Veckans nöt

Var kan du kontrollera i vilken temperatur som livsmedlet du köpt ska förvaras?

För förpackade livsmedels del finner du förvaringsanvisningen i märkningarna på förpackningen till produkten. Förpackningen ska vara försedd med en förvaringsanvisning, om livsmedlets hållbarhet förutsätter förhållanden som avviker från rumstemperaturen eller annars är speciella. Om förvaringsanvisningar för oförpackade livsmedel kan du höra dig för hos personalen i butiken. Den som jobbar med betjäning över disk ska till exempel kunna berätta hur en produkt ska användas och förvaras.

Produkter som lätt förskäms ska förvaras i kallt eller hett. I livsmedelslagstiftningen har fastställts produktspecifika försäljnings- och förvaringstemperaturer. Då du förvarar ett livsmedel på rätt sätt säkerställer du för din del att livsmedlet håller sig ända fram till sista förbrukningsdagen eller bäst före dagen.

Exempel på lättfördärvliga livsmedels förvaringstemperaturer:

  • färsk fisk i temperaturen för smältande is 0 – +2 °C
  • färskt kött högst +6 °C, köttfärs högst +4 °C
  • pastöriserad mjölk och grädde högst +6 °C, övriga pastöriserade mjölkprodukter högst +8 °C
  • livsmedel som ska säljas heta minst +60 °C
  • frysvaror -°18 C eller kallare.

Mer information om informationen som ska tillhandahållas om livsmedel

Vad menas med näringsdeklaration? Vilken näringsvärdesinformation ska ges om livsmedlen i samband med försäljningen?

Näringsdeklarationen ger information om ett livsmedels näringsmässiga sammansättning, dess energiinnehåll och mängden näringsämnen i livsmedlet. Genom att läsa livsmedlens näringsdeklarationer kan konsumenten jämföra livsmedel och bland dem välja den produkt som bäst passar hans eller hennes behov. Näringsdeklarationen hjälper en också att reda ut vilken betydelse ett intaget livsmedel har med tanke på det dagliga intaget av näringsämnen.

Så gott som alla livsmedelsförpackningar ska vara försedda med en näringsdeklaration. Den ska ge information om mängderna energi, fett, mättat fett, kolhydrater, sockerarter, protein och salt i livsmedlet.

Av näringsvärdesinformationen om oförpackade livsmedel ska på detaljhandelsstället framgå följande information:

  • om ostar, korvar och charkvaror mängden fett och salt
  • om matbröd mängden salt.

Näringsvärdesinformationen ska ges per hundra (100) gram eller milliliter. För oförpackade livsmedels del kan informationen om mängden fett och salt också ges i viktprocent.

Vid behov också en märkning om att livsmedlet i fråga är kraftigt saltat.

Mer information om näringsdeklarationer

Vad menas med livsmedelsenzymer?

Enzymerna är i naturen förekommande proteiner som kan katalysera en specifik biokemisk reaktion. Enzymer tillsätts i ett livsmedel i teknologiskt syfte, till exempel för att förbättra degens konsistens vid bakning (xylanaser), spjälka mjölksockret i mjölken till mindre sockermolekyler (laktaser) eller effektivera extraheringen av frukter vid framställning av saft (pektinaser). Med livsmedelsenzymer kan man ersätta användning av tillsatser.

Mer information om enzymer

Lagstiftning om enzymer

Hamnar rester av växtskyddsmedel i livsmedlen och är de skadliga?

Växtskyddsmedel används inom växtproduktionen bland annat i avsikt att bekämpa växtsjukdomar, ogräs och skadedjur och för att reglera växternas tillväxt. Syftet är att undvika skördeförluster och höja skördens kvalitet och säkerställa en tillräcklig och högklassig livsmedelsproduktion. Då växtskyddsmedel används på åkrar och i trädgårdar, är det möjligt att rester av sådana påträffas i livsmedlen.

För rester av växtskyddsmedel i livsmedlen fastställs för produkten och det verksamma ämnet specifika gränsvärden som inte får överskridas. Då gränsvärdena fastställs beaktas utöver de känsligaste konsumentgruppernas hälsa också miljön och jordbrukspraxisen. Växtskyddsmedel får användas endast om behov föreligger. Gränsvärdet som nämnts i lagstiftningen är således för många verksamma ämnens och produkters del rejält lägre än vad skyddet av människors och djurs hälsa skulle förutsätta. Vid odling av ekologiska produkter är användning av största delen av växtskyddsmedlen helt förbjudet.

Om god jordbrukspraxis iakttas blir halten växtskyddsmedelsrester i slutprodukten mycket låg. I grönsaker som odlats i Finland påträffas endast ytterst sällan resthalter som överskrider gränsvärdena och i merparten av grönsakerna påträffas inga rester alls. För att man ska uppnå största möjliga hälsofördelar lönar det sig således att äta rikliga mängder grönsaker på ett mångsidigt sätt.

Mer om rester av växtskyddsmedel och om tillsynen över sådana

Senapsfröna och senapen som framställs av sådana hör till de vanligaste ämnena som orsakar allergi. Hur är det då med senapsväxtens blad och hur märks de ut i ingrediensförteckningen?

 Senapen och senapsprodukterna anses höra till de vanligaste ämnena som orsakar allergi. De vanligaste ämnena som orsakar allergi ska framhävas i ingrediensförteckningen så, att de tydligt skiljer sig från den övriga ingrediensförteckningen. Dessa ingredienser har räknats upp i bilaga II till förordningen 1169/2011 om livsmedelsinformation.

Senap framställs av frön från växter som hör till släktena Brassica eller Sinapis (Brassica junceaBrassica nigra och Sinapis alba). Kravet att ingrediensen ska framhävas i ingrediensförteckningen gäller hela växten – även växtens blad, inte enbart senapen som gjorts av fröna. Blad från dessa växter används typiskt till exempel i salladsblandningar.

Läs mer om allergener och påskrifter på förpackningarna

Hur välja rätt slag av engångshandskar för hantering av mat?

På förpackningen till engångshandskar har berättats om handskarna lämpar sig för kontakt med livsmedel. Symbolen glas och bägare berättar också att de kan användas i kontakt med livsmedel. Om inget omnämnande om lämpligheten för kontakt med livsmedel finns, är engångshandskarna till sin kemiska beskaffenhet inte sådana att de tryggt kan användas i kontakt med livsmedel.

Då engångshandskar används är det skäl att beakta att de inte ersätter regelbunden och omsorgsfull handtvätt. Om handskarna kläs på otvättade händer, hamnar mikroorganismer också på utsidan till handskarna. Med samma handskar får inte hanteras pengar eller andra smutsiga ytor och livsmedel.

Läs mer om engångshandskar och hur de används

En färdigmatförpackning jag köpt innehöll annan mat än vad som berättades på förpackningen. Vågar man äta den eller ska man lämna en anmälan om saken till någon?

Vid tillverkning av livsmedel kan inträffa ett fel så att en produkt av misstag förpackas i fel förpackning. Informationen som ges på förpackningen motsvarar i sådana fall inte den förpackade produkten. I värsta fall kan produkten innehålla sådana ingredienser, som en del konsumenter är allergiska mot. Det utsätter dem för en betydande hälsofara.

Då du uppdagar ett sådant fel ska du kontakta livsmedelstillsynen i din egen kommun. Kontaktuppgifterna finner du till exempel på Livsmedelsverkets webbplats. På så sätt säkerställer du att livsmedelstillsynen ingriper i felet du uppdagat. Informera också den som tillverkat produkten direkt och också den butik där du köpt produkten om saken så att butiken vid behov tar bort motsvarande produkter från hyllan.

Får vitaminer och mineralämnen fritt tillsättas i livsmedel eller finns det några regler?

Berikning av livsmedel får enligt lagstiftningen ske enligt bl.a. följande principer:

  • Endast godkända vitaminer och mineralämnen får tillsättas.
  • Som källor till vitaminer och mineralämnen får användas endast godkända föreningar.
  • Tillsättandet av ett vitamin eller mineralämne i livsmedlet ska påverka förekomsten av vitaminet eller mineralämnet som tillsätts i livsmedlet i minst en betydande mängd.
    • mängden av vitaminet eller mineralämnet ska i 100 gram eller en förpackning på en portion utgöra minst 15 % av det dagliga referensvärdet.
    • i drycker får mängden vara mindre, i 100 milliliter 7,5 % av referensvärdet.
  • Tillsättandet får inte leda till sådana mängder av vitaminer och mineralämnen som skadar konsumenten.
  • Tillsättandet ska anges i livsmedlets ingrediensförteckning och näringsdeklaration.
  • Om berikningen kan också berättas med ett godkänt näringspåstående såsom ” Tillsatt D-vitamin” eller ”Berikat med D-vitamin”. Om det tillsatta vitaminet eller mineralämnen kan också framföras ett godkänt hälsopåstående.

Alla livsmedel får inte berikas

Vitaminer och mineralämnen får inte tillsättas i obearbetade livsmedel såsom bland annat frukt, grönsaker, kött, fjäderfäkött och fisk och inte heller i drycker som innehåller mer än 1,2 volymprocent alkohol.

Mer informationen om  berikning av livsmedel på Livsmedelsverkets webbplats.

Varför tillsätter man vitaminer och mineralämnen i livsmedel?

Vitaminer och mineralämnen tillsätts i livsmedel av många olika orsaker. Om tillsättandet används också ordet berikning.

Den viktigaste orsaken till berikning är folknäringen. Syftet med berikningen är att förbättra näringstillståndet hos befolkningen eller vissa folkgrupper. Sådan berikning är till exempel att mjölk och margarin berikas med D-vitamin eller att koksalt joderas. Genom berikning kan man också återge livsmedel ett vitamin som gått förlorat under processandet. Merparten av berikningarna med vitaminer och mineralämnen är ändå kommersiell berikning som inte spelar någon roll med tanke på folknäringen, men som gör produkten mer lockande.

Att berika livsmedel är för det mesta frivilligt, obligatoriskt är endast att berika homogeniserad fettfri mjölk med D-vitamin.

Läs mer om berikning av livsmedel och om närings- och hälsopåståenden på Livsmedelsverkets webbplats.

Hur säkerställer man att skadliga läkemedelsrester inte förekommer i livsmedel av animaliskt ursprung?

Till djur som producerar livsmedel får ges endast sådana läkemedel som är godkända för produktionsdjur. Behandlingen med läkemedel får inte orsaka skada med tanke på djuret, människan eller miljön. Användning av läkemedel som främjar djurens tillväxt och produktion är helt förbjudet i EU och sålunda också i Finland.

Säkerheten hos alla läkemedel som är tillåtna för produktionsdjur utvärderas och för ett medicinskt preparat avsett för ett produktionsdjur fastställs en karenstid. Produktionsdjuret ska kunna identifieras under behandlingen med läkemedlet och under karenstiden. Producenten ska följa karenstiden så att läkemedlet hinner försvinna ur djuret så att livsmedelssäkerheten inte försvagas till följd av läkemedelsrester.

Över alla läkemedel som getts till ett produktionsdjur förs bok. Bokföringen över behandlingar med läkemedel ska på begäran företes tillsynsmyndigheten.

Livsmedelsverket undersöker årligen tusentals prov som tagits från djur och livsmedel av animaliskt ursprung inom ramen för det s.k. programmet för tillsyn över främmande ämnen. Så säkerställs att man vid uppfödning av produktionsdjur inte använder förbjudna ämnen och att läkemedelshalterna i livsmedel av animaliskt ursprung inte överskrider de fastställda gränsvärdena.

Läs mer i Livsmedelsverkets guide om tvärvillkor

Vad menas med kontaminanter i livsmedlen?

Med kontaminanter i livsmedlen avses sådana ämnen som inte avsiktligt tillsatts i livsmedlen. Kontaminanter kan hamna eller bildas i ett livsmedel till exempel som en följd av framställning, transport, lagring eller något annat hanteringsstadium eller som en följd av att miljön förorenats. Sådana ämnen är till exempel mögeltoxiner, tungmetaller, dioxiner och PCB-föreningar, PAH-föreningar, akrylamid och nitrat. Externa ämnen, såsom rester av insekter och hår från djur ingår inte i denna definition.

Kontaminanter kan göra ett livsmedel skadligt med tanke på människans hälsa eller otjänligt som livsmedel och därför strävar man också efter att begränsa och minimera deras halt i livsmedlen med hjälp av lagstiftning.

En mångsidig, varierad och måttlig kost är det bästa sättet att undvika effekterna av skadliga ämnen som livsmedlen eventuellt innehåller.

Läs mer om kontaminanter på Livsmedelsverkets webbplats.

Är ett kosttillskott ett naturligt alternativ till ett läkemedel?

Nej. Kosttillskott är livsmedel som är avsedda att komplettera en varierad kost, inte ersätta den. På förpackningen till, i en broschyr över och i reklam för ett kosttillskott eller på något annat sätt får inte framföras påståenden om eller göras hänvisningar till egenskaper som har samband med förebyggande, behandling eller botande av sjukdomar. Medicinsk marknadsföring av livsmedel är alltid förbjudet!

Kosttillskott kan ändå ibland innehålla samma ämnen som medicinska preparat, om dessa ämnen är säkra och tillåtna som livsmedel. Om användningsändamålet för ett preparat som innehåller ett sådant ämne ändå är medicinskt, dvs. förebyggande, behandling eller botande av en sjukdom, är det inte längre frågan om ett kosttillskott, utan ett läkemedel.

Läs mer om kosttillskott på Livsmedelsverkets webbplats.

#pikkasenlaiton (småttolaglig) marknadsföring – Till vem får man klaga?

Om vilseledande eller inkorrekt marknadsföring lönar det sig i första hand att ge respons till den som tillverkar eller saluhåller livsmedlet. Ett ansvarsfullt företag rättar självmant till fel och marknadsföring som strider mot lagstiftningen. Ett ansvarsfullt företag utnyttjar till exempel inte ängslan och oron som coronaviruset orsakat i marknadsföringen av livsmedel. Det är oetiskt och också olagligt, eftersom det är absolut förbjudet att marknadsföra ett livsmedel för förebyggande och behandling av sjukdomar.

Om ett företag inte självmant rättar till olaglig marknadsföring, kan man lämna en anmälan om saken till den kommunala livsmedelstillsynen. Snabbast sker det via livsmedelstillsynen i företagets hemkommun, vanligen de lokala hälsovårdsinspektörerna. Kontakta livsmedelstillsynen 

Livsmedelsverket har som uppgift att styra och leda livsmedelstillsynen och verkställandet av livsmedelslagstiftningen i Finland. I regel utövar Livsmedelsverket inte tillsyn över enskilda företags marknadsföring, utan vägleder och hjälper de kommunala livsmedelsövervakarna i tillsynen över marknadsföringen. Livsmedelsverket följer upp läget på riksnivå och försöker till exempel med anvisningar, skolning och kommunikation främja att livsmedlen marknadsförs i enlighet med lagstiftningen. År 2020 är tillsynen över marknadsföringen av livsmedel en av tyngdpunkterna i den riksomfattande livsmedelstillsynen och Livsmedelsverket informerar också om saken under temat #pikkasenlaiton.

Vad ska anges om färsk frukts och färska grönsakers ursprung i samband med försäljningen?

Ursprungslandet för färsk frukt, färska bär och färska grönsaker ska alltid anges i samband med försäljningen. Av märkningarna på förpackningen ska framgå i vilket land produkten har odlats och vem som förpackat den. Syftet med märkningskraven är att säkerställa att konsumenten får tillräcklig och korrekt information om färsk frukts, färska bärs och färska grönsakers ursprung.

I närheten av frukt, bär och grönsaker som säljs i lösvikt ska deras ursprungsland anges med hela namnet, dvs. ursprungslandets fullständiga eller allmänt använda namn.

Mer information om märkningarna på frukt och grönsaker

Spelar det någon roll vad man dricker för att släcka törsten?

Ja, eftersom du genom kloka val också vinnlägger dig om tandhälsan utöver att du dricker tillräckligt.

Man borde dagligen inta 1 - 1,5 liter av olika drycker utöver den mängd vätska som erhålls med maten. Vid val av drycker är det ändå bra att fästa uppmärksamhet vid bland annat mängden energi, sockerarterna och syrorna som de innehåller. Sockerarter ökar dryckernas energihalt, leder till övervikt och orsakar hål i tänderna. Särskilt skadliga med tanke på tänderna är sådana drycker som utöver socker också innehåller syror. Läskedrycker som innehåller syror och många smaksatta flaskvatten exponerar en också för erosion i tänderna dvs. förtunnad tandemalj.

Enligt dryckernas surhet kan dryckerna indelas i drycker som är säkra och rekommenderbara med tanke på munhälsan och drycker som ska intas endast sällan. Vanligt kranvatten är den bästa törstsläckaren, medan åter sockrade läskedrycker borde användas endast då och då och helst tillsammans med maten.

Läs mer tips om kloka val av drycker.

Vad berättar eurolövet åt dig?

  • Du känner igen en ekologisk produkt.
    • Det är obligatoriskt att använda eurolövet på alla färdigt förpackade ekologiska livsmedel som tillverkats i EU.
  • Produkten är äkta ekologisk.
    • Användning av symbolen eurolövet förutsätter att företagaren omfattas av ekokontrollen och följer bestämmelserna och anvisningarna om användningen av symbolen. 
  • Du vet var produkten har tillverkats och övervakats.
    • I samband med eurolövet ska alltid anges identifikationsnumret för den tillsynsmyndighet som övervakar företagaren.
  • Du vet var råvarorna har producerats.
    • Information om var de ingredienser i produkten som härstammar från jordbruket har producerats.

Mer information om ekoproduktion och märkning av ekoprodukter på Livsmedelsverkets webbplats.

Vilken information ska en restaurang ge till kunderna om rätterna som man serverar?

På ett serveringsställe, såsom en restaurang ska om oförpackade livsmedel ges följande information

  • livsmedlets beteckning skriftligen,
  • ursprungslandet för färskt, kylt eller fryst nötkött, svinkött, får- och getkött jämte fjäderfäkött som använts som ingrediens i rätten skriftligen och
  • ämnena och produkterna som orsakar allergier och intolerans.

Att ge annan information är frivilligt.

Vad menas med livsmedelsaromer?

Livsmedelsaromerna är ämnen som vanligen inte konsumeras som sådana utan som tillsätts i livsmedel för att ge eller förändra livsmedlens lukt eller smak. Aromerna är tillverkade eller består av följande ämneskategorier: aromämnen, aromberedningar, värmereaktionsaromer, rökaromer, aromprekursorer, andra aromer eller blandningar av sådana.

Aromämnena är definierade kemiska ämnen med aromgivande egenskaper. Aromämnen som är tillåtna i EU är till exempel ammoniumklorid, koffein och vanillin.  Aromberedningar är blandningar framställda av livsmedel eller material av vegetabiliskt, animaliskt eller mikrobiologiskt ursprung som har aromatiska egenskaper. Aromberedningar är till exempel apelsinolja, vaniljextrakt och paprikaextrakt.  Rökaromer är aromer som framställt genom fraktionering och rening av rök som bildats vid förbränning av ved.

Aromerna anges på förpackningarna till livsmedel med ordet ”arom” eller ”aromer”. Att rökaromer använts anges med ordet ”rökarom” eller ”rökaromer” eller med en noggrannare beskrivning såsom ”rökarom framställd av bok”

På användningen av aromer ställs stränga villkor som framgår av lagstiftningen om aromer.

Mer information om aromer

Är genetiskt modifierade livsmedel säkra? Hur kan man känna igen ett genetiskt modifierat livsmedel?

Genetiskt modifierade livsmedel (gm-livsmedel eller gmo-livsmedel) får inte marknadsföras i EU utan att de beviljats ett tillstånd. Alla genetiskt modifierade livsmedel genomgår ett strängt godkännandeförfarande som bland annat inbegriper ett yttrande från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet om att produkten är säker. För att bli godkänd ska produkten vara säker med tanke på människor, djur och miljön.

På genetiskt modifierade livsmedel ställs inom EU:s område stränga märknings- och spårbarhetskrav. I märkningarna på förpackningen ska de genetiskt modifierade ingredienserna tydligt anges. På den finska marknaden finns vad Livsmedelsverket vet för närvarande inga genetiskt modifierade livsmedel. Det är ändå möjligt att det bland några importerade livsmedel finns produkter som innehåller genetiskt modifierade ingredienser. Information om de genetiskt modifierade ingredienserna ska ändå finnas också i märkningarna på förpackningarna till dessa produkter.

Om förpackningen till en produkt saknar märkning om genetisk modifiering, kan konsumenten således lita på att genetiskt modifierade ingredienser inte använts vid tillverkning av produkten.

Mer information om genetiskt modifierade livsmedel 

En nöt att tugga på, men hur märks den ut i ingrediensförteckningen?

Några av ämnena och produkterna som orsakar allergier och intolerans ska framhävas i märkningarna på förpackningarna till livsmedel. Sådana ämnen och produkter räknas upp i bilaga II till förordningen om livsmedelsinformation (EU) nr 1169/2011. Där nämns också nötter. Några kan få allergisymptom av flera olika nötarter, men några är allergiska mot endast en nötart. Av märkningarna på förpackningen ska därför framgå vilka nötarter som använts vid tillverkning av livsmedlet.

Nötter: mandel (Amygdalus communis L.), hasselnöt (Corylus avellana), valnöt (Juglans regia), cashewnöt (Anacardium occidentale), pekannöt (Carya illinoiesis (Wangenh.) K. Koch), paranöt (Bertholletia excelsa), pistaschmandel (Pistacia vera), macadamianöt och Queenslandsnöt (Macadamia ternifolia).

Läs mer om märkningarna om allergener

Utöver någon tillsyn över marknadsföringen av livsmedel?

Ja. Tillsynen över marknadsföringen av livsmedel utgör en del av den vanliga livsmedelstillsynen. För den svarar de kommunala livsmedelstillsynsmyndigheterna.

Trots tillsynen förekommer det ändå sådan reklam på marknaden som strider mot lagstiftningen och vilseleder konsumenterna. Det lönar sig således inte att tro på allt. Om löftena i reklamen låter för bra för att vara sanna, är det bäst att ta sig en funderare. I värsta fall kan bedragaren röva såväl pengarna som hälsan.

Läs mer om detta i #bloggenpikkasenlaiton (på finska).

Finns det livsmedel som får marknadsföras för bantning eller är alla bantningsprodukter humbug?

För bantning får marknadsföras sådana livsmedel, som i lagstiftningen är godkända för bantning. Sådana preparat är kostersättningarna, med vilkas hjälp man kan minska intaget av energi, men ändå få tillräckliga mängder av alla essentiella näringsämnen. Sådana kostersättningar kallas antingen VLCD-produkter (very low calorie diet) eller LCD-produkter (low calorie diet).

För bantning får också marknadsföras sådana livsmedel, för vilka det godkänts eller som innehåller ämnen, för vilka det godkänts ett hälsopåstående som hänför sig till viktminskning eller bantning. Sådana är måltidsersättningarna, med vilkas hjälp man kan minska intaget av energi genom att ersätta enskilda måltider. Det enda ämnet, för vilket det godkänts hälsopåståenden som hänför sig till viktminskning och bantning, är glukomannan.

Läs mer om marknadsföring som hänför sig till bantning.

Hur vet jag om ett förpackningsmaterial jag köpt, såsom en plastpåse eller plastfilm, lämpar sig som emballage för livsmedel?

Förpackningsmaterial avsedda att komma i kontakt med livsmedel känns igen med hjälp av uppgifterna i märkningarna på förpackningen. Alla livsmedelskontaktmaterial som säljs till konsumenter ska vara försedda med märkningar, av vilka deras användningsändamål och eventuella begränsningar i användningsförhållandena framgår. Användningsändamålet och användningsförhållandena kan märkas ut med antingen bilder, symboler eller ord.

Läs mer om märkningarna på förpackningen till livsmedelskontaktmaterial.

Kan man laga fetaost av inhemsk komjölk?

Nej. Inte ens av grekisk komjölk, eftersom endast grekisk fårmjölk eller en blandning av grekisk får- och getmjölk godkänts som mjölk i feta. Fetaliknande ostar som framställts på annat håll eller av andra ingredienser ska ges någon annan beteckning, såsom salladsost.

Mer information om EU:s system för skyddade beteckningar på Livsmedelsverkets webbplats.

Kan man upphetta glöggen i en vattenkokare eller aluminiumkastrull?

Nej. Det är bäst att hetta upp glöggen i en stålkastrull eller direkt i glögglaset i mikrovågsugnen.

Glögg och olika bärsafter är sura. Sura vätskor löser upp aluminium och därför ska glöggen inte hettas upp i en aluminiumkastrull.

En del vattenkokare har ett synligt uppvärmningsmotstånd av koppar och den sura glöggen kan då fräta bort metall från det. Ett överstort intag av koppar kan i värsta fall orsaka akut förgiftning. Vattenkokare är som namnet säger avsedda enbart för kokning av vatten.

Mitt i allt julstök råkade pepparkakorna bli vidbrända i ugnen. Vågar man äta av dem?

Man kan nog äta pepparkakorna så länge som de inte utgör den huvudsakliga näringskällan, utan en del av en mångsidig, måttlig och varierad kost. Vi rekommenderar ändå att man reserverar tillräckligt med tid för julbaket och följer anvisningarna om halvfabrikatens stektemperaturer och stektider. Så kan konsumenten själv påverka produktens kvalitet.

Det finns en risk att akrylamid bildas i livsmedlen i samband med framställningen av dem till exempel då livsmedel som innehåller stärkelse friteras, steks i ugn eller fett eller rostas i höga temperaturer (över 120 oC).  Enligt vad vi nu vet har vi skäl att försöka minska exponeringen för akrylamid.

Allmänt kan sägas att det lönar sig för konsumenten att eftersträva en så ljus stek- eller rostningsyta som möjligt, också då pepparkakor gräddas.

Vi rekommenderar att man tar det lugnt i julstöket, åtminstone så länge gräddningen pågår!

Mer information om akrylamid på Livsmedelsverkets webbplats.

Kan jag beställa kosttillskott för eget bruk från en utländsk webbutik eller krävs det tillstånd för det?

Ja, men på ditt eget ansvar. Livsmedelslagstiftningen begränsar inte beställningen av kosttillskott från utlandet för privat bruk.

Det lönar sig ändå att med hjälp av en förteckning som Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea upprätthåller säkerställa att produkten inte innehåller ämnen som I Finland eventuellt klassificerats som läkemedel. Det är förbjudet att via posten ta emot läkemedelspreparat från stater utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. 

Läs mer om begränsningarna som gäller beställningar på Fimeas webbplats.

Läs också Livsmedelsverkets tips om användningen av kosttillskott.

Hur används hälsopåståendena? Finns det någon snabbguide om saken?

Det är en hel del man måste hålla i minnet då närings- och hälsopåståenden används. Det kan kännas jobbigt att sätta sig in i saken, om man inte redan tidigare gjort det. Även om man är van att använda påståenden kan man behöva en checklista som underlättar saken.

Snabbguiden om påståenden hjälper en komma i gång. Den berättar de grundläggande sakerna om närings- och hälsopåståendena och vägleder en i användningen av dem.

Läs mer om snabbguiden om närings- och hälsopåståenden

Vad vågar man numera längre äta?

En mångsidig, varierad och måttlig kost är det bästa sättet att undvika effekterna av skadliga ämnen som livsmedlen eventuellt innehåller. Till livsmedlen kan ändå hänföra sig riskfaktorer som till exempel är mikrober, mikroorganismer, växtskyddsmedel och miljöföroreningar. Några födoämnen innehåller av naturen rikliga mängder nitrat eller så kan det under tillredningen av maten bildas skadliga ämnen.

På grund av eventuella hälsorisker bör konsumtionen av vissa födoämnen därför begränsas eller så bör ges tilläggsanvisningar om hur de ska behandlas. Om detta berättas med i anvisningarna om säkra sätt att använda livsmedel.

Vad betyder det när en livsmedelsförpackning är märkt med ”kraftigt saltat”?

Märkningen att ett livsmedel är kraftigt saltat är en varningsmärkning till sin karaktär. Ett livsmedel anges vara kraftigt saltat med antingen märkningen ”kraftigt saltat” eller märkningen ”innehåller mycket salt”. Ett livsmedel måste anges vara kraftigt saltat, om salthalten överstiger de i lagstiftningen fastställda gränserna för enskilda livsmedelskategorier. Gränsvärden för salthalten har fastställts för produktkategorier som är väsentliga med tanke på intaget av salt dvs. ostar, korvar, andra köttprodukter som används som charkvara, fiskprodukter, matbröd, knäckebröd och surskorpor, frukostcerealier, färdigmat och komponenter i en ätfärdig måltid och snacksprodukter (som innehåller tillsatt salt).

Att det att ett livsmedel är kraftigt saltat framhävs i märkningarna på förpackningen intill näringsvärdesmärkningen hjälper konsumenten att göra val som är nyttiga med tanke på hälsan. I internationell jämförelse är finländarnas blodtryck fortsättningsvis högt. Högt blodtryck är en central riskfaktor med tanke på hjärt- och kärlsjukdomar.

Lagstiftningen om kraftigt saltat

Mer om detta på Livsmedelsverkets webbplats och i Livsmedelsverkets handbok om livsmedelsinformation.

Kan alla bär och svampar som plockats i naturen marknadsföras som ekologiska?

Nej. Naturens håvor i skogen är inte automatiskt ekologiska livsmedel. Plockade produkter, såsom skogsbär och svampar, får saluhållas som ekologiska endast om de plockats i kontrollerade områden som omfattas av ekokontrollen och om plockningen skett under övervakning.

Mer information om ekologiska produkter och ekologisk produktion

Vad menas med E-koderna och var finner jag mer information om dem?

Livsmedelstillsatserna är ämnen som vanligen inte konsumeras som egentliga livsmedel utan de tillsätts med avsikt i livsmedlen för något teknologiskt ändamål. Tillsatserna anges på förpackningen till livsmedlen med tillsatsens namn och sifferkod dvs. E-koden. Bokstaven E framför koden visar att Europeiska unionen bedömt att tillsatsen i fråga är säker för användning i livsmedel.

På Livsmedelsverkets webbplats finner du ett register över E-koderna i vilket alla tillsatser som i EU godkänts för användning vid tillverkning av livsmedel räknats upp. Av registret framgår också tillsatsens namn och huvudsakliga användningsändamål.

Informationen i registret över E-koderna är avsedd som informationskälla för konsumenterna och är således inte tillräcklig för personer som hanterar livsmedel professionellt. De exakta villkoren för användning av tillsatserna finner du i lagstiftningen om tillsatser.

Registret över E-koderna

Lagstiftningen om tillsatser

Måste man skala grönsaker och frukt för att inte få i sig för stora mängder växtskyddsmedel?

Nej. Högsta gränsvärdena för rester av växtskyddsmedel fastställs så, att produkten är säker även om den äts med skalet på. Om du skalar grönsaker och frukt går du också miste om värdefulla näringsämnen.

Livsmedelsverket rekommenderar ändå att du tvättar grönsaker och frukt som äts med skalet på för att få bort damm och eventuell annan smuts på ytan till dem. Att frukterna tvättas eliminerar grovt uppskattat cirka 30-40 % av växtskyddsmedelsresterna i skalet.

Mer information om resterna av växtskyddsmedel i livsmedel

Varför framhävs vissa ingredienser i märkningarna på förpackningar?

Ämnena och produkterna som orsakar allergier och intolerans ska framhävas i märkningarna på förpackningarna till livsmedel. Sådana ämnen och produkter räknas upp i bilaga II till förordningen om livsmedelsinformation. På listan har nämnts 14 matallergener som bedömts som de vanligaste inom EU-området. Europeiska kommissionen uppdaterar listan allt enligt behov.

Läs mer om märkningarna om allergener här.

Ska jag berätta för läkaren att jag använder kosttillskott?

Ja! Det är mycket viktigt att din läkare får veta vilka kosttillskott du använder för att han eller hon ska kunna beakta dem i diagnosen. Så kan man också i vården beakta att kosttillskottet används och eventuella samverkningar mellan läkemedlet och kosttillskottet.

Läs också våra andra råd gällande användningen av kosttillskott här.

Vad är det för skillnad på barnmat och produkter riktade till barn?

I livsmedelslagstiftningen avses med barnmat industriellt framställd barnmat, som särskilt tillverkats för att komplettera under treåriga barns kost och näringsmässiga behov. Sådan barnmat är bl.a. grötar och vällingar, frukt- och bärpuréer, grönsakspuréer och kött- och fikspuréer avsedda för barn.

För dem finns egen produktspecifik lagstiftning, som reglerar till exempel produkternas näringsinnehåll. För råvaror som används vid framställning av industriell barnmat har också fastställts strängare kvalitets- och renhetskrav än för råvarorna i vanliga livsmedel. Barnmat ska vara försedd med en märkning som berättar för hur gamla barn den produkten rekommenderas.

I butikerna finns också sådana produkter, som riktas till barn bl.a. med hjälp av lockande teckningar eller förpackningar. Många av dessa produkter hör lagstiftningsmässigt inte till kategorin barnmat. Sådana produkter kan till exempel vara yoghurt, mjölkbaserade drycker och saftdrycker, puddingar, kex och frukostflingor som i första hand marknadsförs till barn.  Lagstiftningen begränsar inte näringsinnehållet i dem. Kvalitets- och renhetskraven på råvarorna som används vid tillverkning av dem avviker inte från kraven på andra vanliga produkter.

Fäst för sådana produkters del uppmärksamhet vid produktens näringsinnehåll. Om mängden mättat fett, socker eller salt är hög, är det bäst att du endast sporadiskt serverar sådana produkter till ett barn.

Mer information om barnmat 

Mer information om närings- och kostrekommendationerna till spädbarn och barn

Vilka märkningar krävs, om jag säljer skörd från min egen trädgård?

Om du säljer av din egen skörd direkt till en konsument, ställs inga märkningskrav.

Om du säljer av din egen skörd till en annan för försäljning, såsom till din närbutik eller ett torg, måste du beakta handelsnormerna för grönsaker och särskilt de produktspecifika normerna för t.ex. äpplen, päron, jordgubbar, sallat, paprika och tomat.

Finns det någon snabbkurs om påståendena som används vid marknadsföring av livsmedel?

Ja. På webbkursen om närings- och hälsopåståenden behandlas de grundläggande frågorna om närings- och hälsopåståendena som används vid marknadsföring av livsmedel. 

  • Efter att ha avlagt kursen vet du vad närings- och hälsopåståenden är och var du finner de godkända påståendena.
  • Du lär dig hur påståenden kan användas vid marknadsföring av livsmedel.
  • Du lär dig också vilka extra märkningar som användning av påståendena förutsätter i märkningarna på förpackningen.

Är ett livsmedel som märkts som glutenfritt helt glutenfritt?

Inte nödvändigtvis. Ett livsmedel får märkas som glutenfritt, om glutenhalten i livsmedlet inte överstiger 20 mg/kg. Sådana produkter är säkra för personer med celiaki dvs. personer hos vilka gluten orsakar en inflammation som skadar tarmluddet i tunntarmens slemhinna. Gluten är ett protein dvs. äggviteämne som förekommer i vete, råg och korn eller sorter som korsats med dem.

I ett samnordiskt projekt som genomfördes år 2018-2019 konstaterades att märkningarna om glutenfritt på livsmedlen väl höll sträck. De flesta produkter som var med i projektet och som märkts som ”glutenfria” höll sig inom gränsvärdet.

Läs mer

Rapport över det samnordiska glutenprojektet

Jag köpte en kanna och muggar i keramik som souvenir i utlandet. Jag kan väl servera drycker ur dem?

Nej, det ska du inte göra, om du inte säkert vet att produkterna lämpar sig för kontakt med livsmedel. Keramikkärl som förts in som souvenirer från utlandet kan ge ifrån sig tungmetaller, såsom bly och kadmium. Det är säkrats att använda dem enbart som prydnader.

Läs mer

Varför ska man inte äta potatis som blivit grön?

Potatis som blivit grön innehåller stora mängder glykoalkaloider, såsom solanin och chakonin, som i stora halter är hälsovådliga. Tidig potatis innehåller också relativt stora mängder solanin och därför bör man undvika att servera sådana till barn.

För att potatisen inte ska bli grön måste den förvaras skyddad mot ljus. 

Läs mer

Hur vet man om jordgubbarna är finska?

Köp jordgubbarna på ett sådant säljställe där jordgubbarnas ursprung tydligt märkts ut och där namnet och kontaktuppgifterna för den som innehar säljstället tydligt framgår.

Att jordgubbarna är inhemska kan man lättast kontrollera med hjälp av uppgifterna på asken eller lådan. Av uppgifterna framgår jordgubbarnas ursprungsland, förpackaren, livsmedelspartiets identifieringskod, mängden innehåll och kvalitetsklassen. Jordgubbar som odlats i Finland förpackas direkt i säljlådor redan på gården. Därför är förpackaren i allmänhet den samma som odlaren och adressen berättar var bären odlats.

I omedelbar närhet av jordgubbar som säljs i lösvikt ska finnas en skylt på vilken jordgubbarnas ursprungsland och kvalitetsklass tydligt skrivits ut. Också då jordgubbarna säljs i lösvikt kan man be att få se uppgifterna på säljlådan.

Läs mer

Varför är det tillåtet att sälja stenmurklor som livsmedel i Finland, fastän svamparna är giftiga?

Stenmurklan är ett exceptionellt livsmedel eftersom det är tillåtet att sälja den trots att svampen som obehandlad av naturen innehåller ett gift som heter gyromitrin. En stor dos gyromitrin orsakar en akut förgiftning. Gyromitrinet och dess metaboliter är också cancerframkallande föreningar.

Riskerna med giftet i stenmurklor kan ändå undvikas om svampen behandlas på rätt sätt. Stenmurklor ska kokas två gånger i rikligt med vatten (1 del svamp till 3 delar vatten) i minst fem minuter och sköljas väl i rikligt med vatten efter varje kokning. Glöm inte heller att vädra rummet omsorgsfullt.

Säljställen som saluhåller stenmurklor ska vara försedda med varningsmärkningar om att svamparna är giftiga och anvisningar om hur svampen ska behandlas.

Kan man äta vilka växter som helst från naturen? Kan jag också sälja det som jag plockar?

Om allemansrätten beaktas är det fritt fram att plocka vilda växter, såsom vilda örter, och livsmedelslagstiftningen begränsar inte det på något som helst sätt. Beakta i alla fall att i vår natur växer också en hel del giftiga växter.  Av växtens utseende kan man inte dra några slutsatser om dess säkerhet som livsmedel och därför skall den som plockar växter lära sig att identifiera de växter han tänker plocka.

Då verksamheten är kommersiell och produkterna till exempel säljs, skall livsmedelslagstiftningen beaktas. Enligt livsmedelslagstiftningen utsträcker sig företagarens ansvar såväl till det att hans produkter är säkra som till det att han är förtrogen med livsmedelslagstiftningen och följer den.

Läs mer

Måste ursprungslandet för färska hela grönsaker alltid anges? Räcker det med ”EU”, ”inhemska” eller en bild på landets flagga?

Ja och nej. Ursprungslandet för färska hela grönsaker ska alltid anges oberoende av om produkten säljs förpackad eller i lösvikt. Ursprungslandet anges med landets hela namn; en bild på landets flagga eller orden ”EU” eller ”inhemska” är inte nog. Mer information om kraven på märkningar om hela grönsaker finner du här.

Är det tryggt att köpa livsmedel på webben?

Inte alltid. Det lönar sig att vara på sin vakt och alltid kontrollera åtminstone följande saker innan man fattar sitt köpbeslut:

  • Från vem tänker du köpa?
  • Berättar säljaren sina kontaktuppgifter?
  • Vad innehåller produkten?
  • Är effekten som utlovas för bra?
  • Hur har andra utvärderat produkten/säljaren?
  • Är det tryggt att använda kreditkort?

Om du misstänker att en produkt som du köpt på webben är av låg kvalitet, att produkten inte är säker eller att informationen som getts om produkten inte håller sträck, ska du kontakta hälsovårdsinspektören.

Läs mer

Lämpar sig alla plastkärl för upphettning av mat i en mikrougn?

Nej. I mikrougn ska du använda endast sådana plastkärl som är försedda med en märkning om att de lämpar sig för upphettning i mikrougn. Annars kan kärlet under upphettningen överföra skadliga ämnen till livsmedlet. Om plastkärlets yta är repad eller annars sliten lönar det sig inte heller att använda kärlet, även om det är försett med en märkning som tillåter upphettning i mikrougn.

Läs mer

I tidningen tipsades att muffins behändigt kan gräddas i pappersmuggar för engångsbruk. Men är det månne tryggt?

Nej. Merparten av pappersmuggarna som för närvarande finns på marknaden är på insidan ytbehandlade med PE-plast. PE-plasten tål inte de temperaturer, i vilka bakverk typiskt gräddas. Då finns det en risk att kemiska beståndsdelar som använts vid tillverkning av materialet migrerar till livsmedlet. En del av dessa kemiska beståndsdelar kan vara hälsovådliga.

Använd material som kommer i kontakt med livsmedel alltid endast för ett sådant ändamål och i sådana förhållanden, som de avsetts för. Kontrollera materialets användningsändamål och användningsförhållanden med hjälp av materialets förpackning eller bruksanvisningar.

Läs mer

Vilken information borde ges om hemlagade livsmedel som saluhålls på en basar?

Om du för livsmedel som du lagat hemma till en basar för försäljning, ska du inte glömma att ge konsumenten lättläst och tillräcklig information om produkterna. Evira anser att minst följande information borde ges om förpackade livsmedel:

  • livsmedlets beteckning
  • ämnena som orsakar allergier och intolerans
  • nettokvantiteten
  • tillverkningsdagen

För oförpackade livsmedels del borde konsumenten åtminstone få information om livsmedlets innehåll av ämnen som orsakar allergi och intolerans.

Gäller yttrandefriheten även marknadsföring av livsmedel?

Den allmänna yttrandefriheten möjliggör inte sådan marknadsföring av livsmedel som strider mot lagstiftningen.

Om informationen som ska ges om livsmedel kan bestämmas med lagstiftnings- och förvaltningsmetoder, eftersom 

  • marknadsföringen inte hör till yttrandefrihetsrättens s.k. kärnområde
  • syftet är att skydda till exempel konsumenternas hälsa och tillit till marknaden.

Läs mer

Får hampprodukter som innehåller CBD saluhållas i Finland?

För närvarande inte. Livsmedel tillverkade av hampa med en på ett eller annat sätt koncentrerad eller berikad CBD-halt har veterligen inte någon användningshistoria som livsmedel före året 1997. Av den orsaken betraktas de som nya livsmedel som förutsätts ha ett tillstånd som nytt livsmedel för att få släppas ut på marknaden.

Läs mer

Kan det bli problem om jag köper en tillbucklad konservburk i butiken?

Det kan det bli. Om en konservburk blir tillbucklad, kan metaller överföras från burken till livsmedlet som förvaras i den. Det lönar sig inte att köpa en tillbucklad burk.

Läs mer

Är det någon skillnad hur och hurdana engångsskyddshandskar jag använder i livsmedelsarbete?

Ja. Med skyddshandskar kan man förstås skydda händerna. Deras primära syfte är ändå att skydda livsmedlen mot smuts och mikroorganismer som sprids med händerna.

Skyddshandskar ska man använda, om man har konstnaglar, smycken eller sår på händerna. Skyddshandskarna ska användas på ett hygieniskt sätt och de ska bytas tillräckligt ofta. Händerna ska tvättas regelbundet, även om man använder skyddshandskar.

Skyddshandskarna ska vara livsmedelsdugliga och lämpa sig för hantering av just livsmedlet i fråga. Vanliga vinylhandskar kan till exempel i allmänhet inte användas tillsammans med feta livsmedel.

Varför ska livsmedelsinformationen finnas i webbutiken?

Vid köp på webben kommer konsumenten inte åt själva livsmedlet och märkningarna på förpackningen. Informationen som ges om ett livsmedel påverkar ändå köpbeslutet. Konsumenten måste mången gång redan med tanke på sin egen hälsa veta till exempel vilka allergener livsmedlet innehåller.

Om livsmedel som saluhålls på webben ska tillhandahållas samma livsmedelsinformation som vid sedvanlig handel. All obligatorisk information ska tillhandahållas på såväl finska som svenska. Endast informatio0nen som ändras (partiidentifikationen, bäst före datummärkningen, sista förbrukningsdagen) kan lämnas tillsammans med livsmedlet.

Läs mer

Kan DNP döda?

Ja. Vid invärtes bruk är DNP eller 2,4-dinitrofenol ett livsfarligt cellgift. Ämnet marknadsförs särskilt för bantning och för förbränning av fett.

Skillnaden mellan dosen som ger en ”slankande” effekt och dosen som leder till döden är ändå liten. Förgiftningssymptomen kan uppkomma plötsligt. I Storbritannien har inrapporterats flera dödsfall som orsakats av DNP.

Livsmedelsverket har fått veta att enskilda finländska konsumenter beställt DNP från utländska webbutiker. DNP har klassificerats som läkemedel och det är förbjudet att beställa DNP från utländska webbutiker.

Livsmedelsverket uppmanar personer som beställt DNP att omedelbart sluta använda ämnet. Den som använt DNP bör vända sig till hälsovården för att få sitt hälsotillstånd utvärderat.

Läs mer

Varför förbjuder man inte transfetterna?

Problemet med finländarnas kost är det rikliga intaget av mättat fett. Intaget av transfetter är däremot litet. Därför har mängden transfetter inte begränsats med nationell lagstiftning.

EU överväger att begränsa användningen av transfetter, eftersom intaget av transfetter i många andra EU-länder är skadligt stort med tanke på hälsan.

Transfetter kan uppkomma då fetter härdas och på naturlig väg i idisslarnas vom. Dagens växtmargariner innehåller ändå mycket små mängder transfetter, eftersom margarinernas tillverkningsprocess har ändrats.

Transfetterna är hårda fetter som är ofördelaktiga med tanke på hjärthälsan. De bland annat höjer halten ofördelaktigt LDL-kolesterol i blodet och sänker halten fördelaktigt HDL-kolesterol.

Läs mer

Kan insektmat orsaka en allergisk reaktion?

Man kan vara allergisk mot insektmat. Särskilt sådana personer som är allergiska mot skaldjur, blötdjur och/eller dammkvalster bör vara på sin vakt. Proteinerna i insekterna är likartade så korsallergi kan förekomma.

Från insekternas foder kan också hamna små mängder spannmål, gluten, fisk, mjölk eller ägg i insektmat som saluhålls som livsmedel. Information om eventuella allergenrester finner du i märkningarna på förpackningen.

Läs mer

Vågar man använda kosttillskott?

Ja, det gör man. Det är ändå viktigt att komma ihåg några saker.

Läs mer

Kan man tryggt använda livsmedel som innehåller palmolja?

Mjuka margariner i ask eller flaska är rekommenderbara val om man vill att kosten är hälsosam. Merparten av fettet i dem är hälsosamma mjuka fetter. Andelen hårt fett är relativt liten, även om palmolja ofta används i dem för att ge dem en fastare konsistens.

Det lönar sig däremot att begränsa användningen av bakverk, kex och annat liknande som innehåller palmolja, smör och kokosolja. De innehåller rikliga mängder ohälsosamt hårt fett.

EU bereds lagstiftning som begränsar mängden skadliga ämnen som eventuellt uppkommer vid tillverkning av vegetabiliska oljor och fetter. Så säkerställs att livsmedlen på marknaden tryggt kan användas.

Läs mer

Sidan har senast uppdaterats 2.7.2020