO-kontrollen är att säkerställa i) att inga genmodifierade frön, foder eller livsmedel som inte är godkända inom EU finns på marknaden, ii) att alla genmodifierade frön, foder och livsmedel som finns på marknaden är godkända inom EU och att de är märkta och spårbara i enlighet med kraven i lagstiftningen, och iii) att märkningen ”GMO-fri” eller motsvarande marknadsföringsargument inte används på ett sätt som är vilseledande.

Beskrivning av tillsynssystemet och dess beskaffenhet

I Finland finns inget separat system för tillsynen över genmodifierade organismer, utan tillsynen genomförs som en del av den normala sektorspecifika tillsynen i följande tillsynssystem:

• Certifiering av utsäde, marknadskontroll och sortprovning
• Tillsyn över växtskyddet
• Tillsyn över verksamheten inom primärproduktionen och i livsmedelslokaler
• Tillsyn över foder
• Tillsyn över ekologisk produktion och märkningen av ekologiska produkter
• Tillsyn över importen av och handeln på EU:s inre marknad med icke-animaliska livsmedelskontaktmaterial från länder utanför EU

Speciella samarbetsformer i tillsynssystemet

Utöver de gemensamma samordningsformerna mellan myndigheter i livsmedelskedjan hör också följande till tillsynsmyndigheternas nationella och internationella samarbetsformer:

• Samarbete mellan Livsmedelsverket och gentekniknämnden
• Möten mellan olika sektorer inom Livsmedelsverket och JSM
• Internationella samarbetsformer inom olika sektorer

Rapportering

• Resultaten av tillsynen publiceras årligen i de sektorbundna tillsynsrapporterna, som publiceras på Livsmedelsverkets webbplats.
• Sammanfattningen av resultaten är en del av den sammanfattande rapport som ska lämnas till Europeiska kommissionen.

Annat

Livsmedelsverket bedriver ett nära samarbete med Tullen med anknytning till testningen och tillsynen över utsäde som importeras från tredje länder.

8 Växtskyddsmedel

Mål

Syftet med tillsynen över växtskyddsmedel är att säkerställa att lagstiftningen som berör växtskyddsmedel följs. Med hjälp av tillsyn säkerställs att endast växtskyddsmedel som är godkända i Finland marknadsförs och används i Finland, samt att växtskyddsmedlen används på ett ändamålsenligt och hållbart sätt.

Beskrivning av tillsynssystemet och dess beskaffenhet

Bild 8.1. Tillsyn över växtskyddsmedel (marknadskontrollen omfattar också den inre marknaden).

Metoder och tekniker för offentlig kontroll som används i tillsynssystemet

I tillsynssystemet används följande metoder och tekniker, som tas upp i artikel 14 i förordningen om offentlig kontroll:

• Inspektion av utrustning, transportmedel, lokaler och andra platser under deras kontroll och deras omgivningar
• Inspektion av produkter och processer för rengöring och underhåll samt bekämpningsmedel
• Inspektion av spårbarhet, märkning, presentation, marknadsföring och relevant förpackningsmaterial (däribland material som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel)
• Bedömning av förfarandena för god tillverkningssed, god hygienpraxis, god lantbrukssed och förfaranden som grundar sig på HACCP-principerna (principerna om faroanalys och kritiska styrpunkter)
• Granskning av dokument, spårbarhetsdokumentation och annan dokumentation (inklusive, där så är lämpligt, dokument som åtföljer livsmedel, foder och eventuella ämnen eller material som ankommer till eller lämnar en anläggning)
• Utfrågning av aktörer och deras personal
• Provtagning, analys, diagnostik och tester
• Övrig verksamhet som är nödvändig för att identifiera fall av bristande efterlevnad

Överföring av tillsynsuppgifter

Inga tillsynsuppgifter har överförts i tillsynssystemet.

Riskbasering

Antalet inspektioner inom tillsynen över växtskyddsmedel har inte fastställts i lagstiftningen. Tillsynen inriktas årligen på olika branscher på grundval av den beräknade risken. Tidpunkten för tillsynen beror på tillsynsobjektet, eftersom tillsynen utövas när det passar bäst att genomföra den eller när det i övrigt är mest ändamålsenligt (till exempel under vegetationsperioden). Tillsynen kan också inriktas på aktörer eller branscher där brister har upptäckts tidigare år. Dessutom utövas tillsyn utifrån anmälningar som gjorts av medborgare eller andra myndigheter. Information om den riskbaserade tillsynen över växtskyddsmedel finns också i Finlands kemikalieövervakningsstrategi.

Nationella tillsynsplaner

Tabell 8.1. Nationella tillsynsplaner som ska göras upp inom området för tillsynen över växtskyddsmedel.

Dokumenterade förfaranden

Tillsynsanvisningar för tillsynen över användningen av växtskyddsmedel har publicerats i extranättjänsten Pikantti för myndigheter. Tukes har sina egna anvisningar för marknadskontroll.

Nyckeltal för resultaten av tillsynen

• Ändamålsenlighet (tillsyn över användningen): Andel inspektionsobjekt som uppfyller kraven: mål 80 %
• Effektivitet (tillsyn över användningen): Tillsynsplanernas genomförandegrad: mål 100 %

Tillsynssystemets gränssnitt

• Program för tillsyn över rester av växtskyddsmedel i livsmedel
• Tvärvillkor

Lagstiftning

Viktig lagstiftning som berör tillsynssystemet finns samlad på JSM:s webbplats.

Styrningsmodell

Utarbetas varje år i anslutning till tillsynssystemet

• Resultatavtal mellan JSM och Livsmedelsverket
• Resultatavtal mellan ANM och Tukes
• Livsmedelsverkets verksamhetsplan för NTM-centralerna

Speciella samarbetsformer i tillsynssystemet

De nationella och internationella samarbetsformerna för tillsynsmyndigheterna inom tillsynen över växtskyddsmedel är:

• Livsmedelsverkets årliga utbildning för NTM-centralerna
• Möte för samarbetsnätverket av kemikalietillsynsmyndigheter (2 ggr/år)
• Tukes utbildningar för aktörer som har tillstånd beviljat av Tukes att testa spridningsredskap samt ordna växtskyddsutbildning och -examina
• Möten för Livsmedelsverkets och NTM-centralernas tillsynschefer (6 ggr/år)
• Samarbetsnätverk för riskgrupper
• Nordisk samarbetsgrupp för tillsynen över växtskyddsmedel

Rapportering

• Resultaten av tillsynen publiceras årligen i rapporten om tillsynen över växtskyddsmedel, som publiceras på Livsmedelsverkets webbplats. Av rapporten framgår utöver resultaten av tillsynen och slutsatser även bland annat tillsynssystemets omfattning, resurser, de viktigaste förändringarna i verksamhetsförutsättningarna, kommande förändringar samt identifierade nya risker.
• Sammanfattningen av resultaten är en del av den sammanfattande rapport som ska lämnas till Europeiska kommissionen.
• Tukes publicerar en förteckning över växtskyddsmedel som inte uppfyller kraven i bestämmelserna i den offentliga delen av marknadskontrollregistret.

Annat

• Mer information om växtskyddsmedel
• Mer information om växtskyddsutbildning och -examen
• Mer information om programmet för hållbar användning av växtskyddsmedel

9 Kartläggningar och uppföljningar

9.1 Flyghavretillsyn

Mål

Syftet med tillsynen som gäller flyghavre är att bekämpa flyghavren och förhindra att den sprider sig.

Beskrivning av tillsynssystemet och dess beskaffenhet

Bild 9.1. Flyghavretillsyn.

Metoder och tekniker för offentlig kontroll som används i tillsynssystemet

I tillsynssystemet används följande metoder och tekniker, som tas upp i artikel 14 i förordningen om offentlig kontroll:

• Granskning av de kontroller som aktörerna har inrättat och kontrollernas resultat
• Inspektion av utrustning, transportmedel, lokaler och andra platser under deras kontroll och deras omgivningar
• Inspektion av djur och varor (inbegripet halvfabrikat, råvaror, ingredienser, processhjälpmedel och andra produkter som används för beredning och framställning av varor eller för utfodring eller behandling av djur)
• Bedömning av förfarandena för god tillverkningssed, god hygienpraxis, god lantbrukssed och förfaranden som grundar sig på HACCP-principerna (principerna om faroanalys och kritiska styrpunkter)
• Granskning av dokument, spårbarhetsdokumentation och annan dokumentation (inklusive, där så är lämpligt, dokument som åtföljer livsmedel, foder och eventuella ämnen eller material som ankommer till eller lämnar en anläggning)
• Utfrågning av aktörer och deras personal
• Provtagning, analys, diagnostik och tester
• Revision av aktörer
• Övrig verksamhet som är nödvändig för att identifiera fall av bristande efterlevnad

Överföring av tillsynsuppgifter

Med tanke på flyghavretillsynen ger Livsmedelsverket NTM-centralerna och landsbygdsnäringsmyndigheterna handledning och låter vid behov auktoriserade inspektörer sköta tillsynen.

Riskbasering

NTM-centralerna sköter flyghavretillsynen i samband med övervakningen av åkerstöd, vilket utgör merparten av tillsynen enligt både kontrollerad areal och antal kontroller. En gårds flyghavrestatus hör inte till kriterierna för övervakningen av åkerstöd, så den flyghavretillsyn som görs i samband med övervakningen av åkerstöd är inte riskbaserad. Livsmedelsverket ger årligen NTM-centralerna anvisningar om hur inspektionerna ska inriktas.

Den kommunala flyghavretillsynen inriktas utifrån angivelser och landsbygdsnäringsmyndighetens lokalkännedom.

Flyghavretillsynen är till en viss del riskbaserad. Flyghavretillsynen inriktas på gårdar med en aktuell bekämpningsplan eller gårdar där bekämpningsplanen snart löper ut eller redan har löpt ut. Beroende på årstiden kontrolleras dessutom flyghavresituationen på en gård, om gården blir föremål för övervakning av tvärvillkor.

Flyghavretillsyn genomförs också i samband med certifiering av utsäde. Tillsynen omfattar alla utsädesodlingar och utsädespartier, så den flyghavretillsyn som genomförs i samband med certifiering av utsäde är inte riskbaserad.

Nationella tillsynsplaner

Tabell 9.1. Nationella tillsynsplaner som ska göras upp inom området för flyghavretillsyn.

Dokumenterade förfaranden

Anvisningar för aktörerna finns på Livsmedelsverkets webbplats.

Tillsynsanvisningar för inspektörer och provtagare har publicerats i extranättjänsten Pikantti för myndigheter och på Livsmedelsverkets webbplats.

Nyckeltal för resultaten av tillsynen

• Andelen objekt som uppfyller kraven: 

1. a) objekt som inspekteras i samband med övervakningen av åkerstöd (mål >95 %)
2. b) objekt som väljs ut målinriktat (mål > 85 %)

• Effektivitet: Tillsynsplanernas genomförandegrad: mål 100 %

Tillsynssystemets gränssnitt

• Inspektion av utsäde, marknadskontroll och sortprovning
• Övervakning av åkerstöd

Lagstiftning

Viktig lagstiftning som berör tillsynssystemet finns samlad på JSM:s webbplats.

Styrningsmodell

Utarbetas varje år i anslutning till tillsynssystemet

• Resultatavtal mellan JSM och Livsmedelsverket
• Livsmedelsverkets verksamhetsplan för NTM-centralerna
• Inspektionsplaner för NTM-centralerna
• Köptjänstavtal för auktoriserade inspektörer
• Beslut om auktorisering för auktoriserade inspektörer
• Serviceavtal med Livsmedelsverkets laboratorieverksamheter

Speciella samarbetsformer i tillsynssystemet

Utöver de gemensamma samordningsformerna mellan myndigheter i livsmedelskedjan hör också följande till de nationella och internationella samarbetsformerna inom certifiering av utsäde, marknadskontroll av utsäde och sortprovning:

• Livsmedelsverkets utbildning för auktoriserade inspektörer (1 gång/år/inspektör)
• Livsmedelsverkets utbildning för NTM-centralerna (vid behov)
• Livsmedelsverkets besök hos NTM-centralerna och samarbetsområdena för handledning och utvärdering, olika objekt varje år enligt överenskommelse
• Möten mellan Livsmedelsverket och JSM (2 ggr/år)
• Nordic–Baltic-möten (1 gång/år)

Rapportering

• Resultaten av tillsynen publiceras årligen som en del av Livsmedelsverkets sektorbundna tillsynsrapporter, i rapporten om tillsynen över jordbruksprodukter och produktionsförnödenheter/rapporten om flyghavretillsynen, som publiceras på Livsmedelsverkets webbplats. Av rapporten framgår utöver resultaten av tillsynen och slutsatser även bland annat tillsynssystemets omfattning, resurser, de viktigaste förändringarna i verksamhetsförutsättningarna samt kommande förändringar och identifierade nya risker.

9.2 Uppföljningsprogram för växtskadegörare (kartläggningar)

Mål

Syftet med kartläggningen av växtskadegörare är att utreda vilka områden och produktionsplatser i Finland som är fria från sådana karantänskadegörare som avses i växtskyddsförordningen, vilket har en direkt inverkan på exporten av växter och växtprodukter. Ett mål är också att upptäcka förekomster av karantänskadegörare i ett tidigt skede och förstöra konstaterade förekomster i syfte att säkerställa att växtskyddet i Finland är fortsatt gott.

Beskrivning av tillsynssystemet och dess beskaffenhet

Bild 9.2.1. Program för kartläggning av karantänskadegörare.

Metoder och tekniker för offentlig kontroll som används i tillsynssystemet

I tillsynssystemet används följande metoder och tekniker, som tas upp i artikel 14 i förordningen om offentlig kontroll:

• Inspektion av utrustning, transportmedel, lokaler och andra platser under deras kontroll och deras omgivningar
• Inspektion av djur och varor (inbegripet halvfabrikat, råvaror, ingredienser, processhjälpmedel och andra produkter som används för beredning och framställning av varor eller för utfodring eller behandling av djur)
• Provtagning, analys, diagnostik och tester

Överföring av tillsynsuppgifter

Livsmedelsverket utser officiella växtskyddsinspektörer som auktoriseras att utföra uppgifter med anknytning till officiell tillsyn och andra offentliga åtgärder, som fastställts separat enligt avtal. Livsmedelsverket ger anvisningar om inspektionerna, fattar beslut och ansvarar för utbildningen av de officiella växtskyddsinspektörerna som verket utsett.

Riskbasering

De prioriterade skadegörare, skadegörare mot vilka unionen har fattat beslut om nödåtgärder, skadegörare i skyddsområden och skadegörare enligt unionens kontrolldirektiv som omfattas av programmet för kartläggning av karantänskadegörare kartläggs årligen, medan de övriga EU-karantänskadegörarna kartläggs vart femte år enligt sektor (växthus, friland, potatis, skog) i enlighet med enhetens mångåriga kartläggningsprogram. Kartläggningarna görs med hjälp av modellen FinnPRIO och forskningsresultat. Tidpunkten för kartläggningarna väljs i mån av möjlighet så fort symptomen uppdagas, i detta syfte används till exempel en prognoskarta över symptom på päronpest. Kartläggningar görs i riskområden, såsom kring hamnar, flygplatser, gränsövergångsställen, logistikcentraler och industriområden, men också i form av stickprov. Potatisskadegörare kartläggs i synnerhet i de största potatisproduktionsområdena. Avsikten är att använda EFSA:s verktyg i planeringen av kartläggningarna. 

Nationella tillsynsplaner

Tabell 9.2.1. Nationella tillsynsplaner som ska göras upp inom programmet för kartläggning av karantänskadegörare.

Dokumenterade förfaranden

Tillsynsanvisningar för myndigheter har publicerats i extranättjänsten Pikantti för myndigheter. Kommissionens kartläggningsanvisningar har publicerats på kommissionens webbplats.

Nyckeltal för resultaten av tillsynen

• Antal förekomster av karantänskadegörare (st.)

Tillsynssystemets gränssnitt

• Tillsyn över växtskyddet
• Utsäde, marknadskontroll och sortprovning
• Tillsyn över handeln med plantmaterial
• Tillsyn över handeln med skogsodlingsmaterial
• Tillsyn över produktionsområdet för högklassig utsädespotatis

Lagstiftning

Lagstiftningen som berör tillsynssystemet finns samlad i extranättjänsten Pikantti

Styrningsmodell

Utarbetas varje år i anslutning till tillsynssystemet

• Resultatavtal mellan JSM och Livsmedelsverket
• Livsmedelsverkets verksamhetsplan för NTM-centralerna
• Beslut om auktorisering för officiella växtskyddsinspektörer
• Serviceavtal med Livsmedelsverkets laboratorieverksamheter och riskvärderingsenhet

Speciella samarbetsformer i tillsynssystemet

• Kundforum kring växtskydd (växthus, trädgårdsodling på friland, skog (potatis)) (1–2 ggr/år/kundgrupp)
• Livsmedelsverkets webbmöten för auktoriserade inspektörer (7–12 ggr/år)
• JSM-Livsmedelsverket samarbetsgrupp för växtproduktion (2 ggr/år)
• JSM-Livsmedelsverket-Ålands landskapsregering seminarium om växtskydd (2 ggr/år)
• Nordic–Baltic-möten för tillsynen över växtskyddet (1 gång/år)
• Kommissionen arbetsgrupp för bilagor till växtskyddsförordningen (Annexes WG) (2–4 ggr/år)
• Kommissionen arbetsgrupp för anmälningar om fall av skadegörare (Outbreaks WG) (1 ggr/år)
• Kommissionen arbetsgrupp för kartläggningsprogram (Survey programmes WG) (1 ggr/år)
• Inofficiella möten för växtskyddschefer (COPHS) (2 ggr/år)
• Växtskyddsorganisationen för Europa och medelhavsländerna EPPO
• EPPO Working Party on Phytosanitary Regulations (1 gång/år)
• Samarbete mellan växtskyddsmyndigheterna i Finland och Ryssland (0–1 gång/år)

Rapportering

Resultaten av tillsynen publiceras årligen i rapporten om tillsynen över växtskydd, plantmaterial och skogsodlingsmaterial, som publiceras på Livsmedelsverkets webbplats. Av rapporten framgår utöver resultaten av tillsynen och slutsatser även bland annat tillsynssystemets omfattning, resurser, de viktigaste förändringarna i verksamhetsförutsättningarna, kommande förändringar i lagstiftningen och identifierade nya risker med mera. Kartläggningsresultaten för växtskadegörare som omfattas av EU:s kartläggningsprogram samt åtgärder i fall av skadegörare rapporteras dessutom i elektronisk form i en separat rapport till kommissionen. Förekomster av växtskadegörare som upptäckts i samband med kartläggningarna och rapporteras i kommissionens system Europhyt (Outbreaks). Dessutom rapporteras till kommissionen alla karantänskadegörare som årligen kartläggs  (och de åtgärder som vidtas i fall av skadegörare) och kartläggningsrapporter om följande specifika växtskadegörare:

• Epitrix spp.
• Ljus ringröta på potatis
• Mörk ringröta på potatis
• Potatiscystnematoder
• Potatiskräfta
• Leptinotarsa decemlineata
• Erwinia amylovora
• Rhizomania (BNYVV)

9.3 Tillsyn över produktionsområdet för högklassig utsädespotatis

Mål

Syftet med tillsynen över produktionsområdet för högklassig utsädespotatis är att säkerställa att växtskyddet i regionen kring Tyrnävä och Limingo är fortsatt gott, för att på så sätt säkerställa verksamhetsförutsättningarna i produktionsområdet för högklassig utsädespotatis och produktionen av utsädespotatis för hela landets behov, samt främja potatisproduktionen och exporten. 

Beskrivning av tillsynssystemet och dess beskaffenhet

Bild 9.3.1. Systemet för tillsyn över produktionsområdet för högklassig utsädespotatis

Metoder och tekniker för offentlig kontroll som används i tillsynssystemet

I tillsynssystemet används följande metoder och tekniker, som tas upp i artikel 14 i förordningen om offentlig kontroll:

• Inspektion av utrustning, transportmedel, lokaler och andra platser under deras kontroll och deras omgivningar
• Inspektion av djur och varor (inbegripet halvfabrikat, råvaror, ingredienser, processhjälpmedel och andra produkter som används för beredning och framställning av varor eller för utfodring eller behandling av djur)
• Inspektion av spårbarhet, märkning, presentation, marknadsföring och relevant förpackningsmaterial (däribland material som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel)
• Granskning av dokument, spårbarhetsdokumentation och annan dokumentation (inklusive, där så är lämpligt, dokument som åtföljer livsmedel, foder och eventuella ämnen eller material som ankommer till eller lämnar en anläggning)
• Utfrågning av aktörer och deras personal
• Provtagning, analys, diagnostik och tester

Överföring av tillsynsuppgifter

Inga myndighetsuppgifter har överförts i tillsynssystemet.

Riskbasering

Tillsynen över produktionen av utsädespotatis är fullständigt vattentät och kraven som ställs på utsädespotatis övervakas i samband med kontrollen av utsädespotatis.

Med tanke på kraven som ställs på utsädespotatis genomförs tillsynen över annan potatis än utsädespotatis i samband med kartläggningarna av skadegörare på odlingarna. Inspektioner görs nästan årligen på produktionsgårdarna, men tillsynen över kraven som ställs på utsädespotatis kan utökas vid behov.

Nationella tillsynsplaner

Tabell 9.3.1. Nationella tillsynsplaner som ska göras upp inom området för tillsyn över produktionsområdet för högklassig utsädespotatis.

Dokumenterade förfaranden

Tillsynsanvisningar för myndigheter har publicerats i extranättjänsten Pikantti för myndigheter och anvisningar för aktörer finns på Livsmedelsverkets webbplats

Nyckeltal för resultaten av tillsynen

• Målet är att kraven med anknytning till utsädespotatis följs till 100 procent i produktionsområdet
• Området hålls fritt från karantänskadegörare som angriper potatis och potatisens växtskydd är också i övrigt gott.

Tillsynssystemets gränssnitt

• Tillsyn över växtskyddet
• Uppföljningsprogram för växtskadegörare (kartläggningar)
• Utsäde, marknadskontroll och sortprovning

Lagstiftning

• Lagen om produktionsområdet för högklassig utsädespotatis 2016/744
• Jord- och skogbruksministeriets förordning om saluföring av utsädespotatis och produktion av potatis inom produktionsområdet för högklassig utsädespotatis (13/16)
• Kommissionens beslut (2004/3/EG)
• Kommissionens genomförandebeslut (2014/105/EU)
• Kommissionens genomförandedirektiv (2014/20/EU)

Styrningsmodell

Utarbetas varje år i anslutning till tillsynssystemet

• Resultatavtal mellan JSM och Livsmedelsverket
• Serviceavtal med Livsmedelsverkets laboratorieverksamheter och riskvärderingsenhet.

Speciella samarbetsformer i tillsynssystemet

Utöver de gemensamma samordningsformerna mellan myndigheter i livsmedelskedjan hör också följande till tillsynsmyndigheternas nationella och internationella samarbetsformer inom tillsynen över produktionsområdet för högklassig utsädespotatis:

• Förhandlingsdagar inom utsädesbranschen med potatisaffärer (1 gång/år)
• Livsmedelsverkets webbmöten (7–12 ggr/år) och utbildningar för inspektörer (1–2 ggr/år)
• JSM-Livsmedelsverket samarbetsgrupp för växtproduktion (2 ggr/år)
• JSM-Livsmedelsverket-Åland seminarium om växtskydd (2 ggr/år)

Rapportering

Resultaten av tillsynen över produktionsområdet för högklassig utsädespotatis publiceras årligen i rapporten om tillsynen över växtskydd, plantmaterial och skogsodlingsmaterial, som publiceras på Livsmedelsverkets webbplats. Av rapporten framgår utöver resultaten av tillsynen och slutsatser även bland annat tillsynssystemets omfattning, resurser, de viktigaste förändringarna i verksamhetsförutsättningarna, kommande förändringar i lagstiftningen och identifierade nya risker med mera.