Transfetter

Transfetterna det vill säga transfettsyrorna är omättade fetter. Till skillnad från andra omättade fettsyror är de fasta till sin form. På grund av sin fasta uppbyggnad anses de höra till de hårda fetterna i kosten och samma kategori som de mättade fettsyrorna. Transfetternas inverkningar på fettvärdena i blodet är rentav skadligare än de mättade fettsyrornas. 

Transfetter i livsmedlen

Transfetter bildas då omättat fett härdas delvis genom hydrogenering det vill säga genom tillsättning av väte. Då bildas fettsyror i vilka minst en kol-koldubbelbindning är i transställning.

Delvis härdning av vegetabiliska oljor genom hydrogenering var tidigare en allmän metod vid tillverkning av margarin. Redan på 1990-talet övergick margarinindustrin i härdningen av vegetabiliska oljor till transförestring som inte bildar transfetter.

Transfetter bildas också på naturlig väg till följd av bakteriers inverkan i idisslarnas vom. Därför förekommer sådana av naturen i mjölk, fett och kött från idisslare. Vare sig transfetterna härstammar från vommen eller växter påverkar de fettvärdena i blodet på samma sätt och höjer således LDL-kolesterolnivån och sänker HDL-kolesterolnivån.

Huvudsakliga källor till transfetter är feta mjölkprodukter, bredbara pålägg som innehåller smör, spannmåls- och bageriprodukter jämte kötträtter. Dagens mjuka växtmargariner innehåller just inte alls transfetter, eftersom margarinernas tillverkningsprocesser ändrades redan på 1990-talet.

Fett

Mängden transfetter

mjölkfett, smör,   fett från nötkreatur

3–5 %

bagerifettet som   industrin använder

0–7 %

flottyrfett

0–2 %

mjuka margariner

0–1 %

 

I databasen Fineli som Institutet för hälsa och välfärd upprätthåller kan du finna mer information om halten transfetter i livsmedlen.

Enligt THL:s utredning har halten transfetter i många livsmedel sjunkit. (THL:s diskussionsunderlag 10/2015). Ännu för tjugo år sedan innehöll en del av de analyserade livsmedlen transfetter rentav 16 g/100 g livsmedel. Enligt senare analyser innehöll livsmedlen transfetter mindre än 0,5 g/100 g livsmedel. Man har fått halten transfetter att sjunka genom ändringar i fetternas härdningsprocess och råvarorna. 

Hur transfetterna anges på förpackningen

Livsmedlens näringsmässiga sammansättning framgår av den obligatoriska näringsdeklarationen. I den ska livsmedlets innehåll av energi, mättade fetter, kolhydrater, sockerarter, proteiner och salt anges. Enligt den nuvarande EU-lagstiftningen får mängden transfetter inte anges separat i näringsdeklarationen eller på annat håll i märkningarna på förpackningen. 

Intaget av transfetter ur kosten

Finländarnas intag av transfetter är blygsamt och motsvarar de finska näringsrekommendationerna (Statens näringsdelegation 2014).

Enligt undersökningen Finravinto 2012 var intaget av transfettsyror 0,7–1,1 gram per dag allt enligt åldersgrupp och kön. I relation till energin utgjorde transfettsyrornas andel av energin högst 0,5 procent av den dagliga totalenergin. Enligt en ny undersökning Finravinto 2017 var finländarnas intag av transfetter fortsättningsvis blygsamt.

Merparten av transfettet som finländare får i sig härstammar från så kallad naturliga källor det vill säga fettet i kött, mjölk eller smör från idisslare. De innehåller också rikliga mängder mättat fett. Genom att undvika livsmedel som innehåller rikliga mängder mättat fett kan man samtidigt också undvika intag av transfetter. 

Varför förbjuder man inte transfetterna?

Problemet med fetterna i vår kost är inte transfetterna, utan det överstora intaget av mättade fetter. Enligt undersökningen Finravinto 2012 överstiger intaget av mätta fett i alla åldersgrupper rekommendationen 10 % av energin.

I Finland har man inte sett några skäl att begränsa mängden transfetter med nationella författningar eller föreskriva att mängden transfetter anges på förpackningarna till livsmedlen. Transfetterna har inte betraktats som någon sådan hälsorisk att begränsningar i förbrukningen eller krav på märkningar skulle ha ansetts ge någon betydande gynnsam inverkan på folkhälsan.

Framöver kan på EU-nivå ändå uppkomma begränsnings- och märkningskrav som gäller transfetterna, eftersom intaget av transfetter i andra EU-länder är större.

Jord- och skogsbruksministeriet svarar i Finland för beredningen av livsmedelslagstiftning. Ändringsförslag som hänför sig till lagstiftningen kan riktas till jord- och skogsbruksministeriet. Livsmedelsverket bereder inte lagstiftning. Livsmedelsverket har som uppgift att styra och leda omsättandet av gällande lagstiftning i praktiken.