Syftet med foder är att tillgodose djurets näringsbehov, inte att förebygga, behandla eller bota sjukdomar. Ett undantag är läkemedelsfodret. Preparat avsedda för behandling eller förebyggande av sjukdomar är veterinärmedicinska läkemedel, som övervakas av Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea. Om preparatet inte godkänns som läkemedel är det dock inte automatiskt foder. En produkt kan vara foder endast om produktens sammansättning och märkning - inklusive marknadsföringspåståenden - uppfyller kraven i foderlagstiftningen.
Foderämnen såsom spannmål, proteingranulat eller mineralämnen kan användas vid utfodringen av djur antingen som sådana eller som råvara vid tillverkningen av foderblandningar. Foderblandningar innehåller förutom foderämnen oftast också fodertillsatser som tillsätts i foder till exempel för att förbättra fodersammansättningen, komplettera djurets näringsbehov (mineralämnen, vitaminer, aminosyror) eller främja matsmältningen. I foder och vid utfodring av djur får endast EU-godkända fodertillsatser användas, i det ändamål som beskrivs i godkännandet och för de djur som nämns i godkännandet. Livsmedel, kosttillskott, naturprodukter osv. avsedda för människor uppfyller inte nödvändigtvis kraven i foderlagstiftningen och kan således inte marknadsföras som foder. För dessa gäller det att bedöma ifall det är fråga om en foderråvara, en godkänd fodertillsats eller en foderblandning av de två.
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2009 om att använda och släppa ut foder på marknaden ställer randvillkor för marknadsföringspåståenden om foder. Man kan och ska presentera uppgifter om näringsintaget, men fodret kan inte påstås behandla, förebygga eller bota sjukdomar. I vissa, noggrant definierade fall kan fodret användas för att tillfredsställa djurens särskilda näringsbehov.
För särskilda näringsmässiga ändamål har man godkänt, och kan efter ansökan till kommissionen godkänna fodrets användningsändamål för djur vars matsmältnings-, absorptions- eller ämnesomsättningssystem är stört eller kan störas, och som därför kan dra nytta av foder som lämpar sig för gården och som avviker från det normala. När ett visst användningsändamål och dess foderegenskaper finns i förteckningen över användningsområden i förordning (EU) nr 2020/354, benämns produkten som dietfoder. Enligt ovan nämnda förteckning kan fodrets användningsändamål till exempel vara "stöd för leverfunktion i samband med kronisk leversvikt". För detta ändamål kan fodret marknadsföras när fodrets egenskaper motsvarar förteckningen i fråga, dvs. "proteinhalten är måttlig, fodret innehåller utvalt och mycket lättsmält protein (t.ex. vassle, kasein, mjölk, ägg, fjäderfä) och fodret släpps ut på marknaden som helfoder". Om man vill marknadsföra andra typer av foder för samma ändamål, ska en ansökan lämnas till kommissionen för uppdatering av förteckningen.
I kommissionens rekommendation (2011/25/EU) ges anvisningar om hur produkter klassificeras som foderämnen, fodertillsatser och veterinärmedicinska läkemedel. Foderlagstiftningen känner inte till termerna tillskottsnäring eller kosttillskott och dessa termer ska inte användas i fråga om foder utan det är då fråga om kompletterande foder eller eventuellt ovan nämnda dietfoder. Information angående bestämmelserna om tillverkare och återförsäljare av foder som innehåller läkemedel finns på Livsmedelsverkets webbplats. https://www.ruokavirasto.fi/sv/djur/foder/foder_och_aktorer_inom_fodersektorn/verksamhet-inom-fodersektorn/inledning-av-verksamhet-inom-fodersektorn/godkannande-av-tillverkare-och-aterforsaljare-av-foderlakemedel/
Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea beviljar försäljningstillstånd för veterinärmedicinska läkemedel (https://www.fimea.fi/web/sv/veterinar/tillstandsforfaranden). Foder godkänns däremot inte produktspecifikt, utan foderföretagaren ansvarar för att det foder man marknadsför uppfyller kraven i foderlagstiftningen. Livsmedelsverket övervakar fodret riskbaserat i samband med tillverkningen, försäljningen och importen. Om det vid övervakningen upptäcks foder som strider mot lagstiftningen, förbjuds dess marknadsföring. Myndigheten kontrollerar alltså inte varje enskilt foder (produkt) utan foderföretagarens uppgift är att säkerställa lämpligheten för foderanvändning och märkningarnas riktighet.