Betalaktamas med utvidgat spektrum (ESBL)

ESBL är en allmän benämning på gramnegativa tarmbakterier (bland annat Escherichia coli, klebsiella, salmonella) som producerar ESBL-enzymer (Extended Spectrum Beta-Lactamase) som bryter ner antimikrobiella läkemedel. Egenskapen att producera ESBL-enzymer kan överföras mellan enskilda bakterier och även mellan olika bakteriearter.

Förekomsten av salmonella- och Escherichia coli -bakterier (E. coli) som producerar ESBL och andra liknande enzymer som exempelvis pAmpC-enzymer har ökat globalt hos djur och livsmedel på 2000-talet. Dessa enzymer bryter effektivt ner en del av de mest använda antimikrobiella läkemedlen (till exempel penicillin och antimikrobiella läkemedel med brett spektrum som har effekt på många olika bakterier, som cefalosporiner). Bakterier som producerar enzymer är även ofta resistenta mot många andra viktiga antimikrobiella läkemedel. ESBL-bakteriestammar har påvisats hos alla arter av produktionsdjur, men oftast hos fjäderfä och fjäderfäprodukter. Enzymen gör att bakterierna blir resistenta mot de inom öppenvården och på sjukhus för människor mest använda antibiotika. Bakterierna har också orsakat sjukhusepidemier. En del av de ESBL-bakterier som har påträffats hos människor bedöms komma från livsmedel. Bakterierna sprids till livsmedel från djurens tarmsystem.

ESBL-bakterier av animaliskt ursprung hos människor

Antalet infektioner som orsakas av bakterier som producerar ESBL-enzym har ökat i jämn takt hos människor i Finland under de senaste åren. Det här är en global trend och flera olika faktorer inverkar. Det ökade resandet bedöms vara en av de viktigaste orsakerna. Det finns inte mycket kunskap om betydelsen av djur och livsmedel då det gäller ESBL-smitta hos människor, men exempelvis i Sverige bedöms inverkan av djur och livsmedel på E. coli-bakterier som producerar ESBL-enzymer hos människor vara liten.

ESBL-bakterier i livsmedel

År 2014 inleddes ett EU-omfattande program för uppföljning av ESBL som även täcker kött i detaljhandeln.  Innan det kom uppgifterna om Finland från olika forskningsprojekt.

Genom forskningsprojektet utreddes också förekomsten av E. coli-bakterier som producerar ESBL/pAmpC-enzymer i inhemskt broilerkött i detaljhandeln. Resistensen ökade betydligt mellan åren 2010 och 2012, och år 2012 påvisades resistens av typen pAmpC i 18 % av de undersökta köttpartierna. Broilerkött undersöktes även år 2013, och då påvisades resistens av typen pAmpC i 13 % av de undersökta köttpartierna

År 2016 utreddes förekomsten av ESBL-bildande bakterier i färskt broilerkött inom EU. Av de provpartier inhemskt broilerkött i detaljhandeln som undersöktes i Finland innehöll 22 % E. coli-bakterier som producerar ESBL/pAmpC-enzymer.  Allt som allt undersöktes 309 provpartier, och i 15 av dem påvisades E. coli-bakterier som producerar ESBL-enzymer och i 53 E. coli-bakterier som producerar AmpC-enzymer.

År 2015 utreddes förekomsten av ESBL-bakterier i färskt svin- och nötkött inom EU. Av 303 prover av svinkött som undersöktes i Finland påvisades E. coli-bakterier som producerar ESBL-liknande enzymer endast i ett prov. Totalt 300 prover av nötkött undersöktes, och ESBL- eller liknande bakterier påträffades inte i ett enda prov. 14 av nötköttsprodukterna och 11 av svinköttsprodukterna var av utländskt ursprung.

ESBL-bakterier hos djur i Finland

I Finland har screeningen av djur för bakteriestammar som producerar ESBL/pAmpC-enzymer varit mera systematisk under 2010-talet. Prover för uppföljning av ESBL/pAmpC-enzymproduktion i E.coli -bakterier hos produktionsdjur har tagits turvis ett år åt gången av slaktsvin, slaktboskap och slaktbroilrar sedan år 2011. Vid uppföljningen har resistens mot tredje generationens cefalosporiner hos E. coli-bakterier som isolerats från träckprover av slaktdjur varit av särskilt intresse.   Förekomsten av ESBL/pAmpC-enzymproducerande E. coli-bakterier har också utretts i ett skilt forskningsprojekt och även genom prover som tagits i samband med utredning av sjukdom hos djur samt vid import.  

Hos produktionsdjur i Finland har ESBL/pAmpC-enzymproducerande E. coli-bakterier påvisats mest i broileruppfödningskedjan. Man har även gjort mycket sporadiska fynd av bakterier som producerar enzymer som medför resistens hos slaktboskap och -svin.  

ESBL-bakterier i broileruppfödningskedjan

Den första observationen hos broilrar i Finland av E. coli-bakterier som producerar betalaktamas av typen pAmpC gjordes hos dagsgamla kycklingar i mor- och farföräldraled som importerats för avel i slutet av år 2010. Observationen gjordes i samband med ett forskningsprojekt där det också konstaterades att E.coli-bakterier som producerar betalaktamas av typen pAmpC hade spridits genom hela broilerproduktionskedjan.

Av de partier dagsgamla kycklingar som infördes till Finland åren 2010–2012, undersöktes fem för resistens vid Livsmedelssäkerhetsverket Evira. Resistens påvisades i nästan alla undersökta partier. Föreningen för bekämpning av djursjukdomar (ETT ry) rekommenderar sedan år 2013 att alla partier dagsgamla kycklingar som importeras för avel ska undersökas för ESBL/pAmpC-bakterier. Resultaten för de partier som undersökts vid Evira presenteras i tabell 1.

Tabell: Importerade partier av dagsgamla fjäderfä som undersökts för ESBL/pAmpC-bakterier per produktionsinriktning (Källa: Livsmedelsverket, före detta Evira)

Resistens har också påvisats i senare skeden av broilerproduktion. Inom ramen för ett forskningsprojekt åren 2011-2012 utreddes resistens hos broilrar i uppfödningsstadiet genom att ta sockprover från golvet i fåglarnas uppfödningsmiljö. Hos 35 % av de undersökta moderflockarna och hos 17 % av broilerflockarna avsedda för köttproduktion påvisades E. coli-bakterier som producerar betalaktamas av typen pAmpC.

Vid samma tid år 2011 undersöktes innehållet i blindtarmen hos en fågel per flock i den riksomfattande uppföljningen av broilrar för slakt, och man påvisade E. coli-bakterier som producerar betalaktamas av typen pAmpC i 0,9 % (3/352) av slaktflockarna. År 2014 påvisades med känsligare laboratoriemetoder E. coli-bakterier av både ESBL- och pAmpC-typ hos totalt 7 % av slaktflockarna.

Resultaten tyder på att även om det förekommer resistenta E. coli-bakterier i fåglarnas uppväxtmiljö, så finns de endast hos några få enskilda slaktfåglar.  

ESBL-bakterier hos andra produktionsdjur

Enzymproducerande bakteriestammar har påvisats sporadiskt även hos slaktboskap och slaktsvin. Av slaktboskapen som undersöktes vid uppföljningen år 2012 påvisades E.coli-bakterier som producerar ESBL-enzymer hos två djur (2/324) . Vid uppföljningen år 2013 undersöktes slaktsvin och hos två av dem (2/326) påvisades E. coli som producerar ESBL/pAmpC-enzym. Baserat på resultaten uppskattades att resistenta E. coli-bakterier förekommer hos mindre än en procent av alla nötkreatur och svin.

ESBL-bakterier hos sällskapsdjur

På 2000-talet har E. coli-bakterier som producerar ESBL-enzymer isolerats även hos sällskapsdjur och keldjur. Man har påträffat tarmbakterier i träck hos sällskapsdjur som producerar ESBL- eller pAmpC-enzymer och orsakar sjukdom hos djur.  

Betydelsen av ESBL-bakterier hos djur i Finland

Då ESBL blir vanligare hos djur, kan detta även påverka ESBL-situationen hos människor. E. coli-bakterier som producerar betalaktamaser av typen pAmpC kom i början av 2010-talet in i produktionskedjan av broilrar i Finland med importerade avelsfåglar, och spreds från dem även till inhemskt broilerkött. Upptäckten ledde till att man vidtog åtgärder för att förhindra att E. coli-bakterier som producerar betalaktamas kommer in i landet med avelsfåglar. I Finland har broilrar i produktionsled inte medicinerats med antibiotika sedan år 2008, och därför ökar inte antalet resistenta bakterier i köttproduktionsstadiet.