I minneslistan har vi sammanställt tvärvillkorens krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden samt de föreskrivna verksamhetskraven som gäller miljö, folkhälsa, växtskydd samt djurens hälsa och välbefinnande. Alla krav som förtecknats i minneslistan gäller nödvändigtvis inte för din gård. Om du har följt tvärvillkoren borde svaret på varje påstående som rör din gård bli ”Så här görs på min gård”. Om det kommer svar i kolumnen ”Så här görs inte på min gård” uppfylls villkoren inte, och då är det frågan om en försummelse av tvärvillkoren. Korrigera dem så snart som möjligt.
Observera att du utöver minneslistan också ska läsa tvärvillkorsguiden där det som tas upp på minneslistan behandlas mer ingående. Minneslistan ersätter inte guiden. Studera noga de krav som angetts i guiden så att du undgår påföljder för stöden. Information om eventuella ändringar i tvärvillkoren ges årligen i tvärvillkorsguiden.
Krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden
Föreskrivna verksamhetskrav
Krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden
Vatten
|
Så här görs på min gård | Så här görs inte på min gård | ||||||||||
Jag ansöker om tillstånd att ta bevattningsvatten, om ett sådant krävs. Jag följer tillståndsvillkoren. | ||||||||||||
Jag släpper inte ut sådana ämnen och grupper av ämnen i grundvattnet som är farliga för grundvattnet. | ||||||||||||
Jag följer grundvattenbegränsningarna för växtskyddsmedel på grundvattenområden. |
Jordmån och kolförråd
|
Så här görs på min gård | Så här görs inte på min gård | ||||||||||
Jag håller en trädesåker som grönträda eller stubbträda. Jag förnyar växtligheten vid behov. | ||||||||||||
På en trädesåker odlar jag vall-, vilt-, landskaps-, nektar- eller ängsväxter eller blandade växtbestånd med dessa växter. | ||||||||||||
Jag sår växtligheten på en trädesåker senast 30.6., om åkerskiftet inte redan tidigare har besåtts med vall. | ||||||||||||
Om exceptionella väderförhållanden utgör ett hinder för sådd senast 30.6, sår jag genast när omständigheterna tillåter det. Som ett exceptionellt väderförhållande anses en situation där riklig nederbörd som fortgått under en längre period och liten avdunstning har lett till att åkrarna är så våta att det förhindrar sådd. | ||||||||||||
När jag sår växtligheten på en trädesåker använder jag en tillräcklig mängd frön av gräs-, vilt-, landskaps-, nektar- eller ängsväxter så att växtligheten blir täckande. Jag sår inte enbart med spannmål, olje- eller proteinväxter eller utsädesblandningar av dessa växter. Ett undantag i fråga om proteingrödorna utgörs av klöver och sötväppling som är tillåtna växter på träda, antingen som enskilda arter eller i blandningar. | ||||||||||||
Jag håller trädesåkrar på grundvattenområden täckta av växtlighet. | ||||||||||||
Vid sådd av en trädesåker på ett grundvattenområde använder jag en fröblandning där högst 20 procent av fröblandningens vikt utgör frö av klöverarter, vickerarter, blålusern, getruta, sötväppling och andra motsvarande kvävefixerande växter. | ||||||||||||
Jag gör en notering i de skiftesvisa anteckningarna om innehållet i den fröblandning som använts vid sådd av min trädesåker på ett grundvattenområde. | ||||||||||||
Jag hindrar ogräsen från att sprida sig på trädesåkern. | ||||||||||||
Jag bekämpar ogräs på trädesåkern med växtskyddsmedel bara vid angrepp av svåra ogräs eller i samband med att växtligheten avslutas från och med 1.9. | ||||||||||||
Ett skifte som jag första gången tar i odlingsbruk är täckt av grönträda. | ||||||||||||
Om jag avviker från kravet på växttäcke på en trädesåker på grund av en iståndsättningsåtgärd av kortvarig natur (täckdikning, kalkning, grävning och rensning av utfallsdiken samt andra motsvarande åtgärder), avviker jag från kravet på växttäcke bara i den omfattning som iståndsättningsåtgärden av kortvarig natur förutsätter. | ||||||||||||
Mitt åkerskifte är i svartträda bara om jag förbättrar åkerns kulturtillstånd genom att bekämpa svåra ogräs, vidtar iståndsättningsåtgärder av kortvarig natur, i situationer med force majeure eller en exceptionell omständighet eller när det finns något annat särskilt skäl för avvikelsen. | ||||||||||||
Jag gödslar inte svartträda, stubbträda eller ettårig grönträda. | ||||||||||||
Jag gödslar flerårig grönträda endast i samband med att den anläggs, gödselgivan på mineraljordar högst 80 kg N/ha och på organogena jordar högst 60 kg N/ha. | ||||||||||||
Jag avslutar växtligheten på en trädesåker kemiskt eller mekaniskt tidigast 1.9. | ||||||||||||
Jag avslutar växtligheten på en trädesåker tidigast 15.7., om jag besår området med gräsväxter eller växter som sås eller planteras på hösten. Då bearbetar och gödslar jag åkern i samband med sådden eller planteringen. | ||||||||||||
Jag avslutar växtligheten på träda som är ekologisk fokusareal tidigast den 16 augusti, om jag besår arealen med vallväxter eller växter som ska sås eller planteras på hösten. | ||||||||||||
Invid vattendrag och utfallsdiken lämnar jag en obearbetad minst 1 meter bred ren där jag inte sprider vare sig gödselmedel eller växtskyddsmedel. | ||||||||||||
Jag bekämpar ogräs på dikesrenarna som punktbekämpning med växtskyddsmedel bara vid svåra ogräsangrepp. | ||||||||||||
Jag sår gräsväxtlighet på dikesrenen genast när förhållandena medger det, om växtligheten på dikesrenen skadas eller förstörs. | ||||||||||||
Jag sår gräsväxtlighet på dikesrenen på ett nyröjningsskifte genast när förhållandena medger det, om det inte finns vallväxtlighet från tidigare på dikesrenen. | ||||||||||||
Jag odlar åkern och arealen för permanenta grödor enligt god jordbrukarsed med hänsyn till förhållandena på orten. | ||||||||||||
Jag odlar åkern och arealen för permanenta grödor på ändamålsenligt sätt. Jag bearbetar, gödslar och sår eller planterar på ändamålsenligt sätt, så att jag åstadkommer jämn groning och ett jämnt växtbestånd. | ||||||||||||
Jag använder mig av odlingsväxter och sorter som lämpar sig för området. | ||||||||||||
Jag sår eller planterar plantor på skiftet senast 30.6. | ||||||||||||
Jag sår en förgröda på skiftet senast 30.6., om det odlas trädgårdsväxter på skiftet. (Undantag: Om jag planterar sallatsväxter, kinakål, blomkål, broccoli, spenat, dill, kålrabbi eller rova behöver inte heller förgrödan sås före utsatt datum). | ||||||||||||
Om exceptionella väderförhållanden utgör ett hinder för sådd senast 30.6, sår jag genast när omständigheterna tillåter det. Som ett exceptionellt väderförhållande anses en situation där riklig nederbörd som fortgått under en längre period och liten avdunstning har lett till att åkrarna är så våta att det förhindrar sådd. | ||||||||||||
Jag planterar ett tillräckligt antal plantor av bär och fruktväxter per hektar. | ||||||||||||
Jag kan gödsla de permanenta gräsmarkerna och de permanenta gräsvallarna på ändamålsenligt sätt. | ||||||||||||
Jag kan förnya växtligheten på permanenta gräsmarker och permanenta betesmarker vid behov genom bearbetning och sådd av frön av gräs- och vallfoderväxter. | ||||||||||||
Om jag använder gräsmark för betesgång säkerställer jag att markytan i huvudsak förblir täckt av växter och att bara obetydlig erosion uppkommer. | ||||||||||||
Om jag slår permanent betesmark eller permanent gräsmark beaktar jag skyddet av vilda fåglar och däggdjur vid slåttern. | ||||||||||||
Jag sköter växtskyddet på odlad jordbruksmark med hjälp av växtföljd, mekaniskt, biologiskt eller kemiskt. | ||||||||||||
Jag arbetar så att det är möjligt att producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd. | ||||||||||||
Om jag inte bärgar skörd på jordbruksmark, hanterar jag den växtlighet som jordbruksmarken producerar så att det också följande år är möjligt att anlägga ett växtbestånd eller producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd på jordbruksmarken. | ||||||||||||
Jag bränner inte stubb. Med stubb avses stubb efter spannmål, oljeväxter, spånadsväxter, baljväxter eller frökryddor. | ||||||||||||
Jag bekämpar flyghavre antingen kemiskt, mekaniskt, genom plockning eller med andra åtgärder enligt lagen om bekämpning av flyghavre. | ||||||||||||
Jag följer den behöriga myndighetens anvisning och plan för bekämpning av flyghavre. | ||||||||||||
Jag bekämpar jätteloka, tromsöloka och bredloka på jordbruksmark antingen kemiskt, mekaniskt, genom plockning eller med andra åtgärder. |
Landskap
|
Så här görs på min gård | Så här görs inte på min gård | ||||||||||
Jag har bevarat trädgrupper och enskilda träd som är skyddade enligt 29 § 1 mom. 9 punkten i naturvårdslagen (1096/1996) eller enligt 5 § 8 punkten i Ålands landskapsförordning (1998:113) om naturvård, om de växer på en areal om högst 0,2 hektar på ett basskifte med jordbruksmark, en dikesren på ett basskifte eller i området mellan angränsande basskiften. Jag har inte beskurit träden under fåglarnas häckningstid från den 1 maj till den 31 juli. | ||||||||||||
Jag har bevarat sådana högst 0,2 hektar stora naturminnesmärken som avses i 23 § i naturvårdslagen (1096/1996) eller i 6 § i Ålands landskapslag (1998:82) om naturvård, om de finns på ett basskifte, på en dikesren på ett basskifte eller i ett område mellan angränsande basskiften. Jag har inte beskurit träden under fåglarnas häckningstid från den 1 maj till den 31 juli. |
Föreskrivna verksamhetskrav
Hantering av stallgödsel och gödselmedel
Alla gårdar: |
Så här görs på min gård | Så här görs inte på min gård | ||||||||||
Jag sprider gödselmedlen på åkern så att det inte sker avrinning till vattendrag och så att det inte finns risk för alvförtätning. | ||||||||||||
När jag gödslar beaktar jag genomsnittlig skördenivå, odlingszon, växtföljd, växelbruk och jordart. | ||||||||||||
Jag sprider gödselmedel på åkern enbart under perioden 1.4. - 31.10. | ||||||||||||
Jag får i undantagsfall sprida stallgödsel till utgången av november, om långvariga rikliga regn och liten avdunstning har lett till att gödsel inte har kunnat utnyttjas som näringsämnen på en åker under växtperioden. | ||||||||||||
Jag sprider inte gödselmedel på snötäckt, frusen eller vattenmättad mark. | ||||||||||||
Jag sprider inte gödselmedel närmare än fem meter från ett vattendrag. Djur får ändå gå på bete på stranden. | ||||||||||||
Jag följer de tillåtna maximala mängderna lösligt kväve. | ||||||||||||
Om den maximala mängden lösligt kväve överstiger 150 kg/ha om året delar jag upp mängden på minst två omgångar och tiden mellan spridningarna är minst två veckor. | ||||||||||||
Jag beaktar mängden lösligt kväve som spridits på hösten i sin helhet som en del av gödslingen av följande gröda. | ||||||||||||
Jag för årlig bok över gödslingen. Min bokföring innehåller uppgifter om:
|
Naturskydd
Så här görs på min gård | Så här görs inte på min gård | |||||||||||
Jag har inte skadat eller förstört naturtyper som ligger till grund för valet av ett Natura 2000 -område (bilaga I till habitatdirektivet). | ||||||||||||
Jag har inte skadat eller dödat arter som ligger till grund för valet av ett Natura 2000 -område (bilaga II till habitatdirektivet). | ||||||||||||
Jag har inte skadat fågelarter som ligger till grund för valet till nätverket Natura 2000 eller fåglarnas livsmiljöer. | ||||||||||||
Jag har gjort en anmälan till NTM-centralen om planerade åtgärder som avsevärt kan försämra de naturvärden som ligger till grund för skyddet av ett område som ingår i nätverket Natura 2000. | ||||||||||||
Om NTM-centralen förbjuder att åtgärden vidtas eller begränsar den inom 30 dygn från det att anmälan inkom, följer jag beslutet. | ||||||||||||
På min gårds jordbruksmark följer jag de fridlysningsbestämmelser och beslut om ett naturskyddsområde som i synnerhet gäller skyddade fågelarters livsmiljöer. | ||||||||||||
Jag vidtar inga åtgärder som äventyrar naturskyddets syfte på min gårds jordbruksmark som ingår i ett av statsrådet godkänt naturskyddsprogram, ligger i en nationalpark, ett naturreservat eller ett annat statsägt naturskyddsområde. |
Växtskyddsmedel
Så här görs på min gård | Så här görs inte på min gård | |||||||||||
God växtskyddspraxis har följts på min gård. | ||||||||||||
Bara växtskyddsmedel som är godkända i Finland har använts inom växtskyddet på min gård. | ||||||||||||
På min gård har växtskyddsmedel använts korrekt med iakttagande av förpackningsmärkningarna. | ||||||||||||
Jag har förvarat växtskyddsmedlen åtskilt från livsmedel och foder, utom räckhåll för barn samt enligt anvisningarna på förpackningen. | ||||||||||||
Jag har fört bok över användningen av växtskyddsmedel och förvarat bokföringen minst tre år. | ||||||||||||
När jag har ingått en förbindelse om miljöersättning har jag förvarat bokföringen över användningen av växtskyddsmedel minst fyra år efter avslutningen av förbindelseperioden. |
Foder
|
Så här görs på min gård | Så här görs inte på min gård | ||||||||||
Jag har lagrat och hanterat avfall, farliga ämnen, växtskyddsmedel, biocider, utsäde, gödselmedel och läkemedelsfoder korrekt, åtskilt från foder och djurhållningsplatser. | ||||||||||||
Jag har inte använt förbjudet animaliskt protein i djurfoder och vid utfodring av djur. | ||||||||||||
Jag har med hjälp av märkningarna på foder, vid framställning, förvaring och utdelning av foder, säkerställt att vart och ett djurslag får enbart foder innehållande animaliskt protein avsett för detta djurslag. | ||||||||||||
Jag har använt fodertillsatser rätt och beaktat eventuella karenstider vid foderanvändningen. | ||||||||||||
Jag har skött om fodersäkerheten för foder som överlåtits från gården och foder som getts till livsmedelsproducerande djur på gården. | ||||||||||||
Om ett producerat, framställt, importerat eller distribuerat foder inte har varit säkert, har jag vidtagit åtgärder för att dra bort detta foder från utfodringen av djur och från marknaden och meddelat om saken till Livsmedelsverket. | ||||||||||||
Jag har fört bok över foder som skaffats till och överlåtits från gården samt foder som producerats och använts på gården. | ||||||||||||
Jag har fört bok över användningen av växtskyddsmedel och biocider, dvs. bekämpningsmedel mot skadliga organismer, som garanterar fodersäkerheten. | ||||||||||||
Jag har förvarat foderbokföringen och resultaten från prov tagna av foder minst fem år samt bokföringen över användningen av växtskyddsmedel/ biocider minst tre/ett år. När jag har ingått en förbindelse om miljöersättning har jag förvarat bokföringen över användningen av växtskyddsmedel minst fyra år efter avslutningen av förbindelseperioden. | ||||||||||||
De foder som används på gården har jag skaffat från en registrerad eller godkänd foderföretagare. | ||||||||||||
Jag har registrerat mig som primärproducent av foder när det odlas växter till foder, blandas till foderblandningar eller utfodras livsmedelsproducerande djur på min gård. |
Livsmedel
Märkning och registrering av djur
Så här görs på min gård | Så här görs inte på min gård | |||||||||||
Jag har registrerat min djurhållning och mina djurhållningsplatser i djurhållar- och djurhållningsplatsregistret. | ||||||||||||
Mina djur finns på en registrerad djurhållningsplats som har ett djurhållningsplatssignum. | ||||||||||||
Mina djur är märkta enligt bestämmelserna för vart och ett djurslag. | ||||||||||||
Jag har gjort registeranmälningarna enligt djurslag inom ramen för anmälningstiderna. | ||||||||||||
Min bokföring över djurhållningsplatser är uppdaterad. | ||||||||||||
Jag har gjort anmälningarna om djurantal för svin enligt bestämmelserna. |
Djursjukdomar
Så här görs på min gård | Så här görs inte på min gård | |||||||||||
Om jag importerar nötkreatur, får, getter eller deras könsceller eller embryon från utlandet, eller exporterar sådana till utlandet, kontrollerar jag att villkoren som gäller TSE uppfylls. | ||||||||||||
Om jag exporterar nötkreatur, får, getter eller deras könsceller eller embryon till utlandet, ser jag till att de åtföljs av ett hälsointyg som kommunalveterinären har beviljat. | ||||||||||||
Jag anmäler misstanken av en TSE-sjukdom utan dröjsmål till kommunalveterinären. | ||||||||||||
Om myndigheterna ålägger min djurhållningsplats restriktioner på grund av TSE eller misstanke om TSE, iakttas myndighetens föreskrifter på min djurhållningsplats. | ||||||||||||
Om det misstänks eller konstateras att TSE-sjukdom förekommer på min djurhållningsplats ger jag myndigheten de uppgifter som behövs för att utreda sjukdomens ursprung och utbredning. |
Djurens välbefinnande
De djurspecifika kraven för djurens välbefinnande finns på Livsmedelsverkets webbplats.
Kravlistorna gäller följande djurarter: broilrar, hästar, får, värphöns, nötkreatur äldre än 6 mån., svin, kalvar, getter, ankor och gäss, pälsdjur, kalkoner, strutsdjur, hjortar, bison, andra produktionsdjur.