Om ett fall av afrikansk svinpest bekräftas på en svingård eller hos ett vilt vildsvin, inrättar Livsmedelsverket en restriktionszon runt platsen där sjukdomen har konstaterats för att förhindra att sjukdomen sprids och för att bekämpa smittan.
Senare fastställer Europeiska kommissionen restriktionszonerna för afrikansk svinpest i Finland. Dessa ersätter de restriktioner som har införts genom nationellt beslut. Kommissionens beslut fattas i allmänhet 1–2 månader efter att smittan har konstaterats.
Se den aktuella kartan över den smittade zonen och de gällande restriktionerna
Smitta hos vilt vildsvin
Om afrikansk svinpest konstateras hos ett vilt vildsvin, inrättar Livsmedelsverket en smittad zon runt fyndplatsen. Senare fastställer Europeiska kommissionen restriktionszonerna för afrikansk svinpest i Finland, vilka ersätter de zoner som har inrättats genom nationellt beslut. Den smittade zonen omvandlas till restriktionszon II.
Gränsen för den smittade zonen får ligga högst 50 km från platsen där sjukdomen har konstaterats, om det inte finns särskilda skäl att inrätta en större zon. Vid fastställandet av zonens storlek och gränser beaktas bland annat uppgifter om antalet vildsvin i området och deras livsmiljöer, svinhållningsplatsernas läge, administrativa gränser samt naturliga geografiska hinder som påverkar vildsvinens rörelser.
Den smittade zonen/restriktionszon II gäller tills smittan har utrotats ur vildsvinspopulationen och detta kan påvisas med epidemiologiska uppgifter. I praktiken kan det ta minst ett år. Livsmedelsverket informerar särskilt när zonen upphävs.
Bild. Exempel på en möjlig smittad zon (röd gränslinje) och den tilläggsrestriktionszon som har inrättats runt zonen (blå gränslinje).
Smitta på en djurhållningsplats för svin
Om afrikansk svinpest konstateras på en djurhållningsplats för svin som hålls som husdjur, inrättar Livsmedelsverket en restriktionszon runt den smittade djurhållningsplatsen. Restriktionszonen består av två delar. Den inre delen är en skyddszon och den yttre delen är en övervakningszon. Senare fastställer Europeiska kommissionen restriktionszonerna för afrikansk svinpest i Finland, vilka ersätter de zoner som har inrättats genom nationellt beslut. Den nationella restriktionszonen omvandlas till restriktionszon III.
Den inre delen av restriktionszonen är en skyddszon, vars gräns ligger minst 3 km från den djurhållningsplats där smittan har konstaterats. Den yttre delen av restriktionszonen är en övervakningszon, vars gräns ligger minst 10 km från den smittade djurhållningsplatsen, så att skyddszonen ingår i övervakningszonen.
Bild. Exempel på en möjlig restriktionszon. Den inre delen är en skyddszon och den yttre delen är en övervakningszon.
Tilläggsrestriktionszon
Runt en smittad zon eller en restriktionszon kan Livsmedelsverket dessutom inrätta en tilläggsrestriktionszon, där ingen smitta har konstaterats och som fungerar som en buffertzon runt den smittade zonen eller restriktionszonen. Tilläggsrestriktionszonen kan inrättas senare än de övriga zonerna. När Europeiska kommissionen fastställer restriktionszonerna för afrikansk svinpest i Finland omvandlas tilläggsrestriktionszonen till restriktionszon I (där ingen ASF-smitta förekommer).
Restriktioner och åtgärder
I den smittade zon som inrättas på grund av ett sjukdomsfall hos ett vilt vildsvin och i de skydds- och övervakningszoner som inrättas på grund av ett sjukdomsfall på en djurhållningsplats för svin gäller något olika restriktioner och förbud. Gränserna för den inrättade zonen samt de bestämmelser och förbud som gäller inom zonen anges i Livsmedelsverkets beslut om restriktionszon.
Gällande restriktioner med anledning av ett fall hos vilt vildsvin
Handlingsplan för utrotning av ASF hos vilda vildsvin (endast på finska)