Parasitsjukdom

Vita pricksjukan (Ichthyophthirius multifiliis)

Ichthyophthirius multifiliis är en vanlig, encellig parasit som hörs till ciliater och konstateras hos vilda fiskar. Parasiten kan vid fiskodlingar orsaka epidemier hos små yngel vars immunitet ännu inte har utvecklats. En vuxen parasit kan synas på fiskens yta som en vit prick. Parasiten lösgör sig från fisken, kapslas in i vattnets botten och börjar dela sig för att bilda 1000–2000 svärmare, som efter att de frigjorts fastnar i fisken. Parasiten förökar sig snabbt i varmt vatten. Sjukdomen behandlas med bad som dödar svärmarna.

Costia (Ichthyobodo necator)

Ichthyobodo necator är en vanlig encellig parasit. Den kan under en tid simma och leva fritt, eller sitta fast i cellerna på fiskens yta. För små fiskar orsakar parasiterna hudgrumling vid fiskodlingar. Om fiskens hud eller gälar skadas orsakar det allvarliga störningar för fisken. Parasiterna förökar sig genom delning i två. Sjukdomen behandlas med bad.

Fiskparasiter som kan ses med blotta ögat

Ögonsugmask, katarakt (Diplostomum sp.)

Parasitlarverna från ögonsugmaskar (bland annat släktet Diplostomum), så kallade cerkarier, orsakar linsgrumling, så kallad katarakt, hos fiskar. När det finns många cerkarier försämras fiskarnas synförmåga och ögonen ser grumliga eller helt vita ut. Närsynta fiskar simmar på vattenytan, varifrån de lätt blir byte för måsar. Cerkarier frigörs och utvecklas till vuxna maskar i måsarnas tarmar, varifrån deras ägg hamnar i vattnet. Larverna utvecklas fortfarande i snäckorna, varefter de kan infektera fiskar. Ögönsugmask är vanlig hos både odlad och vild fisk.

Bandmask hos sjöfåglar (Dibothriocephalus dendriticus)

Dibothriocephalus dendriticus är en bandmask hos sjöfåglar, vars larver förekommer bland annat på ytan av laxfiskarnas och lakens tarmar och i de inre organen. Det är en vanlig parasit hos sik där larverna oftast är blåsiga på tarmytan. Parasiten förekommer i inbrotts- och insjöområden, i vissa sjöar kan förekomsten vara riklig. Parasiten smittar vanligen inte människan. För att bryta livscykeln bör man inte mata inälvorna på fiskar till sjöfåglar.

Gäddbandmask (Triaenophorus sp.)

Gäddbandmaskar är parasiter av släktet Triaenophorus, vars larver förekommer bland annat hos laxfiskar, lakar, abborre och gärsar i levern (T. nodulosus) och hos sik, siklöja och andra laxfiskar i muskeln vid ryggfenans bas (T. crassus). Gäddbandmaskar är mycket vanliga i sikbestånden i vissa sjöar. Även om gäddbandmasken inte smittar människan, försvårar deras förekomst ändå användingen av fiskar fom föda på grund av den estetiska olägenhet som larverna i muskulaturen utgör.

Knutsjuka (Henneguya spp.)

Parasiter av släktet Henneguya, som hör till gruppen myxosporidier, bildar vita vätskefyllda blåsor i muskulaturen hos sik och siklöja. Henneguya smittar inte människan. Spridning kan förhindras genom nedgrävning av sjuka fiskar. Parasiterna ses ibland i gäddans, gösens eller lakens rom, varvid en del av rommen har blivit vit.