Vem behöver ett hygienpass?

Hygienpass krävs av person som

  • arbetar i en livsmedelslokal och
  • hanterar oförpackade, lättfördärvliga livsmedel.

Även till exempel arbetsgivare, frivilliga, studerande och praktikanter ska ha hygienpass om de arbetar på ovannämnda sätt.

Livsmedelslokaler är till exempel:

  1. kaféer, restauranger och snabbmatsställen
  2. livsmedelsaffärer, dvs. affärer som säljer mat
  3. storkök, bagerier och fabriker där livsmedel framställs.

Till exempel mjölk, kött, fisk och tärnade grönsaker är lättfördärvliga livsmedel.

Hygienpass ska skaffas inom tre månader efter att arbetsuppgifter som kräver hygienpass inleddes.

Till de tre månaderna räknas även retroaktivt tidigare arbete inom livsmedelsbranschen för vilka hygienpass krävs.

  • Om arbetet till exempel har bestått av korta perioder ska alla dessa perioder räknas ihop.
  • Om de sammanlagda arbetsperioderna underskrider tre månader behöver arbetaren inte ännu ett hygienpass. Det är alltså tillåtet att jobba i en livsmedelslokal i tre månader utan hygienpass även om man hanterar oförpackade, lättfördärvliga livsmedel.

Livsmedelslagstiftningen fastställer att personer som jobbar i en livsmedelslokal ska ha hygienkompetens, dvs. de ska kunna sköta sina arbetsuppgifter hygieniskt. Det är arbetsgivarens skyldighet att vägleda och ge råd samt att vid behov utbilda alla livsmedelsarbetare om livsmedelshygien.

Arbetsgivaren ansvarar för att alla som behöver hygienpass har det. Aktörer inom livsmedelsbranschen kan be livsmedelstillsynen i sin egen kommun om mer information.

Exempel på hygienpasskrav inom olika branscher

Livsmedelsverket har sammanställt en tabell med exempel på arbetsuppgifter som kräver hygienpass. Tabellen visar även exempel på arbetsuppgifter som inte kräver hygienpass.

Behöver personer som arbetar i kassan i en livsmedelsaffär ha hygienpass?

  • Om arbetaren jobbar enbart i kassan så behövs det inte.
  • Ja, om arbetaren även har uppgifter som omfattar hantering av oförpackade, lättfördärvliga livsmedel, till exempel vid betjäning över kött- eller fiskdisk.

Behöver arbetare på frukt- eller grönsaksavdelningen i livsmedelsbutiker hygienpass?

  • Nej, om arbetaren ställer i ordning vegetabilier för försäljning (till exempel halvering av kålhuvuden).
  • Ja, om arbetaren hanterar oförpackade, lättfördärvliga livsmedel, till exempel skalar och tärnar eller förpackar skalade och tärnade vegetabilier. Som vegetabilier räknas grönsaker, frukter, bär och svamp. När vegetabilier tärnas och skalas försämras deras hållbarhet betydligt.

 Behöver arbetare hygienpass för manuell betjäning över livsmedelsbutikens sdisk?

  • Nej, om arbetaren gräddar och säljer bakverk som inte är lättfördärvliga (till exempel bullar, semlor, bröd).
  • Ja, om arbetaren hanterar oförpackade, lättfördärvliga livsmedel. Kallskuret, fisk och kött är exempel på sådana.

Behöver produktdemonstratörer som arbetar i butiker ha hygienpass?

  • Ja, om de hanterar oförpackade, lättfördärvliga livsmedel. Exempelvis då en demonstratör tillreder mat av rått kött, rå fisk eller rått fjäderfäkött och portionerar ut smakprover till kunden eller förpackar den till försäljning, eller till exempel tärnar grönsaker eller förpackar dem för försäljning.

Behöver bageriarbetare hygienpass?

  • Nej, om de framställer till exempel bröd, semlor, torra kakor, kex eller bullar. De råvaror och färdiga produkter som då hanteras är inte lättfördärvliga.
  • Ja, om de framställer lättfördärvliga livsmedel, till exempel kött- eller äggrispastejer, köttpiroger och pizzor.

Behöver honungsproducenter hygienpass?

  • Nej. Honung som ska slungas och förpackas är inte ett lättfördärvligt livsmedel.
  • Ja, om honungsproducenten framställer, förpackar eller säljer lättfördärvliga livsmedel som innehåller honung.

Behöver städare som arbetar i en livsmedelslokal hygienpass?

  • Hygienpass krävs inte för personer som bara städar.

Behöver kaféarbetare hygienpass om man inte framställer mat i kaféet?

  • Nej, om kaféarbetaren endast serverar färdiga portioner och tar betalt.
  • Ja, om kaféarbetaren hanterar lättfördärvliga, oförpackade livsmedel, till exempel framställer sallader (kräver ofta kylförvaring) eller skinkpaj (kräver gräddning), eller fyller batonger och semlor genom att tärna/skiva råvarorna till dem (till exempel gurka, tomat, ost, skinka, korv).

Behöver arbetsledare eller förmän hygienpass?

  • Ja, om de arbetar i en livsmedelslokal och hanterar lättfördärvliga, oförpackade livsmedel.

Behöver företagare inom livsmedelsbranschen hygienpass?

  • Ja, om de arbetar i en livsmedelslokal och hanterar lättfördärvliga, oförpackade livsmedel. 

Behöver personer som transporterar livsmedel hygienpass?

  • Nej, om de endast transporterar förpackade livsmedel. Arbetsgivaren ska dock ge föraren tillräcklig vägledning och vid behov utbildning om hur arbetsuppgifterna genomförs hygieniskt.
  • Ja, om de transporterar oförpackade, lättfördärvliga livsmedel och hanterar dessa (till exempel mjölkbilsförare eller förare som transporterar slaktkroppar).

Behöver personal på daghem och ålderdomshem hygienpass?

  • Ja, om daghemmets eller ålderdomshemmets kök är en livsmedelslokal och de hanterar lättfördärvliga, oförpackade livsmedel. Det krävs till exempel om arbetaren hackar grönsaker eller lagar mat i daghemmets eller ålderdomshemmets kök, även ifall matlagning bara är en del av arbetsuppgifterna.
  • Ja, om daghemmets eller ålderdomshemmets kök är en livsmedelslokal och de hanterar lättfördärvliga, oförpackade livsmedel. Till exempel ifall arbetaren tillreder ”rå” mat som har kommit från ett centralkök i daghemmets eller ålderdomshemmets kök. Hygienpass krävs även då matlagning bara är en del av arbetsuppgifterna.

Behöver personal på sjukhus eller andra motsvarande avdelningar hygienpass om mat distribueras på avdelningen?

  • Nej, om arbetaren endast delar ut mat, tillreder smörgåsar eller värmer upp lagad, avsvalnad mat som har kommit från ett centralkök i avdelningens kök, även om köket är en livsmedelslokal.
  • Ja, om avdelningens kök är en livsmedelslokal och de hanterar lättfördärvliga, oförpackade livsmedel. Till exempel ifall arbetaren hackar grönsaker eller lagar mat i avdelningens kök, även då matlagning bara är en del av arbetsuppgifterna.
  • Ja, om avdelningens kök är en livsmedelslokal och de hanterar lättfördärvliga, oförpackade livsmedel. Till exempel om arbetaren tillreder ”rå” mat som har kommit från ett centralkök i avdelningens kök. Hygienpass krävs även då matlagning bara är en del av arbetsuppgifterna.

Behöver familjedagvårdare hygienpass?

  • Hygienpass krävs inte då familjedagvården sker i ett privat hem.

Familjedagvården kan också ske till exempel i kommunala lokaler som hyrts ut och mat lagas till barnen i ett kök som har anmälts som livsmedelslokal till den kommunala livsmedelstillsynsmyndigheten.

I detta fall behöver familjedagvårdaren

  • inte hygienpass, ifall hen endast delar ut färdig mat eller tillreder morgonmål och mellanmål av färdiga livsmedel (se föregående fråga).
  • hygienpass, ifall hen lagar mat i ett kök som är en anmäld livsmedelslokal hos livsmedelstillsynsmyndigheten (se föregående fråga).

Behöver personalen eller de som bor i grupphem, vårdhem och på mottagningscentraler hygienpass?

Med sådana platser avses exempelvis grupphem eller vårdhem för de äldre, för utvecklingshämmade eller klienter inom psykiatrin, mottagningscentraler för asylsökande eller flyktingar eller bostäder av olika slag där det finns gemensamma kökslokaler och/eller matsalar för klienterna. De som bor på sådana platser deltar ofta i matlagningen på olika sätt. Vissa driftsställen kan ha kök och kökspersonal. En del driftsställen kan påminna om privata hem och de som bor i dem ansvarar nästan helt och hållet för matlagningen.

Eftersom det finns flera olika slags verksamhetsmodeller kan man inte omgående säga om hygienpass krävs eller inte. Det beror på huruvida driftsstället har en anmäld livsmedelslokal, eller om det är fråga om ett hemlikt kök.

  • Arbetare behöver hygienpass om de framställer mat i storkök, dvs. i kök som är anmälda livsmedelslokaler hos livsmedelstillsynsmyndigheten.
  • Arbetare behöver inte hygienpass om de lagar mat i hemlika kök, i vilka även de som bor där deltar i matlagningen.
  • Boende behöver inte hygienpass även om de ibland lagar mat eller till exempel bakar i storkök. Om till exempel äldre personer nu och då deltar i bakning anses detta som en del av boendet och vården.

Behöver utvecklingshämmade personer, som arbetar i en livsmedelslokal, hygienpass?

  • Utvecklingshämmade personer behöver inte nödvändigtvis hygienpass. Hygienpass krävs inte om den utvecklingshämmade personen arbetar som klient i enlighet med lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000), får arbetsterapi i enlighet med lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977), deltar i dagverksamhet i enlighet med lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987), eller verksamhet som utgör en kanal till arbetslivet eller arbetsverksamhet i enlighet med socialvårdslagen (1301/2014) (livsmedelslagen 297/2021, 19 § 2 mom. 3 punkten). Arbetsgivaren ska ändå vägleda personen om hur man arbetar hygieniskt i kök.

Behöver en person som ordnar matlagningskurser för barn på daghem ha hygienpass?

  • Hygienpass krävs inte då verksamheten inte är yrkesmässig. Endast då kriterierna för uppgifter som omfattar yrkesmässig hantering av livsmedel uppfylls ska en person som jobbar med att ordna matkurser skaffa hygienpass som bevis på sin kompetens efter tre månaders regelbundet arbete.

 

Sidan har senast uppdaterats 3.3.2023