Ersättning för icke-produktiva investeringar 2021, Ansökningsvillkor för investering i våtmarker 2022

(aktiv jordbrukare, registrerad förening och vattenrättslig sammanslutning)

1 Ersättningssökanden

Ersättning för icke-produktiva investeringar kan beviljas åt sådana aktiva jordbrukare, registrerade föreningar eller vattenrättsliga sammanslutningar som avses i 12 kap. i vattenlagen (587/2011), och som uppfyller villkoren för ersättning.

Ersättningen beviljas av den näring-, trafik- och miljöcentral (nedan NTM-central) inom vars verksamhetsområdet objektet för ansökan om ersättning ligger.

Investeringen ska genomföras inom två år från det att beslutet om beviljande av ersättning har fattats.

Efter att investeringen har genomförts och senast följande år ingår den som genomfört projektet ett miljöavtal om skötsel av våtmark, vars areal är minst 0,30 ha.

Krav på aktiva jordbrukare

Den så kallade förbudslistan som hörde samman med begreppet aktiv jordbrukare har inte längre tillämpats från och med 2022. I och med detta kon-trolleras det inte längre om en jordbrukare som an-söker om EU:s direktstöd eller programbaserade jordbrukarersättningar driver verksamheter som finns med på förbudslistan.

Ålderskrav (gäller aktiva jordbrukare):

Den sökande eller sökandens make är minst 18 år den 31 december det år som föregår det år då ansökan sker. Sökanden eller dennes maka som ansöker om ersättning år 2022 ska alltså vara född senast 31.12.2004.

Ersättning för icke-produktiva investeringar kan beviljas en person under 18 år endast om han eller hon har ingått äktenskap eller bedriver jordbruk som samägare tillsammans med sina föräldrar eller en förälder eller om det finns andra särskilda skäl att avvika från ålderskravet.

Om det är fråga om ett jordbruk som bedrivs av flera jordbrukare eller i form av en sammanslutning, kan ersättning beviljas under förutsättning att minst en jordbrukare, en medlem i sammanslutningen, en delägare eller en bolagsman uppfyller ålderskravet. Ålderskravet gäller inte offentligrättsliga samfund, föreningar, stiftelser eller skol- och fängelselägenheter.

2 Definition på våtmark

Med en våtmark avses ett område som varaktigt är delvis täckt av vatten och som binder fasta partiklar och näringsämnen, fungerar som livsmiljö för organismer eller gör odlingslandskapet mångsidigare.

Objektet kan vara en våtmark, en kedja av små våtmarker samt våtmarksliknande översvämningsområden och översvämningsplatåer på platser där de är naturligt förekommande, på åkrar som lätt svämmar över och på invallade torrläggningsområden samt genom iståndsättning av fåror i enlighet med principen om naturenlig vattenbyggnad.  Skyddsområden som är tillräckliga med avseende på skötseln kan också omfattas av investeringen. 

Investeringen ska ha förutsättningar att främja minskad vattendragsbelastning från jordbruk och/eller öka den biologiska mångfalden hos livsmiljöerna i jordbruksområden med ensidig natur.

3 Våtmarkens placering

Våtmarker och översvämningsområden ska i första hand anläggas genom uppdämning på sådana ställen på åker, skogsmark eller impediment som är naturligt lämpade för ändamålet, och där minst tio procent av avrinningsområdet ovanför våtmarken eller översvämningsområdet består av jordbruksmark.

Totalarealen för en våtmark som anläggs ska vara åtminstone 0,5 procent av arealen för det ovanförliggande avrinningsområdet Våtmarker som anläggs samtidigt i det ovanförliggande avrinningsområdet eller har anlagts där tidigare, eller naturliga våtmarker som finns där från förut, kan inräknas i den 0,5 procent stora minimiarealen.

Arealen kan vara mindre än minimiarealen, om det är fråga om:

1. lokal kraftig belastning som härrör från jordbruk;
2. ett objekt som ingår i en översiktsplan för skyddszoner, biologisk mångfald eller våtmarker;
3. ett objekt som enligt närings-, trafik-  och miljöcentralens bedömning effektivt främjar jordbrukets vattenvård eller biologiska mångfald, eller
4. återställande av en fåra till naturtillstånd.

Arealen för en våtmark som främjar den biologiska mångfalden kan vara mindre än den ovan nämnda arealen, om du genom att anlägga våtmarken i betydande grad bidrar till att jordbruksmiljöerna blir mångsidigare i ett område där fuktiga livsmiljöer inte finns.

I våtmarkens totalareal inräknas förutom vatten- och översvämningsområden också vallar och ett kantområde som behövs för skötseln. 

Finansiering kan inte beviljas för våtmarksinvesteringar vars huvudsakliga syfte är att hantera vattendragsbelastning som härrör från annat än åkerområden (bl.a. skog, torvjordar, impediment eller byggda områden), Inte heller investeringar i syfte är att bygga bevattningsbassänger eller investeringar som görs i syfte att bilda en sjö eller tjärn kan finansieras. Till ansökan om investeringsersättning ska bifogas en plan för investeringens genomförande.

4 Investeringsobjektets besittning

Ett objekt för vilket ersättning för icke-produktiva investeringar betalas ska vara i ersättningssökandens besittning under hela den tid investeringen genomförs samt under tiden för det miljöavtal som ingås efter det. Om området är arrenderat ska till ansökan fogas en kopia av arrendeavtalet eller något annat avtal, som omfattar tiden för den icke-produktiva investeringens genomförande och tiden för avtalet om områdets skötsel.

För beviljande av ersättning för icke-produktiva investeringar förutsätts att det enskilda basskiftets areal är minst 0,05 hektar och hela projektområdens areal sammanlagt minst 0,30 hektar.

5 Plan för anläggning av våtmark

Ersättning kan beviljas för anläggning av en sådan våtmark för vilken det utarbetats en adekvat plan. Planen ska innehålla:

1. En allmän presentation av projektet och projektmålen
2. Projektets areal
3. Specificerade uppgifter om sättet och tidpunkten för genomförandet av projektet
4. Uppgifter om dem som deltar i projektets genomförande, om dem som ansvarar för genomförandet och finansieringen och om eventuella avtalsarrangemang
5. Kostnadsförslag för projektet jämte kostnadsspecificering och finansieringsplan
6. En lägeskarta över projektet
7. En karta över projektområdet Konstruktions- och skärningsritningar som baserar sig på terrängmätningar. Om en fåra muddras eller grävs bifogas en genomskärningsritning till planen
8. En utredning över områdets ägandeförhållanden och markägarnas tillstånd
   samt andra eventuella tillstånd som projektet förutsätter
9. De myndighetstillstånd som krävs för att genomföra projektet. Vilka tillstånd som behövs beror på våtmarkens placering och verkningar för miljön. Vid genomförandet av projektet måste man beakta vattenlagen, markanvändnings- och bygglagen och dammsäkerhetslagen och deras defintioner på behovet av tillstånd
10. En utredning som i stora drag beskriver skötselåtgärderna efter anläggandet
11. En utredning om åkerns andel av avrinningsområdet (enligt avsnitt 3)
12. En utredning om förhållandet mellan våtmarkens areal och det ovanförliggande avrinningsområdets areal
13. En utredning om åtgärderna för anläggning av våtmark
14. En utredning om ledning och uppdämning av vatten i våtmarken (dammens placering, dämningshöjd, uppdämningens verkningsområde, avlägsnande av ytjord och grävmassornas placering)
15. En utredning om vallar, sänkor, uddar, holmar och vegetationszoner på våtmarksområdet
16. En utredning som i stora drag beskriver skötselåtgärderna efter anläggandet
17. En utredning om slamtömningen i våtmarken
18. En utredning om det ämne och den metod som eventuellt ska användas för fosforutfällning;
19. En utredning om dimensioneringen av våtmarken
20. En utredning om vilka verkningar projektet har på dräneringssituationen i fråga om åkrar som odlas utanför våtmarksområdet eller på annan markanvändning.

6 Åtgärder för anläggning av våtmark

Våtmarker och översvämningsområden ska i första hand anläggas genom uppdämning på sådana ställen på åker, skogsmark eller impediment, som är naturligt lämpade för ändamålet.

Våtmarker och översvämningsområden ska dessutom anläggas så att de så effektivt som möjligt fångar upp partikel- och näringsbelastning från avrinningsområdet och bildar mångsidiga livsmiljöer. När man anlägger en våtmark på åker ska man från områden som varaktigt kommer att täckas av vatten avlägsna ytskikten från sådan åkerjord vars bördighetsklass för fosfor är god, hög eller mycket hög.

I en våtmark som främjar vattenskyddet ska du kunna tömma slammet som ansamlats i det vattenområde där fasta partiklar sedimenteras. Våtmarker kan kombineras också med fosforutfällning som sker med olika kemiska ämnen. Våtmarkens stränder och fåra kan du skydda mot erosion och ras genom grässådd, stenbeläggning eller planteringar.

I projekt för naturenlig vattenbyggnad som förbättrar fårornas naturtillstånd kan du återskapa översvämningsområdena, anlägga flera små våtmarker och översvämningsplatåer samt anlägga bottentrösklar eller rördammar som hejdar vattenströmningen. Dessutom kan du förse fåror med erosionsskydd, plantera ut växter, göra bäckar slingrigare och förbättra fårornas duglighet som livsmiljö för fåglar, fiskar och kräftor. Fåran ska iståndsättas enligt principerna för naturenlig vattenbyggnad. Ett projekt som förbättrar en fåras naturtillstånd ska omfatta tillräckligt stora områden med tanke på fårans skötsel.

Våtmarken kan, förutom att den främjar vattenvården och den biologiska mångfalden, fungera som reservoar för bevattningsvatten eller som fisk- eller kräftodlingsplats som grundar sig på naturfoder. Den kan också användas för rekreation.

Det ska föras bok över de åtgärder som vidtas under våtmarksprojektet.

Investeringen får inte medföra väsentlig olägenhet för dräneringen av åkrar som odlas utanför våtmarksområdet eller för annan markanvändning. 

På ett skyddat område får planen inte uppta åtgärder som försämrar livsmiljön för de arter som ligger till grund för skyddet, och de skyldigheter som skyddsbesluten innehåller ska iakttas. Investeringsplanen får inte strida mot andra planer för skötseln och användningen av Natura 2000-områden och eventuella planer för skyddsområden.

7 Ersättning för kostnader och inkomstbortfall

De kostnader som ersätts ska vara betalade av ersättningstagaren, slutliga, rimliga och kunna verifieras. En ersättningsgill kostnad är slutlig, om du inte har fått och inte kan få rabatt, gottgörelse eller återbäring för eller på basis av den. Innan du söker betalning av ersättningens sista post ska alla betalningar för investeringar eller åtgärder vara erlagda.

Kostnader för genomförande av icke-produktiva ersättningar kan ersättas om de är motiverade med tanke på uppnåendet av målen för avtalet. Ekonomisk nytta i form av skörd eller annat utnyttjande, med undantag av nytta som uppkommer inom skogsbruket, minskar stödet.

Ersättning för anläggning av våtmark kan beviljas förutom för de ovan avsedda kostnaderna också för följande kostnader för anläggningen av en våtmark:

1. Avlägsnande av ytjord och växtlighet;
2. Slutdeponering av avlägsnad jord;
3. Byggande av dammar, bottentrösklar, vallar och andra nödvändiga konstruktioner;
4. Utformning av våtmarkens botten, slänter och kantområden, besåning av våtmarkens kantområden och översvämningsplatåer samt plantering av växtlighet;
5. Planeringen av våtmarken; eller
6. Talkoarbete, för vilket inte betalats ersättning i pengar.

Ersättning för utebliven skörd och förlust av eventuella arealstöd ersätts i enlighet med områdets tidigare användning.

Kostnader och inkomstbortfall kan godkännas högst enligt bestämmelserna i statsrådets förordning om ersättning för icke-produktiva investeringar (238/2015). Närings-, trafik- och miljöcentralen kan dock i enskilda fall avvika från de kostnader som anges i bilagan, om de faktiska skäliga kostnaderna i ett enskilt fall motiverar en sådan avvikelse.  Det krävs då att man lämnar en utredning över att åtgärden har genomförts på det totalekonomiskt mest fördelaktiga sättet med beaktande av arbetets kvalitet och ändamålsenlighet när det gäller syftet med åtgärden, och att de baserar sig på gängse prisnivå.

8 Ersättning beviljas inte

Ersättning beviljas inte för följande kostnader:

1. Arrende för det område som är föremål för projektet;
2. Mervärdesskatt som inte kvarstår som en slutlig utgift för sökanden;
3. Kostnader som har uppstått innan projektet inletts, med undantag av kostnader
   i anslutning till planeringen av projektet;
4. Anskaffning av maskiner eller anordningar;
5. Transporter som sökanden utfört;
6. Inkomstbortfall som projektet orsakat eller
7. Beviljande av myndighetstillstånd som krävs för genomförande av investeringen.

För åtgärder för vilka det redan betalas annat EU-stöd eller nationellt stöd beviljas inte investeringsersättning.

Ersättning behöver inte beviljas, om förhållanden eller åtgärder, i syfte att få ersättning, har getts en sådan form som inte motsvarar sakens egentliga natur eller syfte.

9 Ansökan om ersättning och beviljande av ersättning enligt projektets faktiska kostnader

Ersättning söks hos NTM-centralen. Ansökan ska inlämnas till den NTM-central inom vars verksamhetsområde den icke-produktiva investeringen genomförs.

En ansökan eller annan handling som hänför sig till ansökan om ersättning som inlämnas per post anses ha inlämnats i tid om den har poststämplats senast på den sista dagen av den utsatta tiden. En försenad ansökan om icke-produktiva investeringar förkastas.

NTM-centralen behandlar ansökan och planen. Om åtgärder som anges i en plan som fogats till en jordbrukares ansökan ändras, ska jordbrukaren höras innan beslutet fattas.

En icke-produktiv investering får inte inledas innan NTM-centralen beslutat att bevilja ersättning. En icke-produktiv investering ska genomföras i enlighet med den godkända planen. Investeringen ska genomföras inom två år efter att ersättningen beviljats.

NTM-centralen bedömer de kostnader sökanden lägger fram i ansökan, poängsätter objektets verkningsfullhet på basis av urvalskriterierna och fastställer genom sitt beslut maximibeloppet av den ersättning som beviljas för projektet.

10 Urvalskriterier

NTM-centralen bedömer de kostnader sökanden lägger fram i sin och fastställer genom sitt beslut maximibeloppet av den ersättning som beviljas för projektet.

Utifrån urvalskriterierna poängsätts det sökta objektets förväntade miljömässiga genomslagskraft. Med hjälp av urvalskriterierna säkerställer man att det objekt som stöds har en betydlig genomslagskraft som är förenlig med investeringens syften. 

Man väljer vilka icke-produktiva finansieringar som ska finansieras med hjälp av följande frågor:

1. Hur väl känner man i förväg till behovet av en åtgärd på objektet?
2. Vilken betydelse för jordbrukets miljövård har en investering i objektet?
3. Dimensionering/avgränsning av objektet.
4. Effektens art.

Under varje fråga finns ett antal påståenden som NTM-centralens handläggare ska poängsätta enligt deras effekt (0-3 poäng) (bilaga1). För varje fråga väljer NTM-centralens handläggare det påstående som ger den bästa beskrivningen av ansökningsobjektet. Det påstående som valts anger det poängtal som ges för frågan. Varje punkt ska ge åtminstone 1 poäng för att ersättning ska kunna beviljas. Påståendena bygger på de allmänna principer för urvalskriterier sin beskrivs i programmet och styr valet av investeringsobjekt som är ändamålsenliga med tanke på åtgärdernas syften.

11 Konkurrensutsättning av offentliga anskaffningar

Konkurrensutsättningen av anskaffningar regleras av lagen om offentlig upphandling (1397/2016). Lagen tillämpas alltid på offentliga aktörer (staten, kommunerna o.a. juridiska personer som anses höra till till offentliga förvaltningen). Lagen tillämpas varje upphandlare som för upphandlingen har fått understöd av en upphandlingsenhet som är en offentligt aktör, till ett belopp som överstiger hälften av upphandlingens värde.

Konkurrensutsättningsskyldigheten gäller bl.a. upphandling av sådana varor och tjänster, vilkas värde utan mervärdesskatt är minst 60 000 €. Vid byggnadsprojekt (avtal om byggnadsentreprenad) är tröskelvärdet 150 000 €, som kan bli aktuellt att tillämpa vid icke-produktiva investeringar i våtmarker. I fråga om våtmarksprojekt bedöms från fall till fall vilketdera tröskelvärdet som ska användas.

Om kostnadsförslaget överstiger 60 000 euro, ska anskaffningen konkurrensutsättas, och till betalningsansökan ska fogas en utskrift av upphandlingsannonsen och ett motiverat upphandlingsbeslut som förutsätts i lagen om offentlig upphandling. Upphandlingsannonserna ska publiceras på adressen hankintailmoitukset.fi.

På blanketten för betalningsansökan ska sökanden meddela, om anskaffningarna har konkurrensutsatts enligt lagen om offentlig upphandling. Om anskaffningarna inte konkurrensutsatts, kan understödet indras till denna del.

12 Betalning

Ersättning för icke-produktiva investeringar kan betalas till högst 11 669 euro per hektar våtmark. Om området för den våtmark som ska anläggas eller vattenfåra som ska restaureras är 0,3—0,5 hektar, betalas högst 3 225 euro i ersättning per objekt.

Utbetalningen förutsätter att den åtgärd som föranleder den ersättningsberättigade kostnaden har genomförts och att kostnaden har betalats.  De kostnader som ersätts ska vara betalade av ersättningstagaren. Det ska finnas en specificerad faktura över de kostnader som ersätts och ett verifikat över att fakturan har betalats. Om betalningen inte grundar sig på faktura ska det finnas ett specificerat kvitto. Varje anskaffning ska framgå i detalj av betalningshandlingarna. Ersättningen betalas inte ut förrän utgiften har registrerats i bokföringen eller, när det gäller en skattskyldig som inte är bokföringsskyldig, i anteckningarna.

Ersättning betalas ut i poster utifrån de faktiska kostnaderna på särskild ansökan.  Alla betalningar som investeringen föranleder ska vara gjorda och investeringen ska vara färdig innan ansökan om den sista ersättningsposten görs.

I fråga om lönekostnader ska som bilaga till ansökan om utbetalning av stöd för icke-produktiva investeringar fogas en timjournal över det arbete som utförts för projektet. För detta används Landsbygdsverkets blankett eller en utredning med motsvarande uppgifter.

I fråga om investeringar vars värde överstiger 60 000 euro ska för bedömning av att kostnaderna är skäliga i samband med betalningsansökan bifoga en utredning över fogas de dokument över upphandlingen (upphandlingsannonsen i HILMA) och ett motiverat upphandlingsbeslut som förutsätts i lagen om offentlig upphandling (1397/2016).

13 Ansökan om ersättning, beviljande av ersättning och betalning av ersättning som engångsersättning

Den som söker ersättning för en icke-produktiv ersättning kan i sin ansökan anhålla om att projektet behandlas enligt förfarandet för engångsersättning.  NTM -centralen kan fatta beslut om att ersättningen beviljas som engångsersättning.

Detta förutsätter at projektet till sin karaktär är lämpligt för engångsersättning. Lämpliga för engångsersättning är sådana investeringsprojekt som sökanden till största delen genomför själv, och som klar kan genomföras.

Vid ansökan om engångsersättning ska sökanden lämna ett detaljerat kostnadsförslag med motivering samt en uppskattning av vilka upphandlingar som kommer att göras från utomstående.

Engångsersättningen kan vara högst 100 000 euro.

Engångsersättning kan betalas endast om den åtgärd som specificerats i beslutet om ersättning har genomförts i enlighet med beslutet. Det ska fästas särskild vikt vid att områdets areal är noggrant fastställt och att projektet genomförts enligt planen.  Arealen ska vara minst så stor som det bestämts i beslutet om ersättning.

Vid betalning i form av engångsersättning tillämpas de maximibelopp som fastställts för icke-produktiva investeringar, urvalskriterierna i punkt 11 och övriga bestämmelser om icke-produktiva investeringar. I fråga om upphandlingar som görs från utomstående ska bestämmelserna om offentlig upphandling tillämpas.

14 Ersättningstagarens anmälningsskyldighet

Ersättningstagaren är skyldig att ge den NTM-central som beviljar ersättningen korrekta och tillräckliga uppgifter om förutsättningarna för beviljande och betalning av ersättning.

Den sökande ska utan dröjsmål och senast inom 15 arbetsdagar meddela den NTM -central som beviljat ersättningen om sådana förändringar i förhållanden som gäller ersättningstagaren eller den verksamhet för vilken ersättning beviljas, vilka kan inverka på ersättningens storlek eller leda till återkrav eller ersättningens upphörande.

Sådana förändringar är t.ex. att hela gården eller en del av den säljs eller arrenderas åt en annan jordbrukare.

Lämnande av uppgifter

En jordbrukare som får ersättning för genomförande av åtgärder enligt programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland (2014-2020) förbinder sig att för möjliggörande av uppföljning och utvärdering av programmet på begäran lämna uppgifter om åtgärdens verkningar.

15 Ändring av projekt som har inletts

Om ersättningsmottagaren efter projektstarten avviker på ett betydande sätt från den plan och de planerade åtgärder som har godkänts genom beslutet om ersättning, ska denne ansöka om ändring av ersättningsbeslutet. Kostnaderna för projektet kan godkännas som ersättningsberättigade bara om ansökan om ändring lämnas till NTM-centralen innan kostnaderna för ändringen uppstår. Bara om det finns en särskilt grundad anledning kan ersättningsbeslutet ändras så att en ökning av kostnaderna för projektet kan godkännas.

Om finansieringen genomförs på ett sätt som avviker från ersättningsbeslutet eller om annan offentlig finansiering som inte omfattas av ersättningsbeslutet fås för projektet, ska ändring sökas i ersättningsbeslutet till den del det gäller finansieringen.

16 Överföring av en rätt enligt ett beslut om ersättning för icke-produktiva investeringar

Den rätt till ersättning som följer av ett beslut om ersättning för icke-produktiva investeringar får överföras till någon annan, om villkoren för beviljande av ersättning uppfylls och den som får överföringen uppfyller de förutsättningar som gäller mottagare av ersättningen.

17 Bevarande av handlingar

Den som mottar en ersättning ska bevara handlingar, anteckningar och intyg som gäller villkoren för ersättning enligt denna lag och som inte sänds till den myndighet som beviljar ersättningen i minst fyra år efter det att förbindelse- eller avtalsperioden upphörde.

Den som mottar ersättningen ska bevara bokföringsmaterialet om den åtgärd som stöds enligt bestämmelserna i 2 kap. 9-10 § i bokföringslagen.

18 Tillsyn och kontroller

Ersättningen kan minskas eller ersättningen behöver inte betalas ut, om detta krävs i Europeiska unionens lagstiftning eller om mottagaren av ersättningen inte har iakttagit ersättningsvillkoren. De myndigheter som övervakar stödet har rätt att utföra sådana inspektioner som gäller dem som beviljar stöd och stödtagarna och som behövs för tillsynen över iakttagandet av förutsättningarna och villkoren för beviljande, utbetalning och användning av stöd.

Ersättningstagaren är skyldig att utan ersättning för den som utför inspektion lägga fram alla behövliga handlingar som hör samman med ersättningen samt att även i övrigt bistå vid inspektionen. I den omfattning som tillsynsuppgiften kräver har inspektören rätt att inspektera det objekt som är föremål för ersättning liksom också andra förutsättningar för beviljande och betalning av ersättning. Vid inspektionen ska ändå hemfriden beaktas.

19 Återkrav

Stöd som betalats ut felaktigt eller utan grund skall återkrävas om villkoren för beviljande eller utbetalning av stöd inte har uppfyllts, stödvillkoren inte har följts, stödtagaren har lämnat en felaktig eller bristfällig information som i väsentlig grad har påverkar beviljandet eller utbetalningen av stödet, stödtagaren vägrar bistå vid inspektion, eller Europeiska gemenskapens lagstiftning kräver det. Om en mottagare av ersättning för icke-produktiva investeringar inte ingår miljöavtal om skötsel av våtmark återkrävs ersättningen.

Den myndighet som beviljar ersättningen beslutar om återkravet. Beslutet om återkrav skall fattas utan obefogat dröjsmål efter det att den myndighet som har beviljat stödet fått kännedom om grunden för återkravet och senast inom tio år efter utbetalningen av den sista stödposten. Om fristen för återkrav föreskrivs också i rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95. Livsmedelsverket svarar för verkställandet av återkrav.

För det återkrävda beloppet uppbärs årlig dröjsmålsränta enligt 4 § 1 mom. (633/1982) 4 §:n. Räntan ska beräknas på grundval av den tid som börjar 61 dagar efter delgivningen av beslutet om återkrav och slutar vid den faktiska återbetalningen eller, om det belopp som återkrävs har dragits av från en post som ska betalas senare, mellan delgivningen och avdraget.   Återkravet verkställs i den ordning som bestäms i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

Återkrav av ett stöd som betalats ut felaktigt eller utan grund eller av ränta på stödet får efterges helt eller delvis, om det med hänsyn till stödmottagarens omständigheter och verksamhet som helhet betraktat är oskäligt att återkräva det fulla beloppet. Återkravet och indrivningen av ränta ska dock ske till fullt belopp, om Europeiska unionens lagstiftning om stöd som i sin helhet eller delvis finansieras av Europeiska unionen eller i sin helhet finansieras med nationella medel kräver det.

20 Ändringssökande

Ändring i beslutet får sökas med en skriftlig begäran om omprövning till den NTM-central som fattat beslutet. Ändring ska sökas inom 30 dagar från delfåendet av beslutet

Bilaga 1. Frågor och poängsättning för våtmarksinvesteringar:

1. Hur väl känner man i förväg till behovet av en åtgärd på objektet?

2. Vilken betydelse för jordbrukets miljövård har en investering i objektet?

3. Dimensionering/avgränsning av objektet

4. Effektens art