Mata inte vilt med flyghavre

16. november 2026

Vid utfodring av älgar och rådjur ska man inte använda spannmål eller rensningsavfall från spannmål som innehåller flyghavre. Flyghavre är ett mycket svårbekämpat ogräs som snabbt kan förorena ett jordbruksskifte.


Spannmål som innehåller flyghavre ska brännas eller oskadliggöras på ett sådant sätt att det inte finns någon risk för spridning av flyghavre. Flyghavrens frön passerar genom djurens matsmältningskanal utan att förlora sin grobarhet. Fröna kan också fastna i klövar och päls, vilket gör att djuren sprider flyghavre när de rör sig.


Lagstiftningen kräver att flyghavre bekämpas på odlingar och i deras närhet. Flyghavre får inte heller spridas i skogen. Misstanke om förekomst av flyghavre ska utan dröjsmål anmälas till den lokala landsbygdsnäringsmyndigheten.


Så känner du igen flyghavre


Kännetecken på flyghavrens kärnor:

  • små, långa, smala och platta
  • grå eller mörkbruna till färgen
  • försedda med ett kraftigt agn
  • kärnans skal är antingen hårigt eller kalt


Som växt är flyghavre ofta högre än den odlade havren. Stråets nod är kal. Bladen är tydligt hängande och gulaktiga. På kanten och vid basen av de nedersta bladskivorna finns långa, fina hår. De nedersta bladslidorna kan också vara ludna. Vippan är mycket stor, lång och finförgrenad, och varje småax har kraftiga agn.


Bekämpning av flyghavre


Det viktigaste vid bekämpning av flyghavre är att hela växten förstörs. Bekämpningsmetoderna omfattar handplockning, odlingstekniska åtgärder och kemisk bekämpning.


Handplockning kan användas som enda bekämpningsmetod när de första flyghavreplantorna upptäcks på ett skifte och förekomsten fortfarande är så begränsad att den kan avlägsnas för hand. Om flyghavren redan har bildat vippa kan kemisk bekämpning inte längre användas.

 
Läs mer:


Flyghavre - Livsmedelsverket 
Frågor och svar om flyghavre - Livsmedelsverket