Övervakningen genomförs för alla djurarter som omfattas av systemet för identifiering och registrering av djur samt för alla typer av djurhållningsplatser oberoende av djurantal och användningsändamål. År 2025 utfördes övervakningen av regionförvaltningsverken, Närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna), kommunernas tillsynsenheter samt Ålands tillsynsmyndigheter. Till följd av regionförvaltningsreformen var 2025 det sista året då NTM-centralerna och regionförvaltningsverken fungerade som tillsynsmyndigheter; i fortsättningen sköts uppgifterna av Livskraftcentralerna (tidigare NTM-centralernas uppgifter) och av Livsmedelsverkets statsveterinärer (tidigare regionförvaltningsverkens uppgifter).
År 2025 rapporterade tillsynsmyndigheterna att de hade inspekterat 1 379 djurhållningsplatser. Av inspektionerna riktades 54 % mot nötkreatur, 27 % mot får- och getdjur, 8 % mot hästdjur, 9 % mot svindjur och 2 % mot andra djurarter. När det gäller hundar inspekterades sammanlagt 1 341 djurhållningsplatser och 1 221 hundar. Kontroller som utförts vid hundutställningar och -tävlingar räknas här som en djurhållningsplats.
Övervakningen sker som riskbaserat och slumpmässigt urval från Livsmedelsverket samt som annan övervakning. Urvalskontrollen utförs av NTM-centralerna (i fortsättningen Livskraftcentralerna) och Ålands tillsynsmyndigheter. De noggrannaste tillsynsobservationerna per djurart finns för närvarande endast tillgängliga från inspektioner av nötkreatur, får-, get- och svindjur som utförts av myndigheter som bedriver urvalskontrollen. Följande observationer baserar sig på dessa övervakningar.
Av de övervakade djurhållningsplatserna för nötkreatur granskades 46 % baserat på Livsmedelsverkets urval. I NTM-centralernas urvalskontroller upptäcktes brister i cirka 69 % av djurhållningsplatserna och i deras övriga övervakning i 89 % av platserna. I regionförvaltningsverkens och kommunernas övervakning upptäcktes brister i 97 % av de kontrollerade djurhållningsplatserna.
De vanligaste bristerna gällde öronmärkning; brister konstaterades vid urvalskontroller hos drygt 5 % och vid annan övervakning hos cirka 10 % av de inspekterade djuren. Den vanligaste typen av registreringsbrist var felaktig djurhållningsplatsinformation, som upptäcktes vid urvalskontrollen hos drygt 2 % och vid annan övervakning hos cirka 10 % av nötkreaturen.
Vid övervakningen kontrolleras också hur djurhållaren har iakttagit tidsfristerna i sina djurregisteranmälningar. Av dem som valts ut för övervakning genom urval hade 98 % följt tidsfristerna. I den övriga övervakningen var situationen mycket likartad; 92 % av nötkreaturhållarna hade gjort alla registeranmälningar i tid. Uppfyllandet av tidsfristerna är avgörande i en djursjukdomssituation, där det behövs möjligast aktuell information om djurens läge och förflyttningar.
Utöver de enskilda djurens uppgifter som ska anmälas till nötkreatursregistret ska djurhållaren också registrera djurhållningen och djurhållningsplatserna i djurhållar- och djurhållningsplatsregistret. Uppgifterna i registret konstaterades vara korrekta hos 97 % vid urvalsövervakning och hos 90 % vid annan övervakning. Största delen av de upptäckta bristerna gällde anmälan av uppgifter om djurhållningsplatsens maximala kapacitet. Den näst vanligaste bristen gällde uppgifter om kontaktpersoner, som kunde saknas eller vara föråldrade. Fel upptäcktes också i aktivitetsuppgifterna; anmälningar om avslutande av djurhållning hade inte gjorts och vissa djurhållningsplatser som var aktiva i registret var inte längre i bruk.
Vid inspektioner av får- och getdjur upptäcktes många brister. Livsmedelsverkets urval var tillsynsgrund i cirka 52 % av de djurhållningsplatser som inspekterades. Den vanligaste bristen var felaktig djurhållningsplatsinformation, som upptäcktes hos 11 % av de inspekterade djuren. Tidsfristerna för anmälningar till får- och getregistret uppfylldes i 90 % vid urvalskontroller och i 68 % vid annan övervakning. Uppgifterna i djurhållar- och djurhållningsplatsregistret konstaterades vara korrekta hos 89 % av de urvalsövervakade och hos 67 % av de övriga övervakade. De vanligaste bristerna gällde även här uppgifter om maximal kapacitet och kontaktpersoner. I viss mån upptäcktes saknade djurhållningsanmälningar samt även några helt oregistrerade djurhållningsplatser.
De vanligaste bristerna på djurhållningsplatser för svindjur gällde anmälningar om händelser och djurantal i svinregistret. Brister upptäcktes hos 27 % av de urvalsövervakade och hos 75 % av de djurhållningsplatser som övervakades på annan grund. Därefter var brister i bokföringen vanligast, och även vissa brister i märkningen av djur observerades.
Vid urvalskontroller konstaterades uppgifterna i djurhållar- och djurhållningsplatsregistret vara korrekta hos 84 % av de kontrollerade objekten. Liksom på andra gårdar gällde den vanligaste bristen uppgifter om djurhållningsplatsens maximala kapacitet. För svin bör det noteras att antalet kontrollerade objekt är litet, vilket gör att bristerna framstår som relativt större i procent jämfört med andra djurarter.
Regionförvaltningsverken och kommunernas tillsynsenheter övervakade också kraven på identifiering och registrering av hästdjur, hundar och andra djurarter. Med andra djurarter avses hållna kamel- och hjortdjur, pälsdjur, produktionskaniner, fjäderfä och fåglar, bin och humlor samt vattenbruksdjur. Enligt uppgifter från regionförvaltningsverken och NTM-centralerna inspekterades hästdjur på 103 djurhållningsplatser, huvudsakligen i samband med annan tillsyn såsom djurskyddsinspektioner. Under året rapporterades 1 335 hundar, men uppgifter saknades från vissa regionförvaltningsverk. Övervakningen av hundar skedde främst i samband med annan tillsyn samt vid hundutställningar och -evenemang och på kommunalveterinärernas mottagningar. På grund av avsaknaden av ett datasystem finns inga närmare observationsdata att tillgå.
Om brister upptäcks vid övervakningen kan ett förbud mot förflyttning av djur utfärdas för den tid det tar att avhjälpa bristerna. Syftet är att förhindra att djur vars identitet och/eller spårbarhet inte kan säkerställas kommer in i livsmedelskedjan eller orsakar risk för spridning av djursjukdomar. År 2025 infördes förbud mot förflyttning av nötkreatur, får-, get- och hästdjur i sammanlagt 80 djurhållningsplatser. NTM-centralerna påförde 27 påföljdsavgifter och gjorde 2 begäranden om utredning. För regionförvaltningsverken och kommunerna saknas exakta uppgifter om antalet påföljdsavgifter och begäranden om utredning.
Mer information:
specialexpert Salli Jortikka, salli.jortikka@ruokavirasto.fi
Läs mer:
Eläinten tunnistamisen ja rekisteröinnin valvonta 2025 (pdf, på finska)