Svin kan vaccineras mot flera för svinproduktion viktiga sjukdomar som orsakas av bakterier eller virus. Genom att vaccinera växande svin kan deras motståndskraft mot utvalda sjukdomsalstrare förbättras. Genom att vaccinera unga avelsdjur och suggor kan man förbättra djurens egen immunitet samt skyddet mot infektioner som hotar fostren. Genom att vaccinera suggor kan man ge maternellt skydd till smågrisar med hjälp av antikroppar i råmjölken.
Branschen har egna instruktioner för vaccination av svin mot de vanligaste infektionerna som förekommer på svingårdar i Finland (mer information i Sikavas webbsidor). Dessutom kan vaccinationsprogrammen variera mellan svingårdar. På gårdsnivå är det viktigt att förbättra svinens motståndskraft mot sådana bakterier eller virus som visat sig orsaka återkommande sjukdomsfall på gården.
Veterinärer hittar mer information om vacciner och deras användning i publikationen Pharmaca Fennica Veterinaria® samt i produktresuméerna för vacciner. Vacciner ska användas enligt anvisningarna i respektive produktresumé.
Exempel av vacciner:
Tarminfektioner
Smågrisdiarré (E. coli)
Vissa specifika typer av Escherichia coli -bakterier kan förorsaka diarré hos smågrisar. Motståndskraften hos nyfödda och digivande grisar mot dessa enterotoxiska Escherichia coli -bakterier kan förbättras genom att vaccinera suggor; grisarna får skydd särskilt via antikroppar i råmjölk. Suggorna kan vaccineras med E. coli -vacciner eller med kombinationsvacciner som även innehåller komponenter mot en annan sjukdomsalstrare.
Clostridium perfringens, typ A och C
Smågrisars motståndskraft mot tarminfektioner orsakade av Clostridium perfringens typ A och C kan förbättras genom att vaccinera suggor; grisarna får antikroppar i råmjölk. Komponenten mot Clostridium perfringens typ C ingår ofta i kombinationsvacciner.
Avvänjningsdiarré (enterotoxiska Escherichia coli)
Tarminfektioner orsakade av enterotoxiska E. coli -bakterier förekommer typiskt hos grisar inom två veckor efter avvänjning. Vaccination av smågrisar kan förbättra deras motståndskraft mot denna tarminflammation.
Lawsonia intracellularis
Bakterien L. intracellularis kan orsaka tarminflammation hos avvanda grisar och växande svin. Vaccination kan förbättra grisarnas motståndskraft och minska effekterna av L. intracellularis -infektionen.
Luftvägsinfektioner
Actinobacillus pleuropneumoniae
Actinobacillus pleuropneumoniae -bakterier kan förorsaka lunginflammationer speciellt hos växande svin. Svin kan vaccineras med A. pleuropneumoniae -vaccin för att förbättra deras motståndskraft mot lunginflammation förorsakad av denna bakterie.
Svininfluensa
Influensa A-virus kan orsaka lunginflammation hos svin. Vaccination med influensavirusvacciner kan minska symtomen på lunginflammation orsakad av influensa A-virus.
Övriga infektioner
Rödsjuka (Erysipelothrix rhusiopathiae)
Svin kan vaccineras mot sjukdomen rödsjuka, som orsakas av bakterien Erysipelothrix rhusiopathiae och ger symtom som feber och hudförändringar. Vacciner mot rödsjuka är ofta kombinationsvacciner, där den andra komponenten kan till exempel vara ett vaccin mot parvovirus.
Glässers sjukdom (Haemophilus parasuis)
Svin kan vaccineras med Haemophilus parasuis -vaccin för att minska symtom och förändringar orsakade av denna bakterie, såsom feber och polyserosit.
Svinets parvovirus
Parvovirusinfektion hos dräktiga suggor kan leda till embryodöd, fosterdöd och olika fertilitetsstörningar. Vaccination av unga avelsdjur och suggor syftar till att skydda dräktiga djur mot parvovirusinfektioner hos fostren.
Porcint circovirus typ 2 (PCV2)
Porcint circovirus kan orsaka dålig tillväxt, avmagring, förändringar i lymfatisk vävnad och ökad dödlighet hos avvanda grisar. Vaccination av grisar kan förbättra deras motståndskraft mot PCV2-infektion och minska effekter av circovirusinfektionen. Vaccination av suggor kan förbättra deras immunitet och samtidigt stärka smågrisarnas maternella immunitet med hjälp av antikroppar i råmjölken.