Del 4: Djurens hälsa och välfärd

1 Inledning

Det här är Del 4 av den Fleråriga nationella tillsynsplanen för livsmedelskedjan. I följande avsnitt beskrivs systemen för tillsyn över djurens hälsa och välfärd. Gemensamma förfaranden för tillsyn, såsom kontinuerlig förbättring, beskrivs i del 1 av VASU. Denna del kompletteras av en bilaga enligt kraven i veterinärvårdslagen: det riksomfattande programmet för tillsyn över djurens hälsa och välfärd och veterinärtjänsterna (EHO).

Tillsynen över djurens hälsa och välfärd har som mål att förebygga och bekämpa smittsamma djursjukdomar och att upprätthålla en hög nivå på djurens hälsa, förbättra djurens välbefinnande samt skydda människor för sjukdomar som smittar från djur till människor, antibiotikaresistens och skadliga ämnen. Tillsynen över veterinärvården omfattar djursjukdomar, djurens välbefinnande, medicinsk behandling av djur, märkning och registrering av djur, animaliska biprodukter, handel på den inre marknaden och import från tredje land.

2 Övervakning av djursjukdomar

Mål

Övervakningen av djursjukdomar har som mål att förebygga och minska sjukdomar och infektioner som kan överföras från ett djur till ett annat eller till människor (djursjukdom), i syfte att främja djurens hälsa, skydda människornas hälsa, garantera livsmedelssäkerheten och säkerställa förutsättningarna för husdjursuppfödning. Med övervakning av djursjukdomar avses tillsyn över att lagen om djursjukdomar och de föreskrifter som utfärdats på grundval av lagen följs.

Beskrivning av tillsynssystemet och dess beskaffenhet

Bild 2.1. Frivillig och obligatorisk hälsoövervakning, inklusive salmonellakontroll. Frivillig och obligatorisk hälsoövervakning enligt 8 § och 9 § i lagen om djursjukdomar (441/2013) beskrivs i EHO.

Bild 2.2. Programmen för uppföljning och övervakning av djursjukdomar har publicerats (på finska) på Livsmedelsverkets webbplats.

Bild 2.3. Hanteringen av fall av djursjukdomar beskrivs i EHO.

Metoder och tekniker för offentlig kontroll som används i tillsynssystemet

I tillsynssystemet används följande metoder och tekniker, som tas upp i artikel 14 i förordningen om offentlig kontroll:

• Granskning av de kontroller som aktörerna har inrättat och kontrollernas resultat
• Inspektion av djur och varor (inbegripet halvfabrikat, råvaror, ingredienser, processhjälpmedel och andra produkter som används för beredning och framställning av varor eller för utfodring eller behandling av djur)
• Kontroll av hygienförhållandena i aktörernas lokaler
• Granskning av dokument, spårbarhetsdokumentation och annan dokumentation (inklusive, där så är lämpligt, dokument som åtföljer livsmedel, foder och eventuella ämnen eller material som ankommer till eller lämnar en djurhållningsplats eller anläggning)
• Utfrågning av aktörer och deras personal
• Verifiering av mätningar som aktören gjort och andra testresultat
• Provtagning, analys, diagnostik och tester
• Annan verksamhet som är nödvändig för att identifiera fall av bristande efterlevnad.

Överföring av tillsynsuppgifter

Lagen om djursjukdomar gör det möjligt att överföra övervakningen av djursjukdomar med anknytning till inspektioner, undersökningar och provtagning på djurhållningsplatserna till auktoriserade inspektörer. Livsmedelsverket ingår ett köptjänstavtal med auktoriserade inspektörer om inspektioner, undersökningar och provtagning på djurhållningsplatserna.

Riskbasering

På djurhållningsplatser som omfattas av hälsoövervakning enligt 8 § och 9 § i lagen om djursjukdomar (441/2013) företas inspektioner enligt kraven i lagstiftningen. Verksamhetens karaktär och risker har beaktats i lagstiftningen.

Enligt 18 § i lagen om djursjukdomar ska Livsmedelsverket utarbeta en plan för övervakningen av djurs allmänna hälsotillstånd och förekomsten av djursjukdomar. Prov tas inom ramen för lagstadgade tillsyns- och uppföljningsprogram, inom gränserna för uppföljningsprogram och -projekt enligt Livsmedelsverkets beslut, samt i samband med import, export och misstankar om djursjukdomsfall. En del av provtagningarna inriktas baserat på risk, enligt anvisningar från Livsmedelsverket eller regionförvaltningsverket.

Övervakningen av djursjukdomar utförs alltid i samband med veterinärens kundbesök. Enligt lagen om djursjukdomar är varje veterinär skyldig att anmäla misstankar om eller förekomsten av vissa djursjukdomar i sin region till den officiella veterinären. Även en aktör som är ansvarig för djur eller en annan person som deltar i till exempel transport eller slakt av djur är skyldig att anmäla misstankar om djursjukdomar till den officiella veterinären. I fall av misstankar om djursjukdomar som enligt lagen ska bekämpas måste tillsynsmyndigheten utan dröjsmål undersöka djuret och ta de prover på djuret som behövs.

Nationella tillsynsplaner

Tabell 2.1. Nationella tillsynsplaner som ska göras upp för övervakningen av djursjukdomar.

Dokumenterade förfaranden

Tillsynsanvisningar för myndigheter och aktörer har publicerats på Livsmedelsverkets webbplats och för myndigheter i Livsmedelsverkets extranättjänst Pikantti.

Nyckeltal för resultaten av tillsynen

Indikatorer för inverkan på samhället med anknytning till övervakningen av djursjukdomar inom Livsmedelsverkets verksamhetsområde:

• Farliga djursjukdomar eller djursjukdomar som lätt sprider sig (st.), mål 0 st.
• Förekomst av salmonella (%) hos djur inom livsmedelsproduktionen, mål under 1 %
• Utförda inspektioner inom ramen för den obligatoriska hälsoövervakningen, mål 100 %
• Resultatavtalet mellan regionförvaltningsverken och de styrande ministerierna för 2020 och indikatorer för detta.

Tillsynens gränssnitt

• Program för tillsyn och uppföljning av zoonoser
• Övervakning av märkning och registrering av djur
• Tillsyn över animaliska biprodukter
• Tillsyn över handeln på den inre marknaden med levande djur och könsceller
• Införselkontroll; livsmedel av animaliskt ursprung, djur, könsceller och biprodukter
• Beviljande av officiella hälsointyg för export utanför EU och exporttillsynssystemen
• Tvärvillkor
• Köttbesiktning
• Tillsyn över importen av livsmedel av animaliskt ursprung från länder utanför EU och handeln på EU:s inre marknad
• Beviljande av officiella hälsointyg för export utanför EU och exporttillsynssystemen
• Utredning av fall av matförgiftning och epidemier av matförgiftningsepidemier
• Tillsyn över foder.

Lagstiftning

Viktig lagstiftning som berör tillsynssystemet (lagen om djursjukdomar 441/2013 och underordnade rättsakter) finns samlad på JSM:s webbplats. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 (den s.k. djurhälsolagen) ska tillämpas från och med 21.4.2021. I och med reformen blev det nödvändigt att uppdatera också vår nationella lag om djursjukdomar och underordnade rättsakter samt lagen om ett system för identifiering av djur. Även dessa nya lagar ska tillämpas från och med 21.4.2021. Vid tidpunkten för uppgörandet av VASU är en del av kommissionens delegerade förordningar under djurhälsolagen samt den nationella lagen om djursjukdomar och underordnade rättsakter fortfarande på utkaststadiet.

Styrningsmodell

Utarbetas varje år i anslutning till tillsynssystemet

• Resultatavtal mellan JSM och Livsmedelsverket
• Resultatavtal mellan regionförvaltningsverken och de styrande ministerierna
• Regionförvaltningsverkens tillsynsplan
• Kommunernas tillsynsplan
• Serviceavtal med Livsmedelsverkets laboratorieverksamheter och riskvärderingsenhet
• Beslut om auktorisering för auktoriserade inspektörer.

Speciella samarbetsformer i tillsynssystemet

Utöver de gemensamma samordningsformerna mellan myndigheter i livsmedelskedjan hör också följande till tillsynsmyndigheternas nationella och internationella samarbetsformer inom övervakningen av djursjukdomar:

• extranättjänsten för myndigheter Pikantti
• Livsmedelsverkets direkta anvisningar till regionförvaltningsverken i frågor som berör övervakningen av djursjukdomar
• Livsmedelsverkets beredskapsutbildning för beredskapsveterinärer och regionförvaltningsverken (1 gång/år)
• Livsmedelsverkets kursdag för regionförvaltningsverken (länsveterinärerna som sköter beredskapsärenden) (1 gång/år)
• Livsmedelsverkets kursdag för veterinärer i ämnet Aktuellt om smittsamma djursjukdomar och medicinsk behandling (1 gång/år)
• Livsmedelsverket–regionförvaltningsverken förhandlingsdagar (2 ggr/år)
• Möten mellan Livsmedelsverket, JSM, Tullen och Gränsbevakningsväsendet (4 ggr/år)
• Möten mellan Livsmedelsverket och JSM (4 ggr/år)
• Möte mellan Livsmedelsverket och Finlands viltcentral angående uppföljningen av vilda djur (1 gång/år)
• Möte för arbetsgrupp mot vildsvin mellan Livsmedelsverket, JSM och Finlands viltcentral (+ andra aktörer) (1–2 ggr/år)
• Livsmedelsverket, NTM-centralen, Naturresursinstitutet – grupp för underhåll av vattenbruksregistret (4 ggr/år)
• Livsmedelsverket, JSM, Helsingfors universitet, Finlands viltcentral, representanter för näringslivet – möten för expertgrupper för djursjukdomar som lätt sprider sig (1 gång/år)
• Livsmedelsverkets webbmöten flera gånger per år (s.k. ad hoc-möten som behandlar ett visst ämne) med regionförvaltningsverken.
• Det utökade teamet för tillsyn över köttbranschen (12 ggr/år), horisontell arbetsgrupp mellan Livsmedelsverkets enheter (övervakning av slakterier)
• Nordic-Baltic Veterinary Contingency Group (2–3 ggr/år).

Nära intressentgruppssamarbete med representanter för branscherna pågår också ständigt inom området för övervakning av och beredskap för djursjukdomar.

Rapportering

• Resultaten av tillsynen publiceras årligen i rapporten om tillsynen över djurens hälsa, som publiceras på Livsmedelsverkets webbplats. Av rapporten framgår utöver resultaten av tillsynen och slutsatser även bland annat tillsynssystemets omfattning, resurser, de viktigaste förändringarna i verksamhetsförutsättningarna, kommande förändringar i lagstiftningen och identifierade nya risker med mera.
• Sammanfattningen av resultaten är en del av den sammanfattande rapport som ska lämnas till Europeiska kommissionen.
• Årsrapporten om djursjukdomar i Finland publiceras (på finska) på Livsmedelsverkets webbplats.
• Uppgifter om tillsynen över zoonoser baserade på prov som tagits inom ramen för tillsynsprogrammet rapporteras årligen till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA), som publicerar en landsspecifik sammanfattning årligen. Rapporterna publiceras på Zoonoscentrets webbplats.

Annat

Beredskap för hotande spridning av djursjukdomar som sprider sig lätt är en viktig del av tillsynen över djurens hälsa och övervakningen av djursjukdomar. För att kunna upptäcka sjukdomsfall i ett tidigt skede, snabbt sätta in åtgärder för att kontrollera spridningen och snabbt få tillgång till nödvändiga resurser krävs omsorgsfull planering på förhand, anskaffningar, aktiv spridning av information, utbildning av aktörerna och praktiska övningar. Beredskapen för djursjukdomar beskrivs närmare i EHO.

3 Övervakning av märkning och registrering av djur

Mål

Syftet med övervakningen av märkning och registrering av djur är att säkerställa spårbarheten hos djur och livsmedel av animaliskt ursprung från produktionskedjans början till dess slut. Om en djursjukdom bryter ut är spårbarheten också väsentlig, för att djur som sannolikt har smittats ska kunna spåras och avskiljas från andra djur på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.

Beskrivning av tillsynssystemet och dess beskaffenhet

Bild 3.1 Övervakning av märkning och registrering av djur.

Metoder och tekniker för offentlig kontroll som används i tillsynssystemet

I tillsynssystemet används följande metoder och tekniker, som tas upp i artikel 14 i förordningen om offentlig kontroll:

• Inspektion av djur och varor (inbegripet halvfabrikat, råvaror, ingredienser, processhjälpmedel och andra produkter som används för beredning och framställning av varor eller för utfodring eller behandling av djur)
• Inspektion av spårbarhet, märkning, presentation, marknadsföring och relevant förpackningsmaterial (däribland material som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel)
• Granskning av dokument, spårbarhetsdokumentation och annan dokumentation (inklusive, där så är lämpligt, dokument som åtföljer livsmedel, foder och eventuella ämnen eller material som ankommer till eller lämnar en anläggning)
• Utfrågning av aktörer och deras personal
• Övrig verksamhet som är nödvändig för att identifiera fall av bristande efterlevnad.

Överföring av tillsynsuppgifter

Inga myndighetsuppgifter har överförts i systemet för övervakning av märkning och registrering av djur.

Riskbasering

Enligt kraven i lagstiftningen ska minst tre procent av alla djurhållningsplatser som har nötkreatur, får och getter samt svin kontrolleras årligen. Gällande får och getter krävs ytterligare att minst fem procent av djurbeståndet omfattas av övervakningen. Definitionerna av riskbaserade stickprov fastställs av Livsmedelsverket och de har dokumenterats i Livsmedelsverkets intranät Pikantti (inte offentligt).

Som riskfaktorer används huvudsakligen uppgifter som tagits ur registren för respektive djurarter och som pekar på eventuella försummelser av bestämmelserna om märkning och registrering av djur.

Övervakningens riskbasering beskrivs i Livsmedelsverkets nationella sektorbundna rapport om övervakningen av märkning och registrering av djur, PDF (på finska).

Inga stickprov görs för andra djurarters del för att kontrollera om kraven gällande märkning och registrering uppfylls. Uppfyllandet av kraven kontrolleras i stället i samband med övrig tillsyn och utifrån misstankar.

Nationella tillsynsplaner

Tabell 3.1. Nationella tillsynsplaner som ska göras upp inom området för övervakning av märkning och registrering av djur.

Dokumenterade förfaranden

Tillsynsanvisningar för myndigheter och handböcker för aktörerna har publicerats på Livsmedelsverkets webbplats:

Anvisningar för myndigheter angående övervakningen av märkning och registrering av djur,

Anvisningar för aktörer angående märkning och registrering av nötkreatur,

Anvisningar för aktörer angående märkning och registrering av får och getter,

Anvisningar för aktörer angående märkning och registrering av svin, Anvisningar för kontroll av identitetshandling för hästdjur som ska slaktas (på finska) samt för myndigheter i Livsmedelsverkets extranättjänst Pikantti.

Nyckeltal för resultaten av tillsynen

Som strategiskt mål för effektivitetsindikatorerna i fråga om märkning och registrering av djur har ställts upp att andelen gårdar som följer bestämmelserna för den grundläggande tillsynen med anknytning märkning och registrering ska vara minst 65 %.

• Ändamålsenlighet: Andel inspektionsobjekt som uppfyller kraven: mål 65 %
• Effektivitet: Tillsynsplanernas genomförandegrad: mål 100 %.

Tillsynssystemets gränssnitt

• Tvärvillkor (märkning och registrering av djur)
• Övervakning av djursjukdomar
• Övervakning av djurens välbefinnande
• Programmet för tillsyn över främmande ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung
• Köttbesiktning
• Tillsyn över handeln på EU:s inre marknad.

Lagstiftning

Viktig lagstiftning som berör tillsynssystemet finns samlad på JSM:s webbplats.

Styrningsmodell

Utarbetas varje år i anslutning till tillsynssystemet

• Resultatavtal mellan JSM och Livsmedelsverket
• Resultatavtal mellan regionförvaltningsverken och de styrande ministerierna
• Livsmedelsverkets verksamhetsplan för NTM-centralerna.

Speciella samarbetsformer i tillsynssystemet

Tillsynsmyndigheternas nationella och internationella samarbetsformer inom övervakningen av märkning och registrering av djur är:

• Livsmedelsverkets webbmöten med NTM-centralerna (4 ggr/år)
• Livsmedelsverkets samarbetsmöten för tillsynsmyndigheter tillsammans med NTM-centralerna (1 gång/år)
• Livsmedelsverkets förhandlingsdagar med regionförvaltningsverkens länsveterinärer (2 ggr/år)
• Möten mellan JSM, EKY och Livsmedelsverket (2 ggr/år)
• Det utökade teamet för tillsyn över köttbranschen (12 ggr/år), horisontell arbetsgrupp mellan Livsmedelsverkets enheter (övervakning av slakterier)
• Puimuri – styrningssystem för kundkontakter, som partner/kunder kan använda till att skicka frågor till Livsmedelsverket
• BTSF-utbildningar
• Flera styr- och arbetsgrupper som tillsatts för en viss tid eller tills vidare med anknytning till projekt eller lagreformer som berör identifiering av djur. Utöver myndigheterna ingår också intressentgrupper. Dessutom möten med intressentgrupper, där även andra myndigheter deltar.

Rapportering

• Resultaten av tillsynen publiceras årligen i rapporten om övervakningen av märkning och registrering av djur, som publiceras på Livsmedelsverkets webbplats. Av rapporten framgår utöver resultaten av tillsynen och slutsatser även tillsynssystemets omfattning, resurser, de viktigaste förändringarna i verksamhetsförutsättningarna, kommande förändringar i lagstiftningen samt förebyggande och korrigerande åtgärder, som för sin del syftar till att säkerställa att aktörerna uppfyller kraven i lagstiftningen.
• Sammanfattningen av resultaten är en del av den sammanfattande rapport som ska lämnas till Europeiska kommissionen.

4 Tillsyn över medicinsk behandling av djur

Mål

Syftet med tillsynen är att säkerställa kontrollerad användning av läkemedel i enlighet med lagstiftningen. Användningen av läkemedel får inte orsaka fara för människor, djur eller miljön.

Beskrivning av tillsynssystemet och dess beskaffenhet

Tillsynen över medicinsk behandling av djur består av tillsyn över produktionsenheter och veterinärer. År 2019 fanns det 32 000 gårdar med produktionsdjur i Finland (nötkreatur, svin, fjäderfä, häst, vattenbruk, får och getter). Det finns knappt 3 000 legitimerade veterinärer i Finland.

Tillsynssystemet för medicinsk behandling:

JSM

• Lagstiftning och resultatstyrning.

Livsmedelsverkets uppgifter

• Planering, utveckling, handledning och rapportering med anknytning till den riksomfattande tillsynen över medicinsk behandling av djur. Något informationssystem är ännu inte tillgängligt.
• Ett flerårigt, riksomfattande tillsynsprogram för övervakning av läkemedel och andra ämnen som är avsedda för behandling av djur samt av produkter och utrustning som används inom veterinärmedicinen. Programmet omfattar även övervakning av ordineringen av läkemedel enligt 10 § i lagen om utövning av veterinäryrket.
• Tillsynsprojekt med anknytning till säkerställandet av kontrollerad användning av läkemedel
• Fortsatta åtgärder för tillsynen över fall som berör veterinärer, överförda från regionförvaltningsverket.

Regionförvaltningsverkens uppgifter

• Tillsyn över veterinärerna i regionen.
  Punkter som ska utredas i samband med inspektioner av veterinärer är bland annat anskaffning av läkemedel samt överlåtelse och ordinering av läkemedel till djurens ägare eller innehavare. Veterinärernas journalföring och patientregister kontrolleras också. Dessutom får veterinärerna en skriftlig begäran om förtydligande i enskilda ärenden.
• Tillsyn över produktionsenheterna i regionen. Regionförvaltningsverket kan också ålägga kommunalveterinären att kontrollera en produktionsenhet.
  Vid produktionsenheterna omfattar inspektionerna journalföringen över vilka läkemedel enhetens produktionsdjur har fått samt identifieringen av djuren under den medicinska behandlingen och karenstiden för läkemedlet. Dessutom inspekteras vilka läkemedel som finns vid enheten samt anvisningarna för korrekt förvaring och förstöring av läkemedlen.

I tillsynssystemet används följande metoder och tekniker, som tas upp i artikel 14 i förordningen om offentlig kontroll:

• Inspektion av utrustning, transportmedel, lokaler och andra platser under deras kontroll och deras omgivningar:
  (tillsyn över produktionsenheter, tillsyn över veterinärer)
• Inspektion av djur och varor (inbegripet halvfabrikat, råvaror, ingredienser, processhjälpmedel och andra produkter som används för beredning och framställning av varor eller för utfodring eller behandling av djur):
  (tillsyn över produktionsenheter)
• Inspektion av spårbarhet, märkning, presentation, marknadsföring och relevant förpackningsmaterial (däribland material som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel):
  (tillsyn över produktionsenheter)
• Granskning av dokument, spårbarhetsdokumentation och annan dokumentation (inklusive, där så är lämpligt, dokument som åtföljer livsmedel, foder och eventuella ämnen eller material som ankommer till eller lämnar en anläggning):
  (tillsyn över produktionsenheter, tillsyn över veterinärer)
• Utfrågning av aktörer och deras personal:
  (tillsyn över produktionsenheter, tillsyn över veterinärer).

Överföring av tillsynsuppgifter

Inga myndighetsuppgifter överförs.

Riskbasering

Riskbaseringen för tillsynen över produktionsenheter och veterinärer beskrivs i EHO. Produktionsenheter kontrolleras också slumpmässigt.

Nationella tillsynsplaner

Tabell 4.1. Nationella tillsynsplaner som ska göras upp för övervakningen av medicinsk behandling.

Dokumenterade förfaranden

Blanketter och anvisningar för tillsynen har publicerats i extranättjänsten Pikantti för myndigheter (djur > medicinsk behandling av djur).

Nyckeltal för resultaten av tillsynen

• Antal inspektioner totalt (veterinärer, produktionsenheter)
• Andel nötkreaturs- och svingårdar som inspekterats i samband med tillsynen över produktionsenheter
• Brister som observerats i samband med tillsynen över produktionsenheter (% av inspekterade gårdar).

Tillsynssystemets gränssnitt

• Programmet för tillsyn över främmande ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung
• Tvärvillkor
• Kontroll och uppföljning av antibiotikaresistens
• Tillsyn över den verksamhet som utövarna av veterinäryrket bedriver.

Lagstiftning

Viktig lagstiftning som berör tillsynssystemet finns samlad på jord- och skogsbruksministeriets webbplats.

Styrningsmodell

Utarbetas varje år med anknytning till tillsynssystemet

• Resultatavtal mellan JSM och Livsmedelsverket
• Resultatavtal mellan regionförvaltningsverken och de styrande ministerierna
• Regionförvaltningsverkens tillsynsplaner

Speciella samarbetsformer i tillsynssystemet

Utöver Livsmedelsverkets och regionförvaltningsverkets förhandlingsdagar som ordnas två gånger om året

• Livsmedelsverkets webbmöten med länsveterinärer som sköter övervakningen av medicinsk behandling 1–2 gånger om året
• Regionförvaltningsverkets och Livsmedelsverkets förhandlingsdagar
• Livsmedelsverkets direkta rådgivning till tillsynsmän och svar på förfrågningar i frågor med anknytning till tolkning av lagstiftningen
• Möte för veterinärtjänstemän 2–4 gånger om året (JSM, Fimea, Livsmedelsverket)
• Möte för europeiska tillsynsmyndigheter 2 gånger om året (HMA-WGEO)

Rapportering

Resultaten publiceras årligen i rapporten om tillsynen över medicinsk behandling.

5 Kontroll och uppföljning av antibiotikaresistens

Mål

Kontrollen av bakteriers antibiotikaresistens (tidigare term antimikrobiell resistens) hänför sig till både djurens hälsa och livsmedelssäkerheten. Med hjälp av kontrollerad användning av läkemedel bromsas utvecklingen av resistenta bakterier upp och på sätt förblir effekten av de läkemedel som behövs i medicinsk behandling av djur så hög som möjligt. Samtidigt minskas risken för att resistenta bakterier ska överföras från djur till människor, antingen direkt eller indirekt, till exempel via livsmedel. Effekten av de vidtagna åtgärderna bedöms genom systematiskt följa situationen beträffande bakterieresistensen samt användningen och försäljningen av läkemedel. Resistenta bakterier kan komma till vårt land med djur och livsmedel. Uppföljningen upptäcker också nya hot.

Beskrivning och beskaffenhet

Kontrollerad användning av läkemedel

• JSM: lagstiftning och resultatstyrning:
  Den kontrollerade användningen av antimikrobiella läkemedel styrs av lagstiftningen som berör medicinsk behandling av djur, och tillsynen hör i detta hänseende samman med tillsynen över medicinsk behandling av djur.
• Livsmedelsverket styr veterinärernas användning av antimikrobiella läkemedel med stöd av användningsrekommendationerna för antimikrobiella läkemedel. JSM har dessutom finansierat utarbetandet av en handbok för veterinärer, Hygienguide för verksamhet på veterinärmottagningar. Handboken har publicerats på finska och engelska. Den kontrollerade användningen av läkemedel stöds med utbildning, rådgivning och handledning.

För att bekämpa zoonotisk resistens krävs samarbete med experter inom hälso- och sjukvården för människor. Målen för perioden 2017–2021 finns samlade i det nationella handlingsprogrammet mot antimikrobiell resistens (AMR-NAP).

Programmet FINRES-Vet

Systematisk uppföljning av konsumtionssiffrorna för antibiotika (försäljningsdata) och resistensen har gjorts sedan 2002 (FINRES-Vet).

1. Uppföljning av användningen, grundar sig på försäljningsdata

Mängden såld antibiotika har följts sedan 1995 i Finland. Uppföljningen grundar sig tills vidare på mängden sålda läkemedel.

• SHM: lagstiftning och resultatstyrning
• Fimea: insamling av försäljningsdata från läkemedelsgrossister, analys och rapportering av uppgifterna. För att jämföra de använda mängderna med djurens beräknade biomassa samlas uppgifter om antalet djur in från Naturresursinstitutets databas och antalet sällskapsdjur från Statistikcentralen och Finlands Hippos.
• Livsmedelsverket: statistik över antimikrobiella fodertillsatser (i det närmaste koccidiostatika).

1. I Finland har antibiotikaresistensen hos de viktigaste produktionsdjuren följts inom ramen för programmet FINRES-Vet sedan 2002.

• JSM: lagstiftning och resultatstyrning
• Livsmedelsverket: Planering, antalet prov och stickprov, analys av resultaten, rapportering på nationell och internationell nivå i anslutning till EU:s resistensuppföljningsprogram och den nationella uppföljningen.

Bakteriestammar för resistensuppföljningen fås från olika källor.

• Från prov från nötkreatur, svin och fjäderfä ur det nationella programmet för kontroll av salmonella
• Från prov inom egenkontrollen hos aktörer i livsmedelsbranschen (salmonella)
• Från prov ur tarmen eller avföringsprov som tas vid slakterier (indikatorbakterier från friska djur, campylobakterier, ESBL/AmpC/CPE E. Coli-stammar)
• Från livsmedel i detaljhandeln (ESBL/AmpC/CPE E. Coli-stammar)
• Från sjukdomsalstrare hos olika produktionsdjurarter i kliniska utredningar av sjukdomsorsaken
• Från MRSA- och AmpC/ESBL-stammar eller prov där dessa stammar har konstaterats, som lämnats av ett godkänt laboratorium som avses i lagen om djursjukdomar, för Livsmedelsverkets fortsatta undersökningar.
• Annat provmaterial som fastställts på nationell nivå.

Uppgifter om prov och forskningsresultat sparas i laboratorie- och tillsynsdatasystemet Elmo.

Undersökningar av sjukdomsalstrare hos sällskapsdjur görs i laboratoriet för klinisk mikrobiologi vid veterinärmedicinska fakulteten. Sammanfattningar lämnas till Livsmedelsverket för rapportering.

Metoder och teknik som används:

• Provtagning, analys, diagnostik och tester
  (resistensuppföljning)
• Revision av aktörer
  (resistensuppföljning).

Överföring av tillsynsuppgifter

Inga myndighetsuppgifter överförs.

Riskbasering

Inom resistensuppföljningen omfattas zoonotiska bakterier (salmonella, campylobakterier) samt indikatorbakterier av EU:s harmoniserade uppföljning. Medlemsländerna ska också kontrollera både produktionsdjur och färskt kött som samlats in i detaljhandeln för E. Coli-bakterier som producerar betalaktamaser med utvidgat spektrum (inkl. karbapenemaser). Riskbaserat kan man göra utredningsprojekt utifrån provmaterial som fastställts med nationella beslut (t.ex. MRSA och ESBL hos pälsdjur).

Nationella planer

Tabell 5.1. Nationella tillsynsplaner som ska göras upp.

Dokumenterade förfaranden

• Anvisningar för provtagning (publiceras inte)
• Lagstiftningens krav på de metoder som används
• Laboratoriets anvisningar i Livsmedelsverkets intranättjänst.

Nyckeltal för resultaten av tillsynen

Indikatorer som används i programmet FINRES-Vet.

Tillsynssystemets gränssnitt

• Tillsyn över medicinsk behandling av djur
• Tillsyn över djurens hälsa
• Program för tillsyn och uppföljning av zoonoser.

Lagstiftning

• Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/99/EG av den 17 november 2003 om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen, om ändring av rådets beslut 90/424/EEG och om upphävande av rådets direktiv 92/117/EEG (zoonosdirektivet)
• Kommissionens genomförandebeslut från 2020 om tillsyn över och rapportering av AMR
• Statsrådets förordning om Zoonoscentret 1166/2006.

Styrningsmodell

Den harmoniserade uppföljningen styrs av EU. Behoven av uppföljning på nationell nivå fastställs årligen som en del av Zoonoscentrets verksamhet. Utarbetas varje år med anknytning till tillsynssystemet

• Resultatavtal mellan JSM och Livsmedelsverket
• Zoonoscentrets styrgrupp (strategiska riktlinjer)
• Serviceavtal med Livsmedelsverkets laboratorieverksamheter och riskvärderingsenhet
• Livsmedelsverkets samarbetsavtal med laboratoriet för klinisk mikrobiologi vid Helsingfors universitets veterinärmedicinska fakultet om resistensuppföljningen av patogener hos sällskapsdjur
• Livsmedelsverkets samarbetsavtal med Fimea om insamlingen av uppgifter om användningen av antimikrobiella läkemedel och antalet djur inom ramen för programmet FINRES-Vet.

Speciella samarbetsformer

• Substansmöten (LÄTSI) som ordnas en gång i månaden för experter vid Livsmedelsverkets linje för livsmedelskedjan samt laboratorie- och forskningslinjen
• Ständiga arbetsgruppen för antimikrobiella läkemedel (PMT)
• Nationell expertgrupp för bekämpning av antimikrobiell resistens (MTKA)
• Nätverket av EU:s referenslaboratorier
• NMDD-nätverket.

Rapportering

Resultaten av resistensuppföljningen rapporteras till EFSA som en del av Finlands zoonosrapporter.

På Zoonoscentrets webbplats publiceras också en sammanfattning av resistenssituationen.

Uppgifter om användningen av antibiotika och resultat av resistensuppföljningen publiceras årligen i FINRES-Vet-rapporten.

Fimea rapporterar de använda mängderna på basis av försäljningsdata till EMA (ESVAC).

6 Tillsyn över handeln på den inre marknaden med levande djur och könsceller

Mål

Syftet med tillsynen över handeln på den inre marknaden med levande djur, könsceller och embryon är att förhindra spridningen av djursjukdomar när levande djur, könsceller och embryon förflyttas från andra medlemsstater i EU till Finland och från Finland till andra medlemsstater. 

Beskrivning av tillsynssystemet och dess beskaffenhet

Bild 6.1. System för tillsyn över handeln på den inre marknaden med levande djur och könsceller i samband med förflyttningar av levande djur, könsceller eller embryon mellan EU:s medlemsstater.

Bild 6.2. Processen för godkännande av en inrättning som kräver godkännande för utförsel på den inre marknaden.

Metoder och tekniker för offentlig kontroll som används i tillsynssystemet:

I tillsynssystemet används följande metoder och tekniker, som tas upp i artikel 14 i förordningen om offentlig kontroll:

• Inspektion av djur och varor
• Inspektion av spårbarhet, märkning och relevant förpackningsmaterial
• Granskning av dokument, spårbarhetsdokumentation och annan dokumentation
• Provtagning, analys, diagnostik och tester
• Annan verksamhet som är nödvändig för att identifiera fall av bristande efterlevnad.

Riskbasering

Tillsynssystemets riskbasering beskrivs i EHO. För vissa djurarter finns dessutom Livsmedelsverkets separata kontrollanvisningar för veterinärer i extranättjänsten Pikantti för myndigheter. 

Nationella tillsynsplaner

Tabell 6.1. Nationella tillsynsplaner som ska göras upp för tillsynen över handeln på den inre marknaden med levande djur och könsceller.

Dokumenterade förfaranden

Anvisningar med anknytning till tillsynen över handeln på den inre marknaden med levande djur, könsceller och embryon för myndigheter och aktörer har publicerats på Livsmedelsverkets webbplats samt i extranättjänsten Pikantti för myndigheter.

Tillsynssystemets gränssnitt

• Övervakning av djurens välbefinnande
• Övervakning av märkning och registrering av djur
• Övervakning av djursjukdomar
• Tillsyn över animaliska biprodukter
• Införselkontroll; livsmedel av animaliskt ursprung, djur, könsceller och biprodukter
• Beviljande av officiella hälsointyg för export utanför EU och exporttillsynssystemen
• Tvärvillkor.

Lagstiftning

Viktig lagstiftning som berör tillsynssystemet finns samlad på JSM:s webbplats.

Styrningsmodell

Utarbetas varje år i anslutning till tillsynssystemet

• Resultatavtal mellan JSM och Livsmedelsverket
• Resultatavtal mellan regionförvaltningsverken och de styrande ministerierna
• Regionförvaltningsverkens tillsynsplaner.

Speciella samarbetsformer i tillsynssystemet

• Regionförvaltningsverkets och Livsmedelsverkets förhandlingsdagar
• Utbildningar för läns- och kommunalveterinärer
• Möten mellan Livsmedelsverket, JSM och ETT ry angående handeln på den inre marknaden med levande djur och könsceller
• Kommissionens expertgrupper
• Livsmedelsverkets direkta rådgivning och svar på förfrågningar i frågor med anknytning till tillsynen över handeln på den inre marknaden med levande djur och könsceller.

Rapportering

• Resultaten av tillsynen publiceras årligen i rapporten om tillsynen över handeln på den inre marknaden med levande djur och könsceller, som publiceras på Livsmedelsverkets webbplats.
• Sammanfattningen av resultaten är en del av den sammanfattande rapport som ska lämnas till Europeiska kommissionen.
• Resultaten av tillsynen över införseln från den inre marknaden rapporteras i systemet Traces. 

7 Införselkontroll; livsmedel av animaliskt ursprung, djur, könsceller och biprodukter

Mål

Syftet med införselkontrollen av djur, könsceller samt livsmedel av animaliskt ursprung och animaliska biprodukter är att säkerställa att de djur och produkter som omfattas av kontrollen och som importeras från tredje länder uppfyller kraven samt att inga djursjukdomar eller zoonoser sprider sig i Finland med importpartierna som ska kontrolleras och att de importerade partierna inte utgör särskilda risker för konsumenterna eller risk för spridning av djursjukdomar.

Beskrivning av tillsynssystemet och dess beskaffenhet

Livsmedelsverkets veterinära gränskontroll och sektionen för handeln på den inre marknaden ansvarar för införselkontrollen av djur, könsceller samt livsmedel av animaliskt ursprung och animaliska biprodukter på gränskontrollstationerna. Alla partier kontrolleras och Livsmedelsverkets gränsveterinär tar nödvändiga prov på gränskontrollstationerna i samband med införseln. Gränskontrollerna utförs i enlighet med unionens lagstiftning på en gränskontrollstation som godkänts av kommissionen. I Finland finns det tre gränskontrollstationer som godkänts för kontroll av förpackade produkter av animaliskt ursprung. Två av dessa har också godkänts för levande djur. Gränskontrollstationerna i fråga finns i Nordsjö hamn i Helsingfors, på Helsingfors-Vanda flygplats och på Vaalimaa landsväg. På Helsingfors-Vanda flygplats och Vaalimaa landsväg kontrolleras också djur. Kontrollerna görs under gränskontrollstationernas öppettider, som publiceras på Livsmedelsverkets webbplats. En beskrivning av tillsynssystemet finns i det riksomfattande programmet för tillsyn över veterinärvården (EHO) 2015–2021 s. 33–35.

Bild 7.1. Tillsynssystemet för införselkontroll i samband med införsel från tredje länder: livsmedel av animaliskt ursprung, djur, könsceller och biprodukter.

Bild 7.2. Förflyttning av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte från tredje länder.

Metoder och tekniker för offentlig kontroll som används i tillsynssystemet:

I tillsynssystemet används följande metoder och tekniker, som tas upp i artikel 14 i förordningen om offentlig kontroll:

• Inspektion av utrustning, transportmedel, lokaler och andra platser under deras kontroll och deras omgivningar
• Inspektion av djur och varor (inbegripet halvfabrikat, råvaror, ingredienser, processhjälpmedel och andra produkter som används för beredning och framställning av varor eller för utfodring eller behandling av djur)
• Inspektion av produkter och processer för rengöring och underhåll samt bekämpningsmedel
• Inspektion av spårbarhet, märkning, presentation, marknadsföring och relevant förpackningsmaterial (däribland material som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel)
• Kontroll av hygienförhållandena i aktörernas lokaler
• Granskning av dokument, spårbarhetsdokumentation och annan dokumentation (inklusive, där så är lämpligt, dokument som åtföljer livsmedel, foder och eventuella ämnen eller material som ankommer till eller lämnar en anläggning)
• Verifiering av mätningar som aktören gjort och andra testresultat
• Provtagning, analys, diagnostik och tester
• Annan verksamhet som är nödvändig för att identifiera fall av bristande efterlevnad.

Överföring av tillsynsuppgifter

Inga myndighetsuppgifter överförs. Livsmedelsverket kan auktorisera veterinärer som officiella veterinärer, så att de kan företa införselkontroller vid gränskontrollstationerna efter kontorstid eller när Livsmedelsverkets personal har förhinder.

Riskbasering

På djur och animaliska produkter som förs in från länder utanför Europeiska unionen i kommersiellt syfte företas inspektioner enligt kraven i lagstiftningen till 100 procent. För varje gränskontrollstation görs årligen upp en plan för provtagning på det sätt som unionens lagstiftning kräver. Planen för provtagning grundar sig på en uppskattning av importvolymerna på basis av tidigare år, larm som getts i varningssystemet RASFF samt villkoren i lagstiftningen. Utöver detta kan prov också tas på basis av misstanke, det vill säga om det finns anledning att misstänka att ett parti inte uppfyller kraven i lagstiftningen eller ifall partiet omfattas av förstärkt kontroll. 

Nationella tillsynsplaner

Tabell 7.1. Nationella tillsynsplaner som ska göras upp inom tillsynssystemets område för införselkontroll; livsmedel av animaliskt ursprung, djur, könsceller och biprodukter.

Dokumenterade förfaranden

De interna anvisningarna med anknytning till införselkontrollen för djur, könsceller samt livsmedel av animaliskt ursprung och animaliska biprodukter upprätthålls i Livsmedelsverkets dokumenthanteringssystem Virta. Anvisningarna för aktörer finns på Livsmedelsverkets webbplats.

Nyckeltal för resultaten av tillsynen

• Ändamålsenlighet: Andel importpartier som uppfyller kraven: mål över 95 %. 

Tillsynssystemets gränssnitt

• Övervakning av djursjukdomar
• Tillsyn över animaliska biprodukter
• Tillsyn över handeln på den inre marknaden med levande djur och könsceller
• Tillsyn över ekologisk produktion och märkningen av ekologiska produkter
• Tillsyn över importen av och handeln på EU:s inre marknad med icke-animaliska livsmedelskontaktmaterial från länder utanför EU
• Program för tillsyn över rester av växtskyddsmedel i livsmedel
• Programmet för tillsyn över främmande ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung
• Övervakning av djurens välbefinnande
• Övervakning av märkning och registrering av djur
• Beviljande av officiella hälsointyg för export utanför EU och exporttillsynssystemen
• Tillsyn över foder
• Tvärvillkor.

Lagstiftning

Viktig lagstiftning som berör tillsynssystemet finns samlad på JSM:s webbplats.

Styrningsmodell

Utarbetas varje år i anslutning till tillsynssystemet

• Resultatavtal mellan JSM och Livsmedelsverket
• Serviceavtal med Livsmedelsverkets laboratorieverksamheter och riskvärderingsenhet. 

Speciella samarbetsformer i tillsynssystemet

Den veterinära gränskontrollen deltar i följande av tillsynsmyndigheternas nationella och internationella samarbetsformer:

• Expert group on veterinary import controls legislation (2 ggr/år)
• Kursdagar för gränsveterinärer (2 ggr/år)
• Livsmedelsverket, Tullen, JSM: Arbetsgrupp för införselkontroll (6 ggr/år)
• Livsmedelsverket, Tullen, Polisen, Skattemyndigheterna, Åklagaren: Samarbetsnätverk mot olagliga sällskapsdjur (1 gång/år)
• JSM, Livsmedelsverket, Tullen, Gränsbevakningsväsendet: ASF-samarbetsgrupp (4 ggr/år)
• JSM, EKY, Livsmedelsverket: Möten angående djursjukdomar (4 ggr/år)
• Regionförvaltningsverkets och Livsmedelsverkets förhandlingsdagar (2 ggr/år)
• Kemirateamet (10 ggr/år).

Rapportering

• Resultaten av tillsynen publiceras årligen i rapporten om veterinär gränskontroll, som publiceras på Livsmedelsverkets webbplats. Av rapporten framgår utöver resultaten av tillsynen och slutsatser även bland annat tillsynssystemets omfattning, resurser, de viktigaste förändringarna i verksamhetsförutsättningarna, kommande förändringar i lagstiftningen och identifierade nya risker med mera.
• Resultaten av införselkontrollen rapporteras i systemet TRACES. 

8 Övervakning av djurens välbefinnande

Mål

Med övervakning av djurens välbefinnande avses tillsyn över att djurskyddslagen, avlivningsförordningen, lagen om transport av djur och djurtransportförordningen samt föreskrifter som utfärdats på grundval av dess följs. Syftet med tillsynen är att säkerställa att djuren sköts, behandlas, används eller transporteras i enlighet med bestämmelserna. 

Beskrivning av tillsynssystemet och dess beskaffenhet

Bild 8.1. Systemet för övervakning av djurens välbefinnande.

Metoder och tekniker för offentlig kontroll som används i systemet för övervakning av djurens välbefinnande

I tillsynssystemet används följande metoder och tekniker, som tas upp i artikel 14 i förordningen om offentlig kontroll:

• Granskning av de kontroller som aktörerna har inrättat och kontrollernas resultat
• Inspektion av utrustning, transportmedel, lokaler och andra platser under deras kontroll och deras omgivningar
• Inspektion av djur och varor (inbegripet halvfabrikat, råvaror, ingredienser, processhjälpmedel och andra produkter som används för beredning och framställning av varor eller för utfodring eller behandling av djur)
• Bedömning av förfarandena för god tillverkningssed, god hygienpraxis, god lantbrukssed och förfaranden som grundar sig på HACCP-principerna (principerna om faroanalys och kritiska styrpunkter)
• Granskning av dokument, spårbarhetsdokumentation och annan dokumentation (inklusive, där så är lämpligt, dokument som åtföljer livsmedel, foder och eventuella ämnen eller material som ankommer till eller lämnar en anläggning)
• Utfrågning av aktörer och deras personal
• Verifiering av mätningar som aktören gjort och andra testresultat
• Revision av aktörer
• Övrig verksamhet som är nödvändig för att identifiera fall av bristande efterlevnad.

Överföring av tillsynsuppgifter

Livsmedelsverket har skriftligt utsett även andra veterinärer än medlemmar av verkets egen personal till officiella veterinärer för utförselkontroll av levande djur vid platser för utresa.

Riskbasering

Livsmedelsverket väljer årligen ut ett representativt antal gårdar med produktionsdjur som övervakas. Kontrollerna av djurens välbefinnande på de utvalda gårdarna är till största delen riskbaserade. Totalt cirka 75 procent av gårdarna med produktionsdjur väljs ut baserat på risk och 25 procent genom slumpmässigt urval. På så sätt säkerställs att kontrollerna inriktas också på gårdar som inte direkt berörs av de riskparametrar som använts. Riskbaseringen med anknytning till övervakningen av djurens välbefinnande utvecklas hela tiden, så de riskfaktorer som visat sig vara mest effektiva kan användas i framtiden. Närmare definitioner gällande urvalen av gårdar finns i Livsmedelsverkets intranät Pikantti (inte offentligt). Produktionsenheter kontrolleras också på basis av misstankar.

I syfte att säkerställa djurskyddssituationen i slakterierna är målet att en omfattande dokumenterad djurskyddsinspektion som omfattar alla funktioner företas utöver den dagliga tillsynen vid varje slakteri minst en gång om året. Mer inriktade inspektioner företas vid behov.

Kontrollernas riskbasering beskrivs i den nationella sektorbundna rapporten om övervakning av djurens välbefinnande PDF (på finska).

Nationella tillsynsplaner

Tabell 8.1. Nationella tillsynsplaner som ska göras upp inom området för övervakning av djurens välbefinnande.

Dokumenterade förfaranden

Tillsynsanvisningar för myndigheter och aktörer har publicerats på Livsmedelsverkets webbplats

samt i extranättjänsten Pikantti för myndigheter. Blanketter och anvisningar för djurskyddsinspektioner som ska företas vid slakterier finns dessutom samlade på webbplatsen i Pikantti med information om Livsmedelsverkets enhet för köttkontroll.

Nyckeltal för resultaten av tillsynen

• Ändamålsenlighet: Andel inspektionsobjekt som uppfyller kraven vid kontroll av utvalda gårdar: mål 85 %. Andel inspektionsobjekt som uppfyller kraven vid inspektioner av kommersiella djurtransporter: mål 90 %
• Effektivitet: Tillsynsplanernas genomförandegrad: mål 100 %

Tillsynssystemets gränssnitt

• Tvärvillkor (övervakning av djurens välbefinnande)
• Kontroll av ekologisk produktion vid slakterier (övervakning av djurens välbefinnande).

Lagstiftning

Viktig lagstiftning som berör tillsynssystemet finns samlad på JSM:s webbplats.

Styrningsmodell

Utarbetas varje år i anslutning till tillsynssystemet

• Resultatavtal mellan JSM och Livsmedelsverket
• Resultatavtal mellan regionförvaltningsverken och de styrande ministerierna.

Speciella samarbetsformer i tillsynssystemet

Utöver de gemensamma samordningsformerna mellan myndigheter i livsmedelskedjan hör också följande till tillsynsmyndigheternas nationella och internationella samarbetsformer inom övervakningen av djurens välbefinnande:

• Livsmedelsverkets förhandlingsdagar med regionförvaltningsverkens länsveterinärer (2 ggr/år)
• Livsmedelsverkets förhandlingsdagar om regionförvaltningsverkens tvärvillkor med länsveterinärerna (2 ggr/år)
• Livsmedelsverkets webbmöten (10–20 ggr/år) (s.k. ad hoc-möten som behandlar ett visst ämne) med ministeriet, regionförvaltningsverken och besiktningsveterinärerna.
• Extranättjänsten för myndigheter Pikantti
• Puimuri – styrningssystem för kundkontakter, som partner/kunder kan använda till att skicka frågor till Livsmedelsverket
• Det utökade teamet för tillsyn över köttbranschen (12 ggr/år), horisontell arbetsgrupp mellan Livsmedelsverkets enheter (övervakning av slakterier)
• Djurskyddsmyndigheternas dag (1 gång/år)
• Möten mellan JSM, EKY och Livsmedelsverket (4 ggr/år)
• EFSAs AHAW-nätverk (1 gång/år)
• National contact point för djurtransporter (2 ggr/år)
• EURCAW, Pig welfare Centre (1–2 ggr/år)
• EURCAW, Small farmed animal welfare Centre (1–2 ggr/år)
• OIE Coordination Working Group- Animal Welfare (1–2 ggr/år)
• BTSF-utbildningar
• Ett flertal (tiotals) styr-, arbets- och projektgrupper tillsatta på viss tid eller tills vidare med anknytning till projekt, forskning eller lagreformer som berör djurens välbefinnande. I grupperna ingår utöver myndigheterna också intressentgrupper. Dessutom ordnas möten mellan intressentgrupper och myndigheter där man behandlar aktuella frågor och riktlinjer.

Rapportering

• Resultaten av tillsynen publiceras årligen i rapporten om övervakningen av djurens välbefinnande, som publiceras på Livsmedelsverkets webbplats. Av rapporten framgår utöver resultaten av tillsynen och slutsatser även bland annat tillsynssystemets omfattning, resurser, de viktigaste förändringarna i verksamhetsförutsättningarna, kommande förändringar i lagstiftningen och identifierade nya risker med mera.
• Sammanfattningen av resultaten är en del av den sammanfattande rapport som ska lämnas till Europeiska kommissionen. 

9 Tillsyn över animaliska biprodukter

Mål

Tillsynen över animaliska biprodukter och därav framställda produkter (nedan biprodukter) för att förebygga och minimera risker för människors och djurs hälsa av dessa produkter och framför allt skydda säkerheten i livsmedels- och foderkedjan.

Beskrivning av tillsynssystemet och dess beskaffenhet

Bild 9.1. Systemet för tillsyn över animaliska biprodukter. Informationssystem är inte helt tillgängliga.

Metoder och tekniker för offentlig kontroll som används i tillsynssystemet:

I tillsynssystemet används följande metoder och tekniker, som tas upp i artikel 14 i förordningen om offentlig kontroll:

• Granskning av de kontroller som aktörerna har inrättat och kontrollernas resultat
• Inspektion av utrustning, transportmedel, lokaler och andra platser under deras kontroll och deras omgivningar
• Inspektion av djur och varor (inbegripet halvfabrikat, råvaror, ingredienser, processhjälpmedel och andra produkter som används för beredning och framställning av varor eller för utfodring eller behandling av djur)
• Inspektion av produkter och processer för rengöring och underhåll samt bekämpningsmedel
• Inspektion av spårbarhet, märkning, presentation, marknadsföring och relevant förpackningsmaterial (däribland material som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel)
• Kontroll av hygienförhållandena i aktörernas lokaler
• Bedömning av förfarandena för god tillverkningssed, god hygienpraxis, god lantbrukssed och förfaranden som grundar sig på HACCP-principerna (principerna om faroanalys och kritiska styrpunkter)
• Granskning av dokument, spårbarhetsdokumentation och annan dokumentation (inklusive, där så är lämpligt, dokument som åtföljer livsmedel, foder och eventuella ämnen eller material som ankommer till eller lämnar en anläggning)
• Utfrågning av aktörer och deras personal
• Verifiering av mätningar som aktören gjort och andra testresultat
• Provtagning, analys, diagnostik och tester
• Revision av aktörer
• Övrig verksamhet som är nödvändig för att identifiera fall av bristande efterlevnad.

Överföring av tillsynsuppgifter

Inga myndighetsuppgifter har överförts i tillsynssystemet.

Riskbasering

Aktörer som omfattas av tillsynen över biprodukter inspekteras enligt en förteckning över anläggningar som Livsmedelsverket gör upp årligen baserat på risk. Som kriterier för riskbedömningen används till exempel klassen av biprodukt, antalet funktioner med anknytning till biprodukter, tiden som gått sedan föregående inspektion, brister som observerats under tidigare inspektioner, produktionsmängden och andra möjliga riskfaktorer i enskilda fall. 

Nationella tillsynsplaner

Tabell 9.1. Nationella tillsynsplaner som ska göras upp inom området för tillsynen över biprodukter.

Dokumenterade förfaranden

Tillsynsanvisningar för myndigheter och aktörer har publicerats på Livsmedelsverkets webbplats.

Nyckeltal för resultaten av tillsynen

Inga nyckeltal för resultaten har ställts upp för tillsynen över biprodukter.

• De nyckeltal för resultaten som ställts upp för Livsmedelsverket finns i det resultatavtal PDF (på finska) som Livsmedelsverket ingått.

Tillsynssystemets gränssnitt

• Övervakning av djursjukdomar
• Övervakning av märkning och registrering av djur
• Tillsyn över foder
• Tillsyn över gödselfabrikat
• Införselkontroll; livsmedel av animaliskt ursprung, djur, könsceller och biprodukter
• Köttbesiktning
• Tillsyn över handeln på den inre marknaden med levande djur och könsceller
• Beviljande av officiella hälsointyg för export utanför EU och exporttillsynssystemen
• Tillsyn över verksamheten inom primärproduktionen och i livsmedelslokaler.

Lagstiftning

Viktig lagstiftning som berör tillsynssystemet finns samlad på JSM:s webbplats.

Styrningsmodell

Utarbetas varje år i anslutning till tillsynssystemet

• Resultatavtal mellan JSM och Livsmedelsverket.

Speciella samarbetsformer i tillsynssystemet

Utöver de gemensamma samordningsformerna mellan myndigheter i livsmedelskedjan hör också följande till tillsynsmyndigheternas nationella och internationella samarbetsformer inom tillsynen över biprodukter:

• Extranättjänsten Pikantti för myndigheter
• Livsmedelsverkets direkta anvisningar till regionförvaltningsverken och kommunalveterinärerna i frågor som berör tillsynen över biprodukter
• Livsmedelsverket–regionförvaltningsverken förhandlingsdagar (2 ggr/år)
• Temadag för tillsynen över biprodukter (1 gång/år)
• Möten mellan Livsmedelsverket och JSM (4 ggr/år)
• Samarbetsgrupp för tillsynen över biprodukter (12 ggr/år), horisontell arbetsgrupp mellan Livsmedelsverkets enheter.

Rapportering

• Resultaten av tillsynen publiceras årligen i rapporten om tillsynen över biprodukter, som publiceras på Livsmedelsverkets webbplats. Av rapporten framgår utöver resultaten av tillsynen och slutsatser även bland annat tillsynssystemets omfattning, resurser, de viktigaste förändringarna i verksamhetsförutsättningarna, kommande förändringar i lagstiftningen och identifierade nya risker med mera.
• Sammanfattningen av resultaten är en del av den sammanfattande rapport som ska lämnas till Europeiska kommissionen.
• Resultaten av införselkontrollen rapporteras i tillsynsrapporten om veterinär gränskontroll.

10 Tvärvillkor

Mål

En central del av den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU är de så kallade tvärvillkoren, som är bindande för jordbrukarna. En förutsättning för att EU:s direktstöd och de av EU delfinansierade stödformerna miljöstöd, kompensationsbidrag och stöd för djurens välbefinnande ska betalas till jordbrukarna är att dessa villkor iakttas. Syftet med övervakningen av tvärvillkoren är att säkerställa att jordbrukarna uppfyller kraven i den grundläggande lagstiftningen, vilket är en förutsättning för att stöd ska betalas till fullt belopp. Om Finland försummar att iaktta skyldigheten att övervaka tvärvillkoren kan följden bli en så kallad finansiell korrigering. Korrigeringens storlek beror på nivån på försummelsen och den är normalt 2–10 procent, i särskilda fall 25–100 procent, av det stöd som betalats till ett EU-medlemsland. 

Beskrivning av tillsynssystemet och dess beskaffenhet

Tvärvillkoren är indelade i tre villkorsområden, som är folkhälsa, djurhälsa och växtskydd, djurens välbefinnande samt miljöfrågor. Övervakningen av tvärvillkoren hör inte till tillämpningsområdet för förordningen om offentlig kontroll. Här beskrivs övervakningen av tvärvillkoren endast i den utsträckning som den hänför sig till substansövervakningen av märkning och registrering av djur, foder, livsmedel, förbjudna ämnen, djursjukdomar och djurens välbefinnande.

Minst en procent av de gårdar som har ansökt om Europeiska unionens direktstöd och delfinansierade stöd ska kontrolleras årligen, det vill säga cirka 150 djurgårdar och cirka 500 växtproduktionsgårdar. Minst tre procent av gårdarna kontrolleras inom ramen för övervakningen av märkning och registrering av djur.

Livsmedelsverket styr övervakningen av tvärvillkoren som en del av funktionen som utbetalningsverk. Livsmedelsverket gör årligen upp en plan för övervakningen och fastställer på vilka gårdar stickprov ska göras.

NTM-centralerna övervakar tvärvillkoren med anknytning till märkning och registrering av djur på de gårdar som utsetts för tillsyn genom stickprov i samband med substansövervakningen. NTM-centralerna övervakar också tvärvillkoren med anknytning till foder och livsmedel av vegetabiliskt ursprung på de djur- och växtproduktionsgårdar som utsetts för tillsyn genom stickprov. Tillsynen med anknytning till foder har kombinerats med substansövervakningen. 

Överföring av tillsynsuppgifter

Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik tillåter inte överföring av myndighetsuppgifter. 

Riskbasering

75–80 procent av gårdarna utses för tillsyn genom stickprov baserat på risk. 20–25 procent av gårdarna väljs genom slumpmässigt urval.

Nyckeltal för resultaten av tillsynen

• Utfall av tillsynen genom stickprov (%)
• Brott mot tvärvillkoren som uppdagats i samband med tillsynen (% av gårdar som kontrollerats).

Tillsynssystemets gränssnitt

• Övervakning av märkning och registrering av djur
• Övervakning av djurens välbefinnande
• Tillsyn över medicinsk behandling av djur
• Programmet för tillsyn över främmande ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung
• Tillsyn över verksamheten inom primärproduktionen och i livsmedelslokaler
• Tillsyn över foder
• Övervakning av djursjukdomar
• Tillsyn över handeln på den inre marknaden med levande djur och könsceller
• Införselkontroll; livsmedel av animaliskt ursprung, djur, könsceller och biprodukter.

Lagstiftning

Statsrådets förordning 7/2015.

Rapportering

Livsmedelsverket rapporterar årligen resultaten av övervakningen av tvärvillkoren till Europeiska unionens kommission.