Låg förekomst av salmonella i finländska livsmedelskedjor

15. maj 2019

En jämförelse av livsmedelsgrupper visar att inhemskt kött av fjäderfä orsakar endast en mycket liten del av alla inhemska salmonellainfektioner, varemot inhemsknötkött kan orsaka relativt sett flest salmonellainfektioner. Importkött å sin sida kan till och med orsaka lite fler salmonellainfektioner än inhemskt kött i sin helhet, trots att importkött endast står för en liten del av köttkonsumtionen i Finland. Detta är en av de slutsatser som kunde dras genom en statistisk modell utvecklad av enheten för riskvärdering på Livsmedelsverket. Med hjälp av denna modell kan man uppskatta olika livsmedelsgruppers betydelse som källa till salmonellainfektioner hos människan. Modellen utnyttjar data från flera år och är bättre lämpad än tidigare statistiska modeller även för länder jämförbara med Finland där förekomsten av salmonella är relativt låg.

Ursprunget till salmonellainfektioner via livsmedel avsedda för konsumtion undersöktes med hjälp av data från perioden 2008 - 2015. Under denna period halverades det totala årliga antalet infektioner från ca 3000. Antalet inhemska infektioner varierade mellan ca 300 - 400.

De undersökta livsmedelsgrupperna var broiler- och kalkonkött samt nött- och griskött. Inhemskt och importerat kött studerades som separata grupper.

”Undersökningsmaterialet visade att cirka två tredjedelar av det årliga antalet inhemska salmonellainfektionerna hos människan orsakades av undertyper av salmonella som påvisades även i de undersökta livsmedelsgrupperna. Med hjälp av modellen kunde man beräkna att de undertyper av salmonella som innebar den relativt sett högsta risknivån var salmonellatyperna Enteritidis 8, Newport och Enteritidis 1b. Importerat kalkonkött var den relativt sett vanligaste infektionskällan”, säger forskare Antti Mikkelä från Livsmedelsverket

Metoden jämför undertyper av salmonella hos människan (sero- och fagtyper) med typer påvisade i livsmedel och hos produktionsdjur på så vis att den samtidigt beaktar förekomsten av salmonella i olika livsmedel samt konsumtionsnivån för dessa. Metoden kan även användas för att beskriva och uppskatta skillnader i risknivåerna hos olika undertyper av salmonella samt olika livsmedelsgrupper. Dessutom utnyttjas helhetsinformationen tillgänglig från modellens olika delar när salmonellainfektioner kopplas till olika källor uttryckta som andelar.

”En framtida utmaning är att utvidga modellen så att även mer exakta laboratoriemetoder, exempelvis genotyper, kan utnyttjas för att koppla infektionerna till olika källor”, säger forskningsprofessor, docent Jukka Ranta från Livsmedelsverket.

Utvecklingen av den nuvarande modellen är en fortsättning på projektet Hälsorisker av bakteriesmittor som sprids via livsmedel samt spårning av inhemska fall som finansierades av Finlands Akademi samt jord- och skogsbruksministeriet, och pågick under åren 2008 - 2010.

Läs den vetenskapliga artikeln:
Mikkelä, A., Ranta, J., Tuominen, P.
A Modular Bayesian Salmonella Source Attribution Model for Sparse Data. Risk Analysis 2019. 

Mer information:
forskare Antti Mikkelä, enheten för riskvärdering, tfn 0400 211 624
forskningsprofessor, docent Jukka Ranta, enheten för riskvärdering, tfn 040 489 3374
enhetschef, docent Pirkko Tuominen, enheten för riskvärdering, tfn 0400 211 624