1. Jordbruksmark, bas- och jordbruksskiften

Att beakta 2022

• Gör om möjligt basskiftesändringarna, såsom gränskorrigeringar, sammanslagningar och delningar samt ansökan om ersättningsberättigande senast i mitten av maj, så att du kan använda de korrigerade slutliga basskifteuppgifterna i den samlade stödansökan. Då kan bl.a. Vipurådgivaren bättre beakta eventuella fel i din stödansökan.

1.1 Jordbruksmark

Den jordbruksmark för vilken du söker stöd ska uppfylla kraven för stödberättigande hela kalenderåret, dvs. ett skifte ska vara odlingsbart från och med 1.1. Kravet gäller också nyröjningar. Man kan frångå kraven för stödberättigande på grund av force majeure eller en exceptionell omständighet.

Jordbruksmarken ska vara odlingsbar, och om den inte har anmälts som tillfälligt icke odlad eller som träda ska den användas för jordbruksproduktion. Med jordbruksproduktion avses här produktion, uppfödning eller odling av jordbruksprodukter. Med odlingsbar avses att iståndsättningsåtgärder som kalkning och dikning inte längre behöver utföras på skiftet. Det bör vara möjligt att producera en normal skörd på skiftet.

En nyröjning eller något annat basskifte som anmäls för första gången ska ha växttäcke under anmälningsåret, dvs. odlingsväxlighet måste ha anlagts på basskiftet. Du får inte anmäla svartträda eller areal som tillfälligt inte odlas på ett nytt basskifte. Basskiften som anmälts på det sättet tas automatiskt ur jordbruksanvändning av administrationen. Du kan anmäla området på nytt när där växer någon gröda.

Jordbruksmark är till exempel inte slybevuxna områden, stubbhögar, skogar, stenbunden mark, hyggesområden, vägar eller byggnader. Se en närmare lista i punkten Areal som permanent inte odlas.

Bestämmelser om skötseln av jordbruksmark ingår i förordningen om tvärvillkor. Guiden om tvärvillkor är en separat publikation där du kan kontrollera kraven på skötsel av odlad jordbruksmark, de fastställda skötselkraven för träda och andra krav som gäller skötsel eller underhåll av jordbruksmark.

Anmälan av jordbruksmark

Du är skyldig att i stödansökan anmäla all jordbruksmark i din besittning, även om du inte söker stöd för arealen i år. Anmäl arealerna i huvudstödansökan i Viputjänsten eller med blankett 102A senast 15.6. På Åland ska du också använda landskapsregeringens blankett Å2a om du ansöker om programbaserade ersättningar. Grunda ett nytt basskifte om du innehar jordbruksmark som inte har anmälts.  Basskiftets rätt till stöd granskas det år då du första gången ansöker om stöd för skiftet.

Nya och ändrade skiften som anmälts i samband med stödansökan digitaliseras under sommaren och kontrolleras innan stöden betalas ut. På basis av digitaliseringen kan man kontrollera basskiftets läge och areal innan stöden betalas ut. Betalningen av arealbaserade stöd förutsätter att basskiftet är digitaliserat.

I stödansökan ska du använda det basskiftessignum som getts skiftet. Signumet för nya basskiften som anmälts år 2022 kan du kontrollera i Viputjänsten eller vid behov fråga din kommun. 

Det minsta bas- och jordbruksskifte som godkänns för arealstöd är minst 0,05 hektar. Mindre områden än så räknas in i jordbruksmarken, men de betalas inget stöd.

Oregistrerade områden som är mindre än 0,05 hektar och som är i jordbruksanvändning ska du anmäla med ett kryss i punkten i fråga i den elektroniska ansökan eller på jordbruksskiftesblanketten.

Areal som tillfälligt inte odlas

När ett basskifte eller en del av det tillfälligt används för annat än jordbruk, kan du anmäla det som tillfälligt inte odlat.

För areal som tillfälligt inte odlas betalas inga jordbrukarstöd, och arealen berörs inte av tvärvillkoren för skötsel av odlad areal, träda eller permanent gräsmark. Till övriga delar måste tvärvillkoren ändå följas (bl.a. lagring och användning av stallgödsel, användning av växtskyddsmedel, krav på åkerrenar, bekämpning av flyghavre och jätteloka).

Areal som tillfälligt inte odlas måste bevaras i ett sådant skick att den på nytt kan tas i jordbruksanvändning med sedvanliga jordbruksmaskiner.

En areal kan inte vara tillfälligt icke odlad i flera år. Om arealen inte används för odling på många år och du inte förnyar växtligheten, ska du ta arealen ur jordbruksanvändning i avsnittet Basskiftesändringar eller med blankett 102C i samband med huvudstödansökan. Om arealerna som ska tas bort är sammanlagt minst 0,2 hektar, kan du byta ersättningsberättigandet från dem till dina andra skiften med blankett 471. Förfarandet gällande byte av ersättningsberättigandet från ett skifte till ett annat gäller dock inte på Åland.  

Du kan uppge till exempel följande arealer som tillfälligt icke odlade:

• Ett växtbestånd som såtts på hösten har förstörts, och arealen odlas inte under anmälningsåret.
• Den tegdikesareal där det växer träd eller buskar som är högre än 1,5 meter (du kan också ta bort dikesarealen från basskiftet genom gränskorrigering).
• Areal som är naturbete eller naturäng som inte uppfyller villkoren för permanent gräsmark, till exempel för att det växer för mycket träd på området.
• Areal som använts för lagring av bärgad ensilage eller halm eller areal för en gödselstack
• Areal för täckdikning, utjämning av åkern, grävning av tegdiken, grävning av samhällsteknik eller byggande av vägar och andra motsvarande åtgärder, för den tid arbetena pågår
• Överbreda vändtegar (se avsnitt 1.4 Odlingstekniska vändtegar och skötselgångar).

Fråga vid behov kommunen om mer information.

Areal som permanent inte odlas

Till areal som permanent inte odlas räknas sådana obrukbara områden som inte är jordbruksmark. Tvärvillkoren gäller enbart jordbruksmark, men också på arealer som inte är jordbruksmark måste du följa kraven för lagring och användning av stallgödsel samt de föreskrivna verksamhetskraven för växtskyddsmedel.

Som arealer som permanent inte odlas bör du anmäla till exempel följande arealer:

• Ett skifte med fleråriga vildlevande växter och naturlig växtlighet (t.ex. älggräs, hundkäx) och åkrar med kraftig buskvegetation.
• Sten- och stubbhögar, stenbunden mark, skogar, hyggesområden, julgransodlingar.
• Ett åkerskifte där det växer träd eller buskar eller där dräneringen inte fungerar och skiftet därför inte går att odla.
• Ett väg- eller gårdsplansområde, eller ett område vars främsta användningssyfte är att fungera som upplag för exempelvis maskiner eller produkter och från vilket ingen skörd bärgas.
• Område för byggnader.

Ta de permanent icke odlade områdena ur jordbruksanvändning i avsnittet Basskiftesändringar i Vipu (välj skiftets tilläggsfunktioner) eller på blankett 102C. Vid behov delar du området åtskilt från basskiftet innan det tas bort.

Du kan också anmäla Permanent icke odlad som gröda och då digitaliseras arealerna bort från basskiftets areal. Dela också ett sådant område åtskilt från basskiftet. Om du anmäler avlägsnandet på blankett 102C ska du skicka med en entydig ändringskarta.

Ett område som tagits ur jordbruksanvändning får du inte använda för jordbruksverksamhet under anmälningsåret och de fyra påföljande åren. Till skillnad från det ovan nämnda får du ta i bruk ett område som tagits ur jordbruksanvändning, om du river de byggnader eller konstruktioner som uppförts på området eller om det gäller en av sökanden oberoende undantagssituation som godkänts av kommunens landsbygdsnäringsmyndighet.

Administrationen tar bort arealerna som tas ur jordbruksanvändning från förbindelserna.

1.2 Definitioner

Jordbruksmarken utgörs av följande områden:

• åker
• permanent gräsmark
• permanent gröda

Åkerareal är mark som odlats för produktion av växter eller trädesmark som kan användas för odling

Permanent gräsmark är ett skifte som används till att odla gräs- eller vallfoderväxter naturligt (självsådd) eller genom odling (insådd) på samma plats mer än fem år. Permanent gräsmark kan till sitt markanvändningsslag vara åker eller naturbete och naturäng. En exaktare lista över växtkoder hittar du i kapitelet om Förgröningsstöd. På permanenta gräsmarker får det utspritt växa träd, högst 50 stycken per hektar. Som träd betraktas över 2 meter höga vedartade växter med en stam eller flera stammar som är sammanvuxna vid roten. Träd är också 0,5 - 2 meter höga växter med vedartad stam som inte lämpar sig som föda för produktionsdjur. På området får det växa plantor av lövbuskar och lövträd som är lämpliga som föda för produktionsdjur, om de utgör mindre än 50 procent av det stödberättigande jordbruksskiftets areal. Andelen gräs- och vallfoderväxter måste överstiga 50 procent av jordbruksskiftets stödberättigande areal också på ett sådant skifte med permanent gräsmark där det växer antingen träd eller lövbuskar eller bägge.

Naturbeten är områden med permanent gräsmark vars markanvändningsslag är naturbete och naturäng.  Mer information om naturbeten.

Med permanenta grödor avses ett skifte där det växer grödor som inte ingår i växtföljden och som odlas i minst 5 års tid och ger upprepade skördar. Sådana grödor är till exempel fruktträd, bärbuskar och prydnadsväxter. En exakt lista över permanenta grödor ingår i ansökningsguiden.

Träda är odlingsbar jordbruksmark som definieras i kapitel 3.4. i guiden om tvärvillkor som inte används för jordbruksproduktion. Trädan kan vara antingen åker eller permanent gräsmark. Träda ska hållas öppen så att den lämpar sig att ta i bruk som betesmark eller för odling utan att det krävs annat än sedvanliga jordbruksrutiner och jordbruksmetoder.  Se till att området hålls öppet genom att vid behov utföra slåtter eller låta djur gå på bete.

Markanvändningsslag

Med markanvändningsslag avses 1 = åker, 2 = naturbete och naturäng, 3 = skogsmark, 4 = väg eller impediment, 5 = annat område

Markanvändningsslaget är basskiftets egenskap. Du ser markanvändningsslaget för dina skiften i Vipus lista över basskiften. Vid behov kan du själv ändra skiftets markanvändningsslag.

Med markanvändningsslaget åker avses åker som odlas för produktion av växter och som sköts enligt tvärvillkorskraven. På åkern ska det i huvudsak växa odlingsväxter som sås, gödslas och sköts årligen i syfte att producera en marknadsduglig skörd. För fleråriga vallar betyder detta att växtligheten förnyas vid behov så att de odlade gräsen förblir dominerad art och åkern bevarar sin skördeproducerande förmåga. Åkern ska ingå i gårdens växtföljd. Permanenta grödor är till markanvändningsslaget alltid åker.

Med markanvändningsslaget naturbete och naturäng avses ett område utanför åker, som i huvudsak är täckt av gräs och som används för jordbruksverksamhet. På området kan det växa högst 50 trädstammar/ha och andelen lövbuskar som lämpar sig för bete får utgöra högst 50 % av basskiftets areal. Träden och buskarna ska växa utspritt på skiftet. Området ingår inte i gårdens växtföljd, men det sköts regelbundet genom slåtter eller bete. Växtligheten kan också bestå av naturhö. För dessa områden betalas varken miljöersättning eller nationella arealstöd.

Med markanvändningsslaget skogsmark avses ett område som används som betesmark och som inte är naturbete. Om skogsmark omfattas av ett gällande miljöavtal betalas ersättning enligt avtalet för området. Annars betalas inget stöd för ett skogsmark.

Markanvändningsslaget Annat område innebär sådana skiften i miljöavtal som inte kan hänföras till andra klasser inom markanvändningsslagen. Sådana är bl.a. våtmarker.

En åkerren är en minst en meter bred remsa som du måste lämna längs vattendrag och utfallsdiken. Mät renens bredd på kanten mellan diket och åkern i riktning mot jordbruksskiftet.

Ingen åkerren behöver lämnas om det mellan jordbruksmarken och vattendraget eller utfallsdiket alltid finns i genomsnitt minst 10 meter skog, buskage, tomtmark, vägområde, impediment eller tvinmark eller annat område och vattnet inte når fram till åkern ens vid översvämning. Åkerren behövs inte heller om jordbruksmarken ligger bakom en översvämningsvall och dräneringsvattnet pumpas bort eller leds bort på något annat motsvarande sätt.

Skyddsremsor (miljöförbindelse) är högst 10 meter breda områden som är täckta av flerårig vall-, gräs- eller ängsväxtlighet och som ligger vid skifteskanten mot vattendraget. Mät skyddsremsan från åkerskiftets kant i riktning mot åkern.

Du behöver inte lämna en skyddsremsa om det mellan åkern och vattendraget eller utfallsdiket alltid finns i genomsnitt minst 10 meter skog, buskage, tomtmark, vägområde, impediment eller tvinmark eller annat område och vattnet inte når fram till jordbruksmarken ens vid översvämning eller om åkern ligger bakom en översvämningsvall och dräneringsvattnet pumpas bort eller leds bort på något annat motsvarande sätt.

En skyddsremsa enligt tvärvillkoren, dvs. ett ogödslat fem meter brett område längs vattendrag, kan ligga helt eller delvis utanför jordbruksmarken. 

Mångfaldsremsor (miljöförbindelse) är högst 3 meter breda områden som ingår i odlingsväxtens areal. För att främja naturens mångfald kan du anlägga sådana remsor på andra kanter av basskiftet än de som gränsar till vattendrag.

Arealer som är täckta med växthus med fasta konstruktioner kan beviljas direktstöd om odlingsväxternas rötter har kontakt med marken (t.ex. i hålförsedda krukor som står direkt på duk som släpper igenom vatten). Anmäl växternas arealer på normalt sätt med växtens egen växtkod.

Om rötterna inte har kontakt med marken ska du ta basskiftet ur jordbruksanvändning i avsnittet Basskiftesändringar eller med blankett 102C.

Arealer som är täckta av flyttbara växthus eller odlingstunnlar och där odlingsväxtens rötter har kontakt med marken kan beviljas alla arealbaserade stöd. Anmäl arealerna med växter på normalt sätt med växtens egen växtkod.

Om rötterna inte har kontakt med marken ska du meddela detta i tilläggsuppgifterna om jordbruksskiftet. Då avslås direktstöden för det här jordbruksskiftet, men de andra arealbaserade stöden kan beviljas i enlighet med stödvillkoren.

1.3 Basskiften

Definition av ett basskifte

Med basskifte avses ett i geografiskt hänseende sammanhängande odlingsområde som en enskild sökande (frånsett skiften i gemensamt bruk) odlar och besitter och som avgränsas av till exempel en kommungräns, en gräns för äganderätt, för en stödregion eller för ett avtalsområde, ett vattendrag, ett kant- eller utfallsdike, en väg eller en skog eller en annan motsvarande gräns.

Ett område som ur geografisk synpunkt samt i fråga om ersättningsberättigandet och markanvändningsslaget är enhetligt och som ägs av stödsökanden är ett basskifte, även om det består av flera separata registerlägenheter i sökandens ägo.

Basskiftets gränser

De diken som avgränsar ett basskifte kallas för nackdike oberoende av dikets bredd. Diken som avgränsar ett basskifte kan följa en skog eller en väg. Också de diken som delar skiftet är nackdiken. Nackdikets genomsnittliga bredd avgör om diket kan inkluderas i basskiftets areal.

Om basskiftet omges av nackdike som är högst 3 meter brett löper basskiftets gräns mitt i diket. Dikets bredd mäts vid brytningspunkten mellan dike och åker.

• Mindre än 3 meter brett nackdike: diket mätt från basskiftets gräns (dikets mitt) och dess icke odlade dikesren kan räknas ingå i det odlade jordbruksskiftets areal om deras sammanlagda bredd inte överskrider 2 meter.

Om basskiftet omges av ett nackdike som är mer än 3 meter brett, är basskiftets gräns vid dikets kant på åkersidan dvs. vid brytningspunkten mellan dike och åker.

• Över 3 meter brett nackdike: om den icke odlade dikesrenen från dikets brottpunkt till den odlade grödans kant inte överskrider 2 meters bredd, kan dikesrenen räknas ingå i det odlade jordbruksskiftets areal.

Undantag från ovan nämnda punkter utgör en dikesren enligt tvärvillkoren eller en skyddsremsa eller en mångfaldsremsa som uppfyller villkoren för miljöersättning. Bredden av en sådan ren, skyddsremsa eller mångfaldsremsa är dikesrenens, skyddsremsans eller mångfaldsremsans genomsnittliga bredd.

• Ett eventuellt område mellan basskiftet och vattendraget, vilket inte duger för odling eller är icke odlat (pga. väta, lutning e.d.) inkluderas inte i basskiftets areal.

Om ett basskifte avgränsas av annat än ett dike eller ett vattendrag, löper basskiftets gräns på kanten av åkern. Då får du i basskiftet inte inkludera kantområden som permanent tagits ur odling.

Bild 1: Mätning av nackdikets bredd.

Undantag som gäller anmälan av basskiften:

Gemensam användning av ett basskifte: Regelbundna årliga byten av jordbruksskiften mellan jordbrukare pga. växtföljden bildar i regel inte egna basskiften. Anmäl arealerna som ett och samma basskifte enligt de geografiska gränserna. En sådan situation kan uppstå t.ex. om du odlar sockerbetor och byter odlingsområden med din granne som idkar nötkreatursskötsel så att ni får lämplig växtföljd. Ägaren bör se till att den andra odlaren av samma skifte känner till basskiftets gränser, numrering och digitalisering.

Alla som odlar ett skifte i gemensam användning anmäler den gemensamma användningen av basskiftet i den elektroniska stödansökan eller i tilläggsuppgifterna på jordbruksskiftesblankett 102B.

Du behöver inte dela ett basskifte i två delar, om du arrenderar ut ett basskifte med ett kortvarigt arrendeavtal och behåller ett jordbruksskifte t.ex. för husbehovsodling och inte ansöker om stöd för detta. Eftersom summan av jordbruksskiftenas arealer ändå bör motsvara basskiftets areal, anmäler arrendatorn även ägarens husbehovsskifte på sin egen jordbruksskiftesblankett som areal som tillfälligt inte odlas.

Korrigeringar av ett basskifte

Korrigera ett basskifte i följande fall:

1. Ett basskifte i din besittning har av någon orsak inte digitaliserats tidigare, t.ex. en nyröjning.
2. Du har basskiften i din besittning och vill ändra digitaliseringen av dessa skiften på grund av t.ex.
   • delning eller sammanslagning
   • en ny väg
   • ett nytt flygfotografi,
   • ett tidigare digitaliseringsfel
   • avlägsnande av små icke odlade områden
   • en annan orsak som inverkar på arealen.
3. Du uppger en större eller mindre areal än den digitaliserade arealen i din ansökan. Märk ut det tillägg som arealförändringen orsakar på kartbilagan eller i en elektronisk begäran om korrigering.
4. Ditt basskifte har fel typ av gränslinje (gränslinje/utfallsdike/vattendrag).

Avgränsa alla områden som inte odlas från basskiftet. Icke odlade områden som markerats på kartan digitaliseras bort från skiftets areal och du behöver inte längre beakta dem i de kommande årens stödansökningar.

Hos landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där basskiftet är beläget kan du få en kopia på sådana tidigare digitaliserade basskiften som inte var i din besittning 2021 och över vilka ingen kartbilaga har sänts till dig. Meddela kartkorrigeringsbehoven och kartbilagorna till kommunmyndigheterna redan i god tid före den egentliga stödansökan.

Att lämna in basskiftesändringar

Du kan göra alla basskiftesändringar elektroniskt. Med ändringar avses

• delning och sammanslagning av ett basskifte
• grundande av ett nytt basskifte
• korrigering av basskiftets gränser
• ändringar av basskiftets besittning (köp, arrendering).

Viputjänsten handleder dig då du gör elektroniska ändringar. Det finns också instruktionsvideor om de vanligaste ändringssituationerna. Videorna kan ses på Youtube på kanalen Vipu-ohjevideot.

Att lämna in basskiftesändringar på papper

Om du gör basskiftesändringarna på papper ska du på ändringsblanketten för basskiften 102C uppge delningar och sammanslagningar av basskiften, tagandet av basskiften ur jordbruksanvändning och grundandet av ett nytt skifte. Anmäl ändringarna på basskiftesblankett 102A, om du bara vill ändra digitaliseringen av skiftets kantgränser.

Lämna in en kartbilaga tillsammans med blanketterna. Som kartbilagor ska du använda kopior av de senaste basskifteskartorna i skala 1:5000 eller en kartutskrift från Viputjänsten. Vid behov kan du skaffa kartorna av landsbygdsnäringsmyndigheten. 

Gör följande anteckningar noggrant och tydligt med röd vass penna på kartbilagan:

• lägenhetssignum på sidan av kartan
• basskiftets gränser
• basskiftenas nummer
• anteckning: ”kartbilaga för 2022”.

Markeringarna på kartbilagan ska vara omsorgsfullt gjorda och entydiga för att digitaliseringen ska gå att utföra. På kartbilagan ritar du med en röd penna in endast de ställen på skiftet som du vill ändra. Markera inte hela skiftet med en röd linje om din avsikt inte är att ändra alla gränser. Om det är fråga om ett nytt basskifte som inte har digitaliserats förut, ska du rita ut basskiftets samtliga gränser med en röd sammanhängande linje. Använd linjal för att dra raka streck.

Om det är svårt att fastställa basskiftets gränser på flygfotografiet ska du anteckna hjälpmått på kartan, så som skiftets längd och bredd i meter, eller bifoga andra förtydligande kartor.

Om basskiftets nummer inte finns färdigt på kartan måste du lägga till det. Som skiftesnummer använder du ett tiosiffrigt löpande nummer: t.ex. 123-12345-12. Anteckna nya basskiften med bokstaven U och numrera dem löpande: U1, U2, U3 osv. Dessa skiften ges basskiftessignum i kommunen.

Om utrymmet medger antecknar du basskiftessignumet innanför skiftesgränserna. I annat fall antecknar du numret utanför basskiftets gränser och förenar det med ett streck till det berörda skiftet.

Hur basskiftesändringarna syns

Eventuella ändringar jämfört med 2021 framgår av Viputjänsten. Också av kommunens landsbygdsnäringsmyndighet får du information om ändringar som gjorts vid digitaliseringen.

Digitaliseringen har ändrats på basis av:

• digitaliseringsändringar som jordbrukaren begärt i samband med stödansökan 2021
• övervakning 2021 (också övervakning av ett grannskifte har kunnat påverka digitaliseringen, om basskiftena har gemensam gräns)
• uppdatering av basskiftesregistret.

1.4 Jordbruksskiften

Definition av ett jordbruksskifte

Med jordbruksskifte avses ett enhetligt område som hör till ett basskifte och där du odlar en växtart, en blandning av flera växtarter eller som du lagt i träda eller använder för andra syften. På ett basskifte kan det finnas ett eller flera jordbruksskiften. Ett jordbruksskifte kan höra till endast ett basskifte. Jordbruksskiftenas gränser och deras arealer kan variera från år till år inom basskiftet.

Om endast en del av ditt basskifte ligger på ett grundvattenområde, kan du bilda ett separat jordbruksskifte av arealen och på det följer du begränsningarna för odling på grundvattenområden.

Att rita in jordbruksskiften

Ritandet av jordbruksskiften är en del av stödansökan. Rita in jordbruksskiftena om det finns fler än ett jordbruksskifte på ditt basskifte. Genom ritandet bildas den areal för ett jordbruksskifte som används vid ansökan om stöd, kontroll och betalning av stödet. Du behöver rita in bara sådana jordbruksskiftesgränser som inte är gränser för basskiftet. Basskiftets areal ska vara lika stor som jordbruksskiftenas sammanlagda areal.

Ansök om stöd elektroniskt, eftersom det finns en mängd fördelar med att rita in jordbruksskiften i Viputjänsten:

• du får genast veta vilken areal du ritat in,
• uppgiften om jordbruksskiftets areal i stödansökan motsvarar säkert din ritning,
• du kan snabbare och noggrannare rita in jordbruksskiftenas arealer och
• de gränslinjer för jordbruksskiften som du ritat in år 2022 ligger till grund för stödansökan nästa år.

Att rita in jordbruksskiften vid elektronisk ansökan om stöd:

1. Gör till först de nödvändiga ändringarna i basskiftet:
   • Korrigering av gränslinje: Du kan ändra gränslinjerna för dina basskiften. Du får genast veta basskiftets areal. Vid gränskorrigering behåller basskiftet sitt tidigare basskiftessignum.
   • Delning och sammanslagning av ett basskifte: Du kan dela eller slå samman basskiften i din besittning. I och med delningen eller sammanslagningen får basskiftet ett nytt signum. Skiftets signum syns i Viputjänsten när landsbygdsnäringsmyndigheten har godkänt delningen eller sammanslagningen.
   • Grundande av ett nytt basskifte: Du kan också skapa ett helt nytt basskifte. Skiftets signum syns i Viputjänsten när landsbygdsnäringsmyndigheten har godkänt grundandet av det nya skiftet.
2. Rita in jordbruksskiftena efter att basskiftena har ändrats:
   • Du kan hämta föregående års uppgifter om jordbruksskiften till Viputjänsten eller använda uppgifterna om jordbruksskiften i odlingsplaneringsprogrammet
   • Utan de ovan nämnda förifyllnadsvalen är antagandet att det finns ett jordbruksskifte på basskiftet. Då behöver du inte separat rita in jordbruksskiftet. Om det finns flera jordbruksskiften styr tillämpningen ritandet av jordbruksskiften.
   • I Viputjänsten ritas jordbruksskiftena med hjälp av ritverktyg. Du kan använda hjälpmått om du vill.
   • Du kan dela in basskiftet i så många jordbruksskiften du önskar.

Att rita in jordbruksskiften vid ansökan på papper

Rita in jordbruksskiftena på kartan med en vass blå penna och förse dem med bokstav (A, B,...). I övrigt följer du anvisningarna om ritandet av basskiften. Anteckningarna om jordbruksskiften kan göras på samma karta som basskifteskorrigeringarna.

Undantag som gäller ritandet av jordbruksskiften

Anmälan av små arealer med bär, frukt och grönsaker

Av bär-, frukt- eller grönsaksväxter kan du bilda ett enda jordbruksskifte, om du odlar växter i samma grupp (bär-, frukt- eller grönsaksväxter) intill varandra så att arealen av en enskild växtart är mindre än 0,05 ha. Du kan inte bilda ett sammanslaget jordbruksskifte om du genomför miljöersättningens skiftesspecifika åtgärder för trädgårdsväxter på en del av det sammanslagna jordbruksskiftet.

Anmälan av arealer som tillfälligt inte odlas

Rita på basskiftet in också sådana arealer som du anmäler som arealer som tillfälligt inte odlas. Mer information om arealer som tillfälligt inte odlas ingår i punkt 1.1.

Om du vill kan du slå samman enskilda arealer som är mindre än 0,05 ha och som tillfälligt inte odlas på ett basskifte till ett enda tillfälligt icke odlat jordbruksskifte. I detta fall ska du rita in ett jordbruksskifte på önskat ställe på basskiftet och rita det så stort att det motsvarar de tillfälligt icke odlade arealerna under 0,05 ha som du har slagit samman.

Basskiften i gemensam användning

I Viputjänsten kan du också rita in jordbruksskiften på basskiften i gemensam användning. När du anmäler uppgifterna elektroniskt, behöver ingen separat papperskarta längre ges in till kommunen.

Anmälan av skiften i gemensam användning kräver att jordbrukarna samarbetar och kommunicerar mer än tidigare. För att det ska vara möjligt att rita in jordbruksskiftena på ett skifte i gemensam användning måste alla gårdar som är kopplade till skiftet ha grundat sina ansökningar (inte skickat in dem) i Viputjänsten.

När uppgifterna anmäls i Vipu måste en av dem som odlar skiftet i gemensam användning fungera som basskiftets administratör som ritar in och fördelar alla gårdarnas jordbruksskiften på skiftet i gemensam användning. Bestäm tillsammans i förväg vem av er som ska rita in jordbruksskiftena.

Förenklat går det till på följande sätt att anmäla uppgifterna om skiften i gemensam användning:

• Lägg till basskiftet i din ansökan och ändra det till ett skifte i gemensam användning
• Du kan lägga till jordbruksskiften till basskiftet utan jordbruksskiftesgränser
• Den användare som valts att rita in jordbruksskiftena markerar sig som administratör
• När alla gårdar som är kopplade till skiftet har utfört skede 1) (syns i uppgifterna om basskiftet) ritar administratören in alla jordbruksskiften på basskiftet och fördelar dem mellan gårdarna
• Jordbruksskiftenas arealer bestäms i samband med att deras gränser ritas in, och ingen annan än administratören kan ändra dem
• När administratören har ritat in och fördelat jordbruksskiftena kan du ännu komplettera uppgifterna om egenskaper för de jordbruksskiften som finns med i din egen ansökan
• När t.o.m. en enda av gårdarna som är kopplade till skiftet i gemensam användning har lämnat in sin ansökan går det inte längre att ändra skiftets geometrier (arealer).

Exaktare anvisningar om ritandet och administrationen av skiften i gemensam användning finns i avsnittet Anvisningar och undervisningsvideor i Viputjänsten.

Du kan också anmäla ekologisk fokusareal för ett skifte i gemensam användning.

Livsmedelsverket rekommenderar att de ansökningar som inkluderar basskiften i gemensam användning alltid lämnas in elektroniskt.

Alla gårdar som anmäler areal på skiften i gemensam användning ska lämna in sin stödansökan på papper, om en av gårdarna gör så.

Anmälan av vändtegar, skötselgångar och tegdiken

Odlingstekniska vändtegar och skötselgångar samt tegdiken kan godkännas ingå i den anmälda grödans areal, om de uppfyller vissa villkor.

Odlingstekniska vändtegar

Av odlingsskäl kan du på vändtegen ha lämnat ett område där det inte växer den gröda som du odlar på jordbruksskiftet. Mät områdets bredd från kanten av grödan till brytningspunkten mellan åker och dike.

Odlingstekniska vändtegar kan du inte räkna in i arealen med

• vall,
• spannmål,
• oljeväxter eller
• proteingrödor.

Bilda i detta fall ett separat jordbruksskifte av vändtegen. Anmäl området som till exempel ett område som tillfälligt inte odlas. En gräsbevuxen vändteg kan du anmäla som grönträda eller som ett- eller flerårig torrhö- eller grönfodervall.

För andra grödor än de ovan nämnda räknas högst 3 meter breda odlingstekniska vändtegar in i det odlade jordbruksskiftets areal.

Om vändtegen är i genomsnitt mer än 3 meter bred ska du grunda ett separat jordbruksskifte av området. En gräsbevuxen vändteg kan du anmäla som grönträda eller ett- eller flerårig hö- eller färskfodervall.

Odlingstekniska skötselgångar

De skötselgångar och körstråk för odlings- eller skördemaskiner som ingår i odlingssättet för ettåriga och fleråriga trädgårdsgrödor kan du inkludera i det odlade jordbruksskiftets areal. Dessa ska vara nödvändiga för odlingen av grödan i fråga och ändamålsenliga till antalet, bredden och placeringen.

De skötselgångar som kan godkännas ingå i odlings­arealen för ettåriga trädgårdsväxter ska vara tillfälliga körstråk. Körstråken ska du årligen bearbeta på samma sätt som den egentliga grödan. Permanenta eller gräsbevuxna tillfälliga odlingsvägar godkänns inte ingå i odlingsarealen för ettåriga trädgårdsgrödor, även om det vore möjligt att bearbeta dem genom t.ex. plöjning.

Avskilj skötsel- och körstråken från det stödberättigade jordbruksskiftets areal om de är omotiverat breda eller om den planttäthet som fastställts för grödan inte uppfylls på jordbruksskiftet på grund av dem.

Tegdiken

Tegdike avser ett dike som ligger innanför basskiftet och som behövs för dränering av åkern. Tegdiken godkänns ingå i basskiftets areal om de tillsammans med tegdikets icke odlade dikesren är högst 3 meter breda. Om ett tegdike inklusive renarna alltid är över 3 meter brett, ska du dra av tegdikets areal från basskiftets areal genom gränskorrigering.

Om bredden på ett tegdike och dess icke odlade dikesren är högst 3 meter får du räkna in tegdiket i bas- och jordbruksskiftets areal. Av odlingstekniska skäl kan bredden på tegdikets ren variera årligen. Om bredden på ett tegdike, som inklusive dikesrenar vanligen är under 3 meter brett, överstiger 3 meter av odlingstekniska skäl, ska du uppge tegdiket som ett område som tillfälligt inte odlas.

Bild 3. Tegdike och dess oodlade dikesren får vara högst 3 meter.

1.5 Europiska unionen geodatainfrastruktur (INSPIRE)

Europiska unionens geodatainfrastruktur (INSPIRE) har som syfte att stöda beslutsfattande som direkt eller indirekt berör miljön. INSPIRE består av medlemsländernas databaser som innehåller geografisk information och samordnar deras administrering samt verksamhetsprinciper. Direktivet förpliktar myndigheterna att upprätthålla metadata som beskriver geodatabaserna samt offentliggöra geodata via webbaserade tjänster (sök-, visnings- och nedladdningstjänst). [1]

I Finland ingår bestämmelser om genomförandet av direktivet i lagen om infrastruktur för geografisk information (421/2009). Lagen förutsätter åtgärder även av Livsmedelsverket. För Livsmedelsverkets del berör lagen det integrerade administrations och övervakningssystemets (IACS) geografiska information. Enligt lagen bör Livsmedelsverket publicera följande geografiska information som inte innehåller persondata:

1. Basskiftesregistrets permanenta information på basskiftesnivå:
   • basskiftets geometri samt permanenta signum
   • den maximala stödberättigade arealen per basskifte (stödberättigat i alla stödsystem)
   • bestående EFA arealer
   • markanvändning (åker, permanent gröda, permanent gräsmark)
   • andra arealer som är relevanta för stödberättigandet: t.ex. områden med särskilda begränsningar, Natura 2000-områden, ramdirektivet för vatten osv.
2. i stödansökan årligen anmälda odlingsskiften som innehåller geografisk information
   • geometrier och arealer
   •  användningen
     • odlingsväxt
     • permanent gröda
     • odlingsskiftets användning inom diversifieringen (>10 ha)
   • enskilda EFA områden
   • arealbaserade åtgärder inom pro­gram­met för ut­veck­ling av lands­byg­den

Detta är preliminär information och noggrannare information ges då alla detaljer är bestämda på EU-nivå.

Gå till följande 2. Ersättningsberättingande basskifte 2022