Tillsyn över hästars välfärd

Anvisningen behandlar också övervakning av kraven i lagstiftningen i anslutning till identifiering, transport och medicinsk behandling av hästar.

Denna anvisning upphäver den tidigare anvisningen 5875/04.01.00.01/2023.

Till anvisningen hör inspektionsblanketten 5119/04.01.00.02/2025.

Inledning

Syftet med tillsynen över djurens välvärd i samband med hästhållning är att utreda om minimikraven i lagstiftningen om djurvälfärd uppfylls. Vad som sägs i anvisningen om hästar gäller även ponnyer och andra hästdjur, såsom åsnor och mulor.

Denna anvisning och den bifogade inspektionsblanketten är avsedd för alla behöriga myndigheter som utför inspektioner av djurens välbefinnande i samband med hästhållning för att underlätta och förenhetliga tillsynsarbetet. Anvisningen innehåller de viktigaste kraven i lagstiftningen om djurvälfärd som gäller hästhållning samt allmänna krav på handlingar och bokföring i lagstiftningen om identifiering, transport och medicinsk behandling av hästar.                                                                                                       

Vid fastställandet av inspektionsfrekvensen för regelbunden övervakning av yrkesmässig eller annars storskalig hästhållning kan man använda en riskbedömning. I riskbedömningen kan man till exempel använda det tidigare Regionförvaltningsverket i Norra Finlands blankett Bedömning av inspektionsfrekvensen i anmälningspliktiga stall (endast på finska: Ilmoituksenvaraisen tallin valvontatiheyden arviointi), som finns i Pikantti (endast på finska, inloggning krävs: Eläinten hyvinvointi → Seura- ja harrastuseläimet→ Ohjeet ja lomakkeet). Utifrån bedömningen kan man öka eller minska inspektionsfrekvensen. Inspektionsfrekvensen bör dock alltid vara minst en gång vart tredje år.

En myndighets verksamhet ska bygga på en befogenhet som föreskrivs i lag, och lagen ska noggrant följas i myndighetens verksamhet. Myndighetsanvisningar är till sin rättsliga natur inte bindande för andra myndigheter eller företagare. Frågor som gäller tillämpningen av lagstiftningen avgörs i sista hand av domstol.

I denna anvisning ingår såväl direkta citat ur lagstiftningen som tolkningar av hur lagstiftningen ska tillämpas, I denna anvisning presenteras tolkningarna med kursiv stil. Tolkningarna som framförs i anvisningen är Livsmedelsverkets syn på hur lagstiftningen borde tillämpas.

Grunderna för inspektionen och lagstiftning som ska övervakas

Grunden för inspektionen är enligt lagen om djurvälfärd (693/2023) antingen:

• en inspektion på grund av misstanke enligt 78 § 1 mom., eller
• en inspektion utan misstanke enligt 78 § 2 mom., eller
• en inspektion utan misstanke enligt 78 § 3 mom. med stöd av förordningen om offentlig kontroll ⁽* , eller
• en inspektion enligt 78 § 4 mom. som grundar sig på ett förordnande, eller
• en förnyad inspektion som förordnats för att övervaka att en bestämmelse eller ett förbud som meddelats med stöd av 12 kap. i lagen om djurvälfärd eller artikel 138 i förordningen om offentlig kontroll ⁽* iakttas.

*⁾ Observera att förordningen om offentlig kontroll (EU) 2017/625, dvs. den s.k. kontrollförordningen, inte tillämpas till exempel på hästhållning i tävlingssyfte eller annars som sällskaps- och hobbydjur. Sådan hästhållning kan inte övervakas med stöd av kontrollförordningen och åtgärder som vidtas med stöd av kontrollförordningen kan inte riktas mot sådan hästhållningen. Grunden för en inspektion av hästar som hålls som sällskaps- eller hobbydjur ska vara en inspektion enligt 78 § 1, 2 eller 4 mom. i lagen om djurvälfärd eller en förnyad inspektion som utförs för att övervaka att bestämmelser eller förbud som meddelats med stöd av 12 kap. i lagen om djurvälfärd iakttas. Kontrollförordningen tillämpas dock också på slakt och kommersiell transport av hästar som hålls som sällskaps- och hobbydjur.

Hästhållning, skötsel, behandling och hantering av hästar regleras i lagen om djurvälfärd 693/2023 (nedan LVD), statsrådets förordning om hästars välfärd 321/2025 (nedan SRf 321/2025) och statsrådets förordning om ingrepp på djur och metoder för artificiell reproduktion av djur 1165/2023 (nedan SRf 1165/2023). Avlivning och slakt av hästar regleras förutom av lagen om djurvälfärd även av rådets förordning (EG) nr 1099/2009 om skydd av djur vid tidpunkten av avlivning (nedan avlivningsförordningen).

Observera att statsrådets förordning om hästars välfärd (321/2025) inte tillämpas på hästar som hålls på cirkusar eller försöksdjursanläggningar. På cirkushästar tillämpas dock lagen om djurvälfärd samt statsrådets förordning om ingrepp på djur och metoder för artificiell reproduktion av djur samt avlivningsförordningen.

Genom inspektionen kan man också övervaka kraven på handlingar och bokföring i lagstiftningen om identifiering, transport och medicinsk behandling av hästar, varvid grunden för inspektionen är 27 § i lagen om identifiering och registrering av djur (1069/2021) eller 28 § i lagen om transport av djur (1429/2006) eller 35 § i lagen om medicinsk behandling av djur (387/2014) och 5 § i jord- och skogsbruksministeriets förordning (21/2014) §.

Om identifiering av hästar och identitetshandlingen föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/429 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolagen”) (nedan djurhälsolagen), kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2035 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om anläggningar som håller landlevande djur och kläckerier samt om spårbarhet för vissa hållna landlevande djur och kläckägg (nedan RP 2019/2035), Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/963 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/429, (EU) 2016/1012 och (EU) 2019/6 vad gäller identifiering och registrering av hästdjur och om fastställande av förlagor till identitetshandlingar för dessa djur  (nedan TA 2021/963), lagen om identifiering och registrering av djur (1069/2021) (nedan djuridentifieringslagen), jord- och skogsbruksministeriets förordning om identifiering och registrering av djur (67/2022) (nedan JSMf  67/2022).

Transport av hästar regleras av lagen om transport av djur 1429/2006 jämte ändringar (nedan djurtransportlagen) och rådets förordning (EG) nr 1/2005 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97 (nedan djurtransportförordningen).

Bestämmelser om bokföring av medicinering av hästar finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/6 om veterinärmedicinska läkemedel och om upphävande av direktiv 2001/82/EG (nedan EU:s förordning om veterinärmedicinska läkemedel), i lagen om medicinsk behandling av djur 387/2014 (nedan medicineringslagen) och i jord- och skogsbruksministeriets förordning 21/2014 om bokföring av medicinering av produktionsdjur (nedan JSMf 21/2014; håller på att ersättas av en ny förordning).

Tillsynen över djurens välbefinnande kan i vissa fall också utvidgas till övervakning av jordbruksstöd (statsrådets förordning om de föreskrivna verksamhetskrav som ingår i villkorligheten för Europeiska unionens stöd till jordbrukare samt om tillsynen över att verksamhetskraven och kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden samt kraven på social villkorlighet iakttas 65/2023). Livsmedelsverket ansvarar för tillsynen över villkorligheten för djurens välbefinnande.

Tolkning av tillämpningen av lagstiftningen enligt hästens ställning

Hästens ställning som produktionsdjur eller sällskaps- och hobbydjur beror på hästens användningsändamål.

I lagstiftningen om djurvälfärd behandlas en häst i regel som sällskaps- och hobbydjur, men i vissa fall, såsom vid användning inom jordbruksverksamhet och skogsbruk (brukshäst), kan den anses vara ett produktionsdjur, varvid kraven på produktionsdjur tillämpas på den. Enligt 5 § 9 punkten i lagen om djurvälfärd avses med produktionsdjur ett djur som föds upp eller hålls för produktion av livsmedel, ull, skinn eller päls eller för annan typ av produktion. Med produktionsdjur avses dock inte vilda djur eller djur som hålls för deltagande i tävlingar, utställningar, kulturella eller idrottsliga evenemang och motsvarande aktiviteter. Med produktionsdjur avses inte heller djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål.

Enligt motiveringarna till bestämmelserna i lagen om djurvälfärd definieras produktionsdjur i lagen om djurvälfärd på motsvarande sätt som i den tidigare djurskyddslagen, där det i motiveringarna i lagen (247/1996, ändr. 203/2017) (RP 267/2016) anges att som produktionsdjur ska inte heller avses sällskaps-, tävlings- eller hobbydjur som inte huvudsakligen används för jordbruksverksamhet, utan som används exempelvis för idrott (travhästar) eller som är sällskapsdjur (inklusive användning av animaliska produkter för husbehov).

Även djur på husdjursgårdar kan i regel uteslutas från produktionsdjur.

Observera dock att bokföringskravet i EU lagstiftningen och den nationella lagstiftningen om medicinsk behandling av djur gäller alla livsmedelsproducerande djur, dvs. även hästar, om hästen inte har antecknats varaktigt som oduglig i livsmedelskedjan (s.k. permanent slaktförbud) i dess identitetshandling (hästpass). Skyldigheten att föra bok över medicinsk behandling beror på om hästens identifieringshandling innehåller en anteckning om slaktförbud och vilket användningsändamål hästen har:

• En häst vars identitetshandling inte innehåller någon anteckning om slaktförbud: hästens ägare eller innehavare ska föra bok över medicineringen på det sätt som förutsätts av livsmedelsproducerande djur. Bokföringen ska förvaras i fem år.
• Hästar vars identitetshandling innehåller en anteckning om slaktförbud, men som enligt lagen om djurvälfärd betraktas som produktionsdjur (t.ex. hästar som används inom jordbruk eller skogsbruk): medicinsk bokföring ska bevaras i tre år med stöd av lagen om djurvälfärd.
• En häst vars identitetshandling innehåller en anteckning om slaktförbud och som används för tävlings- eller hobbybruk: lagstiftningen förutsätter inte att medicinsk bokföring förs.

Ifyllande av inspektionsprotokoll

Under inspektionsbesöket är det bra att ha med sig utrustning som lämpar sig för mätning (ett lasermått eller måttband), en räknare och en kamera. Inspektionsblanketten finns på webbplatsen Livsmedelsverket.fi och i Pikantti (endast på finska, inloggning krävs: Pikantti.ruokavirasto.fi → Eläimet → Eläinten hyvinvointi → Seura- ja harrastuseläimet → Ohjeet ja lomakkeet).

Närmare anvisningar om upprättandet av inspektionsberättelsen finns i Livsmedelsverkets anvisning Upprättande av inspektionsberättelse i ett ärende som gäller djurvälfärd, som finns i Pikantti (endast på finska, inloggning krävs: Eläinten hyvinvointi → Yleinen valvonta → Ohjeet ja lomakkeet).

Tillsynsmyndigheten fyller i uppgifterna om tillsynen i de relevanta punkterna i inspektionsprotokollet. Svaret på de olika punkterna i inspektionsprotokollet är antingen i skick, försummelse eller gäller inte gården. Det är möjligt och önskvärt att precisera varje svar genom att ge tilläggsuppgifter, särskilt i fall av försummelse.

Inspektionens slutsats antecknas i protokollets näst sista avsnitt. I det sista avsnittet antecknas om tillsynen är avgiftsbelagd eller avgiftsfri.  

Om det i hästhållningen upptäcks förfaranden som strider mot bestämmelserna om djurvälfärd, ska tillsynsmyndigheten vidta åtgärder enligt 12 kap. i lagen om djurvälfärd eller artikel 138 i förordningen om offentlig kontroll (beakta tillämpningsområde). Anvisningar om användningen av uppmaningen finns i Livsmedelsverkets anvisning Upprättande av inspektionsberättelse i ett ärende som gäller djurvälfärd (endast på finska: Tarkastuskertomuksen laatiminen eläinten hyvinvointia koskevassa asiassa). Anvisningar om hörande och förvaltningsbeslut finns i Livsmedelsverkets anvisning Förvaltningsbeslut i ett ärende som gäller djurvälfärd (endast på finska: Hallintopäätöksen tekeminen eläinten hyvinvointia koskevassa asiassa). Ovan nämnda anvisningar och blanketten Förvaltningsbeslut i ärendet som gäller djurvälfärd (blanketten också på svenska) finns i Pikantti (endast på finska, inloggning krävs: Eläinten hyvinvointi → Yleinen valvonta → Ohjeet ja lomakkeet).

En kopia av förvaltningsbeslutet eller en annan anmälan om brott mot bestämmelserna om djurvälfärd som innehåller motsvarande uppgifter ska i enlighet med 91 § i lagen om djurvälfärd utan dröjsmål lämnas till polisen för förundersökning.

När tidsfristen för föreläggandet eller förbudet har löpt ut gör tillsynsmyndigheten en ny inspektion på verksamhetsstället för att säkerställa att föreläggandet har iakttagits.

För en förnyad inspektion som gäller yrkesmässig eller annars storskalig hållning av hästdjur, slakt och kommersiell transport av hästar samt hållande av hästar som används inom jord- eller skogsbruk som betraktas som produktionsdjur uppbärs en avgift enligt tillsynsmyndighetens prislista. För en förnyad inspektion av annan hållning av hästdjur (t.ex. hållning av hobbyhästar som kontrollerats på basis av misstanke) uppbärs en avgift, om det vid inspektionen konstateras att föreläggandet eller förbudet inte har iakttagits.

Om en djurhållare flyttar från en tillsynsmyndighets verksamhetsområde till en annan tillsynsmyndighets område medan ett ärende i fråga om djurvälfärden hos djurhållaren är anhängigt och detta kommer till tillsynsmyndighetens kännedom, ska tillsynsmyndigheten, oberoende av sekretessbestämmelserna, utan dröjsmål anmäla flytten till tillsynsmyndigheten för det nya verksamhetsområdet och lämna denna de uppgifter som är nödvändiga för tillsynen enligt 87 § i lagen om djurvälfärd.

Om det i hästhållningen upptäcks förfaranden som strider mot lagstiftningen om identifiering, transport eller medicinsk behandling av djur, ska tillsynsmyndigheten vidta åtgärder på det sätt som närmare föreskrivs i lagen i fråga.

Punkter som ska kontrolleras

Vad som i statsrådets förordning om hästars välfärd föreskrivs om hästar gäller också åsnor samt korsningar mellan åsnor och hästar. SRf (321/2025) 2 §

1. Allmänna krav på djurhållningsplatser

Med djurhållningsplats avses en box, en inhägnad, ett stall eller någon kombination av dessa samt andra utrymmen, lokaler eller avgränsade områden där man håller djur antingen permanent eller tillfälligt. LDV 5(11) § 

Observera att termen djurhållningsplats används för olika ändamål i olika lagar. Lagstiftningen om identifiering och registrering av djur förutsätter att djurhållningsplatser för hästar registreras. Med djurhållningsplats avses i detta avseende en större anläggning där djurhållningsplatsen kan bestå av till exempel en stallbyggnad samt hägn och betesmarker i anslutning till den. I lagstiftningen om djurvälfärd hänvisas med en djurhållningsplats till hästens omedelbara närmaste omgivning. Med en djurhållningsplats avses alltså exempelvis en box, ett lösdriftsstall, en beteshage eller ett hägn där hästen hålls permanent eller tillfälligt.

I avsnitt 1 av anvisningen och blanketten behandlas de krav som gäller alla djurhållningsplatser där hästar hålls, antingen permanent eller tillfälligt. Kraven som bedöms i avsnitt 2 av anvisningen och blanketten gäller endast permanenta djurhållningsplatser. Med en permanent djurhållningsplats avses en djurhållningsplats där djuret tillbringar största delen av sin tid. Den permanenta djurhållningsplatsen kan variera beroende på situationen. Under sommaren kan till exempel den permanenta djurhållningsplatsen för en häst vara en beteshage, om hästen tillbringar största delen av dygnet där, medan den permanenta djurhållningsplatsen för samma häst vintertid kan vara en box i ett stall. De exakta kraven på stall, lösdriftsstall, hägn och beten granskas i avsnitt 3, 4 och 5 i anvisningen och blanketten.

1.1 Djurhållningsplatsen ska vara säker

Djurhållningsplatser ska vara konstruerade av sådant material och ha sådana konstruktioner och övriga egenskaper att såväl risken för att djur ska skada sig, insjukna eller rymma som brandfaran är så liten som möjligt. För behandling av ytor inom räckhåll för hästen får inte användas ämnen som kan orsaka förgiftning eller annan fara för hästens välfärd. Elledningar samt andra redskap och anordningar som kan skada hästen ska placeras så att de inte medför någon risk för att hästen skadas.  Djuren på en djurhållningsplats ska kunna inspekteras och skötas utan svårighet. Gångarna ska vara sådana att hästen kan röra sig obehindrat och att risken för att hästen ska halka är så liten som möjligt. LDV 33 §, 34 §; Srf (321/2025) 11 §

• • Hästen ska kunna svänga i gången vid behov.

1.2 Djurhållningsplatsen och dess anordningar ska underhållas

Om hållna djur står under omedelbar uppsikt eller omedelbart kan nås av en människa, ska djurhållningsplatsen jämte anordningar inspekteras minst en gång om dagen och vid behov oftare. Vid bedömningen av vad som är tillräckligt inspektionsintervall ska uppmärksamhet ägnas djurhållningsformen, djurarten, djurets fysiologiska tillstånd samt förhållandena på djurhållningsplatsen och i livsmiljön. Skyldigheten att utföra inspektioner dagligen tillämpas inte på djur som sommartid hålls på svårtillgängliga beten. Fel som upptäckts på en djurhållningsplats och som äventyrar djurens välfärd ska rättas till omedelbart, eller om detta inte är möjligt ska andra behövliga åtgärder vidtas för att trygga djurens välfärd till dess att felen rättas till. Om missförhållanden eller brister upptäcks i fråga om hästens välfärd eller djurhållningsplats, ska åtgärder vidtas för att avhjälpa missförhållandena eller bristerna. LDV 22 §, 36 §; Srf (321/2025) 8 §

1.3 Djurhållningsplatsens renhet ombesörjs

En djurhållningsplats ska gå att hålla tillräcklig ren och där upprätthålla god hygien med hänsyn till djurens välfärd. En djurhållningsplats ska hållas tillräckligt ren, så att djurens välfärd inte äventyras. De inre ytorna på stallets och lösdriftsstallets väggar ska vara lätta att hålla rena. Stallets och lösdriftsstallets väggar och golv ska hållas i skick och rena så att de inte skadar hästen eller äventyrar dess hälsa eller välfärd. Skadedjur ska bekämpas i stall och lösdriftsstall och i foderlager och gödselstäder i anslutning till dem. LDV 33 §, 36 §; Srf (321/2025) 11 §

• • Vid bedömningen av bekämpningen av skadedjur kan man använda Säkerhets- och kemikalieverkets (Tukes) anvisning: Anvisning för god praxis vid bekämpning av gnagare.

1.4 Djurhållningsplatsens belysning ska vara lämplig för hästar och tillräcklig för att inspektera och sköta djuret

Belysningen på en djurhållningsplats ska vara lämplig för tillgodoseende av djurens fysiologiska och väsentliga beteendemässiga behov och sådan att djuren kan inspekteras och skötas på behörigt sätt. Stall och lösdriftsstall ska ha naturligt ljus. LDV 35 §; Srf (321/2025) 11 §

• • Vid inspektion/skötsel av djur kan ljuskällan vara en fast lampa eller en flyttbar lampa med tillräcklig ljusstyrka.

1.5 Djurhållningsplatsens temperatur ska vara lämplig för hästar

Temperaturen på en djurhållningsplats ska vara lämplig för de djur som hålls där. LDV 35 §

• • Vid bedömningen av om temperaturen på djurhållningsplatsen är lämplig beaktas hästens ålder och konditionsklass samt tätheten och tjockleken på hästens hårtäcke.
  • Vid bedömningen av om temperaturen på djurhållningsplatsen är lämplig kan man också beakta om hästarna har täcken på sig.

1.6 Djurhållningsplatsens luftkvalitet är lämplig för hästar

Luftkvaliteten på en djurhållningsplats ska vara lämplig för de djur som hålls där. I stall och lösdriftsstall ska det sörjas för god ventilation. Koldioxid-, ammoniak- eller dammhalterna i luften får inte stiga till en skadligt hög nivå. I värmeisolerade stall ska man också se till att fukthalten i stalluften inte stiger till en skadligt hög nivå. Om djurens välfärd är beroende av ett maskinellt ventilationssystem, ska anordningen vara försedd med ett larmsystem som slår larm vid funktionsstörningar. Larmsystemets funktionsduglighet ska testas regelbundet. LDV 35 §; Srf (321/2025) 12 §

• • Utöver den sensoriska bedömningen kan man som stöd för bedömningen av luftkvaliteten använda lämpliga mätinstrument.
    • Under normala förhållanden är koldioxidhalten i djurstallen 500–3000 ppm, vilket inte anses utgöra en hälsorisk för människor eller djur.
    • Ammoniakhalter som överskrider 10 ppm kan anses vara skadliga.
    • Dammhalter som överstiger 10 mg/m3 kan anses vara skadliga.
  • Ett maskinellt ventilationssystem som djurens välbefinnande är beroende av är till exempel ett helt maskinellt system där både frånluften och ersättningsluften byts ut maskinellt.
  • Ingen larmutrustning behövs, om det jämsides finns fungerande naturlig reservventilation.
  • När ett larmsystem för ventilationen behövs ska ett sådant finnas, även om reservkraften automatiskt kopplas på under elavbrott. Vid en driftstörning kan larmet bestå av t.ex. ett ljus- eller en ljudsignal eller ett meddelande som skickas till telefonen. Ingen bokföring över testningen av larmsystemet krävs.

Underhållet av ett maskinellt ventilationssystem granskas i punkt 1.3.

1.7 Bullernivån på djurhållningsplatsen är tillräckligt låg

På en djurhållningsplats får det inte förekomma oavbrutet buller som stör djuren eller orsakar dem olägenhet. LDV 35 §

• • Hästarna får inte ständigt vara utsatta för buller som överstiger 65 decibel.

1.8 Hästarna har möjlighet till tillräcklig vila och en lämplig viloplats

Djur ska ha möjlighet till tillräcklig vila. De djur som hålls på en och samma djurhållningsplats ska ha möjlighet att vila samtidigt. Ett djur ska kunna vila i naturlig ställning på djurhållningsplatsen samt byta ställning där utan svårighet. Varje djur ska ha tillgång till en lämplig viloplats på en permanent djurhållningsplats. En häst ska ha möjlighet till tillräcklig liggande vila dagligen. I boxar och lösdriftsstall ska det finnas så mycket strö att hästen hålls tillräckligt ren och hästens liggplats är tillräckligt mjuk. Hästens hud får inte gå sönder eller pälsen skavas av när den lägger sig ned eller ställer sig upp. Alla hästar ska samtidigt ha möjlighet att ligga på sidan på ströbädden i ett lösdriftsstall. LDV 20 §, 33 §, 37 §; Srf 321/2025 8 §, 13 §

Viloplatsen i hägnet och på betet kontrolleras i punkt 5.6.                                                                                              

2. Allmänna krav som gäller permanenta djurhållningsplatser

Med permanent djurhållningsplats avses den djurhållningsplats där djuret tillbringar största delen av sin tid, LDV 5(12) §.

• • En djurhållningsplats där djuret tillbringar största delen av dygnet anses vara en permanent djurhållningsplats.

2.1 Varje häst ska ha en lämplig djurhållningsplats

En permanent djurhållningsplats ska vara tillräckligt rymlig samt även i övrigt vara så konstruerad och utrustad att den är lämplig för tillgodoseende av djurens fysiologiska behov och de väsentliga beteendemässiga behoven av rörelse, lek, vila, kroppsvård, ätande, sökande efter föda och undersökande av omgivningen samt av sociala relationer. Varje häst ska samtidigt ha en djurhållningsplats i stall eller lösdriftsstall. LDV 37 §; Srf 321/2025 8 §

• • Varje häst ska ha en sådan djurhållningsplats som uppfyller de krav som lagstiftningen ställer på djurhållningsplatsen. Antalet stall- eller lösdriftsplatser ska anpassas till antalet hästar så att alla hästar vid behov kan tas i skydd samtidigt.

2.2 Hästarna har syn- och hörselkontakt med en annan häst

Hästen ska kunna se och höra en annan häst på en permanent djurhållningsplats. Med avvikelse från detta ska en åsna kunna se och höra en artfrände på en permanent djurhållningsplats.

• • En häst ska kunna se och höra antingen en annan häst, en mula eller en åsna. En mula ska kunna se och höra antingen en annan mula, en häst eller en åsna. En åsna ska ha syn- och hörselkontakt med en annan åsna.

Undantag från det som föreskrivs ovan kan göras i följande situationer:

• En eller flera hästar är frånvarande en kort tid på grund av att de hålls i hägn, förflyttas, är på tävlings- eller träningsresa eller av någon annan motsvarande orsak
• I högst 12 veckor om man plötsligt blir tvungen att avstå från en eller flera hästar
• Kortvarigt av veterinärmedicinska skäl.

Srf 321/2025 5 §

• • Undantag av veterinärmedicinska skäl innebär att veterinären har bedömt och konstaterat undantagsbehovet.

2.3 Hästarna hålls inte konstant uppbundna

Ett djur får inte hållas fortlöpande uppbundet på sin plats och djurets möjligheter att röra sig får inte begränsas permanent med konstruktioner som hindrar djuret från att vända sig. På ett stall som är i drift den 1.1.2024 tillämpas bestämmelsen från och med den 1 januari 2028. På ett stall eller en avdelning i ett stall som renoveras och på ett nytt stall eller en avdelning i ett stall som byggs efter 1.1.2024 tillämpas bestämmelsen när renoveringen eller det nya stallet eller avdelningen är klar. LDV 37 §, 123 §.

• • För att en häst ska kunna hållas kontinuerligt uppbunden i en spilta under övergångsperioden förutsätts att spiltan uppfyller kraven i SRf 588/2010:
    • Spiltans bredd är minst hästens mankhöjd ökad med 10 centimeter och spiltans längd minst hästens längd ökad med 25 centimeter.
    • Mellan spiltorna bör det finnas en lämpligt hög och ändamålsenlig mellanvägg som hindrar djur i bredvidliggande spiltor att skada varandra. Den fasta delen av en spiltskiljevägg är minst lika hög som hästens mankhöjd multiplicerad med 0,9.
    • En bunden häst kan äta, ligga och vila på ett naturligt sätt.

Ytterligare krav i anslutning till uppbindning av hästar kontrolleras i punkt 7.7.

2.4 Det finns utrymmen för skötsel och inspektion av hästarna

På en permanent djurhållningsplats eller i anslutning till den ska det finnas utrymmen och redskap som är nödvändiga för att inspektera och hantera djur samt vid behov utrymmen för vård och isolering av djur som är sjuka eller skadade. LDV 38 §; 

• • Samma utrymmen och fasthållningsanordningar kan utnyttjas både för den dagliga djurhållningen och för annan inspektion och hantering av djuren, samt vid behov även för vård och isolering av djur som är sjuka eller skadade. Till exempel i ett boxstall fungerar enhästboxen också som en sjukbox och det kan för en häst som går på bete räcka med att hålla fast hästen med en grimma för att inspektera och hantera den, om hästen vid behov kan flyttas bort från andra djur för att få vård.
  • I anslutning till lösdriftsstallet måste det finnas eller ska det tillfälligt kunna ordnas en separat box eller något annat motsvarande utrymme där hästen vid behov kan isoleras från andra djur, om det inte finns andra för ändamålet lämpliga utrymmen.
  • Sjukboxens uppgift är att främja djurets tillfrisknande bl.a. genom att ge ett sjukt eller skadat djur möjlighet till tillräcklig vila. Utrymmet ska ge hästen en tillräcklig komfortnivå bl.a. med hjälp av tillräckligt med strö och vid behov tilläggsuppvärmning. Vid bedömningen av behovet av tilläggsuppvärmning kan man ta hänsyn till om det används ett täcke på hästen.

Vården av en sjuk eller skadad häst kontrolleras i punkt 7.15.

3. Krav för stallets konstruktioner

Med stall avses en byggnad där hästar hålls antingen i enhästboxar eller gruppboxar. Srf 321/2025 2 §

3.1 Boxarnas inomhushöjd är tillräcklig

Inomhushöjden i boxar och lösdriftsstall ska vara minst hästens mankhöjd multiplicerad med 1,5, dock minst 2,2 meter. Den del av boxen eller lösdriftsstallet som överskrider minimiytan får dock vara lägre än minimihöjden. Vid beräkning av inomhushöjden beaktas inte sådana bärande konstruktioner, armaturer, vattenrör, ventilationsrör eller andra motsvarande anordningar som normalt behövs i byggnaden. Avvikelse från minimihöjden får göras med högst två procent. Srf 321/2025 bilaga 2

• • Vid användning av permanent strö ska utrymmets inre höjd mätas från den bärande ytan av ströbädden till taket, varvid den återspeglar den faktiska höjden på det utrymme som hästen har tillgång till.

3.2 Ytan i enhästboxen är tillräcklig

Minimiyta för enhästboxar:

Kravet på minimiytan för en hästbox för en häst med en mankhöjd på över 170 centimeter tillämpas från och med 1.1.2036 på stall som varit i drift 1.1.2026 och på stall vars bygglov har varit anhängigt före 1.1.2026. På stall eller avdelningar i stall som renoveras eller byggs efter 1.1.2026 tillämpas denna förordning dock från den tidpunkt då renoveringen eller det nya stallet eller avdelningen är klar.

Under övergångsperioden tillämpas följande krav:

Srf 321/2025 15 §, bilaga 1.1, Srf 588/2010 bilaga 1

• • I förordningen finns inga bestämmelser om formen på boxen eller måttet på dess kortaste sida, men vid dimensioneringen ska man utöver ytan beakta kravet i LDV 33 § på att djuret ska kunna stå och vila i naturlig ställning samt byta ställning där utan svårighet, se punkt 1.1.

3.3 Ytan i gruppboxen är tillräcklig

Hästar som hålls i grupp ska i gruppboxar ska på ströbädden ha ett utrymme som motsvarar minst en enhästbox för varje häst.

• • Med enhästbox avses den minimiyta för en enhästbox som anges i bilaga 1.1 till SRf 321/2025 som sådan, se punkt 3.2. Övergångsbestämmelsen om en enhästboxs yta tillämpas inte på kravet på minimytan för en gruppbox.

På en gemensam box för sto och föl tillämpas minimistorleken på boxar för hästar som hålls i grupp i enlighet med stoets och fölets mankhöjd.

• • Storleken på en gemensam box för exempelvis ett sto med en mankhöjd på 155 cm och dess föl med en mankhöjd på 120 cm ska i fortsättningen vara minst 8 m² + 5 m² = 13 m².

Det utrymme som en höautomat i boxen kräver dras inte av från ytan. Srf 321/2025 bilaga 1.2

4. Krav för lösdriftsstallets konstruktioner

Med lösdriftsstall avses en byggnad eller del av en byggnad där hästar hålls och som erbjuder hästar ett torrt liggområde och möjlighet att vistas fritt utomhus. Srf 321/2025 2 §

4.1 Lösdriftsstallets konstruktioner är ändamålsenliga

I lösdriftsstallet ska det finnas en fast botten, ett tak och fyra väggar som inte är öppna från väggens nedre del. Väggarna i ett lösdriftsstall ska skydda mot vind. Vid behov ska det finnas ett vindskydd i lösdriftsstallets dörröppning. Lösdriftsstallet ska vara planerat så att också hästar med lägre rang i flocken kan gå in och ut. Srf 321/2025 13 §

• • Med fast botten avses i princip gjuten botten, emellertid kan exempelvis träbotten betraktas som fast botten med tanke på djurens välbefinnande. Mark betraktas inte som fast grund.
  • Med vägg avses en fast byggd vägg där hästen inte kan gå igenom. Till exempel en vägg som byggts av plastridåer som hästen har möjlighet att gå igenom betraktas inte som en vägg, utan det är fråga om en dörröppning där plastridån fungerar som vindskydd.
  • Förordningen tar inte ställning till väggarnas byggnadsmaterial, men väggarna ska sträcka sig till marken och skydda mot vind. Byggandet av en vägg, till exempel av en presenning, förutsätter att ovan nämnda konstruktionsmässiga och funktionella krav på väggen uppfylls och att man i byggnaden kan upprätthålla en temperatur som lämpar sig för hästen.
  • I lösdriftsstallet kan det finnas en eller flera dörröppningar. För att väggen ska kunna betraktas som en vägg ska den fasta väggens del vara lika stor eller större än dörröppningens yta av väggen i fråga. Vid behov och om väderleksförhållandena tillåter det kan dock dörröppningen förstoras till exempel med hjälp av skjutdörrar som skjuts åt sidan.

4.2 Det finns tillräckligt med dricksplatser i lösdriftsstallet

I lösdriftsstallet ska det finnas minst en vattenautomat för varje påbörjad grupp om 10 hästar. Om dryckeskärl används, ska det finnas minst ett för varje påbörjad grupp om 20 hästar, dock så att det för en grupp på över 10 hästar ska finnas minst två dryckeskärl. Srf 321/2025 7 §

Exempel:

• • Om det i lösdriftsstallet används sådana vattenautomater eller dryckeskärl ur vilka flera hästar kan dricka samtidigt, ska antalet dricksplatser motsvara det ovan avsedda antalet vattenautomater eller dryckeskärl. Om man till exempel använder ett vattenkar där tre hästar får plats att dricka samtidigt, motsvarar vattenkaret tre dricksplatser.

Flödeshastigheten i vattenautomaten kontrolleras i punkt 6.4

4.3 Lösdriftsstallets inomhushöjd är tillräcklig

Inomhushöjden i lösdriftsstall ska vara minst hästens mankhöjd multiplicerad med 1,5, dock minst 2,2 meter. Den del av lösdriftsstallet som överskrider minimiytan får dock vara lägre än minimihöjden. Vid beräkning av inomhushöjden beaktas inte sådana bärande konstruktioner, armaturer, vattenrör, ventilationsrör eller andra motsvarande anordningar som normalt behövs i byggnaden. Avvikelse från minimihöjden får göras med högst två procent. Srf 321/2025 bilaga 2

• • Vid användning av permanent strö ska utrymmets inre höjd mätas från den bärande ytan av ströbädden till taket, varvid den återspeglar den faktiska höjden på det utrymme som hästen har tillgång till.

4.4 Den ströade liggplatsens yta i lösdriftsstallet är tillräcklig

Hästar som hålls i lösdriftsstall ska på ströbädden ha ett utrymme som motsvarar minst en enhästbox för varje häst. Det utrymme som en höautomat i lösdriftsstallet kräver dras inte av från ytan.

• • Med enhästbox avses den minimiyta för en enhästbox som anges i bilaga 1.1 till SRf 321/2025 som sådan, se punkt 3.2. Övergångsbestämmelsen som gäller enhästboxens yta tillämpas inte på kravet på miniytan för den ströade liggplatsen i ett lösdriftsstall.

Kravet på minimiytan för ett lösdriftsstall som varit i drift 1.1.2026 och på ett lösdriftsstall vars bygglov har varit anhängigt före 1.1.2026 tillämpas från och med 1.1.2031. Bestämmelsen tillämpas på ett lösdriftsstall eller en avdelning av lösdriftsstallet som ska renoveras eller byggas efter 1.1.2026 från och med att den grundliga renoveringen eller det nya lösdriftsstallet eller den nya avdelningen har färdigställts.

Under övergångsperioden tillämpas följande krav:

I ett lösdriftsstall som innefattar en ligghall utan utfodring ska det finnas utrymme för varje häst som hålls där:

där man med en enhästboxs yta avser ytan enligt bilaga 1 till SRf 588/2010:

Srf 321/2025 15 §, bilaga 1.2, Srf 588/2010 bilaga 3

• • Även i fråga om gamla lösdriftsstall ska man beakta kravet i 13 § i SRf 321/2025 på att alla hästar samtidigt ska ha möjlighet att ligga på sidan i lösdriftsstallets torra liggutrymme, se punkt 2.4

5. Krav på hägn och beten

Med hägn avses ett inhägnat område där hästen har möjlighet att röra sig fritt utomhus samt ett bete utanför växtperioden. Srf 321/2025 2 §

5.1 Hägnet ska vara tillräckligt rymligt

Djur ska skötas så att de har möjlighet att tillfredsställa sina väsentligt beteendemässiga behov när det gäller rörelse och lek. Ytan på ett hägn i anslutning till ett nytt stall eller lösdriftsstall som byggs ska vara minst 300 kvadratmeter. Bestämmelsen tillämpas inte på hägn i anslutning till stall- och lösdriftsstallbyggnader som byggts före 1.1.2026, förutom om inga hästar har hållits i byggnaden under de senaste 10 åren. På stall och lösdriftsstall eller avdelningar i stall som renoveras eller byggs efter 1.1.2026 tillämpas denna förordning dock från den tidpunkt då renoveringen eller det nya stallet eller lösdriftsstallet eller avdelningen är klar. Storlekskraven på hägn gäller inte sjukhägn. LDV 20 §; Srf 321/2025 10 §, 15 §

• • Antalet djur som hålls i hägnet har inte begränsats.
  • Både hägn som finns i anslutning till ett nytt och ett gammalt stall ska vara tillräckligt rymlig för fri rörlighet med beaktande av djurets ras, storlek, ålder, kön samt antalet djur som hålls där och hur aktiva de är.
  • Till fri rörlighet hör möjligheten att röra sig i alla gångarter, inklusive trav och galopp.

5.2 Hägnets och betets stängsel är säkra

Konstruktioner som används som stängsel runt beten och hägn ska vara säkra för hästen och taggtråd får inte användas i dem. Stängslet ska vara sådant att hästarna lätt upptäcker det. Inhägnaden får inte ha trånga eller spetsiga vinklar. Srf 321/2025 10 §

5.3 Marken i hägnet är säkert och lämpligt för hästar

Hägnets botten ska vara tryggt för hästen. Hästen ska oberoende av väderleksförhållandena kunna stå i hägnet på en plats där dess hovar inte sjunker ner i uppslammad jord. Gödsel och foderrester ska samlas in från hägnet tillräckligt ofta. Srf 321/2025 10 §  

• • Med hägn avses också betshagar utanför växtperioden, SRf 321/2025 2 §.
  • Hägnets botten är inte säker om den sänker kraftigt, är mycket ojämn eller hal, om inte halkan på den frusna bottnen har minskats till exempel genom sandning.
  • Säkerheten på hägnets botten bedöms i förhållande till de hästar som använder den. Till exempel kan ett isigt hägn vara säkert för hästar om hästens skor är försedda med broddar eller om hästen använder annan utrustning som hindrar den från att halka, såsom broddförsedda boots som fästs på hovarna.
  • Det ska i hägnet finnas minst en plats där hästen kan stå utan att hovarna sjunker ner i uppslammad jord.

5.4 Det ska finnas ett väderskydd för hästarna i hägnet och på betet eller så tas djuren in vid behov

Temperaturen och andra miljöförhållanden på en djurhållningsplats ska vara lämpliga för de djur som hålls där. Djur som hålls utomhus ska ha tillräckligt skydd mot ogynnsamma väderförhållanden eller vid behov kunna föras inomhus. Hästen ska tas in i stallet från hägnet eller betet eller från betet till lösdriftsstallet, om väderleksförhållandena eller andra omständigheter kräver det. Hästen behöver dock inte tas in på grund av väderleksförhållandena, om det i hägnet eller på betet finns ett väderskydd där det finns tillräckligt med utrymme för alla hästar. Ett byggt väderskydd ska ha ett tak och minst två väggar. I ett väderskydd som består av naturens trädbestånd ska trädbeståndet vara tillräckligt tätt för att hästarna ska kunna skyddas. LDV 35 §; Srf 321/2015 8 §

• • Om hästarna i hägnet eller på betet inte har tillgång till väderskydd, ska hästarna kunna tas in under ogynnsamma väderförhållanden, till exempel också mitt under arbetsdagen vid behov.
  • Vid bedömningen av behovet av att ta in en häst kan man beakta om hästen har ett täcke på sig, vilket skyddar hästen mot ogynnsamma väderleksförhållanden.
  • Väderskyddet kan till exempel vara ett lätt tak med två eller tre väggar som skyddar hästen mot direkt solljus, vind och regn. Väggarna ska byggas så att de skyddar hästarna mot vind och gör att de kan söka skydd även när vindriktningen ändras. Väderskyddet behöver inte nödvändigtvis vara byggt, utan också ett väderskydd som består av naturligt trädbestånd kan vara tillräckligt om det skyddar hästarna inte bara mot direkt solljus utan också mot både regn och vind. Alla hästar ska rymmas in i skyddet samtidigt.
  • Väderskyddets tillräcklighet ska bedömas från fall till fall med tanke på hästarnas välfärd. Vid bedömningen av om väderskyddet är tillräckligt ska bland annat djurets ras, ålder, skick, hårtäcke, fysiologiska tillstånd, djurhållningsplatsens geografiska läge och rådande väderförhållanden beaktas.
  • Även till exempel riklig förekomst av insekter kan förutsätta att hästarna tas in.

Djurhållningsplatsernas tillräcklighet i stallet eller lösdriftsstallet bedöms i punkt 2.1

5.5 Åsnorna har ett byggt väderskydd i hägnet och i beteshagen

Åsnor ska alltid ha ett byggt väderskydd på bete och i hägn där det finns tillräckligt med utrymme för alla åsnor. Ett byggt väderskydd ska ha ett tak och minst två väggar. På stall som är i drift vid 1.1.2026 tillämpas bestämmelsen från och med den 1.1.2031. På stall eller avdelningar i stall som renoveras eller byggs efter 1.1.2026 tillämpas denna förordning dock från den tidpunkt då renoveringen eller det nya stallet eller avdelningen är klar. Srf 321/2015 8 §, 10 §, 15 §

5.6 Hästarna kan vila tillräckligt i hägnet och i beteshagen eller tas dagligen in för att vila

En häst ska ha möjlighet till tillräcklig liggande vila dagligen. Om förhållandena i hägnet eller på betet inte erbjuder hästen tillräcklig möjlighet till liggande vila, ska hästen dagligen kunna vila i stallet eller lösdriftsstallet. Srf 321/2015 8 §

• • Hästarna har möjlighet till tillräcklig daglig vila i hägnet eller på betet om där finns ett ändamålsenligt byggt väderskydd eller ett skydd av naturligt trädbestånd, som har ströats eller där det annars finns en tillräckligt mjuk liggplats som håller hästen tillräckligt ren och där alla hästar får plats att vila samtidigt.
  • Hästarna kan i hägnet eller på betet ha möjlighet till tillräcklig daglig vila liggande utan ett sådant väderskydd, om väderförhållandena är gynnsamma och hästen kan ligga på en plats som är tillräckligt mjuk och där hästen hålls tillräckligt ren.

Kraven på vila och viloplats kontrolleras i punkt 1.8

6. Utfodring och vattning

6.1 Hästarna får lämplig mängd näring som lämpar sig till dem och vatten

När ett hållet djur utfodras och vattnas ska hänsyn tas till djurets fysiologiska behov och det ska säkerställas att djuret får lagom mängd föda och vatten eller någon annan dryck av god kvalitet. Vattenkvaliteten på en djurhållningsplats ska vara lämplig för de djur som hålls där. Födans och dryckens sammansättning och sättet att ge den ska motsvara djurets fysiologiska behov och väsentliga beteendemässiga behov. Djur får inte tvingas att äta eller dricka, om det inte är påkallat av veterinärmedicinska skäl. LDV 21 §, 24 §, 35 §;

• • Vid bedömningen av ett lämpligt näringsintag kan man använda klassificeringen av djurens kondition, till exempel Hennekens hullbedömningsskala (på finska) som finns på Suomen Hevostietokeskus ry:s webbplats.

6.2 Hästen får tillräckligt med grovfoder

Hästen ska få tillräckligt med grovfoder. Tillgången till grovfoder ska ordnas så att hästen inte behöver vara utan grovfoder längre än sex timmar utan avbrott. Undantag från kraven kan göras av veterinärmedicinska skäl.

• • Med grovfoder avses till exempel hö, ensilage, gräs eller halm. Hästen behöver minst 1,2–1,5 kg grovfodertorrsubstans per 100 kilo levande vikt per dag.
  • Hästen bör få mer grovfoder senast sex timmar efter att det grovfoder som den tidigare fått har tagit slut.
  • Undantag av veterinärmedicinska skäl innebär att veterinären har bedömt och konstaterat undantagsbehovet.

På stall (definition på punkt 3) som är i drift vid 1.1.2026 tillämpas bestämmelsen om att tillgången till grovfoder ska ordnas så att hästen inte behöver vara utan grovfoder längre än sex timmar utan avbrott från och med den 1.1.2031. På stall eller avdelningar i stall som renoveras eller byggs efter 1.1.2026 tillämpas denna förordning dock från den tidpunkt då renoveringen eller det nya stallet eller avdelningen är klar. Srf 321/2025 7 §, 15 §

• • Observera att övergångsperioden inte gäller lösdriftsstall.

6.3 Det finns tillräckligt med utfodrings- och dricksplatser och man ser till att de är rena

Antalet dricks- och utfodringsplatser ska stå i proportion till antalet djur på djurhållningsplatsen. Alla hästar ska kunna äta samtidigt i gruppboxar, lösdriftsstall och hägn, om hästarna utfodras där. Utfodrings- och dryckeskärlens renhet ska ses till. Permanenta djurhållningsplatsens utfodrings- och dricksapparater ska planeras, byggas och placeras så att konkurrens mellan djuren medför så små men som möjligt för djurens välfärd. LDV 37 §; Srf 321/2025 7 §

• • I gruppboxar ska det tillräckliga antalet dricksplatser bedömas från fall till fall. Vid bedömningen av ett tillräckligt antal dricksplatser i gruppboxarna kan man ta hjälp av kravet på antalet dryckeskärl i lösdriftsstallen.
  • När man använder ett vattenkar ur vilka flera djur kan dricka samtidigt, ska man från fall till fall bedöma om karets kant räcker till och säkerställa att djuren får tillräckligt med vatten.
  • Urin och avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet.

Dricksplatsernas tillräcklighet i lösdriftsstallet granskas i punkt 4.2

6.4 Flödeshastigheten i vattenautomaten är tillräckligt

Vid användning av vattenautomater ska vattenflödet i automaten vara minst sex liter per minut. Undantag från kraven kan göras av veterinärmedicinska skäl. Srf 321/2025 7 §

• • Undantag av veterinärmedicinska skäl innebär att veterinären har bedömt och konstaterat undantagsbehovet.

6.5 Hästarna har kontinuerlig tillgång till vatten på den permanenta djurhållningsplatsen

I en permanent djurhållningsplats för däggdjur och fåglar ska djuren hela tiden ha tillgång till vatten. Med permanent djurhållningsplats avses den djurhållningsplats där djuret tillbringar största delen av sin tid. LDV 5(12) §, 21 §.

• • Hästens vattenbehov varierar bland annat beroende på vädret och motionsmängden. Hästen förbrukar cirka 5 liter vatten per 100 kilo levande vikt per dag för att upprätthålla kroppsfunktionen. En fullvuxen medelstor häst som utför medeltungt arbete behöver cirka 40 liter vatten per dag.
  • Vattnet får inte vara fruset. Snö eller fruset vatten är inte en tillräcklig vattenkälla för hästar. En bäck eller annan naturlig vattenkälla räcker som vattenkälla för hästar endast om vattnet inte fryser. Stranden i dricksområdet ska vara säker och sådan att hästen lätt får tillgång till vatten under alla tider på dygnet och året.

Kontinuerligt tillgängligt vatten förutsätts inte i vissa särskilt föreskrivna fall i LDV 21 §, såsom för nyfödda djur, eller djur vars tillgång till vatten måste begränsas av veterinärmedicinska skäl, eller när exceptionellt svåra väderförhållanden hindrar att det konstant finns isfritt vatten tillgängligt.

• • Undantag av veterinärmedicinska skäl innebär att veterinären har bedömt och konstaterat undantagsbehovet.
  • Med exceptionellt svåra väderförhållanden avses närmast en mycket kallare köldperiod än normalt, under vilken till exempel vattenledningar som hålls isfria med elmotstånd under normala förhållanden fryser och på så sätt förhindrar användningen av ett automatiskt vattningssystem. Djuren skall då tillräckligt ofta få vatten som delas på annat sätt. Årligen återkommande köldperioder betraktas i detta sammanhang inte som exceptionella väderförhållanden.

6.6 På andra än permanenta djurhållningsplatser finns vatten tillgängligt för hästarna

Hästen ska ständigt ha tillgång till vatten också på en annan plats än permanenta djurhållningsplatser. När vattnet på en annan plats än permanenta djurhållningsplatser fryser på grund av väderleksförhållandena, ska hästen dock ha tillgång till vatten med minst sex timmars mellanrum. Undantag från kraven kan göras av veterinärmedicinska skäl. 

• • När hästar vattnas i ett hägn vid köldgrader ska de få nytt vatten senast sex timmar efter att det vatten de fått tidigare har frusit eller tagits bort.
  • Om en häst tillbringar mer än hälften av dygnet i hägnet, anses djurhållningsplatsen vara en permanent djurhållningsplats, varvid hästen kontinuerligt ska ha tillgång till vatten.
  • Vattnet får inte vara fruset. Snö är inte en tillräcklig vattenkälla för hästar. En bäck eller annan naturlig vattenkälla räcker som vattenkälla för hästar endast om vattnet inte fryser. Stranden i dricksområdet ska vara säker och sådan att hästen lätt får tillgång till vatten under alla tider på dygnet och året.
  • Undantag av veterinärmedicinska skäl innebär att veterinären har bedömt och konstaterat undantagsbehovet.

Bestämmelsen om att en häst ska ha tillgång till vatten var sjätte timme när vattnet fryser på grund av väderleksförhållandena på andra än permanenta djurhållningsplatser tillämpas från och 1.1.2031 på stall som varit i drift från och med 1.1.2026 (definition i punkt 3). På stall eller avdelningar i stall som renoveras eller byggs efter 1.1.2026 tillämpas denna förordning dock från den tidpunkt då renoveringen eller det nya stallet eller avdelningen är klar. Srf 321/2025 7 §, 15 §

• • Övergångsperioden gäller inte lösdriftsstall. Ett lösdriftsstall med hägn är i regel en permanent djurhållningsplats där det ständigt ska finnas tillgång till vatten.

7. Omsorg om skötsel och välbefinnande

Djur ska skötas så att de har möjlighet att tillfredsställa sina väsentligt beteendemässiga behov när det gäller rörelse, lek, vila, kroppsvård, ätande, sökande efter föda och undersökande av omgivningen samt sociala relationer. LDV 20 §

7.1 Man ser till att hästarnas motionsbehov tillgodoses

Hållna djur måste få sitt motionsbehov tillgodosett. En häst ska dagligen ha möjlighet att röra sig fritt i ett hägn eller på bete. Undantag kan göras av veterinärmedicinska skäl, under tävlings- och träningsevenemang för hästar eller under exceptionella väderleksförhållanden. LDV 20 §; Srf 321/2025 9 §

• • Hästar får inte motioneras kopplade till motorfordon.
  • Ridning, körning eller löslongering i manegen ersätter inte möjligheten att hästen ska få röra sig fritt utomhus i hägn eller på betet.
  • Ingen minimitid har fastställts för möjligheten att hästen dagligen ska få röra sig fritt i hägnet eller på betet.
  • Som veterinärmedicinsk orsak kan betraktas till exempel en benskada på en häst. Undantag av veterinärmedicinska skäl innebär att veterinären har bedömt och konstaterat undantagsbehovet. I lindriga fall som endast kräver kortvarig (högst några dagars) vila kan man också avvika från möjligheten att hästen dagligen ska få röra sig fritt i hägnet eller på betet på basis av djurhållarens bedömning.
  • Farligt kraftiga stormar kan till exempel anses som exceptionella väderförhållanden.
  • Plötsligt förändrade väderförhållanden, till exempel att kölden snabbt blir mildare till skyddsväder eller exceptionellt rikligt störtregn som gör hägnets botten farligt hal kan också anses som exceptionella väderförhållanden. Man ska dock se till att göra hägnets botten säker så snabbt som möjligt, högst inom några dagar.

7.2 Hästarna har möjlighet till mulkontakt med en annan häst

Hästen ska kunna ha möjlighet att dagligen komma i kontakt med mulen med en annan häst i boxar, lösdriftsstall, hägn eller på bete. Med avvikelse från detta. ska en åsna kunna ha möjlighet att dagligen komma i kontakt med mulen med en artfrände i boxar, lösdriftsstall, hägn eller på bete. 

• • En häst ska ha möjlighet att komma i kontakt med mulen med en annan häst, mula eller åsna. En mula ska ha möjlighet att komma i kontakt med mulen med en annan mula, häst eller åsna. En åsna ska ha möjlighet att komma i kontakt med mulen med en annan åsna.
  • Möjligheten till kontakt med mule förverkligas i en box till exempel när de övre delarna av mellanväggarna är av galler.

Undantag från det som föreskrivs ovan kan göras i följande situationer:

• En eller flera hästar är frånvarande en kort tid på grund av att de hålls i hägn, förflyttas, är på tävlings- eller träningsresa eller av någon annan motsvarande orsak
• I högst 12 veckor om man plötsligt blir tvungen att avstå från en eller flera hästar
• Kortvarigt av veterinärmedicinska skäl. 
  • Undantag av veterinärmedicinska skäl innebär att veterinären har bedömt och konstaterat undantagsbehovet.

Med avvikelse från vad som föreskrivs ovan behöver det inte finnas möjlighet till daglig kontakt med mularna för hingstar, hästar i en veterinärs lokaler, karantänstall och stuterier eller hästar som deltar i tävlings- eller träningsevenemang under en kort tid. Srf 321/2025 5 §

7.3 Hästarnas sociala rangordning ska beaktas

Om djur hålls i grupp, ska djurens sociala relationer, ålder, kön och storlek beaktas i gruppens sammansättning. Djur som hålls i grupp ska kunna undvika varandra. Om djuren är fientligt inställda till varandra eller av någon annan orsak kan skada varandra, ska djuren hållas isär eller ha möjlighet att fly undan eller gömma sig för varandra. När grupper av djur slås samman eller när nya djur tillförs en grupp ska särskild uppmärksamhet fästas vid de problem som eventuellt uppstår när de sociala relationerna omformas. LDV 20 §, 37 §

7.4. Hästar som är yngre än 24 månader hålls inte ensamma i hägn

En häst under 24 månader ska i hägnet och på betet ha minst en annan häst med sig. Avvikelse från detta kan göras om hästarna är skodda och det finns risk för att de skadar varandra. Srf 321/2025 6 §

7.5 Hästarna sköts på ett ändamålsenligt sätt

Hållna djurs allmänna välfärd samt djurets renhet och den övriga kroppsvård som djuret behöver ska tillses. Vid skötseln av djur ska även ändamålsenliga åtgärder för att förebygga sjukdomar och skador hos djuren vidtas. Djurhållare och andra djurskötare ska ha tillräcklig kompetens för en ändamålsenlig skötsel av djuren. Ett djur får inte färgas i syfte att förändra djurets utseende. Hästen ska vaccineras vid behov. Man ska se till att hästen avmaskas. Avlägsnande av håren på mulen på hästdjur är förbjudet. LDV 13 §, 20 §, 30 §; Srf 321/2025 4 §; Srf 1165/2023 8 §

• • Behovet av vaccinationer av hästar beror på den epidemiologiska situationen.
  • Någon systematisk parasitmedicinering krävs inte. 

I fråga om aktörer som yrkesmässigt eller annars i stor skala håller hästar kontrolleras skötarnas kompetens och tillräcklighet i punkterna 8.4 och 8.5.

7.6 Uppbindningen av hästarna sker på ett ändamålsenligt sätt

Hästen får inte bindas fast i bettet. Hästar får hållas bundna i hägn och på bete endast tillfälligt och så att de ständigt står under uppsikt. Srf 321/2025 3 §, 9 §

Kraven i anslutning till att hålla hästar uppbundna på permanenta djurhållningsplatser kontrolleras i punkt 2.3

7.7 Hästarnas välbefinnande kontrolleras tillräckligt ofta

Om hållna djur står under omedelbar uppsikt eller omedelbart kan nås av en människa, ska djurens välfärd inspekteras minst en gång om dagen och vid behov oftare. Vid bedömningen av vad som är tillräckligt inspektionsintervall ska uppmärksamhet ägnas djurhållningsformen, djurarten, djurets fysiologiska tillstånd samt förhållandena på djurhållningsplatsen och i livsmiljön. Skyldigheten att utföra inspektioner dagligen tillämpas inte på djur som sommartid hålls på svårtillgängliga beten. Vid inspektionen ska särskild uppmärksamhet ägnas djur som är högdräktiga, håller på att föda eller nyligen har fött avkomma och djur som är nyfödda, sjuka, i dåligt skick eller skadade. Om missförhållanden eller brister upptäcks i fråga om hästens välfärd, ska åtgärder vidtas för att avhjälpa missförhållandena eller bristerna. LDV 22 §; Srf (321/2025) 8 §

• • Välbefinnandet hos ston som väntar på att föla (90 procent av dräktigheten har gått), hos ston som håller på att föla och som nyligen har fölat, föl som inte har avvänjts samt hos djur som är sjuka, i dåligt skick eller skadade ska kontrolleras minst två gånger per dag. För ston som väntar på att föla förutsätts kontroll minst två gånger per dag när 10 % av dräktigheten återstår, dvs. 34 dygn eller mindre.
  • Skyldigheten för daglig kontroll gäller djur som står under direkt övervakning av människor och kan nås. När hästar hålls till exempel på öar eller i andra större områden ska man vid bedömningen av kontrollfrekvensen beakta djurens fysiologiska tillstånd samt förhållandena på betesmarken, till exempel områdets säkerhet och hur djurens kontinuerliga tillgång till vatten har ordnats. Sådana områden ska dock kontrolleras flera gånger i veckan enligt prövning från fall till fall för att säkerställa att djuret så snart som möjligt får ändamålsenlig vård till exempel om det insjuknar.
  • Undantaget från den dagliga kontrollskyldigheten gäller endast sommartid. Om djur hålls i områden som är svåråtkomliga under andra årstider än sommartid, ska de kontrolleras dagligen.
  • Vid hästhållning där hästar sommartid hålls på öar eller andra svåråtkomliga betesmarker är det särskilt viktigt att säkerställa att djuren hela tiden har tillgång till vatten och tillräckligt med näring och att de har möjlighet att få skydd mot vädret. Vid exceptionella väderleksförhållanden eller andra förhållanden som äventyrar djurens välbefinnande skall djuren kontrolleras oftare än normalt.
  • Välbefinnandet hos ston som väntar på att föla, håller på att föla och nyligen har fölat samt nyfödda föl (fram till cirka två veckors ålder) ska kontrolleras minst två gånger per dag samt äldre oavvänjda föl minst en gång per dag även på svåråtkomliga betesmarker. Om detta inte är möjligt får djuren i produktionsskedet i fråga inte hållas på svåråtkomliga betesmarker.
  • Sjuka djur, djur som är i dåligt skick eller skadade får inte föras till svåråtkomliga betesmarker där de inte kan inspekteras minst två gånger per dag.

7.8 Hästarna hanteras på behörigt sätt

Djur ska behandlas lugnt. Vid hantering och dressyr av ett djur ska såvitt möjligt tas fasta på djurets arttypiska beteende. Ett djur får inte behandlas eller dresseras hårdhänt eller på något annat sätt som orsakar djuret onödig smärta eller onödigt lidande. Ett djur får inte överansträngas eller hållas i oskäligt sträng tukt. Djur ska vänjas vid hantering och de förhållanden under vilka de hålls, om det kan anses ändamålsenligt med hänsyn till djurarten och djurhållningsformen. Hästen ska vänjas vid hantering i tidig ålder. LDV 12 §, 13 §; Srf 321/2025 3 §

7.9 Utrustning och redskap som används på hästarna är lämpliga för sitt ändamål och används på ett ändamålsenligt sätt

Redskap, anordningar och ämnen som är avsedda för skötsel och hantering av djur ska vara lämpliga för sitt ändamål och de får inte orsaka djur onödig smärta eller onödigt lidande eller risk för skador. Hästens utrustning ska vara lämplig för hästen. Utrustningens renhet och underhåll ska ses till. Söndrig utrustning får inte användas. Krubbitarrem får användas endast av veterinärmedicinska skäl som en sista utväg om övriga åtgärder för att främja hästens välfärd inte hindrar krubbitning. Hästarnas tunga får bindas endast under körning, om det är nödvändigt för att förhindra att hästen lägger tungan över bettet. Endast material som inte orsakar vävnadsskador eller stör blodcirkulationen får användas för bindningen. Hästens ben får inte bindas ihop. Hästens ben får dock bindas ihop med språnglinor i samband med betäckning, inseminering eller veterinärmedicinska undersökningar och ingrepp. LDV 17 §, Srf 321/2025 3 §

• • I samband med skötseln av en häst får man inte använda redskap eller utrustning som orsakar den onödig smärta eller onödigt lidande eller risk för skador. Exempelvis hästbetsel med vassa kanter som orsakar sår i hästens mun kan inte anses godtagbart.
  • Med lämplig utrustning för en häst avses utrustning av lämplig storlek för hästen i fråga, som är rätt anpassad och lämplig för sitt användningsändamål. Till exempel sådan utrustning som orsakar tryckskador eller sår på hästen kan inte anses vara godtagbar.
  • Utrustningens lämplighet kan bedömas visuellt. Till exempel får nosgrimman inte vara för spänd. En alltför spänd nosgrimma kan hindra hästen från att röra på tungan eller öppna munnen för att lindra den obehag som orsakas av bettets tryck.
  • Med en krubbitarrem avses ett halsband som används runt hästens hals och som kan vara stålförstärkt och med vilken man strävar efter att hindra hästen från att tillämpa en stereotypisk modell för beteendestörning. Undantag av veterinärmedicinska skäl innebär att veterinären har bedömt och konstaterat undantagsbehovet.
  • Material som lämpar sig för kortvarig bindning av hästars tungor är till exempel tyg eller läder.

7.10 Förbjuden utrustning eller förbjudna anordningar används inte på hästarna

Det är förbjudet att marknadsföra, importera, tillverka, sälja, överlåta, använda och inneha sådana redskap och anordningar som är avsedda för skötsel, hantering, fasttagande, transport, bedövning eller avlivning av djur, om det är uppenbart att deras användning orsakar djuret onödig smärta eller onödigt lidande. Sådana redskap eller anordningar som är avsedda för skötsel och hantering av djur är:

• tagghalsband, taggbetsel och taggsporrar samt sådana andra motsvarande redskap för att styra och kontrollera djur som orsakar djuret smärta;
  • Förbjudna redskap är också till exempel huvudstång med piggar samt sådana selar och annan utrustning som innehåller piggar på insidan för att förbättra styreffekten.
• elhalsband och andra på djuret fästa anordningar som ger det elstötar, dock inte anordningar som används i veterinärmedicinskt syfte eller vid fysikalisk behandling av djur;
  • En förbjuden anordning är till exempel en elförsedd krubbitarrem.
• andra än i 1 och 2 punkten avsedda redskap och anordningar som är avsedda för skötsel, hantering, fasttagande, transport, bedövning eller avlivning av djur, vilkas användning uppenbart orsakar djur onödig smärta, onödigt lidande eller risk för skada. LDV 18 §
  • En förteckning över utrustning och anordningar som kan anses vara sådana att användningen av dem uppenbart orsakar djuren onödig smärta, onödigt lidande eller risk för skada kompletteras vid behov genom förordning av statsrådet.

7.11 Hästarnas hovar kontrolleras tillräckligt ofta och sköts vid behov

Man ska se till att hästens hovar rengörs. Hovarna ska verkas regelbundet och skos vid behov. Vid halka ska hästskorna förses med broddar eller andra tillbehör som förhindrar halka. Srf 321/2025 4 § 

• • Regelbunden avverkning av hästhovar innebär att hovarna avverkas med cirka 4–8 veckors mellanrum med beaktande av hästens ålder, hovarnas tillväxthastighet och naturliga slitage samt hästens användningsändamål. Hovarnas skick bedöms visuellt.

7.12 Hästarnas mun och tänder kontrolleras tillräckligt ofta och sköts vid behov

Om bett används på hästen, ska bettområdet granskas regelbundet. Om det vid granskningen upptäcks skador på bettområdet, ska omedelbara åtgärder vidtas för att avhjälpa skadorna och förebygga nya skador. Dessutom ska man se till att en veterinär regelbundet kontrollerar hästens mun och tänder, och tänderna ska vårdas vid behov. Endast en utövare av veterinäryrket får utföra borttagning av vargtand hos hästdjur, och i samband med ingreppet ska lämplig smärtlindring användas. Srf 321/2025 4 §; Srf 1165/2023 7 §.

• • Bettsområdets skick kan kontrolleras av den person som ansvarar för hästens skötsel. För att utföra en kontroll räcker det med kompetens som motsvarar att identifiera sår och skador på andra ställen på hästen.
  • Det område som ska granskas är utsidan av mungipan, insidan av mungipan, tandköttet vid lanerna, slemhinnorna i främre delen av kinden samt främre delen av tungan, det vill säga de ställen som kan kontrolleras utan munstege.
  • En tandkontroll som utförs av en veterinär omfattar undersökning av huvudet och hela munområdet med hjälp av en munstege och god belysning. Behovet av tandraspning eller annan behandling bedöms utifrån en munhåleundersökning.
  • En kontroll av mun och tänder som utförs av en veterinär ska göras årligen eller enligt den behandlande veterinärens anvisningar.

7.13 Seminören har den behörighet som krävs

Hästdjur får semineras av den som har avlagt en examen, examensdel eller motsvarande utbildning där kompetenskrav för seminering av hästdjur ingår. En förutsättning för seminering är att en utövare av veterinäryrket har fastställt den rätta tidpunkten för semineringen. Semineringen ska utföras inom ett dygn från det nämnda fastställandet av semineringstidpunkten och får utföras endast en gång. Om ett hästdjur semineras med fryst sperma eller genom djupseminering i livmoderhornet, får ingreppet dock utföras endast av en utövare av veterinäryrket. Srf 1165/2023 9 §.

• • Kraven på yrkesskicklighet vid seminering av hästdjur ingår till exempel i utbildningen för s.k. seminassistenter. En utövare av veterinäryrket har rätt att vidta alla åtgärder i anslutning till artificiell reproduktion av djur.
  • Vid inspektionen ska det vara möjligt att visa upp ett intyg över godkänd examen, examensdel eller motsvarande utbildning.
  • Den behörighet för artificiell reproduktion av djur som erhållits med stöd av tidigare lagstiftning gäller fortfarande.

7.14 Avvänjningen av föl sker på behörigt sätt

Föl får inte avvänjas när de är under ett halvt år gamla. Avvänjningen ska ske stegvis. Undantag från det som föreskrivs ovan kan göras i följande situationer:

• Avvikelsen är motiverad med tanke på fölets övergripande välfärd och fölet till sin utvecklingsnivå är redo att avvänjas. Avvikelse från avvänjningsåldern kan dock göras med högst 15 dagar.
• Om stoets eller fölets hälsa enligt en veterinärs bedömning förutsätter det. 
  • Utifrån veterinärens bedömning kan man avvika mer än 15 dagar från avvänjningsåldern.

Bestämmelsen tillämpas från och med 1.1.2031. Srf 321/2025 6 §, 15 §

7.15 En insjuknad eller skadad häst tas om hand på behörigt sätt

Om ett hållet djur insjuknar eller skadas, ska djuret:

1. ges eller skaffas behörig vård utan dröjsmål;
2. ges tillräcklig möjlighet till vila;
3. vid behov hållas skilt från andra djur i ett ändamålsenligt utrymme;
4. vid behov skaffas veterinärvård.

I vården av ett sjukt eller skadat djur ska strävan vara att trygga djurets funktionsförmåga och livskvalitet. Om sjukdomens eller skadans art så kräver, ska djuret avlivas. LDV 23 §

Utrymmen som krävs för vård och isolering av djur som är sjuka eller skadade kontrolleras i punkt 2.4.

7.16 Vid behov avlivas en häst på behörigt sätt på gården

Ett djur ska avlivas så snabbt och smärtfritt som möjligt med en metod och en teknik som lämpar sig för avlivning av det djuret. Djuret ska bedövas, om den avlivningsmetod som används inte leder till att djuret dör omedelbart. Bedövningsmetoden ska vara sådan att djuret är medvetslöst tills det dör. Ett djur får avlivas endast av en person som har tillräckliga kunskaper i den avlivningsmetod och avlivningsteknik som används i fråga om den djurarten samt tillräcklig skicklighet i att utföra avlivningen. Den som avlivat ett djur ska försäkra sig om att djuret har dött innan destruktion eller någon annan åtgärd vidtas. Hästar får avlivas med de metoder som nämns i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 1099/2009 (avlivningsförordningen) i enlighet med kraven i anslutning till dem. Om hästen inte avlivas av en veterinär med en dödlig injektion kan den avlivas antingen genom att skjuta den i hjärnan eller genom att först bedöva den med bultpistol eller el och därefter säkerställa döden med omedelbar avblodning. LDV 64 §, avlivningsförordning bilaga I.

Den använda avlivningsmetoden antecknas på blanketten. Tillsynsmyndigheten ska visuellt kontrollera att den anordning som används för avlivningen är ändamålsenlig.

8. Krav på yrkesmässig eller annars storskalig hästhållning

8.1 Hästhållningen är yrkesmässig eller annars storskalig verksamhet

Med yrkesmässig eller annars storskalig djurhållning avses tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt LDV 50 och 57–61 § samt sådant hållande av produktionsdjur för vilket djurhållaren har rätt att få jordbruksstöd för husdjursskötsel och annat motsvarande hållande av produktionsdjur som ska betraktas som näringsverksamhet. LDV 5(10) §

Med tillståndspliktig verksamhet enligt 50 § i LDV avses hållande av djurparker, permanenta och ambulerande djurutställningar samt cirkus.

Med anmälningspliktig verksamhet enligt 57 § i LDV avses hållande av husdjursgård. Med husdjursgård avses en permanent anläggning där enbart sådana däggdjurs- och fågelarter som enligt 8 § 2 mom. får hållas som produktionsdjur samt hundar och katter hålls för att förevisas för allmänheten. LDV 5(17) §

Med anmälningspliktig verksamhet enligt 60 § i LDV avses yrkesmässigt eller annars storskaligt hållande av sällskaps- och hobbydjur. Yrkesmässigt eller annars storskaligt hållande av hästdjur är

• sådan regelbunden saluföring eller annan överlåtelse av hästdjur, där verksamhetsutövaren säljer eller annars överlåter minst sex hästar eller andra hästdjur per år, och
• storskaligt hållande av hästdjur, där verksamhetsutövaren håller minst sju hästdjur som är äldre än tolv månader, och
• då trav- eller ridhästar eller andra hästdjur hyrs, tas emot för förvaring eller skötsel, träning eller dressyr eller då utbildning i användning och hantering av nämnda djur ges, om verksamhetsutövaren samtidigt och regelbundet håller sammanlagt minst sex djur.

Anmälningspliktig är också regelbunden saluföring, annan överlåtelse, förmedling, annars storskaligt hållande av sällskaps- och hobbydjur eller mottagande för skötsel, förvaring eller dressyr om den gäller sammanlagt minst femton hundar, katter, frettar, kaniner, hästar eller andra hästdjur. LDV bilaga 2

8.2 Det finns ett giltigt tillstånd för tillståndspliktig verksamhet

Djur får inte hållas i djurparker, permanenta och ambulerande djurutställningar och cirkusar utan tillstånd av Livsmedelsverket. LDV 50 §

8.3 En anmälan har gjorts om yrkesmässig hållande av sällskaps- och hobbydjur eller hållande av husdjursgård

Utöver det som i lagen om identifiering och registrering av djur (1069/2021) föreskrivs om anmälan om hållande av djur och djurhållningsplatser samt registrering av uppgifter, ska den som håller en husdjursgård för införande i djurhållarregistret och registret över djurhållningsplatser meddela Livsmedelsverket uppgifter om djurhållarens kompetens samt en utredning om hur djurens skötsel kommer att ordnas. När det gäller anmälningsskyldighet för dem som håller hästdjur ska lagen om identifiering och registrering av djur iakttas. Dessutom ska den som håller hästdjur yrkesmässigt eller annars storskaligt till Livsmedelsverket anmäla uppgifter om djurhållarens kompetens samt en utredning om hur djurens skötsel kommer att ordnas för införande i djurhållarregistret och registret över djurhållningsplatser. LDV 57 §, 60 §

• • Uppgifter som ska anmälas om yrkesmässig eller annars storskalig hållning av sällskaps- och hobbydjur eller hållande av husdjursgård kan också lämnas till Livsmedelsverket via e-tjänsten för registret över djurhållare och djurhållningsplatser.

8.4 Den som yrkesmässigt håller hästar har den kompetens som behövs

Den som håller djur yrkesmässigt eller annars storskaligt ska ha lämplig utbildning eller på annat sätt förvärvad tillräcklig kompetens för att sköta sina uppgifter. LDV 30 §

• • Tillräcklig kompetens har också kunnat skaffas genom praktisk erfarenhet.
  • Behörighetskravet kan variera i olika djurhållningsformer beroende på vilka risker som orsakas för djurens välfärd. Behörighetskravet kan vara strängare när skötarens särskilda kompetens har en avgörande inverkan på djurens välfärd, till exempel om det finns ett mycket stort antal djur i förhållande till antalet skötare, eller om hanteringen av förhållandena i en långt automatiserad djurhållningsplats kräver särskild kompetens.

8.5 Hästarna sköts av ett tillräckligt antal kompetenta skötare som är förtrogna med sin uppgift

Djurhållaren ska se till att ett tillräckligt antal kompetenta djurskötare sköter djuren. Djurhållaren ska förse de personer som denne anställer eller anlitar för att sköta och hantera djuren med instruktioner om och handledning i fråga om de krav som gäller för en ändamålsenlig skötsel av djuren. LDV 30 §

• • Med kompetent avses här personal som kan sköta djuren på ett ändamålsenligt sätt (har tillräckligt kunskaper och färdigheter).
  • Om djurens skötsel inte verkar ändamålsenlig kan man fästa uppmärksamhet vid det antal djur som personen sköter. I det fallet kan man exempelvis fråga hur lång tid som går åt till den dagliga skötseln av djuren.

8.6 Man har förberett sig på störningssituationer som hotar hästarnas välbefinnande

Den som håller djur yrkesmässigt eller annars storskaligt ska förbereda sig på eldsvådor och strömavbrott och andra motsvarande störningar som hotar djurens välfärd. Om skötseln av djuren eller regleringen och övervakningen av miljöfaktorer är beroende av elektriska eller mekaniska anordningar, ska det på en permanent djurhållningsplats finnas möjlighet att upprätthålla funktioner som är nödvändiga för djurens välfärd även när anordningarna drabbas av funktionsstörningar. De som håller hästar yrkesmässigt eller annars storskaligt ska ha en skriftlig beredskapsplan. Beredskapsplanen ska hållas uppdaterad. LDV 31 §; Srf 321/2025 11 §

• • Med störningssituationer avses också till exempel störningar i vattendistributionen, exceptionella väderförhållanden och avbrott i datakommunikationen.
  • Aktören ska på förhand planera hur hästarnas utfodring, vattning och annan nödvändig skötsel kan genomföras under exceptionella omständigheter samt vart och hur hästarna kan flyttas bort från djurstallet i nödsituationer till exempel i händelse av eldsvåda.
  • Nödvändig räddnings- och brandbekämpningsutrustning ska finnas tillgänglig
  • Den skriftliga beredskapsplanen ska vara sådan att även någon annan än den person som normalt ansvarar för den dagliga skötseln av hästarna enligt anvisningar kan trygga hästarnas välbefinnande.

8.7 Det finns en uppdaterad djurförteckning över de hästar som är föremål för anmälningspliktig verksamhet

Den som bedriver verksamhet som avses i 50, 57, 58, 60 och 61 § ska föra en förteckning över djurarter och djur som verksamheten omfattar. Förteckningen ska hållas uppdaterad och föras antingen på en pappersblankett eller i elektronisk form så att den vid behov kan visas upp för tillsynsmyndigheten. Förteckningen ska bevaras i tre år från utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur fördes in i den. LDV 63 §

• • Bokföring enligt kraven i djurhälsoreglementet uppfyller samtidigt också bokföringsskyldigheten enligt lagen om djurvälfärd, se punkt 9.7 Det förs bok över hästarna som hålls på djurhållningsplatsen.

9. Dokument och bokföring

9.1 Hästen åtföljs av en identitetshandling

Aktörer som håller hästar ska säkerställa att djuren identifieras individuellt med en unik kod (tidigare unikt identifieringsnummer/UELN-nummer) med hjälp av en identitetshandling och en medlemsstats databas, ett fysiskt identifieringsmärke (injicerbar transponder, det vill säga mikrochip) som entydigt förenar djuret i fråga med denna identitetshandling samt en lämplig ifylld livslång identitetshandling (s.k. hästpass). Hästdjur ska identifieras inom 12 månader från djurets födelse och senast innan djuret lämnar sin djurhållningsplats för mer än 30 dagar. Aktörer som håller hästdjur ska säkerställa att dessa djur alltid åtföljs av sin identitetshandling för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid. Djurhälsoförordningen artikel 114; DA 2019/2035 art 58, 66; lagen om identifiering och registrering av djur 12 §; JSMf 67/2022 7 §

• • En transponder eller ett chip krävs för hästar födda 1.7.2009 eller senare, om inte hästen har märkts i identifieringslandet med en godkänd alternativ identifieringsmetod (t.ex. brännmärke).
  • Undantagssituationer där identitetshandlingen inte behöver åtfölja hästdjuret föreskrivs i artikel 66.2 i DA 2019/2035 (t.ex. när hästen är på bete eller flyttas i närheten av djurhållningsplatsen och identitetshandlingen kan visas upp på djurhållningsplatsen utan dröjsmål eller när det är fråga om icke avvanda föl eller i en nödsituation)

9.2 Identitetshandlingens uppgifter är uppdaterade och korrekta

De aktörer som ansvarar för hästdjur ska säkerställa att åtminstone följande identifieringsuppgifter i den livslånga identitetshandlingen alltid är aktuella och korrekta:

• Hästdjurets status vad gäller dess lämplighet för slakt för användning som livsmedel
• En läsbar transponderkod (mikrochip) (eller urskiljbara tecken som används som alternativ identifieringsmetod)

Ett hästdjurs identifieringsmärke som inte fungerar ska ersättas så snart som möjligt, dock senast 30 dagar från att funktionsfelet upptäckts och innan hästdjuret lämnar sin vanliga anläggning. Den aktör som ansvarar för hästen ska överlämna identitetshandlingen för uppdatering till det auktoriserade organet senast inom sju dagar från den händelse som påverkar identifieringsuppgifterna. TA 2021/963 art 14, 29, 41; JSMf 67/2022 8 §

• • Identitetshandlingens anteckning om hästdjurets duglighet för slakt för användning som livsmedel säkerställs genom att den jämförs med anteckningarna i läkemedelsbokföringen (se punkt 9.6 Medicinsk behandling av hästarna bokförs) samt med anteckningarna om medicinering i identitetshandlingen.
  • Identitetshandlingens anteckning om hästdjurets duglighet för slakt för användning som livsmedel kan också säkerställas genom att den jämförs med medicineringsanteckningarna i Suomen Hippos ry:s Heppa-järjestelmä på adressen https://heppa.hippos.fi/heppa/app (inloggning krävs)
  • En transponder (ett chip) krävs för hästar födda 1.7.2009 eller senare, om inte hästen har märkts i identifieringslandet med en godkänd alternativ identifieringsmetod (t.ex. brännmärke). Information om alternativa identifieringsmetoder som godkänts i olika medlemsstater jämte ramvillkor finns på varje medlemsstats webbplats, vars adresser finns samlade på sidan https://food.ec.europa.eu/animals/identification/equine-animals/country-information_en.

9.3 Uppgifterna i identitetshandlingen för hästar har sparats i databasen i det land där hästen är belägen

Aktörer som håller hästdjur ska säkerställa att uppgifterna om djuren i fråga överförs till medlemsstatens databas. Aktören på djurhållningsplatsen ska anmäla uppgifterna om hästdjuret till registret inom sju dagar från det att hästen anlände till sin vanliga anläggning. Djurhälsoförordningen artikel 114; JSMf 67/2022 7 §

• • Uppgifterna kan kontrolleras via följande länkar enligt hästens ras eller klassificering:
  • irländsk cob: https://www.irlannincobyhdistys.fi/ eller https://heppa.hippos.fi/heppa/app  
  • estniskt tung draghäst: http://rekisteri.erhevoset.com/horse eller https://heppa.hippos.fi/heppa/app 
  • övriga https://heppa.hippos.fi/heppa/app  

9.4 Hästarnas djurhållningsplats har registrerats

Aktörer som håller landdjur eller samlar in, producerar, hanterar eller lagrar könsceller och embryon från dem ska innan verksamheten inleds anmäla uppgifter om alla djurhållningsplatser som de ansvarar för till den behöriga myndigheten för anteckning i registret. Djurhälsoförordningen artikel 84; djuridentifieringslagen 3 §

• • Djurhållningsplatsen kan också anmälas via e-tjänsten för djurhållar- och djurhållningsplatsregistret.

9.5 Hästarna transporteras i samband med kommersiell verksamhet

Med transport av hästar inom ramen för kommersiell verksamhet avses transporter som direkt omfattas av omsättning av pengar, varor eller tjänster eller där man direkt eller indirekt strävar efter ekonomisk vinst.

Kommersiell transport av hästar är tillåten endast med Livsmedelsverkets tillstånd, om transportsträckan är över 65 kilometer. Djurtransportförordningen artikel 6

• • I oklara fall kan man för stöd för tolkningen på www.ruokavirasto.fi > Djur > Djurens välfärd > Djurskydd vid transporter > Kommersiella transporter.
  • Tillsynsmyndigheten har rätt att utföra en inspektion enligt 28 § i djurtransportlagen, om det finns skäl att misstänka att djuret transporteras i strid med djurtransportlagen eller djurtransportförordningen. Ovan nämnda misstanke kan uppstå till exempel på grund av en inspektion som gjorts på grund av misstanke. Även om hästhållningen är anmälnings- eller tillståndspliktig verksamhet kan det uppstå misstanke om att verksamheten är kommersiell, vilket förutsätter tillstånd att transportera djur.  

9.6 Medicinsk behandling av hästarna bokförs

Kravet på bokföring av medicinsk behandling av hästar beror på hästens ställning som livsmedelsproducerande djur eller annat produktionsdjur. Läs mer under punkten Tolkning av tillämpningen av lagstiftningen enligt hästens ställning.

Krav på bokföring enligt lagen om medicinsk behandling av hästar vars identitetshandling inte innehåller en anteckning om slaktförbud:

Med produktionsdjur avses i lagen om medicinsk behandling djur som hålls, föds upp, sköts, slaktas eller samlas in för att producera livsmedel. Djurets ägare eller innehavare är skyldig att bokföra alla de läkemedel som ett produktionsdjur har behandlats med. Djurets ägare eller innehavare ska i sin journal anteckna alla läkemedel som en veterinär, ägaren eller innehavaren själv eller någon annan har använt vid behandling av produktionsdjuret. Också de foderläkemedel som har använts vid behandling av produktionsdjuret ska antecknas i journalen. Gällande medicinering ska av journalen åtminstone framgå:

1. djurets eller djurgruppens identifieringsuppgifter,
2. datum för medicineringen,
3. vem som har påbörjat medicineringen (veterinär, djurets ägare eller innehavare eller en annan av dem bemyndigad person),
4. läkemedlets eller foderläkemedlets indikation,
5. läkemedlets namn,
6. mängden läkemedel eller foderläkemedel,
7. fastställd karenstid för läkemedlet eller foderläkemedlet, samt
8. försäljaren av läkemedlet eller foderläkemedlet.

Djurets ägare eller innehavare ska i samband med bokföringen bevara av veterinär utfärdade recept och skriftliga utredningar om överlåtelse av läkemedel eller foderläkemedel samt övriga verifikationer på försäljning eller annan överlåtelse av läkemedel eller foderläkemedel som djurets ägare eller innehavare har fått av en veterinär, på apotek eller av den som överlåtit foderläkemedlet. Bokföringen över medicineringen av produktionsdjur ska förvaras i minst fem år från den sista läkemedelsdosen oberoende av om djuret lever eller inte. EU:s förordning om veterinärmedicinska läkemedel artikel 108; medicineringslagen 6 §, 20 §; JSMf 21/2014 4 §, 5 §

• • Kravet på bokföring enligt lagen om medicinsk behandling gäller också hästar som används för tävlings- eller hobbybruk, om hästen inte i dess identitetshandling har antecknats som varaktigt oduglig i livsmedelskedjan (permanent slaktförbud). I punkt 9.2 kontrolleras att anteckningarna i identifieringshandlingen är aktuella.
  • Bokföring krävs för all medicinering, även förebyggande medicinsk behandling, exempelvis maskmedicinering och vaccinationer.
  • Kommunalveterinären får utföra en inspektion enligt 35 § i medicineringslagen och 5 § i JSMf (21/2014) på förordnande av Livsmedelsverket.
  • Observera att om man har brutit mot bokföringskravet enligt lagen om medicinsk behandling av djur ska myndigheten vidta åtgärder enligt lagen i fråga. Åtgärder enligt lagen om djurvälfärd kan endast riktas mot hästar som uppfyller definitionen produktionsdjur enligt lagen om djurvälfärd (se punkten Bokföringskrav enligt lagen om djurvälfärd (hästar som används inom jord- och skogsbruket).

Krav på bokföring enligt lagen om djurvälfärd för en häst vars identitetshandling innehåller en anteckning om slaktförbud, men som enligt lagen om djurvälfärd betraktas som produktionsdjur (hästar som används inom jord- och skogsbruket):

En häst vars identitetshandling innehåller en anteckning om slaktförbud omfattas inte av bokföringskravet i lagen om medicinsk behandling av djur. Då iakttas endast kravet på bokföring av produktionsdjur i lagen om djurvälfärd. I lagen om djurvälfärd behandlas en häst i regel som sällskaps- och hobbydjur, men i vissa fall (t.ex. hästar som används inom jord- eller skogsbruk) kan hästen anses vara ett produktionsdjur, varvid följande krav gäller den:

Ägaren eller innehavaren av produktionsdjuren ska föra bok över den medicinska behandlingen av produktionsdjuren. Bokföringen över medicinsk behandling av andra produktionsdjur än sådana som används inom livsmedelsproduktionen ska bevaras i minst tre år från utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur infördes i bokföringen. LDV 32 §

• • Bokföring krävs för all medicinering, även förebyggande medicinsk behandling, exempelvis maskmedicinering och vaccinationer.
  • När det gäller medicineringen ska åtminstone djurets identifieringsuppgifter, orsaken till medicineringen, datum för medicineringen samt läkemedlets namn och mängd framgå av bokföringen. Bokföringen kan föras i skriftlig eller elektronisk form, men den ska kunna granskas av tillsynsmyndigheten.

9.7 Det förs bok över hästarna som hålls på djurhållningsplatsen

Bokföringskrav enligt djurhälsolagen för hästar som hålls på djurhållningsplatsen:

Aktörerna på djurhållningsplatserna ska anteckna och spara följande uppgifter om de hästdjur som vid respektive tidpunkt finns på djurhållningsplatsen:

• för varje djur den identitetskod (mikrochippnumret) som identifieringsmärket visar, om djuret är märkt med ett identifieringsmärke
• den unika koden för varje djur (tidigare UELN-nummer)
• förflyttning av djur till och från djurhållningsplatsen
  • det individuella register- eller godkännandenumret för djurens ursprungliga djurhållningsplats (djurhållningsplatssignum), om djuren härstammar från en annan djurhållningsplats
  • det individuella register- eller godkännandenumret (djurhållningsplatssignum) för den destinerade djurhållningsplatsen, om djuren ska flyttas till en annan djurhållningsplats
  • datum för flytten
• djurets födelsetid på djurhållningsplatsen
• datumet då djuret har dött naturligt, slaktats eller förlorats på djurhållningsplatsen.

Uppgifterna ska registreras och förvaras på papper eller i elektronisk form i minst tre år. Aktörerna ska registrera uppgifterna senast den tredje dagen efter händelsen. Djurhälsoförordningen artikel 102; DA 2019/2035 art 22, 24, djuridentifieringslagen 7 §, JSMf 67/2022 1 §

• • När hästar flyttas från en registrerad djurhållningsplats till en annan ska förflyttningen antecknas i bokföringen för både djurhållningsplatsen som hästen kommer i från och för den destinerade djurhållningsplatsen. Det förutsätts inte att djurhållningsplatssignumet för den destinerade djurhållningsplatsen antecknas i bokföringen för djurhållningsplatsen som hästen kommer i från, om den som håller hästen inte har anmält detta till den aktör som ansvarar för djurhållningsplatsen som hästen kommer i från.
  • Det är inte nödvändigt att anteckna korta dagsbesök i djurhållningsplatsens bokföring till exempel vid hästtävlingar eller en vårdperiod på en djurklinik i samband med vilka hästen inte flyttas till en annan registrerad djurhållningsplats.

Krav på bokföring enligt lagen om djurvälfärd av antalet hästar som har avlidit på gården:

I lagen om djurvälfärd behandlas en häst i regel som sällskaps- och hobbydjur, men i vissa fall (t.ex. hästar som används inom jord- eller skogsbruk) kan hästen anses vara ett produktionsdjur, varvid följande krav gäller den:

Ägaren eller djurhållaren av produktionsdjur ska föra bok över antalet produktionsdjur som har avlidit på gården. Bokföringen över antalet döda djur skall bevaras i minst tre år från utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur infördes i bokföringen. LDV 32 §

• • Bokföring enligt kraven i djurhälsoreglementet uppfyller samtidigt också bokföringsskyldigheten enligt lagen om djurvälfärd.