1 Inledning

Det här är Del 3 av den Fleråriga nationella tillsynsplanen för livsmedelskedjan (VASU). I följande avsnitt beskrivs systemen för tillsyn över livsmedelssäkerhet, foder och ekologisk produktion med tillhörande mål, myndighetsroller och funktionsmekanismer. Gemensamma förfaranden för tillsyn, såsom kontinuerlig förbättring, beskrivs i del 1 av VASU.

Myndighetstillsynen över livsmedelssäkerhet, foder och ekologisk produktion säkerställer människornas och djurens hälsa med tanke på livsmedels- och fodersäkerheten samt livsmedlens kvalitet och hälsosamhet, och skyddar konsumenterna mot vilseledande information. Utgångspunkten för arbetet med att ordna och genomföra livsmedelstillsynen är systematisk, rätt inriktad och effektiv myndighetsverksamhet, som behandlar olika aktörer jämlikt och rättvist. I Finland omfattas aktörer inom livsmedels-, alkohol-, kontaktmaterial- och foderbranschen av tillsynen. Tillsynssystemen inom sektorn täcker den tillsyn över verksamhet och produkter som lagstiftningen kräver i hela livsmedelskedjan: primärproduktion, framställning, försäljning, servering, lagring och transport på den inhemska marknaden, handel på EU:s inre marknad, export till länder utanför EU och import från länder utanför EU. I tillsynssystemen ingår tillsyn över aktörens verksamhet och egenkontroll, tillsyn över att produkter och partier uppfyller kraven samt lagstadgade förfaranden och uppföljningsprogram för registrering och godkännande.

2 Tillsyn över verksamheten inom primärproduktionen och i livsmedelslokaler

Mål

Syftet med tillsynen över egenkontrollen hos aktörer inom primärproduktionen och i registrerade och godkända livsmedelslokaler är att säkerställa livsmedelssäkerheten, kontrollera att verksamheten och produkterna samt den information som ska ges om dessa uppfyller kraven, samt förhindra att konsumenterna ges vilseledande information. Med tillsynen över livsmedelslagstiftningen vill man också skydda konsumenternas intressen samt göra det möjligt för konsumenterna att fatta välgrundade beslut om de livsmedel de konsumerar.

Beskrivning av tillsynssystemet och dess beskaffenhet

Jord- och skogsbruksministeriet ansvarar för lagstiftningen och resultatstyrningen. Livsmedelsverket planerar, samordnar och styr tillsynen. Livsmedelsverket tar emot och förmedlar livsmedelsanmälningar. Livsmedelsverket behandlar ansökan, fattar beslut och godkänner slakteriet och de livsmedelslokaler som ska godkännas i anslutning till anläggningen. Livsmedelsverket för ett register över livsmedelslokaler och primärproduktionsställen. Livsmedelsverkets besiktningsveterinär utövar tillsyn över egenkontrollen vid slakterier och vilthanteringsanläggningar samt i godkända livsmedelslokaler i anslutning till dessa. Försvarsmakten behandlar och bedömer ansökan, fattar beslut och registrerar företaget och dess verksamhet samt utövar tillsyn över egenkontrollen i livsmedelslokaler som står under Försvarsmaktens tillsyn. Regionförvaltningsverket i Lappland behandlar ansökan, fattar beslut och godkänner renslakteriet och de livsmedelslokaler som ska godkännas i anslutning till anläggningen. Regionförvaltningsverket bedömer och styr arbetet med att ordna och utföra den kommunala livsmedelstillsynen. Regionförvaltningsverket i Lappland utövar tillsyn över egenkontrollen vid renslakterierna och i godkända livsmedelslokaler i anslutning till dessa. De kommunala tillsynsenheterna behandlar och bedömer ansökningar, fattar beslut och registrerar eller godkänner ett företag och dess verksamhet. De kommunala tillsynsenheterna utövar tillsyn över egenkontrollen inom primärproduktionen och i livsmedelslokalerna samt kontrollerar vissa partier av livsmedel av animaliskt ursprung i handeln på den inre marknaden. Livsmedelsverkets laboratorium och utsedda officiella laboratorier analyserar tillsynsproven. Företaget gör en anmälan eller ansökan som gäller verksamheten eller livsmedlet. Informationssystem som kan användas inom tillsynssystemet är Ilppa, ELMO, Vati och Vyha.

Metoder och tekniker för offentlig kontroll som används i tillsynssystemet

I tillsynssystemet används följande metoder och tekniker, som tas upp i artikel 14 i förordningen om offentlig kontroll:

• Granskning av de kontroller som aktörerna har inrättat och kontrollernas resultat
• Inspektion av utrustning, transportmedel, lokaler och andra platser under deras kontroll och deras omgivningar
• Inspektion av djur och varor (inbegripet halvfabrikat, råvaror, ingredienser, processhjälpmedel och andra produkter som används för beredning och framställning av varor eller för utfodring eller behandling av djur)
• Inspektion av produkter och processer för rengöring och underhåll samt bekämpningsmedel
• Inspektion av spårbarhet, märkning, presentation, marknadsföring och relevant förpackningsmaterial (däribland material som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel)
• Kontroll av hygienförhållandena i aktörernas lokaler
• Bedömning av förfarandena för god tillverkningssed, god hygienpraxis, god lantbrukssed och förfaranden som grundar sig på HACCP-principerna (principerna om faroanalys och kritiska styrpunkter)
• Granskning av dokument, spårbarhetsdokumentation och annan dokumentation (inklusive, där så är lämpligt, dokument som åtföljer livsmedel, foder och eventuella ämnen eller material som ankommer till eller lämnar en anläggning)
• Utfrågning av aktörer och deras personal
• Verifiering av mätningar som aktören gjort och andra testresultat
• Provtagning, analys, diagnostik och tester
• Annan verksamhet som är nödvändig för att identifiera fall av bristande efterlevnad

Överföring av tillsynsuppgifter 

Livsmedelslagen och förordningen om offentlig kontroll gör det möjligt att överföra eller delegera myndighetsuppgifter såsom inspektioner, undersökningar och utredningar inom livsmedelstillsynen. Försvarsmaktens myndighetsuppgifter inom livsmedelstillsynen kan inte överföras till tredje part.

Riskbasering

Typen av verksamhet som en livsmedelsaktör utövar, verksamhetens omfattning samt aktörens tillsynshistoria påverkar kontrollfrekvensen inom den planmässiga livsmedelstillsynen. För att fastställa kontrollfrekvensen för tillsynen har Livsmedelsverket gjort upp anvisningen Riskklassificering av en livsmedelslokal och fastställande av tillsynsbehovet (på finska). Om verksamheten är småskalig och förenad med mycket låg risk kontrolleras den inte regelbundet, utan endast om särskilda skäl föreligger. Bland de objekt som omfattas av Försvarsmaktens regelbundna tillsyn finns också verksamhet förenad med låg risk av skäl som sammanhänger med landets försvar.

Kontrollfrekvensen för tillsynen över objekt inom primärproduktionen av livsmedel fastställs i Livsmedelsverkets anvisning Livsmedelstillsyn och riskbedömning inom primärproduktionen. I anvisningen ges rekommendationer om kontrollfrekvensen per produktionstyp. I frekvenserna beaktas också primärproduktion i liten skala. En del primärproduktionsställen kontrolleras endast om särskilda skäl föreligger. I övrigt är principerna för riskbedömning inom primärproduktionen på många sätt lika de som gäller livsmedelslokaler.

Nationella tillsynsplaner

Tabell 2.1. Nationella tillsynsplaner som ska göras upp inom området för tillsynen över verksamheten inom primärproduktionen och i livsmedelslokaler, utöver VASU och det gemensamma tillsynsprogrammet för miljö- och hälsoskyddet.

Dokumenterade förfaranden

Oiva är ett system för publicering av uppgifter om livsmedelstillsynen. Systemet, som koordineras av Livsmedelsverket, används till att informera om resultaten av livsmedelstillsynen vid företag i form av Oiva-rapporter. Ett objekt bedöms utifrån flera krav och för varje inspektion ges en separat bedömning. Det sammantagna resultatet av inspektionen fastställs utifrån den sämsta bedömningen. Smilisarna i Oiva-rapporten avslöjar det sammantagna resultatet av inspektionen och resultaten av de uppsättningar av krav som bedömts. Av rapporten framgår dessutom resultaten av de två föregående inspektionerna. I slutet av rapporten finns en allmän redogörelse för observationer som gjorts i samband med inspektionen.

Inspektionerna görs enligt Oiva-anvisningarna. Oiva grundar sig på bestämmelser i livsmedelslagstiftningen vid den aktuella tidpunkten. Oiva gör inspektionsförfarandena i hela Finland mer enhetliga. Separata bedömningsanvisningar har gjorts upp för godkända och registrerade livsmedelslokaler. Till vissa delar är anvisningar för båda typerna av livsmedelslokaler desamma. För Försvarsmaktens inspektioner av proviantering och säkerhetsskyddsklassificerade objekt används dessutom systemet Särmä, som har tagits fram utifrån Oiva-anvisningarna, och resultaten av dessa inspektioner publiceras inte.

Övriga anvisningar för tillsynsmyndigheter och aktörer inom livsmedelsbranschen finns samlade på Livsmedelsverkets webbplats:

• Anvisningar för livsmedelstillsyn inom primärproduktion
• Anvisningar för tillsynen över registrerade livsmedelslokaler
• Anvisningar för tillsynen över godkända livsmedelslokaler
• Anvisningen för kommunens plan för livsmedelstillsyn uppdateras för närvarande. Enligt planen publiceras den uppdaterade anvisningen 2021.

Grunderna för Försvarsmaktens livsmedelstillsyn och tillhörande arrangemang beskrivs i Huvudstabens norm som gäller verksamhet enligt livsmedelslagen och myndighetstillsyn vid Försvarsmakten. Anvisningar för inspektionerna finns samlade i Försvarsmaktens kvalitetssystem inom miljö- och hälsoskyddet.

Nyckeltal för resultaten av tillsynen

Ändamålsenlighet

• Rapporterade livsmedelsburna matförgiftningsepidemier (mål: färre än 45 epidemier, färre än 1 000 insjuknade)
• Allvarliga fall av listerios hos människor (mål: årlig förekomst under medeltalet för de föregående 5 åren)
• Andel objekt som nått bästa resultat i Oiva-inspektioner (mål: över 85 %)
• Andel aktörer inom livsmedelsbranschen som förbättrat sin verksamhet (mål: ökande)

Tillsynssystemets gränssnitt

• Tillsyn över kontaktmaterialverksamhet
• Köttbesiktning
• Tillsyn över alkoholdrycker
• Tillsyn över att saluföringen uppfyller kraven
• Tillsyn över importen av icke-animaliska livsmedel från länder utanför EU och handeln på EU:s inre marknad
• Tillsyn över importen av livsmedel av animaliskt ursprung från länder utanför EU och handeln på EU:s inre marknad
• Beviljande av officiella hälsointyg för export utanför EU och exporttillsynssystemen
• Utredning av matförgiftningsfall och matförgiftningsepidemier
• Hygienpassystemet
• Program för tillsyn över rester av växtskyddsmedel i livsmedel
• Programmet för tillsyn över främmande ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung
• Programmen för zoonosövervakning
• Tillsyn över ATP-överenskommelsen
• Tillsyn över foder
• Tillsyn över ekologisk produktion och märkningen av ekologiska produkter
• Tillsyn över animaliska biprodukter
• Tvärvillkor
• Avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön

Lagstiftning

Viktig lagstiftning som berör livsmedelstillsynen finns samlad på JSM:s webbplats.

Försvarsmaktens livsmedelstillsyn följer dessutom lagen och förordningen om hälsovården inom försvarsmakten. I fråga om objekt som ska ges särskilt skydd med tanke på landets försvar ska man i samband med att livsmedelstillsynen utförs se till att beakta förbud och begränsningar som gäller tillträde (lagen om försvarsmakten) samt statsrådets förordning om de objekt som ska ges särskilt skydd med tanke på landets försvar.

Styrningsmodell

Utarbetas i anslutning till tillsynssystemet

• Resultatavtal mellan JSM och Livsmedelsverket
• Resultatavtal mellan finansministeriet och regionförvaltningsverken
• Livsmedelsverkets interna avtal om laboratorietjänster och riskbedömningar
• Försvarsmakten, Huvudstabens norm och arbetsordning

Speciella samarbetsformer i tillsynssystemet

Utöver de gemensamma samordningsformerna mellan myndigheter i livsmedelskedjan hör också följande till tillsynsmyndigheternas nationella och internationella samarbetsformer inom tillsynen över verksamheten inom primärproduktionen och i livsmedelslokaler:

• JSM:s arbetsgrupp för livsmedelslagstiftning och tillsyn
• Ämnesspecifika tillsynsnätverk: regelbunden utbildning, nätverksbyggande och utbyte av erfarenheter för livsmedelstillsynsmyndigheter
• Extranättjänsten Pikantti för myndigheter
• Möten mellan Livsmedelsverket och Tullen
• Möten mellan Livsmedelsverket och Valvira (gruppen Ymppi)
• Förhandlingsdagar för direktörer vid Livsmedelsverket, regionförvaltningsverken och kommunernas hälsotillsyn
• Livsmedelstillsynens riksomfattande utbildningsdagar
• Kommissionens ämnesspecifika expertarbetsgrupper
• Arbetsgrupper för Heads of Agencies vid Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet

Nära intressentgruppssamarbete med representanter för branscherna pågår också ständigt inom området för tillsyn över verksamheten inom primärproduktionen och i livsmedelslokaler.

Rapportering

• Resultaten av tillsynen publiceras årligen i rapporten om livsmedelssäkerhet i Finland, som publiceras på Livsmedelsverkets webbplats. Av rapporten framgår utöver resultaten av tillsynen och slutsatser även bland annat tillsynssystemets omfattning, resurser, de viktigaste förändringarna i verksamhetsförutsättningarna, kommande förändringar i lagstiftningen och identifierade nya risker med mera.
• Sammanfattningen av resultaten är en del av den sammanfattande rapport som ska lämnas till Europeiska kommissionen.

Annat

Utöver det som beskrivs ovan är Livsmedelsverket också en nationell kontaktpunkt och genomför följande officiella åtgärder:

• Bedömer de anvisningar för god praxis som gjorts upp för branschen och för in anvisningar som uppfyller kraven i Europeiska kommissionens register med anvisningar för god praxis.
• Godkänner en ansökan om ett nationellt kvalitetssystem för livsmedel under förutsättning att kvalitetssystemet uppfyller de villkor som ställts på det.
• Kontrollerar att ansökningar om hälsopåståenden uppfyller villkoren och förmedlar ansökningarna vidare till den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet EFSA för bedömning.
• Behandlar begäran om samråd för fastställande av status som nytt livsmedel och bereder vid behov ett motiverat utlåtande angående säkerheten hos ett traditionellt livsmedel från ett tredje land och skickar det till Europeiska kommissionen och jord- och skogsbruksministeriet.
• Behandlar ansökningar om att erkänna vatten som utvunnits ur marken som naturligt mineralvatten och släppa ut det på marknaden.
• Koordinerar och skickar årligen begäran om provtagning för tillsynen över livsmedelskontaminanter och genetiskt modifierade livsmedel till de kommunala livsmedelstillsynsmyndigheterna.
• Utför tillsynen över produktionen av ägg från nya hönserier med frigående höns inomhus och utomhus med tanke på handelsnormerna innan verksamheten inleds.

3 Tillsyn över kontaktmaterialverksamhet

Mål

Syftet med tillsynen över kontaktmaterialverksamhet är att säkerställa att kontaktmaterialen uppfyller kraven och är säkra innan de används i kontakt med livsmedel. Den regelbundna tillsynen över kontaktmaterial enligt tillsynsplanen är inriktad på tillverkningen av materialen, handeln på EU:s inre marknad och importen från länder utanför EU samt på grossisthandeln med kontaktmaterial. Tillsynen över kontaktmaterialverksamheten i samband med importen och handeln på den inre marknaden beskrivs i avsnitt 7 i del 3 av VASU.

Beskrivning av tillsynssystemet och dess beskaffenhet

Jord- och skogsbruksministeriet ansvarar för lagstiftningen och resultatstyrningen. Livsmedelsverket planerar, samordnar och styr tillsynen. Regionförvaltningsverket bedömer och styr arbetet med att ordna och utföra den kommunala livsmedelstillsynen. De kommunala tillsynsenheterna behandlar och bedömer ansökningar, fattar beslut och registrerar ett företag och dess verksamhet. De kommunala tillsynsenheterna sköter tillsynen över kontaktmaterialverksamhet. I tillsynsverksamheten används analystjänster som produceras av Tullaboratoriet och de utsedda officiella laboratorierna. Företaget gör en anmälan som gäller verksamheten (tillverkare, aktörer på den inre marknaden, importörer och grossistdistributörer). Informationssystemet Vati används i tillsynssystemet.

Metoder och tekniker för offentlig kontroll som används i tillsynssystemet

I tillsynssystemet används följande metoder och tekniker, som tas upp i artikel 14 i förordningen om offentlig kontroll:

• Granskning av de kontroller som aktörerna har inrättat och kontrollernas resultat
• Inspektion av utrustning, transportmedel, lokaler och andra platser under deras kontroll och deras omgivningar
• Inspektion av djur och varor (inbegripet halvfabrikat, råvaror, ingredienser, processhjälpmedel och andra produkter som används för beredning och framställning av varor eller för utfodring eller behandling av djur)
• Inspektion av spårbarhet, märkning, presentation, marknadsföring och relevant förpackningsmaterial (däribland material som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel)
• Bedömning av förfarandena för god tillverkningssed, god hygienpraxis, god lantbrukssed och förfaranden som grundar sig på HACCP-principerna (principerna om faroanalys och kritiska styrpunkter)
• Granskning av dokument, spårbarhetsdokumentation och annan dokumentation (inklusive, där så är lämpligt, dokument som åtföljer livsmedel, foder och eventuella ämnen eller material som ankommer till eller lämnar en anläggning)
• Utfrågning av aktörer och deras personal
• Verifiering av mätningar som aktören gjort och andra testresultat
• Provtagning, analys, diagnostik och tester
• Revision av aktörer
• Annan verksamhet som är nödvändig för att identifiera fall av bristande efterlevnad

Överföring av tillsynsuppgifter

Inga uppgifter har överförts från Ruokavirasto, men en kommunal kontrollenhet har överfört uppgiften att utföra kontaktkontroll till en tredje part.

Riskbasering

Tillsynsfrekvensensen för företag som omfattas av tillsynen över kontaktmaterialverksamhet fastställs inte i lagstiftningen. Livsmedelsverket ger anvisningar om tillsynsfrekvensen och en riskbaserad inriktning av kontrollen. Frekvensen och inriktningen av kontrollen påverkas till exempel av verksamhetens typ och omfattning, tidigare konstaterade fall där produkterna eller verksamheten inte följt bestämmelserna, misstankar om oegentligheter samt egenkontrollen och hur den genomförs. De kommunala tillsynsenheterna för livsmedel beaktar inspektionerna inom tillsynen över kontaktmaterial i sin tillsynsplan som utarbetas årligen. Anvisningarna för inriktning av den riskbaserade tillsynen är offentliga och de finns på Livsmedelsverkets webbplats.

Nationella tillsynsplaner

Tabell 3.1. Nationella tillsynsplaner som ska göras upp inom området för tillsynen över kontaktmaterial, utöver VASU och det gemensamma tillsynsprogrammet för miljö- och hälsoskyddet.

Dokumenterade förfaranden

Livsmedelsverkets anvisningar för tillsynen över kontaktmaterial och blanketterna som ska användas i samband med tillsynen är tillgängliga på Livsmedelsverkets webbplats. 

Nyckeltal för tillsynens effektivitet och ändamålsenlighet

• Ändamålsenlighet: Målet är att all kontaktmaterialverksamhet (100 %) ska registreras
• Effektivitet: Kontrollernas omfattning: 33 procent av kontaktmaterialverksamheten årligen

Tillsynssystemets gränssnitt

• Tillsyn över verksamheten inom primärproduktionen och i livsmedelslokaler
• Tillsyn över importen av och handeln på EU:s inre marknad med icke-animaliska livsmedel och livsmedelskontaktmaterial från länder utanför EU

Lagstiftning

Viktig lagstiftning som berör tillsynssystemet finns samlad på Livsmedelsverkets webbplats.

Styrningsmodell

Utarbetas varje år i anslutning till tillsynssystemet

• Resultatavtal mellan JSM och Livsmedelsverket
• Resultatavtal mellan finansministeriet och regionförvaltningsverken

Speciella samarbetsformer i tillsynssystemet

Utöver de gemensamma samordningsformerna mellan myndigheter i livsmedelskedjan hör också följande till tillsynsmyndigheternas nationella och internationella samarbetsformer inom tillsynen över kontaktmaterial:

• Möten för livsmedelsmyndigheternas och intressentgruppers arbetsgrupp för livsmedelskontaktmaterial (3–4 ggr/år)
• Möten för tillsynsnätverket inom tillsynen över kontaktmaterial (3–4 ggr/år) och handledning i extranättjänsten Pikanttis arbetsrum.
• Deltagande i EFSAs arbetsgrupp för kontaktmaterial (1 gång/år)
• Deltagande i kommissionens arbetsgrupp för kontaktmaterial (1–2 ggr/år)
• Möten för kommittén för ärenden som berör förpackningars renhetskrav (Pakkausten puhtausvaatimustoimikunta, PaPuTo) (3–4 ggr/år)

Rapportering

• Resultaten av tillsynen publiceras årligen i rapporten om livsmedelssäkerhet i Finland, som publiceras på Livsmedelsverkets webbplats (på finska). Av rapporten framgår resultaten av livsmedelstillsynen och de slutsatser som dragits av dessa.
• Sammanfattningen av resultaten är en del av den sammanfattande rapport som ska lämnas till Europeiska kommissionen

Annat

Bland aktörerna inom kontaktmaterialverksamheten berörs tillverkare, handlare och importörer på den inre marknaden samt grossister av livsmedelslagens krav att lämna en anmälan om sin verksamhet till livsmedelstillsynsmyndigheten i kommunen (anmälan om kontaktmaterialverksamhet). Den regelbundna tillsynen inriktas på aktörer som lämnat anmälan om kontaktmaterialverksamhet. Användningen av kontaktmaterial i livsmedelslokalen övervakas som en del av livsmedelstillsynen enligt Oiva-anvisningarna.

Utöver det som beskrivs ovan är Livsmedelsverket också en nationell kontaktpunkt och genomför följande officiella åtgärder i samband med tillsynen över kontaktmaterialverksamhet:

• Kontrollerar att ansökningar om godkännande av ingredienser för användning i kontaktmaterial enligt EU:s förordning 1935/2004 och ansökningar om godkännande av processer för återvunnen plast enligt förordningen om återvunnen plast (EU) 1616/2022.

4 Köttbesiktning

Mål

Syftet med köttbesiktningen är att säkerställa att kött och beredningar som innehåller kött och som är avsedda för konsumtion är säkra och felfria när det gäller kvaliteten på livsmedelshygienen.

Beskrivning av tillsynssystemet och dess beskaffenhet

Jord- och skogsbruksministeriet ansvarar för lagstiftningen och resultatstyrningen. Livsmedelsverket planerar, samordnar och styr tillsynen. Livsmedelsverket behandlar ansökan, fattar beslut och godkänner slakteriet eller vilthanteringsanläggningen och de livsmedelslokaler som ska godkännas i anslutning till anläggningen. Regionförvaltningsverket i Lappland behandlar renslakteriets ansökan, fattar beslut och godkänner renslakteriet och de livsmedelslokaler som ska godkännas i anslutning till anläggningen. Livsmedelsverkets besiktningsveterinärer sköter köttkontrollen och utför andra kontroller vid slakterierna. Besiktningsveterinärerna vid regionförvaltningsverket i Lappland sköter köttkontrollen och utför andra kontroller vid renslakterierna. I tillsynsverksamheten används analystjänster som produceras av Livsmedelsverkets laboratorium och de utsedda officiella laboratorierna. Företaget gör en ansökan om godkännande av slakteriet, renslakteriet eller vilthanteringsanläggningen. Informationssystem som kan användas inom tillsynssystemet är Vati och ELVI.

Metoder och tekniker för offentlig kontroll som används inom köttbesiktning

I tillsynssystemet används följande metoder och tekniker, som tas upp i artikel 14 i förordningen om offentlig kontroll:

• Granskning av de kontroller som aktörerna har inrättat och kontrollernas resultat
• Inspektion av djur och varor (inbegripet halvfabrikat, råvaror, ingredienser, processhjälpmedel och andra produkter som används för beredning och framställning av varor eller för utfodring eller behandling av djur)
• Granskning av dokument, spårbarhetsdokumentation och annan dokumentation (inklusive, där så är lämpligt, dokument som åtföljer livsmedel, foder och eventuella ämnen eller material som ankommer till eller lämnar en anläggning)
• Verifiering av mätningar som aktören gjort och andra testresultat
• Provtagning, analys, diagnostik och tester

Överföring av tillsynsuppgifter

Inga myndighetsuppgifter har överförts inom köttbesiktningen.

Riskbasering

Lagstiftningen kräver att köttbesiktning av slaktdjur företas vid slakterier och vilthanteringsanläggningar. I samband med köttbesiktningen beaktas riskbaseringen också i enskilda fall: vid behov gör besiktningsveterinären en särskilt utförlig köttbesiktning på basis av uppgifter om livsmedelskedjan samt andra förhandsuppgifter och fynd i samband med köttbesiktningen. Ovan nämnda faktorer som påverkar riskbaseringen är bland annat uppgifter om djurens medicinska behandling och vård, dödligheten i broilerflockar under uppfödningen samt resultaten av tidigare ante mortem- och post mortem-besiktningar.

Enligt lagstiftningen står följande verksamhet baserat på risk utanför besiktningsskyldigheten för kött: slakt av fjäderfä, inhägnade kaniner och renar samt försäljning av obesiktat kött direkt till konsumenten på ett primärproduktionsställe, begränsad leverans av kött från frilevande hjortdjur, harar, kaniner och fågelvilt som obesiktat till den lokala detaljhandeln samt slakt av vilt och försäljning av små mängder obesiktat kött direkt till konsumenten.

Nationella tillsynsplaner

Inga separata nationella tillsynsplaner görs upp inom området för köttbesiktning, utöver VASU och det gemensamma riksomfattande tillsynsprogrammet för miljö- och hälsoskyddet.

Dokumenterade förfaranden

Tillsynsanvisningar för myndigheter och aktörer har publicerats på Livsmedelsverkets webbplats. Ytterligare tillsynsanvisningar för personalen som utför köttbesiktningar finns i ett slutet arbetsrum i extranättjänsten Pikantti, avsett endast för Livsmedelsverkets köttbesiktningspersonal.

Nyckeltal för resultaten av tillsynen

Målet är att allt kött för konsumtion/som släpps ut på marknaden ska besiktas, med undantag av kött som står utanför besiktningsskyldigheten för kött baserat på risk (se punkten Riskbasering ovan).

Tillsynssystemets gränssnitt

• Tillsyn över verksamheten inom primärproduktionen och i livsmedelslokaler
• Beviljande av officiella hälsointyg för export utanför EU och exporttillsynssystemen
• Programmet för tillsyn över främmande ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung
• Programmen för zoonosövervakning
• Tillsyn över ekologisk produktion och märkningen av ekologiska produkter
• Tillsyn över animaliska biprodukter
• Övervakning av märkning och registrering av djur
• Övervakning av djurens välbefinnande

Lagstiftning

Viktig lagstiftning som berör köttbesiktningen och tillhörande tillsyn finns samlad på JSM:s webbplats.

Styrningsmodell

Utarbetas varje år i anslutning till tillsynssystemet för köttbesiktning

• Resultatavtal mellan JSM och Livsmedelsverket
• Resultatavtal mellan finansministeriet och regionförvaltningsverket i Lappland
• Livsmedelsverkets interna serviceavtal med laboratorieverksamheterna och riskvärderingsenheten

Speciella samarbetsformer i tillsynssystemet

Utöver de gemensamma samordningsformerna mellan myndigheter i livsmedelskedjan hör också följande till tillsynsmyndigheternas nationella och internationella samarbetsformer inom köttbesiktningen:

• Livsmedelsverkets utbildning för officiella veterinärer (utbildningsdagar 1 gång/år, introduktionsdag för nya officiella veterinärer 2 ggr/år, utbildningar över Skype ca 15 ggr/år)
• Livsmedelsverkets utbildning för officiella assistenter (utbildningsdagar 1 gång/år)
• Möten mellan Livsmedelsverket och JSM angående köttbesiktningen (ca 4–5 ggr/år)
• Nordiskt möte om köttbesiktning (vart tredje år)
• Gemensamma EU-projekt (t.ex. RIBMINS 2018–2023)

Rapportering

• Resultaten av köttbesiktningen publiceras årligen i rapporten om livsmedelssäkerhet i Finland, som publiceras på Livsmedelsverkets webbplats (på finska). Av rapporten framgår uppgifter om köttbesiktningen av husdjur, fjäderfä, inhägnat vilt, frilevande vilt och ren. Vidare framgår bland annat tillsynssystemets uppgifter om verksamhetens omfattning och resurser samt uppgifter om kontrollen av slakterier, vilthanteringsanläggningar och godkända livsmedelslokaler i anslutning till dessa.
• Resultaten av köttbesiktningen ingår delvis i den sammanfattande rapport som ska lämnas till Europeiska kommissionen.

5 Tillsyn över alkoholdrycker

Mål

Syftet med tillsynen över tillverkare och grossister av alkoholdrycker, produkttillsynen över alkoholdrycker och tillsynen över alkoholbutiker är att säkerställa att alkoholdryckerna samt den information som ska ges om dessa uppfyller kraven, samt förhindra att konsumenterna ges vilseledande information. Med tillsynen över livsmedelslagstiftningen vill man också skydda konsumenternas intressen samt göra det möjligt för konsumenterna att fatta välgrundade beslut om de livsmedel de konsumerar.

Beskrivning av tillsynssystemet och dess beskaffenhet

Denna beskrivning av tillsynssystemet gäller tillsynen över drycker som innehåller mer än 2,8 volymprocent etylalkohol. Tillsynen över drycker som innehåller högst 2,8 volymprocent etylalkohol omfattas av tillsynen över verksamheten inom primärproduktionen och i livsmedelslokaler (se VASU del 3 avsnitt 2).

Jord- och skogsbruksministeriet ansvarar för lagstiftningen och resultatstyrningen. Livsmedelsverket samordnar tillsynen. Valvira behandlar anmälan och registrerar företaget och dess verksamhet med avseende på tillverkningsställen för alkoholdrycker och lagring i samband med partihandel. Regionförvaltningsverken behandlar ansökan och registrerar företaget och dess verksamhet med avseende på alkoholbolag detaljhandel samt detaljhandel med hantverksöl och gårdsvin. Regionförvaltningsverken sköter tillsynen över alkoholbutiker. I tillsynsverksamheten används analystjänster som produceras av ett utsett officiellt laboratorium, Laboratoriet för alkoholkontroll. Företaget gör en anmälan om verksamheten. Informationssystemet Alkoholnäringsregistret används i tillsynsverksamheten.

Metoder och tekniker för offentlig kontroll som används i tillsynssystemet

I tillsynssystemet används följande metoder och tekniker, som tas upp i artikel 14 i förordningen om offentlig kontroll:

• Granskning av de kontroller som aktörerna har inrättat och kontrollernas resultat
• Inspektion av utrustning, transportmedel, lokaler och andra platser under deras kontroll och deras omgivningar
• Inspektion av djur och varor (inbegripet halvfabrikat, råvaror, ingredienser, processhjälpmedel och andra produkter som används för beredning och framställning av varor eller för utfodring eller behandling av djur)
• Inspektion av produkter och processer för rengöring och underhåll samt bekämpningsmedel
• Inspektion av spårbarhet, märkning, presentation, marknadsföring och relevant förpackningsmaterial (däribland material som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel)
• Kontroll av hygienförhållandena i aktörernas lokaler
• Bedömning av förfarandena för god tillverkningssed, god hygienpraxis, god lantbrukssed och förfaranden som grundar sig på HACCP-principerna (principerna om faroanalys och kritiska styrpunkter)
• Granskning av dokument, spårbarhetsdokumentation och annan dokumentation (inklusive, där så är lämpligt, dokument som åtföljer livsmedel, foder och eventuella ämnen eller material som ankommer till eller lämnar en anläggning)
• Utfrågning av aktörer och deras personal
• Verifiering av mätningar som aktören gjort och andra testresultat
• Provtagning, analys, diagnostik och tester
• Annan verksamhet som är nödvändig för att identifiera fall av bristande efterlevnad

Överföring av tillsynsuppgifter

Inga myndighetsuppgifter har överförts i tillsynssystemet för alkoholdrycker.

Riskbasering

Antalet inspektioner vid företag som omfattas av tillsynssystemet för alkoholdrycker, det vill säga tillverkare och grossister av alkoholdrycker samt alkoholbutiker, har inte fastställts i lagstiftningen. Grunden för riskklassificeringen av tillverkare och grossister av alkoholdrycker är slutarbetet ”Alkoholijuomien valmistajan ja tukkumyyjän riskinarviointi” (riskbedömning av tillverkare och grossister av alkoholdrycker), från en utbildning i specialkompetens inom myndighetstillsyn och styrning som ordnades av Helsingfors universitet. För tillverkarnas del påverkades tillsynsobjektens riskklassificering av bland annat verksamhetens typ och omfattning, tillsynshistoria samt lokaler och utrustning, nivån på egenkontrollen, personalens sakkunskap, produkternas kvalitet och produktsortimentets omfattning, produktgrupper och exempelvis om företaget tillverkar eller hanterar produkter för speciella målgrupper, såsom produkter som ska marknadsföras som ekologiskt producerade och glutenfria produkter. Riskklassificeringen av grossisthandeln påverkades av verksamhetens omfattning och tillsynshistoria. Alkoholbutiker betraktas som tillsynsobjekt förenade med låg risk och ingår därför inte i produkttillsynen över alkoholdrycker.

Nationella tillsynsplaner

Tabell 5.1. Nationella tillsynsplaner som ska göras upp inom tillsynen över alkoholdrycker, utöver VASU och det gemensamma tillsynsprogrammet för miljö- och hälsoskyddet.

Dokumenterade förfaranden

Valvira har gjort upp anvisningar för sina aktörer och de har publicerats på Valviras webbplats. I sin verksamhet använder Valvira också interna anvisningar som rör inspektionsverksamheten samt de anvisningar med fokus på livsmedelstillsynen som Livsmedelsverket har utarbetat. Anvisningar om livsmedelslokaler och guider för livsmedelsbranschen har publicerats på Livsmedelsverkets webbplats.

Nyckeltal för resultaten av tillsynen

Tillsyn över tillståndshavare

• Inspektionsplanernas genomförandegrad, mål 95 %
• Antalet inspektioner i relation till antalet inspektionsobjekt följs
• Antalet missförhållanden i relation till antalet inspektioner följs

Tillsynssystemets gränssnitt

• Tillsyn över verksamheten inom primärproduktionen och i livsmedelslokaler
• Tillsyn över importen av och handeln på EU:s inre marknad med icke-animaliska livsmedelskontaktmaterial från länder utanför EU
• Program för tillsyn över rester av växtskyddsmedel i livsmedel
• Tillsyn över ekologisk produktion och märkningen av ekologiska produkter

Lagstiftning

Viktig livsmedelslagstiftning som berör tillsynssystemet finns samlad på JSM:s webbplats. EU-lagstiftning om alkoholdrycker kan sökas i EUR-Lex. I den nationella lagstiftningen finns bestämmelser om alkoholdrycker i alkohollagen och förordningen om alkoholdrycker och sprit.

Styrningsmodell

Utarbetas varje år i anslutning till tillsynssystemet

• Resultatavtal mellan SHM och Valvira
• Resultatavtal mellan finansministeriet och regionförvaltningsverken

Speciella samarbetsformer i tillsynssystemet

Utöver de gemensamma samordningsformerna mellan myndigheter i livsmedelskedjan samarbetar också sakkunniga vid Valvira med Tullaboratoriets och regionförvaltningsverkens experter.

Rapportering

• Resultaten av tillsynen publiceras årligen i rapporten om livsmedelssäkerhet i Finland, som publiceras på Livsmedelsverkets webbplats (på finska). Av rapporten framgår utöver resultaten av tillsynen och slutsatser även bland annat tillsynssystemets omfattning, resurser, de viktigaste förändringarna i verksamhetsförutsättningarna, kommande förändringar i lagstiftningen och identifierade nya risker.
• Sammanfattningen av resultaten är en del av den sammanfattande rapport som ska lämnas till Europeiska kommissionen.

6 Tillsyn över att saluföringen uppfyller kraven

Mål

Saluföringen regleras av Europaparlamentets och rådets samt kommissionens förordningar. Handelsnormerna är en del av den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna och den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU. Enhetliga och gemensamt överenskomna regler för egenskaperna hos en viss kvalitetsklass för varje produkt behövs för att underlätta den globala handeln. Syftet med reglerna är att släppa ut produkter av enhetlig och tillfredsställande kvalitet på marknaden och erbjuda konsumenterna produkter som är genuina till både kvaliteten och ursprunget. Handelsnormerna ska tillämpas i alla skeden av saluföringen. I detta avsnitt beskrivs tillsyn över att saluföringen av grönsaker och olivolja uppfyller kraven. Dessutom finns handelsnormer inom EU för mjölk och mjölkprodukter, bredbara fetter, hönsägg, kalvkött och fjäderfäkött. Tillsynen över de senare omfattas av tillsynen över verksamheten inom primärproduktionen och i livsmedelslokaler (se VASU del 3 avsnitt 2).

Beskrivning av tillsynssystemet och dess beskaffenhet

Tullen är behörig myndighet för tillsynen över handelsnormerna vid import från länder utanför EU och i samband med den första lossningen i handeln på EU:s inre marknad. Därefter är Livsmedelsverket behörig myndighet för de produkter som släppts ut på marknaden och importerats till Finland. Livsmedelsverket får hjälp av NTM-centralerna med tillsynsuppgiften.

Jord- och skogsbruksministeriet ansvarar för den nationella lagstiftningen och resultatstyrningen. Livsmedelsverket planerar, samordnar och styr tillsynen. Livsmedelsverket registrerar företaget och dess verksamhet samt sköter tillsynen över färska grönsaker som släppts ut på marknaden. Tullen planerar, samordnar och styr tillsynen samt sköter kontrollen i samband med införsel och handel på den inre marknaden. Närings-, trafik- och miljöcentralen sköter tillsynen över färska grönsaker som släppts ut på marknaden. I tillsynsverksamheten används analystjänster som produceras av Tullaboratoriet, Livsmedelsverkets laboratorium och laboratorier som godkänts av International Olive Council. De kommunala tillsynsenheterna behandlar anmälningar och ansökningar, fattar beslut och registrerar ett företag och dess verksamhet. Kommunala myndigheter inom livsmedelstillsynen tar prover av olivoljor för att kontrollera att produkterna uppfyller kraven. Företaget gör en anmälan eller ansökan som gäller verksamheten och inger en tulldeklaration för ett importparti. Informationssystem som kan användas inom tillsynssystemet är Vati, ELMO och LIMS.

Metoder och tekniker för offentlig kontroll som används i tillsynssystemet

I tillsynssystemet används följande metoder och tekniker, som tas upp i artikel 14 i förordningen om offentlig kontroll:

• Granskning av de kontroller som aktörerna har inrättat och kontrollernas resultat
• Kontroll av produkter
• Inspektion av spårbarhet, märkning, presentation och relevant förpackningsmaterial
• Granskning av dokument, spårbarhetsdokumentation och annan dokumentation (inklusive, där så är lämpligt, dokument som åtföljer livsmedel, foder och eventuella ämnen eller material som ankommer till eller lämnar en anläggning)
• Utfrågning av aktörer och deras personal
• Verifiering av mätningar som aktören gjort och andra testresultat
• Provtagning, analys, diagnostik och tester
• Annan verksamhet som är nödvändig för att identifiera fall av bristande efterlevnad

Överföring av tillsynsuppgifter

Inga myndighetsuppgifter har överförts.

Riskbasering

Inspektionerna görs riskbaserat med fokus på aktörer och produkter där risken för bristande överensstämmelse är störst. Bedömningen görs med hjälp av tillsynsanvisningarna.

Nationella tillsynsplaner

Tabell 6.1. Nationella tillsynsplaner som ska göras upp inom området för tillsyn över handelsnormerna för grönsaker, utöver VASU och det gemensamma tillsynsprogrammet för miljö- och hälsoskyddet.

Dokumenterade förfaranden

Tillsynsanvisningar för myndigheter och aktörer har publicerats på Livsmedelsverkets webbplats och i Pikantti:

Handelsnormer för färsk frukt och grönsaker, Anvisning för aktörer inom frukt- och grönsakssektorn

Tillsyn över att saluföringen av grönsaker uppfyller kraven (Kasvisten kaupanpitämistä koskevien vaatimustenvalvonta, Ohje vaatimustenmukaisuustarkastuksia tekeville)

Tullens interna anvisningar administreras i Tullens intranät som en del av Tullaboratoriets verksamhetssystem.

Nyckeltal för resultaten av tillsynen

Antalet utförda inspektioner följs:

• Grönsaker (mål): NTM-centralerna 33 insp./år, Livsmedelsverket 45 insp./år
• Olivolja (mål): 4 prov/år

Tillsynssystemets gränssnitt

• Tillsyn över importen av och handeln på EU:s inre marknad med icke-animaliska livsmedelskontaktmaterial från länder utanför EU

Lagstiftning

Viktig lagstiftning som berör tillsynssystemet finns samlad på Livsmedelsverkets webbplats:

• Grönsaker
• Olivolja

Styrningsmodell

Utarbetas varje år i anslutning till tillsynssystemet

• Resultatavtal mellan JSM och Livsmedelsverket
• Livsmedelsverkets verksamhetsplan för NTM-centralerna
• Resultatavtal mellan FM och Tullen

Speciella samarbetsformer i tillsynssystemet

Tillsynsmyndigheternas nationella och internationella samarbetsformer inom tillsynen över handelsnormerna för grönsaker är:

• Samarbetsmöten för de nationella tillsynsmyndigheterna (2 ggr/år)
• Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD:s möten Fruit and Vegetables Scheme (1–2 ggr/år)
• OECD ordnar praktiska harmoniseringskurser riktade till de myndigheter i olika länder som utför tillsynen i praktiken (vartannat år)
• Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa UNECE Specialized Section on Standardization of Fresh Fruit and Vegetables (GE.1) möten (1 gång/år)
• Jordbruks- och näringsmyndigheten i Tyskland ordnar ett internationellt evenemang för både tillsynsmyndigheter och aktörer inom grönsakssektorn (vartannat år)
• Cirka en gång om året ordnar kommissionen en workshop för att stödja myndighetssamarbetet inom tillsynen över olivoljors överensstämmelse med handelsnormerna.

Rapportering

• Tillsynsresultaten rapporteras en gång om året till kommissionen via rapporteringssystemet ISAMM. Livsmedelsverket är den myndighet som koordinerar tillsynen inom frukt- och grönsakssektorn som avses i EU:s lagstiftning om handelsnormer och rapporterar även resultaten av Tullens inspektioner till kommissionen.
• Resultaten av tillsynen över efterlevnaden av handelsnormerna rapporteras i rapporteringssystemet ISAMM.
• En sammanfattning av tillsynen rapporeras som en del av rapporten om livsmedelssäkerhet i Finland.

7 Tillsyn över importen av och handeln på EU:s inre marknad med icke-animaliska livsmedel och livsmedelskontaktmaterial från länder utanför EU

Mål

Syftet med tillsynen över importen av och handeln på EU:s inre marknad med icke-animaliska livsmedel och livsmedelskontaktmaterial från länder utanför EU är att säkerställa att de icke-animaliska livsmedel och sammansatta livsmedel samt kontaktmaterial som importeras från tredje länder eller levereras från andra EU-medlemsstater på den inre marknaden uppfyller kraven och är säkra. Målet är att förhindra att produkter som strider mot bestämmelserna kommer ut på marknaden, så att konsumenterna har tillgång till hälsosamma och säkra livsmedel och kontaktmaterial.

Beskrivning av tillsynssystemet och dess beskaffenhet

Produktsäkerhetsenheten vid Tullens tillsynsavdelning ansvarar för uppgörandet av den årliga planen för livsmedelstillsynen och användningen av administrativa tvångsåtgärder. Tillsynsplanen genomförs vid olika enheter enligt Tullens interna arbetsordning. Tullen informerar Livsmedelsverket om man i samband med tillsynen hittar produkter på marknaden som konstateras strida mot bestämmelserna, och dessa hör till de kommunala tillsynsenheternas ansvarsområde.

Tillsynen är uppbyggd av produktspecifika analyser och i samband med import även av dokumentkontroller. Alla tillsynsprov tas från importörernas eller speditionsfirmornas lager eller kommersiella lager. Importpartier som ska förtullas, av vilka det tas tillsynsprov, hålls i lager i förbud mot ibruktagande eller överlåtelse – med undantag av lättfördärvliga produkter, som inte tidigare har konstaterats strida mot bestämmelserna. Om det föreligger misstanke om att ett livsmedel som förts in i landet via den inre marknaden strider mot bestämmelserna, kan hela partiet försättas i förbud mot ibruktagande medan proven analyseras. Om produkten konstateras strida mot bestämmelserna och importen eller släppandet på marknaden förbjuds, ska Tullen se till att problemet blir löst med hjälp av uppföljningsprov.

Jord- och skogsbruksministeriet ansvarar för lagstiftningen och resultatstyrningen. Livsmedelsverket samordnar tillsynen. Tullen planerar och utför kontrollen av specifika partier i samband med införsel och handel på den inre marknaden. Tullaboratoriet analyserar proverna. De kommunala tillsynsenheterna behandlar och bedömer en anmälan eller ansökan, fattar beslut och registrerar ett företag och dess verksamhet. De kommunala tillsynsenheterna sköter tillsynen över produkter som släppts ut på marknaden. Ett företag gör en anmälan eller ansökan om importverksamhet eller handel på den inre marknaden, anmäler ett importparti till Tullen och lämnar uppgifter om produktpartier för handel på den inre marknaden. Informationssystem som kan användas inom tillsynssystemet är Vati, tullklareringssystemet, TRACES och LIMS.

Metoder och tekniker för offentlig kontroll som används i tillsynssystemet

I tillsynssystemet används följande metoder och tekniker, som tas upp i artikel 14 i förordningen om offentlig kontroll:

• Inspektion av spårbarhet, märkning, presentation, marknadsföring och relevant förpackningsmaterial (däribland material som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel)
• Granskning av dokument, spårbarhetsdokumentation och annan dokumentation (inklusive, där så är lämpligt, dokument som åtföljer livsmedel, foder och eventuella ämnen eller material som ankommer till eller lämnar en anläggning)
• Provtagning, analys, diagnostik och tester

Överföring av tillsynsuppgifter

Inga uppgifter har överförts inom tillsynen över importen av och handeln på EU:s inre marknad med icke-animaliska livsmedel.

Riskbasering

Tillsynen över importen av och handeln på EU:s inre marknad med icke-animaliska livsmedel är riskbaserad och utförs som stickprov. Tullens tillsyn inriktas på produkter där man misstänker bristande överensstämmelse utifrån de uppgifter som finns att tillgå. Uppgifterna kan härstamma till exempel från produkten (sammansättning och förpackningspåskrifter), dess forskningshistoria eller meddelanden från andra tillsynsmyndigheter, såsom Livsmedelsverket, kommunerna eller RASFF.

Nationella tillsynsplaner

Tabell 7.1. Nationella tillsynsplaner som ska göras upp inom området för tillsyn över importen av och handeln på EU:s inre marknad med icke-animaliska livsmedel, utöver VASU och det gemensamma tillsynsprogrammet för miljö- och hälsoskyddet.

Dokumenterade förfaranden

Tullens interna anvisningar för livsmedelstillsynen administreras i Tullens intranät som en del av Tullaboratoriets verksamhetssystem.

Nyckeltal för resultaten av tillsynen

• Relevans: Andel produktpartier som strider mot kraven: mål 23 %.

Tillsynssystemets gränssnitt

• Tillsyn över verksamheten inom primärproduktionen och i livsmedelslokaler
• Tillsyn över kontaktmaterialverksamhet
• Tillsyn över alkoholdrycker
• Tillsyn över att saluföringen uppfyller kraven
• Program för tillsyn över rester av växtskyddsmedel i livsmedel
• Tillsyn över foder
• Tillsyn över ekologisk produktion och märkningen av ekologiska produkter

Lagstiftning

De viktigaste bestämmelserna gällande tillsynen över produktsäkerheten finns samlade på Tullens webbplats. Viktig lagstiftning finns också samlad på JSM:s webbplats.

Styrningsmodell

Tullens mål för livsmedelstillsynen ingår i det resultatavtal mellan FM och Tullen som görs upp årligen.

Speciella samarbetsformer i tillsynssystemet

• Tullen och kommunerna deltar i möten för tillsynsnätverken som ordnas av Livsmedelsverket (bl.a. kontaktmaterial, förpackningspåskrifter, främmande ämnen, rester av växtskyddsmedel, kosttillskott)
• Samarbetsmöten mellan Livsmedelsverket och Tullen 1–2 ggr/år
• Ömsesidiga revisioner av Livsmedelsverkets och Tullaboratoriets forskningsmetoder och -förfaranden samt rapportering till JSM
• Möten för referenslaboratorierna inom olika ämnesområden 1–4 ggr/ämnesområde/år
• EURL referensmätningar inom olika ämnesområden 1–4 ggr/ämnesområde/år

Rapportering

• Resultaten av tillsynen publiceras årligen på Tullens webbplats.
• Resultaten av Tullens tillsyn över främmande ämnen i livsmedel rapporteras årligen till EFSA.
• Sammanfattningen av resultaten är en del av den sammanfattande rapport som ska lämnas till Europeiska kommissionen.
• Av rapporten om livsmedelssäkerhet i Finland, som publiceras på Livsmedelverkets webbplats, framgår utöver resultaten av tillsynen och slutsatser även bland annat tillsynssystemets omfattning, resurser, de viktigaste förändringarna i verksamhetsförutsättningarna, kommande förändringar och identifierade nya risker.
• Resultaten av den effektiverade importkontrollen rapporteras till Europeiska kommissionen.

8 Tillsyn över importen av livsmedel av animaliskt ursprung från länder utanför EU och handeln på EU:s inre marknad

Tillsynen över importpartier från länder utanför EU beskrivs i punkten Införselkontroll; livsmedel av animaliskt ursprung, djur, könsceller och biprodukter (se VASU del 4 avsnitt 7). De kommunala livsmedelstillsynsmyndigheterna sköter tillsynen över importpartier av livsmedel som levererats till Finland i handeln på EU:s inre marknad som en del av tillsynen över verksamheten i livsmedelslokaler (se VASU del 3 avsnitt 2).

9 Beviljande av officiella hälsointyg för export utanför EU och exporttillsynssystemen

Mål

Syftet med beviljandet av intyg och exporttillsynssystemen (Förenta staterna, Kina och Eurasiska ekonomiska unionen) är att övertyga myndigheterna i målländerna utanför EU om att livsmedel av animaliskt ursprung, levande djur och andra animaliska produkter som exporteras samt tillverkningen och myndighetstillsynen uppfyller kraven i mållandet, samt att säkerställa att exportprodukterna är spårbara till sin ursprungsplats. Ett mål är att möjliggöra tillväxt i exporten av livsmedelskedjans produkter.

Beskrivning av tillsynssystemet och dess beskaffenhet

Jord- och skogsbruksministeriet ansvarar för lagstiftningen och resultatstyrningen. Livsmedelsverket för exportörsregistret samt planerar, samordnar och styr exporttillsynen och beviljandet av intyg. Livsmedelsverket upprätthåller exporttillsynssystemen till Eurasien, Kina och Förenta staterna, inspekterar exportanläggningar och kvalitetsreviderar exporttillsynen. Livsmedelsverket utför exporttillsynen och beviljar intyg för export till slakterier, vilthanteringsanläggningar och godkända livsmedelslokaler i anslutning till dessa. Regionförvaltningsverket utför exporttillsynen och beviljar intyg för export till renslakterier och godkända livsmedelslokaler i anslutning till dessa. De kommunala tillsynsenheterna utför exporttillsynen och beviljar intyg för export till andra godkända livsmedelslokaler och primärproduktionen. I tillsynsverksamheten används analystjänster som produceras av Livsmedelsverkets laboratorium och de utsedda officiella laboratorierna. Företaget registrerar sig i exportörsregistret, ansöker om godkännande till exporttillsynssystemet och beaktar mållandet specifika krav i sin verksamhet. Företaget anmäler exportpartier som ska föras ut ur landet och fyller i intygen. Informationssystem som kan användas inom tillsynssystemet är TRACES, eCert, Vati och eControl.

Metoder och tekniker för offentlig kontroll som används inom exporttillsynen

I tillsynssystemet används följande metoder och tekniker, som tas upp i artikel 14 i förordningen om offentlig kontroll:

• Granskning av de kontroller som aktörerna har inrättat och kontrollernas resultat
• Inspektion av utrustning, transportmedel, lokaler och andra platser under deras kontroll och deras omgivningar
• Inspektion av djur och varor (inbegripet halvfabrikat, råvaror, ingredienser, processhjälpmedel och andra produkter som används för beredning och framställning av varor eller för utfodring eller behandling av djur)
• Inspektion av produkter och processer för rengöring och underhåll samt bekämpningsmedel
• Inspektion av spårbarhet, märkning, presentation, marknadsföring och relevant förpackningsmaterial (däribland material som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel)
• Kontroll av hygienförhållandena i aktörernas lokaler
• Bedömning av förfarandena för god tillverkningssed, god hygienpraxis, god lantbrukssed och förfaranden som grundar sig på HACCP-principerna (principerna om faroanalys och kritiska styrpunkter)
• Granskning av dokument, spårbarhetsdokumentation och annan dokumentation (inklusive, där så är lämpligt, dokument som åtföljer livsmedel, foder och eventuella ämnen eller material som ankommer till eller lämnar en anläggning)
• Utfrågning av aktörer och deras personal
• Verifiering av mätningar som aktören gjort och andra testresultat
• Provtagning, analys, diagnostik och tester
• Revision av aktörer
• Annan verksamhet som är nödvändig för att identifiera fall av bristande efterlevnad

Överföring av tillsynsuppgifter

Inga tillsynsuppgifter har överförts.

Riskbasering

Ett officiellt hälsointyg ska beviljas innan det exportparti som intyget gäller lämnar den beviljande myndighetens tillsynsområde. Personen som beviljar intyget ska känna till vilka specifika krav som gäller i mållandet och säkerställa att exportpartiet uppfyller kraven. Oiva-tillsynen och tillsynen över de specifika kraven i mållandet kan tas till hjälp för att säkerställa att kraven uppfylls.

Enligt Livsmedelsverkets anvisning ska minst tio procent av exportlastningarna kontrolleras. När levande djur ska exporteras kontrollerar den officiella veterinären varje exportparti. En lastningskontroll utförs också alltid när exportören inte tidigare har beviljats exportintyg, när exportören inte bedriver regelbunden exportverksamhet eller när exportören i fråga inte tidigare har exporterat till mållandet. Exportören ska meddela tillsynsmyndigheten på förhand om plats och tidpunkt för varje exportlastning, så att myndigheten har möjlighet att inspektera vilken av lastningarna som helst. 

Livsmedelsverket reviderar godkända kött-, mjölk-, fisk- och foderanläggningar som ingår i Eurasiska ekonomiska unionens eller Kinas exporttillsynssystem regelbundet i enlighet med kraven i målländerna och delvis också riskbaserat. Övervakaren kontrollerar också godkända livsmedelslokaler som ingår i exporttillsynssystemet regelbundet i enlighet med Eurasiska ekonomiska unionens eller Kinas krav på godkända livsmedelslokaler.

Livsmedelsverket reviderar regelbundet de svinslakterier som ingår i Förenta staternas exporttillsynssystem, deras styckningsanläggningar samt fryslager i enlighet med den revisionsplan som lagts fram för den amerikanska myndigheten. Livsmedelsverkets officiella veterinär som sköter tillsynen över ett exportslakteri och styckningsanläggning som ingår i Förenta staternas exporttillsynssystem inspekterar anläggningen dagligen, medan den övervakare som sköter tillsynen över ett fryslager inspekterar lagret månatligen.

Nationella tillsynsplaner

Tabell 9.1. Nationella tillsynsplaner med anknytning till beviljandet av hälsointyg och exporttillsynssystemen, utöver VASU och det gemensamma tillsynsprogrammet för miljö- och hälsoskyddet.

Dokumenterade förfaranden

Anvisningar med anknytning till exporttillsynen har publicerats på Livsmedelsverkets webbplats.

Nyckeltal för resultaten av tillsynen

• Ändamålsenlighet
• Antalet beviljade officiella intyg som Finland eller EU har avtalat om (st.); mål: ökar.
• Andel inspektionsobjekt som uppfyller kraven i exporttillsynssystemen; mål: 100 %
• Värdet på livsmedelsexporten (€); mål: ökar
• Effektivitet:
• Tillsynsplanernas genomförandegrad i exporttillsynssystemen; mål: 100 %

Tillsynssystemets gränssnitt

• Tillsyn över verksamheten inom primärproduktionen och i livsmedelslokaler
• Programmet för tillsyn över främmande ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung
• Tillsyn över foder
• Tillsyn över ekologisk produktion och märkningen av ekologiska produkter
• Övervakning av djurens välbefinnande
• Exporttillsyn över växtproduktionen

Lagstiftning

Viktig lagstiftning om djursjukdomar och livsmedel med anknytning till exporttillsynen finns samlad på JSM:s webbplats. I synnerhet exporten påverkas av jord- och skogsbruksministeriets förordning om djursjukdomskrav som ställs på djur och djurprodukter som exporteras till stater utanför Europeiska unionen och om inspektioner av dessa. Utöver den nationella lagstiftningen och EU-lagstiftningen är det viktigt att beakta att exportkrav som mållandet ställer uppfylls.

Styrningsmodell

Utarbetas i anslutning till tillsynssystemet

• Resultatavtal mellan JSM och Livsmedelsverket
• Avtal om exportvillkor mellan JSM och målländer
• Resultatavtal mellan finansministeriet och regionförvaltningsverken

Speciella samarbetsformer i tillsynssystemet

Utöver de gemensamma samordningsformerna mellan myndigheter i livsmedelskedjan hör också följande nationella samarbetsformer till exporttillsynen:

• Livsmedelsverkets exportutbildning, även webbaserad utbildning, för övervakare och företag (regelbundet eller vid behov beroende på mållandet)
• Livsmedelsverkets nättentamen för övervakare av godkända livsmedelslokaler som handhar Eurasiska ekonomiska unionens export (kan avläggas fritt)
• Möten mellan Livsmedelsverket och JSM (vid behov)
• Samarbetsgrupp för främjare av livsmedelsexporten (myndigheter och intressentgrupper) (3–4 ggr/år)
• Samarbetsgrupper för livsmedels- och foderexport samt övriga möten för exportörer (myndigheter, intressentgrupper och företag) (1–4 ggr/år och vid behov)

Rapportering

• Antalet beviljade officiella intyg publiceras årligen på Livsmedelsverkets webbplats i rapporten om livsmedelssäkerhet i Finland.
• Resultaten av tillsynen över exporttillsynssystemen rapporteras enligt avtalen om exportvillkor med myndigheterna i målländerna.

Annat

Tillsynen över exporten av icke-animaliska livsmedel utförs som en del av tillsynen över egenkontrollen inom primärproduktionen och i godkända livsmedelslokaler (se VASU del 3 avsnitt 2), medan tillsynen över exporten av icke-animaliska foder sköts som en del av fodertillsynen (VASU del 3 avsnitt 16). Livsmedelsverket eller kommunens livsmedelstillsynsmyndigheter gör vid behov inspektioner enligt mållandets krav med stöd av livsmedelslagen, foderlagen och växtskyddslagen, samt beviljar exportintyg för icke-animaliska livsmedel och foder.

10 Utredning av matförgiftningsfall och matförgiftningsepidemier

Mål

Målet är att förhindra att matförgiftningsepidemier sprider sig genom att utreda matförgiftningsfall och matförgiftningsepidemier så snabbt och effektivt som möjligt samt producera information om förekomsten av och orsakerna till matförgiftningsepidemier för att förebygga livsmedelsburna infektioner.

Beskrivning av tillsynssystemet och dess beskaffenhet

När kommunens livsmedelstillsynsmyndighet har fått en anmälan om matförgiftning eller misstanke om matförgiftning eller om myndigheten av annan anledning befarar matförgiftning ska myndigheten, i samarbete med de myndigheter i kommunen som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar, utan dröjsmål göra en utredning i fallet med påkallade epidemiologiska och mikrobiologiska undersökningar samt göra behövliga anmälningar till Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Livsmedelsverket. Ovan nämnda skyldigheter gäller också Försvarsmakten på motsvarande sätt. Regionförvaltningsverket bedömer och styr arrangemangen kring epidemiutredningar och får information om anmälningar om misstanke och utredning av epidemier i sin region. Livsmedelsverket ansvarar på riksnivå för uppgifter i anslutning till livsmedelstillsynen som kräver särskild sakkunskap, såsom att i samarbete med THL samordna utredningen av riksomfattande matförgiftningsepidemier. Dessutom för Livsmedelsverket ett nationellt matförgiftningsregister som stöd för styrningen och utvecklingen av tillsynen.

Jord- och skogsbruksministeriet samt Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för lagstiftningen och resultatstyrningen samt för den allmänna planeringen och styrningen. Livsmedelsverket för ett nationellt matförgiftningsregister som stöd för styrningen och utvecklingen av tillsynen. Livsmedelsverket samordnar utredningen av nationella matförgiftningsepidemier i samarbete med THL. Regionförvaltningsverket bedömer och styr arrangemangen kring epidemiutredningar och får information om anmälningar om misstanke och utredning av epidemier i sin region. De kommunala tillsynsenheterna behandlar en anmälan eller misstanke om matförgiftning och utreder fallet. Om det handlar om en epidemi görs utredningen av en arbetsgrupp där det också ingår representanter för bland annat hälsovårdsmyndigheterna. Livsmedelsverkets laboratorium och utsedda officiella laboratorier analyserar proverna. En aktör inom livsmedelsbranschen anmäler fall av matförgiftning eller misstanke om matförgiftning i anslutning till sin verksamhet. Informationssystem som kan användas inom tillsynssystemet är Vati och RYMY.

Metoder och tekniker för offentlig kontroll som används i tillsynssystemet

I tillsynssystemet används följande metoder och tekniker, som tas upp i artikel 14 i förordningen om offentlig kontroll:

• Granskning av de kontroller som aktörerna har inrättat och kontrollernas resultat
• Inspektion av utrustning, transportmedel, lokaler och andra platser under deras kontroll och deras omgivningar
• Inspektion av varor (inbegripet halvfabrikat, råvaror, ingredienser, processhjälpmedel och andra produkter som används för beredning och framställning)
• Inspektion av produkter och processer för rengöring och underhåll samt bekämpningsmedel
• Kontroll av hygienförhållandena i aktörernas lokaler
• Bedömning av förfarandena för god tillverkningssed och god hygienpraxis samt förfaranden som grundar sig på HACCP-principerna (principerna om faroanalys och kritiska styrpunkter)
• Granskning av dokument, spårbarhetsdokumentation och annan dokumentation (inklusive, där så är lämpligt, dokument som åtföljer livsmedel och eventuella ämnen eller material som ankommer till eller lämnar en anläggning)
• Utfrågning av aktörer och deras personal
• Verifiering av mätningar som aktören gjort och andra testresultat
• Provtagning, analys, diagnostik och tester
• Annan verksamhet som är nödvändig för att identifiera fall av bristande efterlevnad

Överföring av tillsynsuppgifter

Livsmedelslagen och förordningen om offentlig kontroll gör det möjligt att överföra eller delegera myndighetsuppgifter såsom inspektioner, undersökningar och utredningar inom livsmedelstillsynen.

Riskbasering

Enligt livsmedelslagen ska kommunens livsmedelstillsynsmyndighet utreda alla matförgiftningsfall, även enskilda fall. Enligt statsrådets förordning 1365/2011 ska utredning av livsmedels- och vattenburna epidemier göras om det handlar om minst två fall. På THL:s webbplats finns anvisningar om när en misstanke om epidemi ska anmälas. En utredningsanmälan ska ändå göras också om små epidemier, där misstanke om epidemi inte har anmälts. Kommunens livsmedelstillsynsmyndighet kan emellertid prioritera användningen av utredningsresurser enligt epidemins storlek, i vilken omfattning förmedlarlivsmedlet har distribuerats och hur farlig alstraren är. Kommunens ovan nämnda befogenheter gäller också Försvarsmakten på motsvarande sätt.

Uppgifterna i registret över matförgiftningsepidemier används bland annat i samband med planeringen av tillsynsverksamheten, till att förebygga nya epidemier och i informationen riktad till konsumenterna.

Nationella tillsynsplaner

Tabell 10.1. Nationella tillsynsplaner som ska göras upp inom området för utredning av matförgiftningsfall och matförgiftningsepidemier, utöver VASU och det gemensamma tillsynsprogrammet för miljö- och hälsoskyddet.

Dokumenterade förfaranden

Anvisningar för utredning, anmälan och rapportering i anslutning till livsmedels- och vattenburna epidemier har publicerats på Livsmedelsverkets och THL:s webbplatser. Grunderna för Försvarsmaktens livsmedelstillsyn och tillhörande arrangemang beskrivs i Huvudstabens norm som gäller verksamhet enligt livsmedelslagen och myndighetstillsyn vid Försvarsmakten (se också VASU del 3 avsnitt 2).

Nyckeltal för resultaten av tillsynen

• Ändamålsenlighet
• Rapporterade livsmedelsburna matförgiftningsepidemier (mål: färre än 1 000 insjuknade)
• Allvarliga fall av listerios hos människor, mål: årlig förekomst under medeltalet för de föregående 5 åren

Tillsynssystemets gränssnitt

• Tillsyn över verksamheten inom primärproduktionen och i livsmedelslokaler

Lagstiftning

Viktig lagstiftning finns samlad på JSM:s webbplats: I-registret och M-registret, i synnerhet paragraferna i livsmedelslagen och hälsoskyddslagen om utredning av matförgiftningar och förebyggande av sjukdomar som sprids med hushållsvatten samt statsrådets förordning om utredning av livsmedels- och vattenburna epidemier.

Styrningsmodell

Utarbetas i anslutning till tillsynssystemet

• Resultatavtal mellan JSM och Livsmedelsverket årligen
• Resultatavtal mellan finansministeriet och regionförvaltningsverken årligen
• Kommunens livsmedelstillsynsmyndighet tillsammans med den kommunala hälsoskyddsmyndigheten fattar beslut om att tillsätta en utredningsarbetsgrupp för utredning av epidemier enligt statsrådets förordning 1365/2011

Speciella samarbetsformer i tillsynssystemet

Kommunens livsmedelstillsynsmyndighet och den kommunala hälsoskyddsmyndigheten ska tillsammans tillsätta en utredningsarbetsgrupp för utredning av epidemier. Livsmedelstillsynsmyndigheterna deltar i arbetet med att utreda matförgiftningsfall och epidemier som orsakats av hushållsvattnet. Livsmedelstillsynsmyndigheten och hälsoskyddsmyndigheten styr och ansvarar för verksamheten på fältet tillsammans. Ovan nämnda skyldigheter gäller också Försvarsmakten på motsvarande sätt.

På nationell nivå håller Livsmedelsverket och THL varje vecka möten för teamet som utreder matförgiftningsepidemier. På mötena samordnas utredningen av riksomfattande matförgiftningsepidemier och bedöms hur starka beläggen är för rapporterade epidemier. Livsmedelsverket har dessutom rätt att delta i det mer omfattande epidemimöte som ordnas varje vecka av THL, där man också behandlar andra epidemier.

Livsmedelsverkets och THL:s laboratorier typbestämmer mikrobstammarna i livsmedel och patienter. När resultaten av stamtypningen jämförs sinsemellan kan uppgifterna användas till att upptäcka och utreda epidemier.

Rapportering

• Antalet anmälningar om misstanke och utredning samt den statistik över matförgiftningsfall som sammanställs utifrån anmälningarna publiceras årligen i rapporten om livsmedelssäkerhet i Finland på Livsmedelsverkets webbplats.
• Livsmedelsverket rapporterar årligen till kommissionen i samband med utfallet av Finlands fleråriga nationella tillsynsplan för livsmedelskedjan om antalet livsmedelsburna epidemier och hur många som insjuknat i dessa.
• En rapport om livsmedels- och vattenburna epidemier i Finland publiceras vart tredje år på Livsmedelsverkets webbplats.
• Livsmedelsverket lämnar årligen information om antalet matförgiftningsepidemier, antalet insjuknade och uppgifter om epidemierna i korthet till EFSA.
• THL rapporterar årligen antalet matförgiftningsepidemier och antalet insjuknade till WHO.

Öppen information om statistik på matförgiftningsepidemier (på finska) finns på Livsmedelsverkets webbplats. På Zoonoscentrets webbplats publiceras allmän information om matförgiftningar samt statistik ur matförgiftningsregistret.

11 Hygienpassystemet

Mål

Målet är att anställda i livsmedelslokaler som utför riskarbete, det vill säga hanterar oförpackade, lättfördärvliga livsmedel, ska ha tillräcklig kompetens i livsmedelshygien. Dessa personer behöver ha ett hygienpass enligt Livsmedelsverkets modell, som de får genom att prestera godkänt i hygienpasstestet. På så sätt säkerställs livsmedelssäkerheten och människors hälsa sätts inte på spel. Aktörer inom livsmedelsbranschen ser till att varje anställd som enligt lagen bör ha hygienpass har ett pass och journalför personalens hygienkompetens. Livsmedelstillsynsmyndigheterna sköter tillsynen över att aktörerna uppfyller sin skyldighet.

Beskrivning av tillsynssystemet och dess beskaffenhet

Hygienpasstestare som godkänts av Livsmedelsverket ordnar hygienpasstest och beviljar hygienpass. Livsmedelsverket godkänner hygienpasstestare så att det finns tillräckligt många testare och Livsmedelsverket kan övervaka deras verksamhet. Ansökan om hygienpasstestare öppnas efter gottfinnande. Livsmedelsverket kan återkalla hygienpasstestarnas godkännande om en testare själv så önskar, om testaren inte varit aktivt verksam på minst tre år eller till följd av övervakning. Hygienpasstestarna ska bedriva verksamhet enligt bestämmelserna, föreskrifterna och anvisningarna om hygienkompetens, och Livsmedelsverket övervakar att så är fallet.

Jord- och skogsbruksministeriet ansvarar för lagstiftningen och resultatstyrningen. Livsmedelsverket planerar, samordnar och styr tillsynen. Livsmedelsverket administrerar, uppdaterar och utvecklar informationssystemet, godkänner och återkallar godkännande av hygienpasstestare samt för register över testare och personer som beviljats hygienpass. Livsmedelsverket övervakar hygienpasstestarnas verksamhet. En hygienpasstestare ordnar hygienpasstest och beviljar hygienpass. Anställda inom livsmedelsbranschen deltar i hygienpasstestet och genomgår testet med godkänt resultat. Företaget säkerställer att anställda vars arbetsuppgifter kräver det har ett hygienpass och för bok över vem som har passet. Livsmedelstillsynsmyndigheterna utför tillsynen över livsmedelslokaler. Informationssystem som kan användas inom tillsynssystemet är Frågebanken och Vati.

Metoder och tekniker för offentlig kontroll som används inom hygienpassystemet

Med tanke på Livsmedelsverkets tillsyn är en aktör en hygienpasstestare och ur andra livsmedelstillsynsmyndigheters synvinkel är han eller hon en aktör inom livsmedelsbranschen. I tillsynssystemet används följande metoder och tekniker, som tas upp i artikel 14 i förordningen om offentlig kontroll:

• Granskning av de kontroller som aktörerna har inrättat och kontrollernas resultat
• Granskning av dokument, spårbarhetsdokumentation och annan dokumentation (inklusive, där så är lämpligt, dokument som åtföljer livsmedel, foder och eventuella ämnen eller material som ankommer till eller lämnar en anläggning)
• Utfrågning av aktörer och deras personal
• Verifiering av mätningar som aktören gjort och andra testresultat
• Revision av aktörer

Överföring av tillsynsuppgifter

Livsmedelsverket kan på ansökan godkänna en person som hygienpasstestare och överföra offentlig makt till testaren. Grunderna för godkännande som hygienpasstestare finns i den nationella livsmedelslagen. Livsmedelsverket fattar ett administrativt beslut som godkännande, som gäller tills vidare. Testarnas ställning kan likställas med en myndighet. En testare har rätt att ordna hygienpasstest och bevilja hygienpass och rätten att använda datasystem som används i hygienpasssystemet.

Riskbasering

Enligt livsmedelslagen hygienpass krävs riskbaserat av personer som utför så kallat riskarbete, det vill säga hanterar oförpackade, lättfördärvliga livsmedel i livsmedelslokalen. Skyldigheten att skaffa hygienpass tillämpas tre månader efter att arbetet inleddes. En aktör inom livsmedelsbranschen har i uppgift att säkerställa att personal som utför riskarbete har hygienpass, och livsmedelsmyndigheterna övervakar aktörens egenkontroll i detta avseende. Livsmedelsverket övervakar hygienpasstestarna och fokuserar övervakningen särskilt på testare vars verksamhet väcker farhågor. Livsmedelsverket upprätthåller och utvecklar hygienpassystemet och säkerställer att systemet fungerar, att det finns förutsättningar att skaffa hygienpass samt att hygienpassen beviljas på rätta grunder.

Dokumenterade förfaranden

Lagstifning och Livsmedelsverkets föreskrift om hygienkompetens

Livsmedelsverkets anvisning om hygienpasstestarens verksamhet

Nyckeltal för resultaten av tillsynen

• Antalet beviljade hygienpass totalt och årligen
• Antalet ordnade hygienpasstest totalt och årligen
• Antalet hygienpasstestare
• Antalet övervakade hygienpasstestare totalt och årligen
• Resultaten av övervakningen av hygienpasstestarna
• Antalet godkända nya hygienpasstestare årligen när ansökan är öppen
• Antalet hygienpasstestare vars rättigheter återkallats årligen (eget önskemål, icke aktiva, på grund av övervakning)

Tillsynssystemets gränssnitt

• Tillsyn över verksamheten inom primärproduktionen och i livsmedelslokaler
• Köttbesiktning

Lagstiftning

• Lagstiftningen finns på JSM:s webbplats

Styrningsmodell

• Livsmedelsverkets beslut om godkännande som beviljats hygienpasstestare, om avslagna beslut och beslut om att återkalla testarens rättigheter.
• Hygienpass som beviljats av hygienpasstestarna och vid behov av Livsmedelsverket
• Livsmedelsverkets beslut om att återkalla hygienpass som beviljats på oriktiga grunder

Speciella samarbetsformer i tillsynssystemet

• Livsmedelsverkets Kundservice hygienpass: telefon, e-post hygieniapassi@ruokavirasto.fi, webbsidan Hygienpass (kunder: konsumenter, aktörer inom livsmedelsbranschen, övervakare, hygienpasstestare) och Pikantti -ekstranet till övervakare..
• Livsmedelsverkets utbildning för hygienpasstestare vid behov
• Livsmedelsverkets informationssystem Frågebanken som är avsett för hygienpasstestare: kontakt mellan Livsmedelsverket och hygienpasstestarna, information till testarna.

Rapportering

• Resultaten av tillsynen publiceras årligen i rapporten om livsmedelssäkerhet i Finland.

12 Program för tillsyn över rester av växtskyddsmedel i livsmedel

Mål

Programmet för tillsyn över rester av växtskyddsmedel genomförs årligen enligt kraven i EU-lagstiftningen och baserat på kommissionens övervakningsförordningar. Syftet är att utöva tillsyn över att rester av förbjudna växtskyddsmedel inte förekommer i livsmedlen och att livsmedlen inte innehåller rester av tillåtna medel i halter som överstiger gränsvärdena som fastställts i lagstiftningen. Inom livsmedelstillsynen tas vid behov också tillsynsprov som grundar sig på misstanke.

Beskrivning av tillsynssystemet och dess beskaffenhet

Jord- och skogsbruksministeriet ansvarar för lagstiftningen och resultatstyrningen. Livsmedelsverket styr tillsynen, gör upp en flerårig nationell provtagningsplan och samordnar provtagningen från inhemska livsmedel. Kommunens tillsynsenheter behandlar och bedömer en anmälan eller ansökan, fattar beslut och registrerar ett företag och dess verksamhet. Kommunens tillsynsenheter utför provtagningen från och tillsynen över inhemska livsmedel samt kontrollerar livsmedel i handeln på den inre marknaden och importerade livsmedel som släppts ut på marknaden. Tullen planerar och verkställer urvalet av prover från livsmedel i handeln på den inre marknaden och importerade livsmedel samt kontrollerar specifika partier i samband med införsel och handel på den inre marknaden. Valvira behandlar och bedömer ansökan, fattar beslut och registrerar företaget och dess verksamhet samt planerar och utför provtagningen från och tillsynen över alkoholdrycker. I tillsynsverksamheten används analystjänster som produceras av Livsmedelsverkets laboratorium och Tullaboratoriet. Företaget gör en anmälan eller ansökan som gäller verksamheten och inger en tulldeklaration för ett importparti. Informationssystem som kan användas inom tillsynssystemet är Vati, tullklareringssystemet, ALLU, stödtillämpningen, Elmo och LIMS.

Metoder och tekniker för offentlig kontroll som används i tillsynssystemet

I tillsynssystemet används följande metoder och tekniker, som tas upp i artikel 14 i förordningen om offentlig kontroll:

• Provtagning, analys, diagnostik och tester

Överföring av tillsynsuppgifter

Inga myndighetsuppgifter har överförts i programmet för tillsyn över rester av växtskyddsmedel.

Riskbasering

Tillsynsprogrammet består av den fleråriga nationella tillsynsplanen samt övervakningsprogrammet för gemenskapen. EU:s årliga tillämpningsförordningar avgör vilka produkter som ska ingå i gemenskapens övervakningsprogram samt antalet prov som varje medlemsland ska ta. Nya produkter väljs ut för övervakning varje år. I den nationella tillsynsplanen betonas produkter som är viktiga med tanke på kosten samt produkter som tidigare har konstaterats bryta mot bestämmelserna. Provtagningen bland inhemska produkter inriktas riskbaserat inom tillsynsenheternas områden med beaktande av gårdarnas arealer och antalet jordbrukare. Tullens tillsyn över rester av växtskyddsmedel är riskbaserad och utförs som stickprov (se VASU del 3 avsnitt 7 för mer information).

Nationella tillsynsplaner

Tabell 12.1. Nationella tillsynsplaner som ska göras upp inom området för tillsynen över rester av växtskyddsmedel, utöver VASU och det gemensamma tillsynsprogrammet för miljö- och hälsoskyddet.

Dokumenterade förfaranden

För att tillsynsprogrammet ska kunna genomföras har provtagningsanvisningar gjorts upp för provtagning av spannmål samt av grönsaker, smör, oljor och barnmat. Livsmedelsverket skickar anvisningarna till kommunernas tillsynsmyndigheter tillsammans med en begäran om provtagning. Tullens interna anvisningar för tillsynen över rester av växtskyddsmedel administreras i Tullens intranät som en del av Tullaboratoriets verksamhetssystem.

Nyckeltal för resultaten av tillsynen

• Ändamålsenlighet: Andel inhemska prov som uppfyller kraven årligen cirka 97–99 %
• Effektivitet: andel tagna prov i relation till planerade prov (mål: antalet prov årligen 90–100 % av det planerade antalet)
• Tullens tillsyn över rester av växtskyddsmedel är en del av resultatmålet för Tullens övervakning av livsmedel och konsumtionsvaror: Andel produktpartier som strider mot kraven (mål 23 %)

Tillsynssystemets gränssnitt

• Tillsyn över verksamheten inom primärproduktionen och i livsmedelslokaler
• Programmet för tillsyn över främmande ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung
• Växtskyddsmedel

Lagstiftning

Viktig lagstiftning som berör tillsynssystemet finns samlad på JSM:s webbplats.

Styrningsmodell

Utarbetas varje år i anslutning till tillsynssystemet

• Resultatavtal mellan JSM och Livsmedelsverket
• Resultatavtal mellan FM och Tullen
• Livsmedelsverkets interna serviceavtal om laboratorietjänster
• Avtal om laboratorietjänster mellan Livsmedelsverket och Tullaboratoriet
• Allmänt avtal om analyser mellan Valvira och Tullaboratoriet

Speciella samarbetsformer i tillsynssystemet

• Arbetsgruppen för övervakare av rester av växtskyddsmedel (1–2 ggr/år)
• Regelbundna utbildningar för kommunala livsmedelsmyndigheter inom nätverket för tillsyn över kontaminanter och rester av växtskyddsmedel (2–3 ggr/år)
• Ömsesidiga revisioner av Livsmedelsverkets och Tullaboratoriets forskningsmetoder och -förfaranden samt rapportering till JSM

Rapportering

• Resultaten av tillsynen publiceras årligen i rapporten om livsmedelssäkerhet i Finland, som publiceras på Livsmedelsverkets webbplats (på finska).
• Sammanfattningen av resultaten är en del av den sammanfattande rapport som ska lämnas till Europeiska kommissionen.
• Resultaten av tillsynen över rester av växtskyddsmedel lämnas årligen till EFSA.

13 Programmet för tillsyn över främmande ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung

Mål

För att trygga konsumenternas säkerhet genomför Europeiska unionens (EU) medlemsländer årligen ett program för tillsyn över främmande ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung (det så kallade nationella programmet för tillsyn över främmande ämnen). Inom ramen för programmet övervakas att förbjudna ämnen inte används i uppfödningen av produktionsdjur och att livsmedlen inte innehåller rester av tillåtna medel, som använts vid medicinsk behandling av djuren, i halter som överstiger gränsvärdena som fastställts i lagstiftningen. Programmet följer dessutom upp förekomsten av främmande ämnen och deras halter i livsmedel. Utifrån resultaten är det också möjligt att bedöma hur väl bestämmelserna om medicinsk behandling av produktionsdjur har följts.

Beskrivning av tillsynssystemet och dess beskaffenhet

EU-kommissionen och EFSA. EU-kommissionen ansvarar för EU-lagstiftningen: krav på program, godkännande av planen och årliga resultat. Jord- och skogsbruksministeriet ansvarar för utvecklingen av den nationella lagstiftningen och resultatstyrningen. Livsmedelsverket planerar, styr och samordnar genomförandet av tillsynsprogrammet, samlar in och utvärderar resultaten samt lämnar resultaten till EU. Regionförvaltningsverkets länsveterinär ansvarar för tillsynen över produktionsenheterna: provtagning från levande djur. Regionförvaltningsverket i Lappland övervakar renslakterier och godkända livsmedelslokaler i anslutning till dessa: provtagning vid slakterier. Livsmedelstillsynsmyndigheten vid den kommunala tillsynsenheten ansvarar för tillsynen över produktionsenheterna eller i godkända livsmedelslokaler: provtagning från livsmedel. Kommunalveterinären ansvarar för tillsynen över produktionsenheterna som föreskrivits av regionförvaltningsverket: provtagning från levande djur. Livsmedelsverkets officiella veterinär ansvarar för kontrollen av slakterier, vilthanteringsanläggningar och godkända livsmedelslokaler i anslutning till dessa: provtagning vid slakterier. Livsmedelsverkets laboratorium analyserar proverna. Informationssystem som kan användas inom tillsynssystemet är kommissionens databas, ELMO, Eläin DM (databas över förflyttningar) och EFSA DWH.

Metoder och tekniker för offentlig kontroll som används i tillsynssystemet

I tillsynssystemet används följande metoder och tekniker, som tas upp i artikel 14 i förordningen om offentlig kontroll:

• Granskning av dokument, spårbarhetsdokumentation och annan dokumentation (inklusive, där så är lämpligt, dokument som åtföljer livsmedel, foder och eventuella ämnen eller material som ankommer till eller lämnar en anläggning).
• Inspektion av utrustning, transportmedel, lokaler och andra platser under deras kontroll och deras omgivningar
• Inspektion av djur och varor (inbegripet halvfabrikat, råvaror, ingredienser, processhjälpmedel och andra produkter som används för beredning och framställning av varor eller för utfodring eller behandling av djur)
• Provtagning, analys, diagnostik och tester
• Annan verksamhet som är nödvändig för att identifiera fall av bristande efterlevnad

Överföring av tillsynsuppgifter

Inga tillsynsuppgifter med anknytning till tillsynsprogrammet har överförts.

Riskbasering

Programmet för tillsyn över främmande ämnen genomförs årligen utifrån de detaljerade kraven i EU:s lagstiftning och programmets målgrupp är producenter av alla livsmedel av animaliskt ursprung.

I programmet för tillsyn över främmande ämnen ska provtagningen inriktas på djur eller livsmedel där sannolikheten att rester förekommer är som störst. Utöver de allmänna principerna finns det separata bestämmelser om principerna för inriktning av tillsynen för programmet. Livsmedelsverket ger anvisningar för inriktning av tillsynen till exempel på gårdar där behovet av medicinsk behandling är stort.

Tillsynen utförs under hela kalenderåret eller genom att prioritera tidpunkter då ett visst livsmedel produceras (till exempel honungsprov tas på hösten). Bestämmelser om tillsynens omfattning (bland annat antal prov/djurgrupp/produktionsmängd) finns, så antalet inspektioner förblir nästan konstant varje år. Det finns också separata bestämmelser om vilka ämnesgrupper som ska undersökas, men analyserna inriktas i första hand på läkemedel som normalt används för djurarten i fråga. Resultaten av tillsynen från året innan beaktas i årsplanen för tillsynen.

Myndigheten är skyldig att vid behov ta ytterligare prov utöver de prov som ingår i programmet för tillsyn över främmande ämnen, om sådana behövs för att utreda en eventuell misstanke om rester av läkemedel.

Alla konstaterade brott mot bestämmelserna utreds officiellt. Regionförvaltningsverket eller en av regionförvaltningsverket utsedd veterinär ansvarar för utredningen, i allmänhet i samarbete med Livsmedelsverket.

Nationella tillsynsplaner

Tabell 13.1. Nationella tillsynsplaner som ska göras upp inom området för programmet för tillsyn över främmande ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung, utöver VASU och det gemensamma tillsynsprogrammet för miljö- och hälsoskyddet.

Dokumenterade förfaranden

Livsmedelsverket skickar provspecifika begäran om provtagning och anvisningar till den myndighet som ansvarar för provtagningen i fråga. Anvisningar för myndigheter har också publicerats i Livsmedelsverkets extranättjänst Pikantti för myndigheter.

 Nyckeltal för resultaten av tillsynen

• Ändamålsenlighet: Andel prov som uppfyller kraven av undersökta prov; mål 100 %.
• Effektivitet: Tillsynsplanens genomförandegrad; mål 100 %.

Tillsynssystemets gränssnitt

• Tillsyn över verksamheten inom primärproduktionen och i livsmedelslokaler
• Köttbesiktning
• Program för tillsyn över rester av växtskyddsmedel i livsmedel
• Tillsyn över medicinsk behandling av djur
• Tvärvillkor

Lagstiftning

Viktig lagstiftning som berör tillsynssystemet finns samlad på Livsmedelsverkets webbplats.

Styrningsmodell

Programmet för tillsyn över främmande ämnen:

• EU-bestämmelserna kräver att programmet genomförs årligen
• Livsmedelsverket ansvarar för genomförandet av programmet med stöd av nationella bestämmelser
• Även andra myndigheters uppgifter med anknytning till tillsynsprogrammet ingår i den nationella lagstiftningen
• I serviceavtalet mellan Livsmedelsverkets tillsyn och laboratorietjänsterna beaktas analyserna av prov som tagits för programmet (n=ca 4 300 st.)

Speciella samarbetsformer i tillsynssystemet

Utöver de gemensamma samordningsformerna mellan myndigheter i livsmedelskedjan hör också bland annat följande till tillsynsmyndigheternas nationella och internationella samarbetsformer inom tillsynen över främmande ämnen:

• EU-kommissionens arbetsgrupper, såsom en arbetsgrupp som ser över rester av främmande ämnen 1–3 ggr/år
• forskningslaboratoriernas regelbundna samarbete med EU:s referenslaboratorier

Rapportering

• Livsmedelsverket sammanställer de provspecifika resultaten av programmet för tillsyn över främmande ämnen och skickar dem årligen till Europeiska kommissionen för godkännande. I praktiken skickas resultaten från Livsmedelsverket direkt till EFSAs databas.
• Resultaten av tillsynen skickas också årligen till Europeiska kommissionen som en del av rapporten om utfallet av den fleråriga nationella tillsynsplanen, som publiceras på Livsmedelsverkets webbplats.
• Resultaten av tillsynen sammanställs årligen i rapporten om livsmedelssäkerhet i Finland, som publiceras på Livsmedelsverkets webbplats (på finska).
• De årliga resultaten kommer att publiceras på Livsmedelsverkets webbplats som öppna data.

Annat

Det så kallade direktivet om främmande ämnen (96/23/EG) med bestämmelser om programmet för tillsyn över främmande ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung upphävdes 14.12.2019, men den offentliga kontrollen fortsätter fram till 14.12.2022 med stöd av övergångsbestämmelserna (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 artikel 150). Direktivet kommer att ersättas med två separata tillsynsprogram på EU-nivå (rester av veterinärmedicinska läkemedel och främmande ämnen) från och med 2023. Programmet för tillsyn över främmande ämnen kommer också att omfatta icke-animaliska livsmedel. Som främmande ämnen betraktas främmande ämnen enligt definitionen i rådets förordning (EEG) nr 315/93.

14 Program för tillsyn och uppföljning av zoonoser

Mål

Syftet med programmen för tillsyn och uppföljning av zoonoser är att producera information om förekomsten av zoonoser i livsmedelskedjan,  för att genomföra effektiva åtgärderna för riskhantering. Informationen används vid bedömningen av risken för zoonoser, för planeringen och inriktningen  av åtgärderna för hantering och styr av tillsyn. De nationella programmen som beskrivs i detta avsnitt genomförs också som en del av övervakningen av djursjukdomar och antibiotikaresistens (se VASU del 4 avsnitt 2 och 5).

Salmonella: Det nationella programmet för salmonellakontroll har som mål att trygga konsumenternas säkerhet genom att hålla förekomsten av salmonella hos produktionsdjur (nöt, svin, fjäderfä) och livsmedel som framställts av dessa så liten som möjligt.

Campylobacter: Programmet för kontroll av campylobacter har som mål att följa upp och minska förekomsten av bakterierna Campylobacter jejuni och Campylobacter coli i finländskt broilerkött.

STEC: STEC-programmets mål är att följa upp förekomsten av STEC-bakterier i slaktnöt kroppar och minska förekomsten av bakterien i nötkött i Finland.

Beskrivning av tillsynssystemet och dess beskaffenhet

Jord- och skogsbruksministeriet ansvarar för lagstiftningen och resultatstyrningen. Livsmedelsverket planerar, samordnar och styr tillsynen. Livsmedelsverket beräknar vid behov det årliga antalet prov per aktör och utför kontroller vid slakterierna och i godkända livsmedelslokaler i anslutning till dessa. Regionförvaltningsverket i Lappland utför kontroller vid renslakterierna och i godkända livsmedelslokaler i anslutning till dessa, om ett renslakteris verksamhet omfattar slakt av djurarter som berörs av tillsynsprogrammet. Regionförvaltningsverket bedömer och styr arbetet med att ordna och utföra den kommunala livsmedelstillsynen. De kommunala tillsynsenheterna sköter inspektionerna på djurhållningsplatser och i godkända livsmedelslokaler. Utsedda officiella laboratorier och Livsmedelsverkets laboratorium analyserar proverna. Företaget inkluderar tillsynsprogrammens provtagning och kontrollåtgärder i planen för egenkontroll samt tar fastställda prov. Informationssystem som kan användas inom tillsynssystemet är Patogenix, ELMO och Vati.

Metoder och tekniker för offentlig kontroll som används i tillsynssystemet

I tillsynssystemet används följande metoder och tekniker, som tas upp i artikel 14 i förordningen om offentlig kontroll:

• Granskning av de kontroller som aktörerna har inrättat och kontrollernas resultat
• Kontroll av hygienförhållandena i aktörernas lokaler
• Granskning av dokument, spårbarhetsdokumentation och annan dokumentation (inklusive, där så är lämpligt, dokument som åtföljer livsmedel, foder och eventuella ämnen eller material som ankommer till eller lämnar en anläggning)
• Utfrågning av aktörer och deras personal
• Verifiering av mätningar som aktören gjort och andra testresultat
• Provtagning, analys, diagnostik och tester

Överföring av tillsynsuppgifter

Inga myndighetsuppgifter har överförts.

Riskbasering

Programmet för kontroll av salmonella: Antalet analyser av salmonellaprov som beräknats för Livsmedelsverkets slakterier grundar sig på slakteriverksamhetens omfattning. Även antalet prov som ska tas i övriga livsmedelslokaler grundar sig på produktionsmängderna. De lymfkörtelprov som ska tas vid slakteriet genom slumpmässigt urval bör vara fördelad jämnt under hela året, medan resten inriktas riskbaserat. Ytstryk-, nackskinns-, kött- och köttskavprov tas slumpmässigt året om. Övervakaren av en livsmedelslokal kontrollerar att programmet för kontroll av salmonella genomförs i samband med den övriga tillsynen. Om ett fynd kan kopplas till en viss djurhållningsplats inriktas tillsynsåtgärder (se Övervakning av djursjukdomar, VASU del 4 avsnitt 2) också på djurhållningsplatsen. 

Programmet för kontroll av campylobacter: Infektioner orsakade av campylobacter förekommer oftast i slaktpartier av broiler och människor i slutet av sommaren, så under tiden 1.6–31.10 ska alla slaktpartier av broiler undersökas för campylobacter. Resten av året analyseras prov enligt den provtagningsplan som Livsmedelsverket har gjort upp, där antalet prov vid varje enskilt slakteri grundar sig på slakteriverksamhetens omfattning. Då tas proven slumpmässigt. Övervakaren av en livsmedelslokal kontrollerar att programmet genomförs i samband med den övriga tillsynen. Om campylobakter konstateras upprepade gånger i slaktpartier från samma djurhållningsplats ska  riskhanteringsåtgärder för att hantera situationen vidtas både i slakteriet och på djurhållningsplatsen. Livsmedelstillsynmyndigheten (eller kommunalveterinären, om kommunen har överfört nödvändig behörighet enligt livsmedelslagen på kommunalveterinären för att utföra en inspektion och ge råd i samband med en inspektion enligt 20 § i förordningen relaterad till salmonellakontrolprogrammet) kontrollerar åtgärderna som vidtagits på djurhållningsplatsen och ger vid behov råd för att avhjälpa de identifierade bristerna.

STEC-uppföljning: Antalet analyser av STEC-prov av slaktkroppar av nötkreatur som Livsmedelsverket anvisar slakterierna grundar sig på slakteriverksamhetens omfattning. Övervakaren av en livsmedelslokal kontrollerar att programmet genomförs i samband med den övriga tillsynen. Livsmedelsverket gör minst vart femte år STEC-övervakningsundersökningar av avföring från slaktnöt, men inga tillsynsåtgärder följer av övervakningsundersökningen eller dess resultat.

Nationella tillsynsplaner

Tabell 14.1. Nationella tillsynsplaner som ska göras upp inom området för programmen för tillsyn och uppföljning av zoonoser, utöver VASU och det gemensamma tillsynsprogrammet för miljö- och hälsoskyddet.

Dokumenterade förfaranden

Vid bedömningen av hur tillsynsprogrammen genomförts kan övervakarna av livsmedelslokaler använda rader i Oiva som är specifika för tillsynsprogrammen. Kontrollanvisningarna har publicerats på  Livsmedelsverkets webbplatsen.

• Anvisningar för laboratorier som analyserar prov för programmet för kontroll av salmonella har publicerats på Livsmedelsverkets webbplats.
• En blankett avsedd för anmälan av resultaten av campylobakterprovtagning har publicerats på Livsmedelsverkets webbplats.
• Anvisningar med anknytning till STEC-uppföljningen är på Livsmedelsverkets webbplats.
• Brev som informerar om provtagningsvolymerna vid varje enskilt slakteri skickas årligen till varje slakteri och till övervakaren av slakteriet för kännedom. Breven publiceras inte.

Nyckeltal för resultaten av tillsynen

• Programmet för kontroll av salmonella har som mål att förekomsten av salmonella på årsnivå ska vara högst 1 % av djurgrupperna som omfattas av programmet och 0,5 % av livsmedelsgrupperna.
• Nyckeltal för Livsmedelsverkets resultatavtal: Förekomst av salmonella hos djur för livsmedelsproduktion under 1 %.

Tillsynssystemets gränssnitt

• Övervakning av djursjukdomar
• Antibiotikaresistens – uppföljning och hantering
• Köttbesiktning
• Tillsyn över verksamheten inom primärproduktionen och i livsmedelslokaler

Lagstiftning

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om zoonoser 316/2021

Styrningsmodell

Utarbetas varje år i anslutning till tillsynssystemet

• Resultatavtal mellan JSM och Livsmedelsverket
• Serviceavtal med Livsmedelsverkets laboratorieverksamheter och riskvärderingsenhet
• Livsmedelsverket skickar brev som informerar om provtagningsvolymerna vid varje enskilt slakteri till ifrågavarande slakteriaktörer och slakteriernas besiktningsveterinärer
• Finlands zoonosstrategi

Speciella samarbetsformer i tillsynssystemet

• Zoonoscentrets styrgrupp

Rapportering

• De godkända laboratorierna rapporterar månatligen tillsynsprogrammens provtagningsvolymer och resultat till Livsmedelsverket.
• Resultaten av tillsynen publiceras årligen i rapporten om livsmedelssäkerhet i Finland, som publiceras på Livsmedelsverkets webbplats (på finska).
• Prov som tagits inom ramen för tillsynsprogrammen och deras resultat rapporteras till EFSA som en del av Finlands zoonosrapporter. Rapporterna från informationen från Finland finns på Zoonoscentrets webbplats.

På Zoonoscentrets webbplats publiceras statistikuppgifter om zoonoser.

15 Tillsyn över ATP-överenskommelsen

Mål

ATP-överenskommelsen är en allmän överenskommelse om internationell transport av lättfördärvliga livsmedel och om specialutrustning för sådan transport. ATP-överenskommelsens mål är att trygga lättfördärvliga livsmedels säkerhet under livsmedelstransporter över gränsen mellan två stater.

Beskrivning av tillsynssystemet och dess beskaffenhet

Jord- och skogsbruksministeriet samt Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för lagstiftningen och resultatstyrningen. Livsmedelsverket planerar, samordnar och styr tillsynen. Livsmedelsverket behandlar ansökan, gör en bedömning av kontrollstationen och dess verksamhet, fattar beslut samt registrerar kontrollstationen och dess verksamhet. Naturresursinstitutet styr kontroll- och testverksamheten samt utvärderar inspektionsrapporten och beviljar ett ATP-intyg. Kontrollstationen gör en ansökan om säsongs- eller typgranskning samt inspekterar och testar transportmedlet. Livsmedelstillsynsmyndigheterna utför tillsynen över transporterna enligt ATP-överenskommelsen. Företaget gör en ansökan om ett ATP-intyg för transportmedlet. Informationssystem som kan användas inom tillsynssystemet är ATP-databasen och Vati.

Metoder och tekniker för offentlig kontroll som används inom tillsynen över ATP-överenskommelsen

I tillsynssystemet används följande metoder och tekniker, som tas upp i artikel 14 i förordningen om offentlig kontroll:

• Granskning av de kontroller som aktörerna har inrättat och kontrollernas resultat
• Inspektion av utrustning, transportmedel, lokaler och andra platser under deras kontroll och deras omgivningar
• Granskning av dokument, spårbarhetsdokumentation och annan dokumentation (inklusive, där så är lämpligt, dokument som åtföljer livsmedel, foder och eventuella ämnen eller material som ankommer till eller lämnar en anläggning)
• Utfrågning av aktörer och deras personal
• Verifiering av mätningar som aktören gjort och andra testresultat
• Provtagning, analys, diagnostik och tester
• Annan verksamhet som är nödvändig för att identifiera fall av bristande efterlevnad

Överföring av tillsynsuppgifter

De test och inspektioner som avses i ATP-överenskommelsen kan utföras av Naturresursinstitutet, men också av besiktningsstationer som utför periodisk besiktning med stöd av förordningen om genomförande av ATP-överenskommelsen 971/2006, om dessa har godkänts för uppgiften av Livsmedelsverket. Ingen beslutande makt har överförts till besiktningsstationerna. Överföringen av myndighetsuppgifter och förutsättningarna för överföringen är inkluderade i beslutet att godkänna besiktningsstationen för uppgiften. Vid inspektionen som företas i samband med godkännandet säkerställer Livsmedelsverket att besiktningsstationen uppfyller kompetenskraven bland annat i fråga om personalens sakkunskap och kvalitetskontrollen.

Riskbasering

Livsmedelsverket övervakar alla besiktningsstationer där man utför periodisk besiktning av transportutrustning för transport enligt ATP-överenskommelsen. Riskerna för livsmedelssäkerheten med anknytning till själva transporterna är små, eftersom transportutrustningens och kylaggregatens funktion kontrolleras regelbundet. Transporterna inspekteras sporadiskt av både kommunens livsmedelstillsynsmyndighet och Tullen.

Nationella tillsynsplaner

Ingen separat tillsynsplan finns, eftersom företagen själva tar initiativet.

Dokumenterade förfaranden

Tillsynsanvisningar för periodisk besiktning och kontroll av ATP-transporter för myndigheter och aktörer har publicerats på Livsmedelsverkets webbplats.

Nyckeltal för resultaten av tillsynen

• Ändamålsenlighet: Andel besiktningsstationer där man utför periodisk besiktning, som uppfyller kraven: mål 100 %
• Effektivitet: Antalet besiktade ATP-transporter följs upp

Tillsynssystemets gränssnitt

• Tillsyn över verksamheten inom primärproduktionen och i livsmedelslokaler

Lagstiftning

Förordning om ikraftträdande av ATP-överenskommelsen

Förordning om genomförande av ATP-överenskommelsen

Styrningsmodell

Tillsynssystemet grundar sig på

• En mellanstatlig konvention (ATP-överenskommelsen)
• Livsmedelsverkets beslut om besiktningsstationsverksamheten

Speciella samarbetsformer i tillsynssystemet

Utöver de gemensamma samordningsformerna mellan myndigheter i livsmedelskedjan hör också följande till tillsynsmyndigheternas nationella samarbetsformer inom ATP-tillsynen:

• Livsmedelsverkets utbildningsdagar för besiktningsstationer där man utför periodisk besiktning (1 gång/år)
• ATP-delegationen/arbetsutskottet (möten 6 ggr/år, utbildningsdag 1 gång/år)

Rapportering

• Livsmedelsverket rapporterar resultaten av tillsynen årligen till FN.
• Resultaten av tillsynen publiceras årligen i rapporten om livsmedelsäkerhet i Finland, som publiceras på Livsmedelsverkets webbplats (på finska). Av rapporten framgår utöver resultaten av tillsynen och slutsatser även bland annat tillsynssystemets omfattning, resurser, de viktigaste förändringarna i verksamhetsförutsättningarna, kommande förändringar och identifierade nya risker.

16 Tillsyn över foder

Mål

Aktörerna inom foderbranschen och fodertillsynen har som mål att säkerställa att verksamheten inom foderbranschen är lagenlig samt att fodret uppfyller kraven och är säkert, så att dess användning inte orsakar fara för människor, djur eller miljön. Fodertillsynen omfattar aktörer genom hela foderkedjan från primärproduktion, import, framställning, export, lagring, handel och transport till användning.

Beskrivning av tillsynssystemet och dess beskaffenhet

Jord- och skogsbruksministeriet ansvarar för lagstiftningen och resultatstyrningen. Livsmedelsverket planerar, samordnar och styr tillsynen. Livsmedelsverket behandlar och bedömer anmälan eller ansökan, fattar beslut och registrerar eller godkänner aktören och dess verksamhet. Livsmedelsverket sköter tillsynen över produkter och anläggningar hos aktörer inom foderbranschen inom hela foderkedjan. Livsmedelsverket utarbetar och lämnar tillsynsanmälan eller -beslut med tillhörande bilagor. Närings-, trafik- och miljöcentralerna sköter produkttillsynen på marknaden samt tillsynen över aktörerna inom primärproduktionen och detaljhandeln enligt Livsmedelsverkets anvisningar. Auktoriserade inspektörer sköter tillsynen över produkter och anläggningar hos aktörer inom foderbranschen inom hela foderkedjan enligt Livsmedelsverkets anvisningar. Tullen sköter tillsynen över import och export av foder i samarbete med Livsmedelsverket. I tillsynsverksamheten används analystjänster som produceras av Livsmedelsverkets laboratorium, laboratoriet vid Institutet för hälsa och välfärd och de utsedda officiella laboratorierna. Företaget gör en anmälan eller ansökan som gäller verksamheten och en förhandsanmälan om importen. Företaget lämnar årligen en rapport om volymerna av foder som företaget har tillverkat, importerat och släppt ut på marknaden samt använt. Företaget får tillsynsanmälan eller -beslutet med tillhörande bilagor. Informationssystem som kan användas inom tillsynssystemet är ELMO och Touko.

Metoder och tekniker för offentlig kontroll som används inom fodertillsynen
I tillsynssystemet används följande metoder och tekniker, som tas upp i artikel 14 i förordningen om offentlig kontroll:

• Granskning av de kontroller som aktörerna har inrättat och kontrollernas resultat
• Inspektion av utrustning, transportmedel, lokaler och andra platser under deras kontroll och deras omgivningar
• Inspektion av produkter som används för utfodring av djur
• Inspektion av produkter och processer för rengöring och underhåll samt bekämpningsmedel
• Inspektion av spårbarhet, märkning, presentation, marknadsföring och relevant förpackningsmaterial (däribland material som är avsedda att komma i kontakt med foder)
• Kontroll av hygienförhållandena i aktörernas lokaler
• Bedömning av förfarandena för god tillverkningssed, god hygienpraxis, god lantbrukssed och förfaranden som grundar sig på HACCP-principerna (principerna om faroanalys och kritiska styrpunkter)
• Granskning av dokument, spårbarhetsdokumentation och annan dokumentation (inklusive, där så är lämpligt, dokument som åtföljer foder och eventuella ämnen eller material som ankommer till eller lämnar en anläggning)
• Utfrågning av aktörer och deras personal
• Verifiering av mätningar som aktören gjort och andra testresultat
• Provtagning och analys
• Revision av aktörer
• Annan verksamhet som är nödvändig för att identifiera fall av bristande efterlevnad

Överföring av tillsynsuppgifter

Livsmedelsverket har överfört, alltså delegerat, vissa tillsynsuppgifter till auktoriserade inspektörer med stöd av 30 § i foderlagen (1263/2020) och artikel 30 i förordningen om offentlig kontroll (EU) 2017/625. Sådana uppgifter är till exempel provtagning av foder i samband med tillverkningen, importen eller lagringen av foder, inspektion av transportutrustning samt till vissa delar också övervakning av aktörerna. Ingen beslutande makt har överförts till de auktoriserade inspektörerna. Livsmedelsverket ingår ett köptjänstavtal med de auktoriserade inspektörerna om inspektion av verksamheten och provtagning vid anläggningar samt auktoriserar dem att utföra uppgifter med stöd av foderlagen. De auktoriserade inspektörerna får handledning i uppgifterna och anvisningar för tillsynen innan de inleder arbetet. Handledningen omfattar en genomgång av tekniken som krävs för provtagningen på fältet. En auktoriserad inspektör som varit verksam en längre tid kan vid behov också få handledning i inspektion av anläggningar. Då ska inspektören delta i 2–4 inspektioner innan han eller hon företar sin första inspektion på egen hand. Livsmedelsverket styr de auktoriserade inspektörernas verksamhet kontinuerligt och ordnar årligen en särskild utbildning för inspektörerna.

Riskbasering

Antalet inspektioner vid företag som omfattas av fodertillsynen har inte fastställts i lagstiftningen. Livsmedelsverket gör årligen upp en riskbaserad plan för inriktningen av inspektionerna vid foderanläggningar. Verksamhetens art beaktas när inspektionerna inriktas: faktorer som höjer risken är till exempel verksamhetens omfattning och komplexitet, tidigare konstaterade fall där produkterna eller verksamheten inte följt bestämmelserna, misstankar om oegentligheter samt egenkontrollen och hur den genomförs. Tillsynen över aktörer inom primärproduktionen i foderbranschen utförs parallellt med övervakningen av tvärvillkoren för fodertillsyn, som hör till kontrollen av stöd. 

I samband med inriktningen av produkttillsynen beaktas inte endast de allmänna principerna utan också bland annat aktuella teman (till exempel ändringar i lagstiftningen, nya analysmetoder), prioriteringen av de viktigaste produktgrupperna samt eventuella särskilda problemprodukter. Även analyserna av proverna inriktas enligt produktgrupp på de viktigaste egenskaperna, såsom hygienen samt skadliga och förbjudna ämnen.

Produkter och anläggningar kontrolleras året om. Riskkriterierna och en allmän beskrivning av temana publiceras i tillsynsplanen och -rapporten samt i anvisningarna för auktoriserade inspektörer (extranättjänsten Pikantti för myndigheter).

Nationella tillsynsplaner

Tabell 16.1. Nationella tillsynsplaner som ska göras upp inom området för fodertillsyn, utöver VASU och det gemensamma tillsynsprogrammet för miljö- och hälsoskyddet.

Dokumenterade förfaranden

Tillsynsanvisningar för myndigheter har publicerats i extranättjänsten Pikantti för myndigheter och anvisningar för aktörer finns på livsmedelsverket.fi. Detaljerade aktörspecifika inspektions- och provtagningsplaner skickas till NTM-centralerna och auktoriserade inspektörer årligen.

Nyckeltal för tillsynens effektivitet och ändamålsenlighet

• Ändamålsenlighet: Andel foderprov som uppfyller kraven är 99 % och det finns ingen salmonella i foder för livsmedelsproducerande djur på marknaden
• Effektivitet: Tillsynsplanernas genomförandegrad: mål 100 %

Tillsynssystemets gränssnitt

• Tillsyn över verksamheten inom primärproduktionen och i livsmedelslokaler
• Tillsyn över animaliska biprodukter
• Villkorlighet
• Tillsyn över genetiskt modifierade organismer och ekologisk produktion
• Tillsyn över främmande ämnen i livsmedel från djur

Lagstiftning

Viktig lagstiftning som berör tillsynssystemet finns samlad på Livsmedelsverkets webbplats.

Styrningsmodell

Utarbetas varje år i anslutning till tillsynssystemet

• Resultatavtal mellan JSM och Livsmedelsverket
• Livsmedelsverkets plan för fodertillsyn
• Livsmedelsverkets verksamhetsplan för NTM-centralerna
• Inspektions- och provtagningsplaner som Livsmedelsverket har gjort upp för NTM-centralerna och auktoriserade inspektörer samt för foderkontroll som Livsmedelsverket gör själv
• Livsmedelsverkets interna serviceavtal gällande laboratorieverksamhet
• Livsmedelsverkets beslut om auktorisering av nya auktoriserade inspektörer

Speciella samarbetsformer i tillsynssystemet

Utöver de gemensamma samordningsformerna mellan myndigheter i livsmedelskedjan hör också följande till tillsynsmyndigheternas nationella och internationella samarbetsformer inom fodertillsynen:

• Livsmedelsverkets utbildning för auktoriserade inspektörer
• Livsmedelsverkets utbildning för NTM-centraler med anknytning till tillsynen över primärproduktionen i foderbranschen och villkorlighet samt marknadskontrollen av aktörer inom foderbranschen
• Möten om fodertillsyn mellan Livsmedelsverket och JSM
• Nordic–Baltic-möten om fodertillsyn
• Tullens begränsningsdag
• Fodertillsynsdag för aktörerna tillsammans med Djurens hälsa rf

Livsmedelverkets fodertillsyn bedriver ett nära samarbete med jord- och skogsbruksministeriet, Tullen, ETT ry och Rehuteollisuusyhdistys.

Rapportering

• Resultaten av tillsynen publiceras årligen i rapporten om fodertillsynen som publiceras på Livsmedelsverkets webbplats. Av rapporten framgår genomförandet av kontrollplanen, kontrollresultat, auditeringar och annan mottagen feedback, kontrollresurser och förändringar av kontroll för det kommande året.
• Detaljerad information om produkttillsynen publiceras årligen i en analysrapport på Livsmedelsverkets webbplats. På webbplatsen publiceras också statistik baserad på de årliga anmälningarna som aktörerna inom foderbranschen lämnat, bland annat om tillverknings- och importvolymerna av foder.
• Rapporteringen av resultaten av fodertillsynen till Europeiska kommissionen är en del av den sammanfattande rapport som ska lämnas till kommissionen.

17 Tillsyn över ekologisk produktion och märkningen av ekologiska produkter

Mål

Syftet med tillsynen över ekologisk produktion, ekologiska produkter och märkningen av dessa är tillförlitlig märkning av produktionssättet, sund konkurrens samt likvärdigt bemötande av aktörer.

Beskrivning av tillsynssystemet och dess beskaffenhet

Jord- och skogsbruksministeriet ansvarar för lagstiftningen och resultatstyrningen av tillsynen över ekologisk produktion. Livsmedelsverket är den nationella centrala myndighet som samordnar, det vill säga planerar, styr och utvecklar, tillsynen över ekologisk produktion på nationell nivå. Livsmedelsverket är också behörig myndighet och kontrollmyndighet. Livsmedelsverket övervakar förpackandet och lagringen av samt partihandeln med jordbruksprodukter, utsäde och plantmaterial, liksom också tillverkningen och lagringen av samt partihandeln med livsmedel och foder.

NTM-centralerna är behöriga myndigheter i fråga om undantagstillstånd som beviljas inom växtproduktionen och djurproduktionen, med undantag av specialtillstånd för användning av vanligt foder, som beviljas av Livsmedelsverket. NTM-centralen är kontrollmyndighet när det gäller primärproduktion av ekologiska jordbruksprodukter samt behandling av jordbruksprodukter på gården, på ett sätt som kan betraktas som tillverkning i liten skala.

Valvira övervakar framställningen, beställningen av framställning, lagringen, och saluföringen av samt partihandeln med ekologiskt producerade alkoholdrycker. Kommunerna övervakar saluföringen av ekologiskt producerade livsmedel i detaljhandeln. Tullen övervakar ekologiskt producerade jordbruksprodukter, livsmedel, foder, alkoholdrycker, utsäde och plantmaterial som importeras från länder utanför EU.

Jord- och skogsbruksministeriet ansvarar för lagstiftningen och resultatstyrningen. Livsmedelsverket planerar, samordnar och styr tillsynen. Livsmedelsverket behandlar och bedömer anmälan eller ansökan, fattar beslut och registrerar företaget och dess verksamhet. Livsmedelsverket sköter tillsynen med anknytning till tillverkningen, utsläppandet på marknaden och exporten. Närings-, trafik- och miljöcentralen behandlar och bedömer anmälan eller ansökan, fattar beslut och registrerar företaget och dess verksamhet samt utövar tillsyn i samband med primärproduktionen. Tullen behandlar och bedömer anmälan, tar ett prov, fattar beslut om ekologiskt producerade partier och sköter tillsynen i samband med handeln på den inre marknaden och exporten. Valvira behandlar och bedömer anmälan eller ansökan, fattar beslut och registrerar företaget och dess verksamhet samt sköter inspektionerna i samband med alkoholtillsynen. Regionförvaltningsverken bedömer och styr hur den kommunala livsmedelstillsynen ordnas och utförs. De kommunala tillsynsenheterna sköter tillsynen över detaljhandeln. I tillsynsverksamheten används analystjänster som produceras av Livsmedelsverkets laboratorium, Tullaboratoriet och de utsedda officiella laboratorierna. Företaget gör en anmälan eller ansökan som gäller verksamheten eller produkten. Informationssystem som kan användas inom tillsynssystemet är TRACES, ELMO, Luova, Touko, Vati, Alkoholnäringsregistret och LIMS.

Uppgifter om kontrollmyndigheterna: myndigheter och deras kodnummer

Tabell 17.1, Myndigheter och deras kodnummer

Överföring av tillsynsuppgifter

Bestämmelser om tillsynsuppgifterna finns i lagen om ekologisk produktion (1330/2021). Behöriga myndigheter överför inte tillsynsuppgifter eller befogenheter, men såväl NTM-centralerna som Livsmedelsverket kan ta hjälp av auktoriserade inspektörer för att sköta inspektioner och provtagning.

Livsmedelsverket säkerställer att inspektörerna har lämpliga kvalifikationer, auktoriserar inspektörer och ingår ett köptjänstavtal med inspektörerna om inspektion av verksamheten och provtagning. Beslut om att använda inspektörer fattas av den behöriga myndigheten.

En person som vill bli inspektör som kontrollerar ekologisk produktion ska uppfylla kvalifikationskraven, som inkluderar bland annat lämplig yrkesutbildning. En auktoriserad inspektör inom primärproduktionen ska dessutom delta i en utbildning i ekologisk produktion, prestera godkänt i en examen om produktionsanvisningar (primärproduktion) samt delta i inspektioner tillsammans med en tutor innan han eller hon gör inspektionsbesök på egen hand. Kvalifikationskraven för auktoriserade inspektörer finns i Livsmedelsverkets dokument med samma namn.

De behöriga myndigheternas tillgängliga resurser

De behöriga myndigheternas verksamhet finansieras med anslag ur statsbudgeten. Resurserna för tillsynen över ekologisk produktion är cirka 52 årsverken, som vid Livsmedelsverket är fördelade på kontors- och laboratoriearbete (12 årsverken), vid NTM-centralerna på kontorsarbete (22 årsverken) och inspektioner (cirka 18 årsverken). Vid behov köper Livsmedelsverket dessutom analystjänster från godkända laboratorier.

Antalet personer som deltar i tillsynen över ekologisk produktion är uppskattningsvis 20 vid Livsmedelsverket, 60 vid NTM-centralerna, 3 vid Valvira, 10 vid Tullen samt 90 inspektörer som utför inspektioner. I tillsynen över ekologisk produktion deltar dessutom personal från kommunerna, med tills vidare finns inga exakta uppgifter om hur dessa personalresurser används. Denna personal ska i alla fall tas i beaktande bland annat i planeringen av utbildningar.

Den totala kostnaden för den avgiftsbelagda verksamheten inom tillsynen över ekologisk produktion är cirka 3 miljoner euro. Med stöd av avgiftsförordningen tar Livsmedelsverket för statens del ut medel som motsvarar tillsynskostnaderna från företagen. Kostnaderna för tillsynsarrangemangen i allmänhet finansieras med statens medel.

Metoder och tekniker för offentlig kontroll som används inom kontrollen av ekologisk produktion

I tillsynssystemet används följande metoder och tekniker, som tas upp i artikel 14 i förordningen om offentlig kontroll:

• Granskning av de kontroller som aktörerna har inrättat och kontrollernas resultat
• Inspektion av utrustning, transportmedel, lokaler och andra platser under deras kontroll och deras omgivningar
• Inspektion av djur och varor (inbegripet halvfabrikat, råvaror, ingredienser, processhjälpmedel och andra produkter som används för beredning och framställning av varor eller för utfodring eller behandling av djur)
• Inspektion av produkter och processer för rengöring och underhåll samt bekämpningsmedel
• Inspektion av spårbarhet, märkning, presentation, marknadsföring och relevant förpackningsmaterial (däribland material som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel)
• Granskning av dokument, spårbarhetsdokumentation och annan dokumentation (inklusive, där så är lämpligt, dokument som åtföljer livsmedel, foder och eventuella ämnen eller material som ankommer till eller lämnar en anläggning)
• Utfrågning av aktörer och deras personal
• Verifiering av mätningar som aktören gjort och andra testresultat
• Provtagning, analys, diagnostik och tester
• Revision av aktörer

Aktörer och riskbasering

Systemet för tillsyn över ekologisk produktion omfattar cirka 5 000 aktörer inom primärproduktionen (inklusive foder). Tillsynen över framställningen av ekologiskt producerade livsmedel omfattar knappt 800 aktörer. En aktör som producerar, framställer, lagrar, importerar, exporterar eller marknadsför ekologiskt producerade produkter, eller har överlåtit någon av dessa uppgifter till en tredje part, ska omfattas av tillsynen över ekologisk produktion. Detaljhandlarna behöver i regel inte anmäla sig till tillsynen över ekologisk produktion, men de bör följa lagstiftningen som berör produktionen.

Aktörer som omfattas av tillsynssystemet genomgår en inspektion av den ekologiska produktionen en gång om året. Dessutom görs sporadiska extra inspektioner hos minst tio procent av aktörerna enligt en riskanalys. Inspektionerna som görs är oanmälda. I riskanalysen beaktas bland annat verksamhetens mångfald och volym, konventionell och ekologisk produktion som bedrivs parallellt samt verksamhetens tillsynshistoria. Till den högre riskklassen bland gårdarna hör djurgårdar och gårdar med mer än tio riskpoäng. Till den högre riskklassen bland livsmedelsaktörerna hör företag med tillverkning, import- och exportverksamhet, aktörer som hanterar stora volymer samt aktörer som året innan fått marknadsföringsförbud eller genomgått förnyad inspektion. Tullens tillsyn över ekoprodukter är riskbaserad och utförs som stickprov (se VASU del 3 avsnitt 7 för mer information).

Nationella tillsynsplaner

Tabell 17.2. Nationella tillsynsplaner som ska göras upp inom tillsynen över ekologisk produktion, utöver VASU och det gemensamma tillsynsprogrammet för miljö- och hälsoskyddet.

Dokumenterade förfaranden

Livsmedelsverkets tillsynsanvisningar för NTM-centralerna och kommunens livsmedelstillsynsmyndigheter har publicerats i extranättjänsten Pikantti. Separata anvisningar har gjorts upp för den tillsyn som omfattas av Livsmedelsverkets behörighet. Tullens interna anvisningar för tillsynen över ekologisk produktion administreras i Tullens intranät som en del av Tullaboratoriets verksamhetssystem.

Nyckeltal för tillsynens effektivitet och ändamålsenlighet

• Ändamålsenlighet: Andel inspektionsobjekt som uppfyller kraven: mål 96 %
• Effektivitet: Tillsynsplanernas genomförandegrad: mål 100 %
• Tullens tillsyn över rester av växtskyddsmedel är en del av resultatmålet för Tullens övervakning av livsmedel och konsumtionsvaror: Andel produktpartier som strider mot kraven (mål 23 %)

Tillsynssystemets gränssnitt

• Tillsyn över verksamheten inom primärproduktionen och i livsmedelslokaler
• Köttbesiktning
• Tillsyn över alkoholdrycker
• Tillsyn över importen av och handeln på EU:s inre marknad med icke-animaliska livsmedel och livsmedelskontaktmaterial från länder utanför EU
• Tillsyn över importen av livsmedel av animaliskt ursprung från länder utanför EU och handeln på EU:s inre marknad
• Programmet för tillsyn över främmande ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung
• Tillsyn över foder
• Tillsyn över gödselfabrikat
• Utsäde
• Växtskydd
• Övervakning av djurens välbefinnande
• Tillsyn över medicinsk behandling av djur
• Tvärvillkor

Lagstiftning

Viktig lagstiftning som berör tillsynssystemet finns samlad på JSM:s webbplats.

Styrningsmodell

Utarbetas varje år i anslutning till tillsynssystemet

• Resultatavtal mellan JSM och Livsmedelsverket
• Livsmedelsverkets verksamhetsplan för NTM-centralerna
• Livsmedelsverkets interna serviceavtal med laboratorieverksamheterna och riskvärderingsenheten
• Resultatavtal mellan FM och Tullen

Speciella samarbetsformer i tillsynssystemet och samordning av verksamheter

Utöver de gemensamma samordningsformerna mellan myndigheter i livsmedelskedjan hör också följande till tillsynsmyndigheternas nationella och internationella samarbetsformer inom tillsynen över ekologisk produktion:

• Livsmedelsverkets obligatoriska utbildning för auktoriserade inspektörer (1 gång/sektor/år)
• Livsmedelsverkets utbildning för provtagare inom tillsynen över ekologisk produktion (1 gång/år)
• Livsmedelsverkets och NTM-centralernas förhandlingsdagar om verkställandet av tillsynen över ekologisk produktion (1 gång/år)
• Livsmedelsverkets och NTM-centralernas virtuella möten om nya villkor för ekologisk produktion, tolkningar och aktuella frågor (12 ggr/år)
• Extranättjänsten Pikanttis sidor om ekologisk produktion
• Livsmedelsverket är medlem utan yttranderätt i EOCC (European Organic Certifiers Council)
• Nordic–Baltic-möten (1 gång/år)
• Deltar i kommissionens ständiga kommitté och arbetsgruppens möten om tillsyn och rapportering av tillsyn

Rapportering

• Resultaten av tillsynen publiceras årligen i rapporten om tillsyn över ekologisk produktion, som publiceras på Livsmedelsverkets webbplats. Av rapporten framgår utöver resultaten av tillsynen och slutsatser även bland annat tillsynssystemets omfattning, resurser, de viktigaste förändringarna i verksamhetsförutsättningarna, kommande förändringar i lagstiftningen, identifierade nya risker
• Notifiering om partier som inte uppfyller kraven i Europeiska kommissionens system OFIS vid behov
• Notifiering om partier med specialtillstånd i OFIS vid behov
• tillstånd att använda konventionella produktionsinsatser i ekologisk produktion (tillstånd för förökningsmaterial, foder och ingredienser)
• definition av långsamväxande broilerstammar
• färgning av påskägg
• Uppgifterna i förordningen om ekologisk produktion 889/2019 (bilaga XIII) gällande antalet inspektionstillfällen, resultaten av tillsynen, åtgärderna samt handlednings- och utvärderingsbesök i revisionssyfte rapporteras till Europeiska kommissionen i årsrapporten i systemet OFIS.
• Naturresursinstitutet rapporterar Eurostat-uppgifter om antalet aktörer och produktionsvolymen till kommissionen en gång om året delvis utifrån Livsmedelsverkets uppgifter.
• Sammanfattningen av resultaten är en del av den sammanfattande rapport som ska lämnas till Europeiska kommissionen årligen.

18 Användning och märkning av skyddade ursprungsbeteckningar, skyddade geografiska beteckningar och garanterade traditionella specialiteter

VASU omfattar tillsynen inom alla branscher som regleras av förordningen om offentlig kontroll. Tillsynen över användning och märkning av skyddade ursprungsbeteckningar, skyddade geografiska beteckningar och garanterade traditionella specialiteter utförs som en del av livsmedelstillsynen och tillsynen över alkoholdrycker (se VASU del 3 avsnitt 2 och 5). Tillsynsanvisningar för namnskyddade livsmedel finns i Oiva-anvisningarna.

19 Kontrollprogrammet för främmande ämnen i livsmedel

Mål

Kontrollprogrammet för främmande ämnen i livsmedel genomförs årligen utifrån krav i EU-lagstiftningen. Programmet kontrollerar förekomsten av främmande ämnen i livsmedel och att livsmedel inte innehåller främmande ämnen som överskrider de gränsvärden som fastställs i lagstiftningen. Kontrollprogrammet omfattar inhemsk livsmedelsproduktion, livsmedel som importeras från andra medlemsstater och livsmedel som förs in på EU:s marknad.

Beskrivning av tillsynssystemet och dess beskaffenhet

Europeiska kommissionen ansvarar för EU-lagstiftningen och bedömer tillsynsplanen. EFSA ska göra en vetenskaplig riskbedömning på grundval av de insamlade uppgifterna. Jord- och skogsbruksministeriet ansvarar nationellt för lagstiftningen och resultatstyrningen. Livsmedelsverket planerar, styr och samordnar genomförandet av tillsynsprogrammet för inhemska livsmedel och livsmedel av animaliskt ursprung som importeras från länder utanför EU, sammanställer tillsynsplanen och sänder den till Europeiska kommissionen, sammanställer resultaten och sänder dem till EFSA. Regionförvaltningsverket i Lappland övervakar renslakterier och godkända livsmedelslokaler i anslutning till dem. De kommunala tillsynsenheterna ska, med undantag för prover från slakterier, utföra provtagning och tillsyn av inhemska livsmedel och importerade livsmedel som släpps ut på marknaden. Livsmedelsverkets tjänsteveterinärer ansvarar för tillsynen och utför provtagning i slakterier, vilthanteringsanläggningar och godkända livsmedelslokaler i anslutning till dem. Tullen planerar och genomför provurval för handel inom unionen och importerade livsmedel samt partispecifik tillsyn av livsmedel av icke-animaliskt ursprung. Valvira planerar och genomför provtagning och tillsyn av alkoholdrycker. Livsmedelsprover analyseras av Livsmedelsverkets laboratorium, Tullaboratoriet samt eventuella underleverantörslaboratorier. Informationssystem som kan användas inom tillsynssystemet är kommissionens databas, ELMO, LIMS och EFSA DWH.

Metoder och tekniker för kontroll som används i tillsynssystemet

Tillsynssystemet använder följande metoder och tekniker som anges i artikel 14 i förordningen om offentlig kontroll:

• Provtagning, analys, diagnostik, tester.

Om det visar sig att proverna inte överensstämmer med bestämmelserna ska dessutom vid behov:

• Granskning av relevanta handlingar, spårbarhetsinformation och annat material (inklusive vid behov handlingar som åtföljer livsmedel, foder och ämnen eller material som kommer till eller lämnar anläggningen).
• Inspektion av anläggningar, transportmedel, lokaler och andra platser under tillsyn av aktörer och av deras omgivning
• Utvärdering av förfaranden för god tillverkningssed, god hygienpraxis och god jordbrukssed samt förfaranden som bygger på principerna för riskanalys och kritiska styrpunkter (Hazard Analysis Critical control Points, HACCP).
• Inspektion av djur och varor (inklusive halvfabrikat, råvaror, ingredienser, tillverkning och andra produkter som används vid tillverkning och produktion av varor eller vid utfodring eller skötsel av djur)
• Annan verksamhet som är nödvändig för att upptäcka fall av bristande efterlevnad av bestämmelser.

Överföring av tillsynsuppgifter

Myndighetsuppgifter i anslutning till kontrollprogrammet har inte överförts.

Riskbasering

Kontrollprogrammet för främmande ämnen genomförs årligen på basis av detaljerade krav i EU-lagstiftningen.

Medlemsstaterna ska beakta alla främmande ämnen och grupper av nyttigheter för vilka det i lagstiftningen har fastställts maximihalter eller andra gränsvärden som baserar sig på bestämmelser. Vid inriktningen av tillsynen ska särskilt observerade avvikelser från kraven, tillgången till lämpliga laboratoriemetoder och analytiska standarder, eventuella risker för konsumenterna i fråga om intag av främmande ämnen samt förbrukningsuppgifter beaktas.

Vid urvalet av provtagningsobjekt eftersträvas ett representativt urval oberoende av storleken hos aktören i livsmedelsbranschen. Dessutom beaktas bland annat tidigare bristande överensstämmelse med kraven samt brister i tillämpningen av riskbedömningen och systemet med kritiska styrpunkter. Vid provtagning ska upprepad provtagning från en enskild aktör i livsmedelsbranschen undvikas.

Tillsynen sker under hela kalenderåret eller med betoning på de tidpunkter då ett visst livsmedel produceras (till exempel provtagning av honung görs på hösten). När det gäller livsmedel av animaliskt ursprung finns det närmare bestämmelser om tillsynens omfattning (bland annat provtagningsmängder/livsmedel av animaliskt ursprung/produktionsmängder), vilket innebär att provtagningsmängderna och de främmande ämnen som undersöks förblir relativt likartade varje år. När det gäller livsmedel av icke-animaliskt ursprung har det fastställts ett minsta antal prov per år för medlemsstaterna, men medlemsstaterna kan besluta vilka främmande ämnen och livsmedel som ska undersökas. Resultaten från föregående år beaktas i årsplanen.

Inom Tullen är tillsynen av främmande ämnen riskbaserad och stickprovsbaserad. Tillsynen beskrivs närmare i avsnittet kontroll av import av livsmedel och livsmedelskontaktmaterial av icke-animaliskt ursprung från länder utanför EU och kontroll av handeln inom EU (se VASU del 3, avsnitt 7).

Den tillsyn av import av livsmedel av animaliskt ursprung från länder utanför EU som Livsmedelsverkets veterinära gränskontroll ansvarar för sker per parti. Tillsynen beskrivs närmare i punkten Införselkontroll: livsmedel av animaliskt ursprung, djur, könsceller och biprodukter (se VASU del 4, avsnitt 7).

Valvira planerar och genomför tillsyn över alkoholdrycker också i fråga om främmande ämnen. Tillsynen beskrivs närmare i avsnittet tillsyn över alkoholdrycker (se VASU del 4, avsnitt 5).

Nationella tillsynsplaner

Tabell 19.1. Utöver VASU och det gemensamma tillsynsprogrammet för miljö- och hälsoskyddet utarbetas nationella tillsynsplaner inom området för kontrollprogrammet för främmande ämnen i livsmedel.

Dokumenterade förfaranden

Livsmedelsverket skickar provspecifika begäran om provtagning och anvisningar till den myndighet som ansvarar för provtagningen i fråga. Anvisningar för myndigheter har också publicerats i Livsmedelsverkets extranättjänst Pikantti för myndigheter. De interna anvisningar som hänför sig till Tullens kontroll av främmande ämnen upprätthålls på Tullens interna webbplats och som en del av tullaboratoriets verksamhetssystem.

Nyckeltal för resultaten av tillsynen

• Ändamålsenlighet: Andel prov som uppfyller kraven av undersökta prov; mål 97–99 %.
• Effektivitet: Tillsynsplanens genomförandegrad; mål 100 %.
• Tullens tillsyn av främmande ämnen är en del av resultatmålet för Tullens tillsyn av livsmedel och konsumtionsvaror: andel produktpartier som inte överensstämmer med kraven (mål 23 %)

Tillsynssystemets gränssnitt

• Tillsynen över verksamheten inom primärproduktionen och i livsmedelslokaler
• Köttbesiktning
• Kontrollprogram för rester av veterinärmedicinska läkemedel
• Kontrollprogram för bekämpningsmedelsrester (dvs. rester av växtskyddsmedel) i livsmedel

Lagstiftning

Den centrala lagstiftningen om tillsynssystemet finns samlad på JSM:s webbplats.

Styrningsmodell

Utarbetas varje år i anslutning till tillsynssystemet:

• Resultatavtal mellan JSM och Livsmedelsverket
• Resultatavtal mellan FM och Tullen
• Livsmedelsverkets interna serviceavtal om laboratorietjänster
• Avtal om laboratorietjänster mellan Livsmedelsverket och Tullaboratoriet
• Allmänt avtal om analyser mellan Valvira och Tullaboratoriet

Speciella samarbetsformer i tillsynssystemet

Utöver de gemensamma samordningsformerna mellan myndigheterna i livsmedelskedjan är de nationella och internationella samarbetsformerna mellan tillsynsmyndigheterna för kontroll av främmande ämnen bland annat följande:

• EU-kommissionens arbetsgrupper för främmande ämnen (1–2 ggr/år)
• Regelbundet samarbete mellan nationella referenslaboratorier och EU:s referenslaboratorium samt med andra nationella referenslaboratorier och officiella kontrollaboratorier.
• Regelbundna utbildningar för kommunala livsmedelstillsynsmyndigheter inom nätverket för tillsyn över främmande ämnen och bekämpningsmedelsrester (2–3 ggr/år)

Rapportering

• Resultaten av tillsynen sammanställs årligen i rapporten Livsmedelssäkerheten i Finland, som publiceras på Livsmedelsverkets webbplats.
• Resultaten av tillsynen skickas också årligen till Europeiska kommissionen som en del av rapporten om genomförandet av den fleråriga nationella kontrollplanen.  Rapporten publiceras på Livsmedelsverkets webbplats.
• Resultaten av tillsynen av främmande ämnen ska årligen överlämnas till EFSA.

20 Uppdateringar

23.11.2022: Uppdaterats lagstiftningen på avsnitt 16 och andra mindre förtydliganden på samma avsnitt.

24.11.2022: Uppdaterats punkt "Rapportering" på avsnitt 10.

25.11.2022: Uppdaterats avsnitt 11.

19.12.2022: uppdaterade punkt 3 om överföring av uppgifter, lade till andra uppgifter behandling av anmälningar och ansökningar enligt förordningen om återvunnen plast (EU) 1616/2022 och uppdaterade webblänkar.

28.12.2022: Uppdaterats avsnitt 14.

3.1.2023: Lagt till nytt avsnitt 19. Kontrollprogrammet för främmande ämnen i livsmedel.