Ansökan om stödsrättigheter ur den nationella reserven — Villkor och anvisningar för ansökan 2022

1 Ansökan

1.1. Ansökningsblanketten, mottagaren av ansökan och sista inlämningsdag för ansökan

Ansök om stödrättigheter ur den nationella reserven på blankett 289. Lämna in ansökan till den närings-, trafik- och miljöcentral (NTM-central) inom vars område gårdens driftscentrum ligger.   Om gården inte har något driftscentrum ska ansökan lämnas in till den NTM-central inom vars område merparten av åkrarna ligger. På Åland lämnas ansökan in till Statens ämbetsverk på Åland.

Lämna in ansökan med tillhörande bilagor senast 15.6.2022. Ansökningsblanketten kan skrivas ut på adressen livsmedelsverket.fi/jordbrukarblanketter.

En ansökan som har skickats per post och som är adresserad till den behöriga NTM-centralen eller till Statens ämbetsverk på Åland har lämnats in i tid om den är poststämplad den sista ansökningsdagen.

1.2. Arealens stödberättigande och innehav

Du kan under vissa förutsättningar ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven. Ett grundläggande villkor är att den areal på basis av vilken stödrättigheter söks är stödberättigande åtminstone under tiden 1.1–31.12.2022. Undantag från kravet på att arealen ska vara stödberättigande hela kalenderåret kan göras bara med hänvisning till ett oöverstigligt hinder (force majeure) eller en exceptionell omständighet.

Stödberättigande areal för grundstöd är all jordbruksmark, dvs. åkrar, permanenta grödor samt permanenta gräsmarker och permanenta betesmarker. De arealer som berättigar till grundstöd och som betalas stöd fastställs via en växtkod. Mer information om stödberättigande areal finns i ansökningsguiden (stöden i den samlade stödansökan, kapitlet om grundstöd).

Den areal som ligger till grund för ansökan om stödrättigheter ska senast 15.6.2022 besittas av den som ansöker om stödrättigheterna. Med besittning av stödberättigande areal avses ägande eller arrendering av mark. Ägandet ska bevisas med ett köpebrev eller något annat motsvarande dokument.  Arrendeavtalet kan vara antingen skriftligt eller muntligt. En skriftlig utredning om förekomsten av ett muntligt arrendeavtal ska fogas till ansökan.

1.3. Krav på sökanden samt anmälan av arealerna

Den som ansöker om stödrättigheter ska vara aktiv jordbrukare. Aktiva jordbrukare preciseras i kapitel 2 i basguiden till stödansökan. Du måste även ansöka om grundstöd för att uppfylla definitionen för en aktiv jordbrukare. Stödrättigheterna kan beviljas till en fysisk person, en grupp fysiska personer, en juridisk person eller en grupp juridiska personer, om den sökande uppfyller definitionen för en aktiv jordbrukare.

Ensam fysisk person

När den som ansöker om stöd är en fysisk person och uppfyller definitionen för en aktiv jordbrukare kan man bevilja stödrättigheter i personens ägo och/eller innehav.

Äkta makar/med makar jämförbara, som ansöker om grundstöd tillsammans

Stödrättigheter kan sökas för makarnas samägande eller till vardera maken/makan/partnern separat. Om stödrättigheter ansöks för samägande ska makarna tillsammans uppfylla definitionen av aktiv jordbrukare. Om stödrättigheter söks i bara den ena makens/makans/partnerns namn ska denna person vara en aktiv jordbrukare.

Jordbrukssammanslutning

En sammanslutning kan inte vara ägare till stödrättigheter. Stödrättigheterna kan registreras som sammanslutningens delägares gemensamma egendom. Om stödrättigheter ansöks i en delägares namn ska denna person vara en aktiv jordbrukare.

Aktiebolag, kommanditbolag, öppet bolag eller andelslag

Stödrättigheter kan ansökas i ett bolags namn eller till var och en av delägarna i ett bolag eller ett andelslag separat. Det är rekommendabelt att stödrättigheterna ansöks i bolagets eller andelslagets namn. Då ska bolaget eller andelslaget uppfylla definitionen för en aktiv jordbrukare. Om stödrättigheter ansöks i en delägares namn ska denna person vara en aktiv jordbrukare.

Oskiftat dödsbo, som ansöker om grundstöd

Stödrättigheter kan sökas till ett dödsbo, dvs. till samägande av alla delägare eller till varje delägare i dödsboet separat. Det är rekommendabelt att stödrättigheterna söks i dödsboets namn. Om stödrättigheter söks i en delägares namn ska denna person vara en aktiv jordbrukare.

När det gäller alla personer eller juridiska personer som önskas bli ägare till stödrättigheter ska deras underskrifter eller fullmakter ingå i ansökan eller fogas till den.

Uppge de arealer på basis av vilka du ansöker om stödrättigheter, även i skiftesuppgifterna i huvudstödansökan i Viputjänsten eller på jordbruksskiftesblanketten 102B samt vid behöv på basskiftesblanketten 102A. Ansök om grundstöd i Viputjänsten vid den samlade stödansökan eller på blankett 101B senast 15.6.2022, så att det kan kontrolleras att definitionen för aktiv jordbrukare uppfylls

1.4. Ansökningstid för stödrättigheter ur den nationella reserven

Ansökan om stödrättigheter ur den nationella reserven löper ut 15.6.2022. Oberoende av vilken grunden för ansökan är ska stödrättigheter sökas ur reserven inom en viss tid. Denna tid fastställs i de närmare villkor som anges i samband med respektive ansökningsgrund.

Om någon av ansökningsgrunderna 3.1–3.6 uppfylls för din del, men du på grund av ett oöverstigligt hinder eller en exceptionell omständighet inte har kunnat ansöka om stödrättigheter under rätt ansökningsomgång, kan stödrättigheter sökas i den ansökningsomgång som följer efter det att det oöverstigliga hindret/den exceptionella omständigheten har upphört. Mer om oöverstigliga hinder och exceptionella omständigheter berättas det i punkt 3.7.

1.5. Ifyllning av ansökningsblanketten och bilagor

Ansökan består av ansökningsblanketten (289) och de bilagor som behövs.  Läs noga igenom ansökningsanvisningarna innan du fyller i ansökan. Fyll sedan i blanketten omsorgsfullt, så tryggar du dina rättigheter.  Lämna in ansökan med tillhörande bilagor inom utsatt tid.  Fyll i ansökningsblanketten med kulspetspenna eller på annat bestående sätt och underteckna ansökningsblanketten.

Anteckna i punkt 1 ”Uppgifter om sökanden” namnen på samt adresserna och telefonnumren till alla sökande som önskas bli ägare till de stödrättigheter som söks. Anteckna också lägenhetssignumet i punkt 1. Om lägenheten saknar lägenhetssignum ska du fylla i blankett 456 och lämna in den till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Se definitionen på aktiva jordbrukare i punkt 1.3 och i kapitel 2 i basguiden till stödansökan och kryssa i punkten "Den sökande uppfyller definitionen för en aktiv jordbrukare" då villkoret uppfylls.

Kryssa i punkt 2 ”Grund för ansökan om stödrättigheter ur reserven” för den grund på basis av vilken du ansöker om stödrättigheter. Kryssa för en enda ansökningsgrund och skriv in övriga uppgifter som behövs i punkten. Om du ansöker om stödrättigheter ur reserven på flera grunder ska du lämna in en separat blankett jämte bilagor för varje grund.

Skriv i punkt 3 ”På basis av grunden i punkt 2 ansöker jag om stödrättigheter på grundval av följande skiften” hela signumet (10 siffror) för varje basskifte på basis av vilket du ansöker om stödrättigheter. Om skiftena inte har något basskiftessignum ska du anmäla ett nytt basskifte elektroniskt i Viputjänsten i delen Basskiftesändringar, eller lämna in ändringsblanketten för basskiften 102C och de kartor som behövs till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet.  Använd vid behov samma U-skiftessignum på denna ansökningsblankett som i Viputjänsten eller på blankett 102B.

Skriv i punkt 4 hur många hektar du ansöker om stödrättigheter för. Skriv antalet hektar med två decimalers noggrannhet.

Skriv i punkterna 5 och 6 i enlighet med kraven för respektive ansökningsgrund tilläggsuppgifter eller bilagor med vars hjälp du kan styrka att villkoren för ansökningsgrunden uppfylls.  Skriv sökandens namn och lägenhetssignum på varje bilaga. Om du är osäker på vilka bilagor du ska foga till ansökan, kontakta alltid NTM-centralen/Statens ämbetsverk på Åland och fråga råd.

De olika ansökningsgrunderna är förknippade med olika villkor och det gäller att med hjälp av bilagor bevisa att villkoren uppfylls. De bilagor som krävs nämns bland de närmare villkoren för respektive ansökningsgrund.

Underteckna och datera varje ansökan och varje sida för sig. Skriv dessutom lägenhetssignumet högst upp på varje sida. Skriv sökandens namn och lägenhetssignum på varje bilaga.

I egenskap av sökande är du ansvarig för att ansökningsblanketterna har fyllts i med de uppgifter som behövs samt undertecknats och lämnats in inom utsatt tid till NTM-centralen för ditt område/Statens ämbetsverk på Åland.

1.6. Komplettering, ändring och återtagande av ansökan

Du kan komplettera och/eller ändra ansökan fram till 15.6.2022. Du kan komplettera och/eller ändra din ansökan också efter ansökningstiden, men då anses ansökan vara försenad och förseningsreglerna tillämpas på den.

Du kan återta en del av eller hela ansökan skriftligen när som helst innan beslut har fattats eller innan det har meddelats om en kontroll på plats eller administrativ kontroll.

Den som handlägger ansökan kan be den sökande om komplettering eller närmare utredningar beträffande ansökan. De begärda uppgifterna bör lämnas in inom utsatt tid.  I annat fall avgörs ansökan utan dem.

1.7. Försenad ansökan

Ansökan om tilldelning ur reserven och tillhörande bilagor ska lämnas in senast 15.6.2022. Om ansökan om tilldelning ur reserven försenas minskas stödet. Det gårdsstöd som ska betalas på basis av stödrättigheter som beviljats ur reserven minskas med 3 % för varje försenad arbetsdag. Med arbetsdag avses vardagar från måndag till fredag. Ansökan om tilldelning ur reserven avslås, om den försenas över 25 kalenderdagar (alla veckodagar inberäknade).

Om utöver ansökan om tilldelning också ansökan för grundstödet lämnas in för sänt, grundstödet och ansökan om tilldelning ur reserven. Förseningspåföljden bestäms i enlighet med vilket av de ovan nämnda dokumenten som är mest försenat.

En ansökan som har försenats på grund av ett oöverstigligt hinder eller en exceptionell omständighet kan handläggas retroaktivt. Ansökan handläggs även om den försenats mer än 25 kalenderdagar.  Ansökan måste dock lämnas in inom 15 arbetsdagar från det att det oöverstigliga hindret eller den exceptionella omständigheten har upphört. Bevis för ett oöverstigligt hinder eller en exceptionell omständighet måste framläggas i form av lämpliga bilagor.

1.8. Antalet stödrättigheter som beviljas och deras värde

När stödrättigheter beviljas beaktas dels den stödberättigande areal som är i jordbrukarens ägo och besittning 15.6.2022, dels antalet stödrättigheter som är i jordbrukarens ägo och besittning 15.6.2022. Stödrättigheter kan beviljas bara för den del av den stödberättigande arealen som jordbrukaren inte har stödrättigheter för. Ett undantag utgörs av domstolsbeslut eller administrativ bestämmelse. Det innebär att jämförelsen mellan stödberättigande areal och stödrättigheter som är i sökandens besittning och ägo endast görs bara om det genom beslutet i fråga inte har bestämts direkt för hur många hektar stödrättigheter ska beviljas.

Om stödrättigheter har sökts på flera olika ansökningsgrunder men de arealer/skiften som ansökan gäller är desamma, kan stödrättigheter beviljas på basis av den ansökningsgrund som medför det största antalet stödrättigheter. Det är dock aldrig möjligt att bevilja fler stödrättigheter än vad som har sökts.

En arealövervakning på plats kan inverka på antalet stödrättigheter som beviljas, t.ex. när det vid övervakningen konstateras att de skiften som ligger till grund för ansökan om tilldelning ur reserven är mindre än den areal som sökts.

Värdet av en stödrättighet år 2022 är 122,90 €/ha i AB-regionen och 106,51 €/ha i C-regionen. Stödrättigheternas värden ändras ännu en aning till år 2022 jämfört med de uppskattade värdena, eftersom det regionala förhållandet mellan stödrättigheterna avstäms efter beviljandet ur reserven.

Beviljandet av stödrättigheter kan begränsas, om den mängd som söks överskrider den nationella reserven. I så fall beviljas stödrättigheter i enlighet med en företrädesordning som fastställts genom statsrådets förordning om användning av den nationella reserven inom systemet med grundstöd (59/2015).

1.9. Beslut och begäran om omprövning

Stödrättigheterna anses ha beviljats 15.6 under ansökningsåret. Med anledning av ansökan meddelar NTM-centralen eller Statens ämbetsverk på Åland ett beslut i vilket omprövning får begäras. Omprövning av beslutet kan sökas hos den NTM-central som fattat beslutet eller hos Statens ämbetsverk på Åland.

Stödrättigheter beviljas inte, om sökanden på artificiell väg har skapat förutsättningar som krävs för erhållandet av stödrättigheter. Om det konstateras att stödrättigheter ursprungligen har beviljats utan grund, kan dessa beviljade stödrättigheter senare dras in till den nationella reserven. Dessutom återkrävs stöd som utan grund har betalats ut på basis av de beviljade stödrättigheterna.

2 Läsanvisning för guiden

För varje ansökningsgrund har det gjorts upp en stig med frågor och svar. Följ stigen, så kan du kartlägga om du kan ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven. Varje stig börjar från början och framskrider i den ordning frågorna ställs. Svar på grön botten anger att det är möjligt att ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven, medan svar på röd botten anger att ansökningsmöjligheter inte finns. Varje sökande kan, oberoende av svaren på stigen med frågor och svar, själv avgöra om han eller hon vill lämna in en ansökan om stödrättigheter ur reserven eller inte.  Det slutliga beslutet om huruvida ansökningsvillkoren uppfylls fattas alltid av NTM-centralen/Statens ämbetsverk på Åland från fall till fall.

Stigen med frågor och svar är inte heltäckande. I oklara fall lönar det sig alltid att kontakta den lokala NTM-centralen/Statens ämbetsverk på Åland eller kommunens landsbygdsnäringsmyndighet.

Läs de detaljerade ansökningsgrunderna noga, liksom alla de allmänna grunderna och anvisningarna i kapitel 1.

3 Grunder

3.1 Ny jordbrukare

Med ny jordbrukare (= jordbrukare som inleder sin verksamhet) avses en fysisk eller juridisk person som under de fem (5) åren före jordbruksverksamheten inleddes inte har bedrivit någon som helst jordbruksverksamhet i sitt eget namn och för sin egen räkning eller har ansvarat för jordbruksverksamheten hos en juridisk person som bedriver jordbruksverksamhet.

Du får ha inlett jordbruksverksamheten tidigast 2020 för att du ännu i år ska kunna ansöka om stödrättigheter. De stödberättigande skiften som ligger till grund för ansökan ur reserven ska ha kommit i din besittning efter det att 2021 års ansökan om tilldelning ur reserven avslutades.

Om du har köpt eller arrenderat den jordbruksmark som ligger till grund för ansökan ur reserven, får det inte tidigare ha beviljats stödrättigheter till den som sålde eller arrenderade ut jordbruksmarken.

Sökanden ska skriftligen bevisa att han eller hon motsvarar definitionen av begreppet ny jordbrukare. Som intyg över sökandens inkomster under de fem åren före inledandet av jordbruksverksamhet inlämnas kopior av beskattningsbeslutet.

Med jordbruksverksamhet avses

• produktion, uppfödning eller odling av jordbruksprodukter, inbegripet skörd,
• mjölkning, djuruppfödning och djurhållning för animalieproduktion, eller
• bevarande av jordbruksmarken i sådant skick att den lämpar sig för odling eller som betesmark utan användning av annat än normala jordbruksmaskiner eller jordbruksmetoder

Jordbruksmarken och produktionsbyggnaderna samt jordbrukets maskiner och utrustning samt t.ex. stödrättigheter utgör jordbrukets nettoförmögenhet.  Inkomster från arrendering av åker samt skogsförsäljning och försäljning av maskiner och byggnader räknas inte som jordbruksverksamhet. Varken innehav av sådant som utgör jordbrukets nettoförmögenhet eller sökandens övriga kapitalinkomster som inte härstammar från jordbruket utgör jordbruksverksamhet.

Delaktighet i ett aktiebolag, en sammanslutning, ett samfund eller ett dödsbo som har bedrivit jordbruk under de fem (5) föregående åren är en begränsande faktor. Exempelvis om en jordbrukare innehar beslutande ställning i ett aktiebolag som bedriver jordbruksverksamhet kan han eller hon inte anses vara en ny jordbrukare.  På motsvarande sätt kan som ny jordbrukare i regel inte betraktas ett aktiebolag, en sammanslutning eller ett dödsbo, vars delägare (en eller flera) under de fem (5) föregående år har bedrivit jordbruksverksamhet i sitt eget namn eller för egen räkning eller har ingått som delägare i ett samfund, en sammanslutning eller ett dödsbo som bedriver jordbruksverksamhet. Ovannämnda fall handläggs emellertid alltid från fall till fall vid NTM-centralerna/Statens ämbetsverk på Åland.

Under den period då du uppfyller definitionen av ny jordbrukare eller definitionen av ung jordbrukare kan du få stödrättigheter en enda gång i din egenskap av antingen ny jordbrukare eller ung jordbrukare.

Som ny jordbrukare ska stödrättigheter sökas senast i samband med den ansökningsomgång för tilldelning ur reserven som följer efter det att jordbrukaren fått den stödberättigande jordbruksmarken i sin besittning.  Efter det beviljas stödrättigheter inte, om det inte är fråga om en försening som beror på oöverstigligt hinder eller en exceptionell omständighet.

Som bilaga ska vid denna ansökningsgrund inlämnas en skriftlig utredning om besittningen av den stödberättigande jordbruksmarken (exempelvis köpe- eller gåvobrev, arrendeavtal) samt en skriftlig utredning om sökandens inkomster under de fem åren före inledandet av jordbruksverksamhet (beskattningsbeslut). Om sökande är ett samfund eller ett dödsbo ska en utredning om inkomster lämnas in för alla delägare. Andra eventuella bilagor är bl.a. en skriftlig utredning om oöverstigligt hinder.

Om du är osäker på vilka bilagor du ska foga till ansökan, kontakta alltid NTM-centralen/Statens ämbetsverk på Åland och fråga råd.

3.2 Ung jordbrukare

Med ung jordbrukare avses en aktiv jordbrukare som har etablerat jordbruk för första gången som huvudsaklig företagare och som har bestämmanderätt på gården. Den sökande får vara högst 40 år gammal det år då den första ansökan om grundstöd lämnas in (31.12). Stödrättigheter får sökas bara för den första etableringen av jordbruk.

Om du har köpt eller arrenderat den jordbruksmark som ligger till grund för ansökan ur reserven, får det inte tidigare ha beviljats stödrättigheter till den som sålde eller arrenderade ut jordbruksmarken.

Du kan få stödrättigheter en gång under den period som du uppfyller definitionen på en ung jordbrukare, m.a.o. under samma period som du har rätt till EU-stöd till unga jordbrukare. Om du ansöker/har ansökt om stödrättigheter i egenskap av ung jordbrukare kan du inte längre få stödrättigheter i egenskap av ny jordbrukare, och vice versa.

Om du etablerade jordbruk 2014 eller åren som följer efter det kan du ansöka om stödrättigheter en gång under den femårsperiod då du är berättigad till EU-stöd till unga jordbrukare, oberoende av om du ansöker om EU-stöd till unga jordbrukare eller inte. Se i ansökningsguiden (stöden i den samlade stödansökan) i punkten stöd till unga jordbrukare (EU) hur den stödberättigande perioden räknas ut (tabell 1)..

Nedan beskrivs hur etableringsår, huvudsakligt företagande och bestämmanderätt fastställs för olika gårdar enligt de olika typerna av sökande samt ansökningsförfarandet för stödet. Villkoren ska uppfyllas under ansökningsåret mellan 15.6–31.12 för att stödrättigheter ska kunna beviljas.

Ensam fysisk person

En fysisk person äger och besitter en gård eller besitter en arrenderad gård.

Du äger din gård ensam och du besitter den eller du har arrenderat den gård du besitter. Då anses du fungera som gårdens huvudsakliga företagare som ensam fysisk person och kan ansöka om stödrättigheter som ung företagare ur den nationella reserven.

Anmäl genom ansökan året då du etablerade jordbruket som huvudsaklig företagare och skriv in ditt namn under Personer som är delaktiga i gården. Lämna som bilaga till ansökan in en överlåtelsehandling (köpe- eller gåvobrev) som visar etableringsåret för jordbruket och vem som äger gården. Om du arrenderar din gård, lämna in det skriftliga arrendeavtalet för gården som bilaga.

Äkta makar och personer som jämställs med äkta makar

Båda makarna ska uppfylla villkoren för unga jordbrukare om båda makarna är ägare och besitter gården eller om båda makarna besitter en arrenderad gård.

Makarna äger och besitter gården tillsammans eller har arrenderat den gård de besitter. Då anses båda makar fungera som huvudsakliga företagare och kan ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven som unga jordbrukare. Bägge ska uppfylla ålderskravet. Se information om makar som jämställs med äkta makar i ansökningsguiden (stöden i den samlade stödansökan, kapitlet om stöd till unga jordbrukare (EU)).

Anmäl makarna tillsammans eller en av makarna som sökande av stödrättigheter. Uppge genom ansökan året för etablering av jordbruk som huvudsaklig företagare. Om ni har etablerat er som huvudsakliga företagare vid olika tidpunkter, uppge året då den första av makarna inledde verksamhet som huvudsaklig företagare. Uppge namnen på makarna under Personer som är delaktiga i gården. Lämna som bilaga till ansökan in en överlåtelsehandling (köpe- eller gåvobrev) som visar etableringsåret för jordbruket och vem som äger gården. Om du arrenderar din gård, lämna in det skriftliga arrendeavtalet för gården som bilaga.

Jordbrukssammanslutningar

Alla delägare i sammanslutningen måste uppfylla villkoren för unga jordbrukare.

Jordbruket innehas av delägarna i sammanslutningen. Delägarna i sammanslutningen anses vara huvudsakliga företagare när alla delägare i sammanslutningen uppfyller villkoren för unga jordbrukare och kan ansöka om stödrättigheter som unga jordbrukare åt delägarna i sammanslutningen. Alla delägare måste uppfylla ålderskravet.

Uppge delägarna/en delägare i jordbrukssammanslutningen som sökande av stödrättigheter. Uppge genom ansökan året för etablering av jordbruk som huvudsaklig företagare. Om delägarna i sammanslutningen har etablerat sig som huvudsakliga företagare vid olika tidpunkter, uppge året då den första delägaren inledde verksamheten som huvudsaklig företagare. Uppge sammanslutningens delägare under Personer som är delaktiga i gården.

Lämna som bilaga till ansökan in en överlåtelsehandling (köpe- eller gåvobrev) som visar etableringsåret för jordbruket och vem som äger gården. Om gården är arrenderad, lämna in det skriftliga arrendeavtalet för gården som bilaga. Bifoga även en uppdaterad utredning om sammanslutningen. Aktuell information om de delaktiga i sammanslutningen ska framgå av bilagorna.

Oskiftat dödsbo

Alla delägare i dödsboet ska uppfylla villkoren för unga jordbrukare.

Jordbruket innehas av ett dödsbo. Delägarna i dödsboet anses fungera som huvudsakliga företagare om alla delägare uppfyller villkoren för unga jordbrukare. Det går att ansöka om stödrättigheter i dödsboets eller i delägarnas namn. Alla delägare måste uppfylla ålderskravet.

Uppge dödsboet eller delägarna/delägare i dödsboet som sökande av stödrättigheter. Uppge genom ansökan året för etablering av jordbruk som huvudsaklig företagare. Om delägarna i dödsboet har etablerat sig som huvudsakliga företagare vid olika tidpunkter, uppge året då den första delägaren inledde verksamheten som huvudsaklig företagare. Uppge delägarna i dödsboet under Personer som är delaktiga i gården.

Bifoga bouppteckningen eller en annan aktuell redogörelse om delägarna i dödsboet till ansökan. Aktuell information om delägarna i dödsboet ska framgå av bilagorna.

Aktiebolag

Jordbrukare som uppfyller villkoren för unga jordbrukare ska inneha över 50 % av aktiebolagets aktier och de aktier de äger ska ge över 50 % av aktiernas röstetal.

Då nämnda villkor uppfylls anses aktieägarna fungera som huvudsakliga företagare och de kan ansöka om stödrättigheter för unga jordbrukare i aktiebolagets namn eller i namnet på aktieägare som uppfyller villkoren. Alla aktieägare som uppfyller villkoret måste uppfylla ålderskravet.

Uppge aktiebolaget eller den/de aktieägare som uppfyller villkoren som sökande av stödrättigheter. Uppge genom ansökan året för etablering av jordbruk som huvudsaklig företagare. Det är året då den första aktieägaren som uppfyller villkoren har etablerat verksamhet som huvudsaklig företagare. Uppge aktieägarna som uppfyller villkoren under Personer som är delaktiga i gården.

Lämna som bilaga till ansökan in en överlåtelsehandling (köpe- eller gåvobrev). Bifoga även handelsregisterutdrag, bolagsordningen och en aktieägarförteckning. Av bilagorna ska framgå aktuella uppgifter om aktiebolagets aktieägares namn, födelsedatum, antalet aktier och den rösträtt som aktierna medför.

Andelslag

Majoriteten (mer än hälften) av medlemmarna i andelslaget ska uppfylla villkoren för unga jordbrukare.

Då nämnda villkor uppfylls anses medlemmarna i andelslaget fungera som huvudsakliga företagare och de kan ansöka om stödrättigheter i andelslagets namn eller i namnet på medlemmar som uppfyller villkoren. Alla medlemmar som uppfyller villkoret måste uppfylla ålderskravet.

Uppge andelslaget eller den/de medlemmar som uppfyller villkoren som sökande av stödrättigheter.  Uppge genom ansökan året för etablering av jordbruk som huvudsaklig företagare. Det är året då den första jordbrukaren som uppfyller villkoren har etablerat verksamhet som huvudsaklig företagare. Uppge medlemmarna som uppfyller villkoret under Personer som är delaktiga i gården.

Lämna som bilaga till ansökan in en överlåtelsehandling (köpe- eller gåvobrev). Bifoga även en medlems- och ägarförteckning. Av bilagorna ska framgå aktuella uppgifter om medlemmarnas namn och födelsedatum.

Kommanditbolag

Jordbrukare som uppfyller villkoren för unga jordbrukare är ansvariga bolagsmän och de utgör en majoritet (mer än hälften) av de ansvariga bolagsmännen i bolaget.

Då nämnda villkor uppfylls anses bolagsmännen fungera som huvudsakliga företagare och kan ansöka om stödrättigheter i kommanditbolagets namn eller i namnet på bolagsmän som uppfyller villkoren. Alla bolagsmän som uppfyller villkoret måste uppfylla ålderskravet.

Uppge kommanditbolaget eller den bolagsman/de bolagsmän som uppfyller villkoren som sökande av stödrättigheter. Uppge genom ansökan året för etablering av jordbruk som huvudsaklig företagare. Det är året då den första bolagsman som uppfyller villkoren har etablerat verksamhet som huvudsaklig företagare. Uppge de bolagsmän som uppfyller villkoren under Personer som är delaktiga i gården.

Lämna som bilaga till ansökan in en överlåtelsehandling (köpe- eller gåvobrev). Bifoga även handelsregisterutdrag och bolagsavtal. Av bilagorna ska framgå aktuella uppgifter om namn och födelsedatum för samtliga bolagsmän samt vilka bolagets ansvariga bolagsmän är.

Öppet bolag

Alla bolagsmän ska uppfylla villkoren för stöd till unga jordbrukare.

Bolagsmännen i ett öppet bolag fungerar som huvudsakliga företagare när alla delägare uppfyller villkoren för stöd till unga jordbrukare och kan ansöka om stödrättigheter i det öppna bolagets namn eller i delägarnas namn. Alla bolagsmän måste uppfylla ålderskravet.

Uppge det öppna bolaget eller en eller flera delägare som sökande av stödrättigheter. Uppge genom ansökan året för etablering av jordbruk som huvudsaklig företagare. Det är året då den första bolagsman har etablerat verksamhet som huvudsaklig företagare. Uppge alla bolagsmän under Personer som är delaktiga i gården.

Lämna som bilaga till ansökan in en överlåtelsehandling (köpe- eller gåvobrev). Bifoga även handelsregisterutdrag och bolagsavtal. Av bilagorna ska framgå aktuella uppgifter om namn och födelsedatum för alla bolagsmännen.

Om du är osäker på vilka bilagor du ska foga till ansökan, kontakta alltid NTM-centralen/Statens ämbetsverk på Åland och fråga råd.

3.3 Ägoreglering

Stödrättigheter kan beviljas på basis av ägoreglering som blev klar efter 2006¹⁾, om du har fått ytterligare minst 5 ar stödberättigande jordbruksmark i din besittning eller om arealen av den jordbruksmark som du har i din besittning har utökats med minst 5 ar.

Stödrättigheter kan beviljas för stödberättigande areal som har ökat på grund av ägoreglering, även om stödrättigheter år 2006 fastställdes för en annan jordbrukare på basis av denna utökade areal.

Stödrättigheter kan sökas tidigast efter det att den areal som omfattats av ägoregleringen uppfyller kriterierna för jordbruksmark under ett helt kalenderår.

Med ägoreglering avses:

1. ägobyte enligt 8 kap. i fastighetsbildningslagen (554/1995) och nyskifte enligt 9 kap. i samma lag
2. ägoreglering enligt 23 § i lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter (603/1977, den s.k. inlösningslagen)
3. ägoreglering enligt 63 § i landsvägslagen (503/2005)
4. ägobyte enligt 75 § i lagen om enskilda vägar (560/2018)
5. ägoreglering enligt 2 § i lagen om ägoregleringar på grund av vattendragsprojekt (451/1988) (en ändring av 2 § trädde i kraft 1.1.2012)
6. ägoreglering enligt 53 § i banlagen (110/2007).

Med ägobyte enligt 8 kap. i fastighetsbildningslagen avses frivilligt ägobyte eller tvångsbyte av ägor.

Med nyskifte enligt 9 kap. i fastighetsbildningslagen avses förbättring av fastigheterna och fastighetsindelningen. Nyskiften kan förrättas också i avsikt att förbättra vägförhållandena och torrläggningen på området. Stödrättigheter kan sökas ur reserven efter det att den nyskiftesplan som uppgjorts vid nyskiftet har vunnit laga kraft och gården har tillträtt ägorna i enlighet med nyskiftesplanen. Stödrättigheter kan beviljas på basis av ägoreglering som det bestämts om i nyskiftesplanen.  De fastighetsförrättningar som anges i fastighetsbildningslagen förrättas av lantmäteribyråerna eller, i fråga om detaljplaneområden, av fastighetsregisterföraren i området.

Ägoreglering enligt 23 § i lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter kan förrättas utan ägarens eller motsvarandes samtycke. Då löses området in genom beslut av statsrådet och den behöriga myndigheten är den lantmäteribyrå inom vars verksamhetsområde den egendom som inlösen gäller finns.

Ägoreglering enligt landsvägs- och banlagen kan utföras utan samtycke av ägaren eller motsvarande. Områden och rättigheter som behövs för vägar löses in vid landsvägsförrättningar. Områden och rättigheter som behövs för banhållningsbehov löses in och rättigheter som hänför sig till plankorsningar ändras vid järnvägsförrättningar. Vid både landsvägs- och järnvägsförrättningar gäller det att utreda behovet av ägoregleringar. Behovet av ägoreglering utreds och avgörs dock genom nyskiftesförrättning enligt 68 § 2 mom. eller 67 § 4 mom. i fastighetsbildningslagen (554/1995) i stället för vid en separat landsvägs- eller järnvägsförrättning, om förrättandet av nyskifte har inletts vid tidpunkten för landsvägs- eller järnvägsförrättningen.

I samband med förrättning av enskild väg (lag om enskilda vägar 560/2018 75 §) kan förrättningsmännen utan särskilt förordnande verkställa ägobyte eller överföring av område, om detta krävs för anläggning av väg, indragning av väg, upphävande av vägrätt eller någon annan ändring av vägrätten, om den som sökt förrättning av enskild väg eller ägaren till området i fråga så yrkar, eller om det är viktigt att verkställa ägobytet eller överföringen av områden för att åstadkomma en ändamålsenlig fastighetsindelning och det inte medför betydande olägenhet för någon.

Ägoreglering kan verkställas, om ett i vattenlagen (587/2011) avsett vattenhushållningsprojekt medför att

• ägorna splittras eller blir mindre,
• förbindelser avbryts eller försvåras,
• annan motsvarande inverkan uppstår eller orsakar avsevärd olägenhet för användningen av en fastighet eller en del av en fastighet eller
• jordägor varaktigt omvandlas till vattenägor.

Som bilaga ska vid denna ansökningsgrund inlämnas kopior av handlingar som hänför sig till ägoregleringen, exempelvis en lagakraftvunnen skiftesplan och kartbilagor.   Som bilaga till ansökan ska dessutom lämnas en fritt formulerad skriftlig utredning om hur ökningen av den stödberättigande arealen har uppstått (t.ex. signumen för de basskiften som kommit i respektive utgått ur besittning, täckdikning av utfallsdike, flyttning av åkerväg, röjning av skogskant etc.).

Om du är osäker på vilka bilagor du ska foga till ansökan, kontakta alltid NTM-centralen/Statens ämbetsverk på Åland och fråga råd.

¹⁾ 3.11.2021 korrigerat skrivfel  år 2016 → 2006

3.4 AVTRPL- och AVSTÖL-förbindelsearealer

Den avträdelsepension som avses i grunden är pension som betalats enligt lagen om avträdelsepension 16/1974 (AVTRPL).  De sista pensionsbesluten som fattades i enlighet med den lagen och omfattade en förbindelse att inte odla fattades 1992 (31.12.1992). Förbindelsen att inte odla kan i en del dokument också gå under benämningen ”förbindelse om nedläggning av lantbruksproduktion” eller ”förbindelse om nedläggning av jordbruksproduktion och försäljningsbegränsning för åker” eller MA-förbindelse. Den författning som tillämpas är 6 § 2 mom. 3 punkten i AVTRPL.

Det avträdelsestöd som avses i grunden är stöd som betalats enligt lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare 1293/1994 (AVSTÖL). De sista besluten om stödbetalning som fattades i enlighet med den lagen och omfattade en förbindelse att inte odla fattades 1999 (31.12.1999). Förbindelsen att inte odla kan i en del dokument också gå under benämningen ”förbindelse om nedläggning av jordbruksproduktion och överlåtelsebegränsning för åker”. Den författning som tillämpas är 12 § i AVSTÖL.

Med avträdare avses i lagen om avträdelsepension och lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare den som äger en gårdsbruksenhet eller en del därav och varaktigt upphör med att bedriva jordbruk samt maken/makan till en sådan person. Avträdare kallas också den som avstår från att bedriva lantbruk och är lantbruksföretagare som äger en gårdsbruksenhet eller en del därav, eller äkta make/maka eller efterlevande (änka/änkling) till en sådan lantbruksföretagare.

I det här sammanhanget betecknas Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt med förkortningen LPA.

3.4.1 Förbindelsen upphör att gälla i och med att avträdaren avlider eller fyller 65 år under perioden 1.5.2011-15.6.2022

En förbindelse att inte odla kan upphöra att gälla på många olika sätt.  AVSTÖL-förbindelser att inte odla upphör att gälla i och med att avträdaren fyller 65 år eller avlider före det. AVTRPL-förbindelser att inte odla upphör att gälla i och med att avträdaren avlider. Förbindelsen upphör automatiskt att gälla, och LPA meddelar inte något beslut om saken. Bevis för de här upphörandesätten (t.ex. ämbetsbevis) ska fogas till ansökan om stödrättigheter ur reserven. De bestämmelser som tillämpas är 26 och 27 § i AVSTÖL samt 13 § i AVTRPL.

På basis av en förbindelse att inte odla som har upphört att gälla på något av de ovannämnda sätten kan stödrättigheter beviljas en jordbrukare som har kommit eller kommer i besittning av den stödberättigande arealen efter det att förbindelsen att inte odla har upphört att gälla.  Om den jordbrukaren inte ansöker om stödrättigheter, kan någon av dem som därefter kommer i besittning av arealen ansöka om sådana.

Stödrättigheter kan beviljas även i det fall att stödrättigheter tidigare har beviljats på basis av arealen i fråga. En och samma jordbrukare kan dock beviljas stödrättigheter för en och samma areal en enda gång på basis av ansökningsgrunderna AVTRPL eller AVSTÖL.

Som bilaga ska vid detta sätt för förbindelsens upphörande inlämnas en utredning om upphörandet av förbindelsen att inte odla (exempelvis ämbetsbevis), en utredning om besittningen av den stödberättigande arealen (exempelvis köpebrev, arrendeavtal, bouppteckning) samt en kopia av förbindelsen att inte odla.

Om du är osäker på vilka bilagor du ska foga till ansökan, kontakta alltid NTM-centralen/Statens ämbetsverk på Åland och fråga råd.

3.4.2 Förbindelsen att inte odla upphör att gälla i och med att förbindelsearealen överlåts eller arrenderas ut under perioden 1.5.2011-15.6.2022

En förbindelse att inte odla kan upphöra att gälla också i och med att förbindelsearealen överlåts eller arrenderas ut.  Med överlåtelse avses i det här sammanhanget försäljning, givande i gåva eller någon annan varaktig överlåtelse.  När en förbindelse att inte odla upphör att gälla i och med att förbindelsearealen överlåts eller arrenderas ut, kan stödrättigheter beviljas bara om stödrättigheter på basis av arealen i fråga inte har beviljats tidigare.

En AVSTÖL-förbindelse att inte odla upphör att gälla i och med att avträdaren säljer, ger i gåva eller arrenderar ut jordbruksmark som omfattas av förbindelsen till en jordbrukare som tillskottsmark.  Jordbrukaren ska ingå en odlingsförbindelse på minst fem år med LPA för att kunna ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven.  Förbindelsen att inte odla anses ha upphört att gälla den dag då odlingsförbindelsen börjat. En kopia av odlingsförbindelsen ska lämnas in som bilaga till ansökan. De bestämmelser som tillämpas i fråga om upphörandesättet är 9 § eller 10 § 1 eller 2 mom. i AVSTÖL. Som bilaga ska även inlämnas en utredning om besittningen av den stödberättigande arealen (exempelvis köpe- eller gåvobrev, arrendeavtal).

En AVTRPL-förbindelse att inte odla upphör att gälla i och med att avträdaren säljer, ger i gåva eller arrenderar ut jordbruksmark som omfattas av förbindelsen till en jordbrukare för jordbruksändamål. Förbindelsen att inte odla anses ha upphört att gälla den dag då odlingsförbindelsen börjat. LPA meddelar inget beslut om saken och kräver inte att jordbrukaren ingår en odlingsförbindelse. Jordbrukaren kan ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven. Som bevis för att förbindelsen att inte odla har upphört att gälla används arrendeavtalet för förbindelsearealen eller ett köpe- eller gåvobrev. En kopia av det ska lämnas in som bilaga till ansökan. Också en kopia av beslutet om beviljande av AVTRPL-pension ska lämnas in som bilaga till ansökan. Den bestämmelse som tillämpas i fråga om upphörandesättet är 13 § 1 mom. i AVTRPL sådant det lyder sedan 1.1.2011.

Förbindelser att inte odla kan upphöra att gälla också på andra sätt, men de sätten är inte förenliga med ansökningsgrunden i fråga och stödrättigheter kan inte sökas på basis av dem.

Som bilaga ska vid detta sätt för förbindelsens upphörande inlämnas de ovannämnda dokument som är förenliga med sättet för upphörande.

Om du är osäker på vilka bilagor du ska foga till ansökan, kontakta alltid NTM-centralen/Statens ämbetsverk på Åland och fråga råd.

3.5 20-åriga avtal om miljöspecialstöd

För areal som omfattas av ett 20-årigt avtal om miljöspecialstöd fastställdes inga stödrättigheter 2006. När avtalsperioden löper ut eller avtalet hävs kan stödrättigheter ur den nationella reserven beviljas för den stödberättigande jordbruksmarken som frigörs.

Stödrättigheter ska sökas senast vid den ansökningsomgång för tilldelning av stödrättigheter ur reserven som följer efter det att specialstödsavtalet har löpt ut. Om stödrättigheterna söks senare kan de inte längre beviljas, förutsatt att förseningen inte beror på ett oöverstigligt hinder eller en exceptionell omständighet.

Som bilagor ska i samband med den här ansökningsgrunden inlämnas en skriftlig utredning om besittningen av den areal som omfattats av det specialstödsavtal som löpt ut (exempelvis köpebrev, arrendeavtal) samt en skriftlig utredning om specialstödsavtalets upphörande.
Om du är osäker på vilka bilagor du ska foga till ansökan, kontakta alltid NTM-centralen/Statens ämbetsverk på Åland och fråga råd.

3.6 Domstolsbeslut eller administrativ bestämmelse av myndighet

Du kan ansöka om stödrättigheter, om sådana har fastställts för dig genom domstolens lagakraftvunna beslut eller en administrativ bestämmelse av en myndighet.

Stödrättigheter eller ökningar av deras värde ska sökas senast vid den ansökningsomgång för tilldelning av stödrättigheter ur reserven som följer på domstolens lagakraftvunna beslut eller den lagakraftvunna administrativa bestämmelsen av en myndighet.

Som bilaga ska i samband med den här ansökningsgrunden inlämnas en kopia av det lagakraftvunna domstolsbeslutet eller av den lagakraftvunna administrativa bestämmelsen av myndigheten.

Om du är osäker på vilka bilagor du ska foga till ansökan, kontakta alltid NTM-centralen/Statens ämbetsverk på Åland och fråga råd.

3.7 Oöverstigligt hinder (force majeure)

Oöverstigliga hinder och exceptionella omständigheter definieras i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013. Listan är inte uttömmande, och varje fall ska bedömas för sig. Bland annat följande definieras som oöverstigliga hinder och exceptionella omständigheter:

1. stödmottagarens död,
2. långvarig arbetsoförmåga hos stödmottagaren,
3. en allvarlig naturkatastrof som i stor omfattning påverkar jordbruksföretaget,
4. oavsiktlig förstörelse av byggnaderna för djur på jordbruksföretaget,
5. en epizooti eller en växtsjukdom som drabbar hela eller en del av stödmottagarens djurbesättning respektive grödor,
6. expropriation av hela eller en stor del av jordbruksföretaget, om denna inte kunde förutses den dag då ansökan lämnades in.

Om stödrättigheter har upphävts medan ett oöverstigligt hinder pågått från och med stödansökan år 2015, är det möjligt att ansöka om nya stödrättigheter ur den nationella reserven. Stödrättigheterna kan ha upphävts på följande sätt på grund av att ett oöverstigligt hinder har pågått:

1. Det oöverstigliga hindret har börjat senast 12.5.2015 i fråga om anmälan av stödberättigande jordbruksmark och stödansökan, och det har pågått utan avbrott sedan dess
2. Det oöverstigliga hindret har börjat senast 15.6.2015 i fråga om överföring av stödrättigheter, och det har pågått utan avbrott sedan dess.

När det oöverstigliga hindret upphör kan jordbrukaren ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven.

Som bilaga ska vid denna ansökningsgrund ges in en skriftlig redogörelse för det oöverstigliga hindret eller den exceptionella omständigheten (t.ex. ett läkarintyg) och en redogörelse för innehavet av stödberättigande jordbruksmark (t.ex. ett köpebrev).

Om du är osäker på vilka bilagor du ska foga till ansökan, kontakta alltid NTM-centralen/Statens ämbetsverk på Åland och fråga råd.

4 Betalning av grundstöd och användning av stödrättigheter som beviljats ur reserven

Betalningen av grundstöd förutsätter att den stödberättigande arealen anmäls och att den besitts samt att stödrättigheter innehas 15.6.2022.  Stödrättigheterna kan bara användas på stödberättigande areal inom stödregionen i fråga. Stödet betalas ut när det sammanräknade beloppet av alla direktstöd är minst 200,00 €.  Grundstöd betalas för sådana stödberättigande grödor och/eller åkeranvändningsformer som anmälts vid den samlade stödansökan.  Motsvarande antal stödrättigheter som gården innehar kan användas på den stödberättigande arealen. Överensstämmelsen mellan den stödberättigande arealen och stödrättigheterna kontrolleras på basis av lägenhetssignum.

Stödrättigheterna används från och med 2015 så, att den stödrättighet som till sitt enhetsvärde är dyrast används först. Alla stödrättigheter som din gård innehar ordnas av förvaltningen enligt deras enhetsvärde i en viss ordning och stödrättigheterna används alltid i samma ordning.

Stödrättigheterna används eller aktiveras när stöd betalas ut från en del av stödrättigheten.

Mer information om bestämmelserna om användningen av stödrättigheter finns i Ansökningsguiden för jordbrukarstöd (stöden i den samlade stödansökan, kapitlet om grundstöd).

5 Författningar och rättsakter

• (EU) nr 1306/2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008
• (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009
• (EU) nr 639/2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om ändring av bilaga X till den förordningen
• (EU) nr 640/2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor
• (EU) nr 641/2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken
• (EU) nr 809/2014 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet, landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor
• Lag 193/2013 om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket (jämte ändringar)
• Lag 192/2013 om verkställighet av jordbruksstöd (jämte ändringar)
• Statsrådets förordning 59/2015 om användning av den nationella reserven inom systemet med grundstöd (jämte ändringar)
• Statsrådets förordning 234/2015 om grundstöd, förgröningsstöd och stöd till unga jordbrukare (jämte ändringar)
• Föreskrift 2/22 om förfarandet vid ansökan om stödrättigheter ur den nationella reserven 2022

6 Kontaktuppgifter till närings-, trafik- och miljöcentralerna

Närings-, trafik- och miljöcentralerna
Ansvarsområdet näringar, arbete, kompetens och kultur
www.ely-keskus.fi

Du kan söka efter kontaktuppgifterna till NTM-centralen i din hemkommun.

Statens ämbetsverk på Åland

Torggatan 16 B, PB 58, 22101 Mariehamn
tfn (018) 635 270
www.ambetsverket.ax