Produktion och försäljning av hönsägg och andra fågelägg

Anvisning/version 6476/04.02.00.01/2021/5, tagen i bruk 22.6.2022

Livsmedelsverket har utarbetat denna anvisning till livsmedelstillsynsmyndigheterna om kraven som gäller produktion och försäljning av hönsägg och andra fågelägg. Med hjälp av anvisningen får också producenterna information om kraven som hänför sig till försäljning och produktion av ägg.

1 Allmänt

I Finland regleras produktionen och försäljningen av hönsägg och andra fågelägg av såväl Europeiska unionens lagstiftning som nationell lagstiftning. Krav på produktionen och försäljningen av hönsägg ingår såväl i lagstiftningen om livsmedelssäkerhet som i bestämmelserna om saluhållandet dvs. marknadstillsynsbestämmelserna. I denna anvisning behandlas de krav, som gäller produktion av hönsägg och andra fågelägg och försäljning av sådana direkt till konsumenterna och leverans av sådana till detaljhandeln direkt från gården eller via ett packeri.

Hönsägg som levereras till försäljning via ett packeri ska vara kvalitets- och viktklassificerade och stämplade. Klassificeringen och stämplingen görs i ett godkänt äggpackeri. Största delen av hönsäggen levereras från produktionsgården till äggpackerier och därifrån vidare ut på marknaden.

För andra fågelägg än hönsägg finns i EU inga motsvarande bestämmelser om saluhållandet som för hönsägg. Andra fågelägg behöver inte vara kvalitets- och viktklassificerade och de behöver inte stämplas före detaljhandeln.

2 Primärproduktion av ägg

Produktionen av hönsägg och andra fågelägg är sådan primärproduktion av livsmedel, som avses i livsmedelslagstiftningen. Då ägg produceras för annat ändamål än enbart för konsumtion i det egna privathushållet tillämpas kraven som gäller primärproduktion av livsmedel på verksamheten. Transporten av ägg bort från primärproduktionsstället är också primärproduktion.

Den som producerar hönsägg får inte leverera ägg han producerat direkt från produktionsgården till registrerade livsmedelslokaler eller andra godkända livsmedelslokaler än ett äggpackeri och en äggproduktanläggning. Ett undantag till detta är möjligheten för en äggproducent att leverera hönsägg han producerat direkt till den regionala detaljhandeln inom en s.k. undantagsregion (se punkt 6).

Den som producerar hönsägg kan sälja hönsägg som primärproduktion direkt till konsumenter på primärproduktionsstället, vid lokal torghandel eller vid försäljning från dörr till dörr högst 20 000 kg per år (se punkt 3).

En producent kan också överallt i Finland använda äggen han producerat i egen livsmedelsföretagsverksamhet idkad på producentens egen lantgård, såsom i småskalig kafé- och gårdsbruksturismverksamhet, om livsmedlets tillverkningsprocess garanterar att produkterna som tillverkas är säkra. Sådana tillverkningsprocesser är till exempel bakning och tillredning av mat genom upphettning. När man utövar denna typ av verksamhet måste kraven i det nationella salmonellakontrollprogrammet beaktas (se punkt 2.6).

2.1 Anmälan om primärproduktionsställe

För registrering av verksamheten ska en primärproduktionsföretagare lämna en anmälan om primärproduktion av livsmedel till den elektroniska tjänst som den behöriga tillsynsmyndigheten tillhandahåller eller på något annat sätt lämna informationen till den behöriga myndigheten senast fyra veckor innan verksamheten inleds eller väsentligt ändras på det sätt som avses i 8 § livsmedelslagen och 2 § livsmedelshygienförordningen. Kommunen där primärproduktionsstället ligger behandlar anmälan och för in uppgifterna om registreringen av primärproduktionen i miljö- och hälsoskyddets centraliserade verksamhetsstyrning- och informationshanteringssystem och informerar företagaren om att uppgifterna förts in elektroniskt eller på något annat motsvarande sätt. Om äggen som produceras enbart används i producentens eget hushåll, krävs ingen anmälan om primärproduktionsställe. Om att verksamheten avbryts och avslutas ska utan dröjsmål lämnas en anmälan till tillsynsmyndigheten (Livsmedelslagen 8 §). Om försäljning direkt till slutkonsumenten, när det rör sig om sådana blygsamma mängder, lämnas en anmälan i samband med anmälan om primärproduktionsställe.

2.2 Registrering av djurhållningsplatsen

Alla djurhållningsplatser där fjäderfä hålls ska registreras i Djurhållar- och djurhållningsplatsregistret. Antalet djur spelar ingen roll utan även om djurhållningsplatsen har endast en fågel ska en anmälan om den lämnas till registret. Till registret ska också anmälas bland annat djurhållningsplatsens produktionsform och kapacitet. Registreringen kan göras i Djurhållar- och djurhållningsplatsregistrets e-tjänst på adressen epr.ruokavirasto.fi. Man loggar in i tjänsten till exempel med bankkoder eller via identifieringstjänsten suomi.fi. Om man så vill kan man också lämna anmälan på en blankett till landsbygdsnäringsmyndigheten i sin egen kommun. Landsbygdsnäringsmyndigheterna ger också vid behov råd i frågor som hänför sig till lämnandet av anmälan eller användningen av e-tjänsten. Mer information om Djurhållar- och djurhållningsplatsregistret och modeller på registreringsblanketterna finner du på Livsmedelsverkets webbplats (www.ruokavirasto.fi). Då en äggproducent registrerar sig i Djurhållar- och djurhållningsplatsregistret får äggproducenten ett hönserisignum dvs. en producentkod.

2.3 Anmälan om anskaffning av nya fåglar till en djurhållningsplats

Företagaren ska lämna en anmälan till den kommunala veterinären om att nya fåglar anskaffats till djurhållningsplatsen som avses i 3 § 2 mom. JFS-zoonosförordningen, som är föremål för salmonellakontroll. Anmälan ska lämnas inom två veckor efter att fågelflocken anlänt. Den kommunala veterinären kan alternativt i förväg underrättas om planerade ankomsttider för nya flockar under det följande kalenderåret (JSF:s zoonosförordning 4 §).

2.4 Olika metoder för produktion av hönsägg och godkännandet av produktionsformerna

I Finland produceras hönsägg med olika produktionsmetoder: frigående inomhus, burhöns dvs. hönseri med inredda burar, utehöns och ekologisk produktion.

Äggproduktionsmetoder i hönserier för inomhus och utomhus frigående höns godkänns av Livsmedelsverket då hönserierna inleder sin verksamhet. Om ett godkännande ska ansökas för nya hönserier för inomhus och utomhus frigående höns med fler än 350 hönor. Hönserier för inomhus och utomhus frigående höns inspekteras innan de tas i användning och de registreras i Livsmedelsverkets register över hönserier för frigående höns.

Mer information om hönserier för inomhus och utomhus frigående höns, ekologisk produktion av hönsägg och godkännandet av dessa produktionsmetoder finner du på Livsmedelsverkets webbplats (www.ruokavirasto.fi).

Hållandet, skötseln, behandlingen och hanteringen av djur regleras av djurskyddslagen och djurskyddsförordningen. Djurskyddskraven som ställs på hönshållning regleras också av statsrådets förordning om skydd av höns.

I Livsmedelverkets anvisning 1432/04.01.00.01/2020 Urvalsbaserade djurskyddsinspektioner och övervakning av djurens välbefinnande i samband med villkorlighet ingår tolkningar av det, hur lagstiftningen borde tillämpas. Anvisning finns på Livsmedelsverkets webbplats (www.ruokavirasto.fi).

2.4.1 Frigående inomhus eller golvhönseri

Frigående inomhus innebär ett hönseri med frigående höns, där hönorna fritt kan röra sig och sprätta i ströbädden. Hönorna har tillgång till sittpinnar och värpreden och minst en tredjedel av den tillgängliga golvytan ska bestå av ströbädd. Djurtätheten får vara högst 9 hönor/m². Hönorna ska ha påkallade utrymmen för värpning. I gemensamma reden ska det finnas minst 1 m² per 120 hönor. Det ska finnas minst en vattennippel per 10 hönor och minst 10 cm foderränna per höna. Hönseriet ska vara försett med ändamålsenliga sittpinnar och längden på dem ska vara minst 15 cm per höna.

2.4.2 Burhöns eller inredd bur

I början av 2012 gick de traditionella burarna för burkycklingar ur bruk och de ersattes av så kallade utrustade, det vill säga inredda burar.Inredda burar ska vara inredda med ett värprede, en sittpinne och plats för strö. För varje höna som hålls i buren ska finnas minst 750 cm² golvyta och den tillgängliga golvytan per höna ska vara minst 600 cm². Burens sammanlagda golvyta ska ändå vara minst 2 000 cm².

2.4.3 Frigående utomhus

Frigående utomhus innebär ett öppet golvhönseri där hönsen kan röra sig lika fritt som i ett golvhönseri. Företagare som producerar ägg från frigående höns utomhus ska beakta att produktionslokalerna och verksamheten ska uppfylla de krav som allmänt gäller frigående höns inomhus i såväl en som flervåningssystem.

Hönsen ska under dagtid ha oavbruten tillgång till en rastgård utomhus. Detta krav hindrar dock inte att en producent begränsar tillträdet under en begränsad tid under morgontimmarna i enlighet med sedvanlig god lantbrukspraxis, inbegripet god djurhållning. Om åtgärder som vidtas enligt unionsrätten kräver att hönsens tillträde till rastgårdar utomhus begränsas för att skydda människors eller djurs hälsa får äggen, trots denna begränsning, saluföras som ”ägg från utehöns” under förutsättning att värphönsens tillträde till rastgårdar utomhus inte har begränsats under en oavbruten period på mer än 16 veckor. Denna maximala period börjar det datum då tillgången till rastgårdar utomhus faktiskt begränsades för den berörda gruppen höns, vilka introducerats vid samma tidpunkt (förordningen om handelsnormerna för ägg, bilaga III).

Om den tillåtna oavbrutna tiden på 16 veckor överskrids, kan äggen inte längre marknadsföras och saluhållas som ägg från utehöns (se punkt 9).

Rastgården ska huvudsakligen vara täckt med växtlighet och får inte användas för andra ändamål än som rastgård, med undantag för rastgårdar i fruktträdgårdar, på skogsmark eller på betesmark, om de behöriga myndigheterna tillåter detta.

Beläggningsgraden i rastgården får inte vara mer än 2 500 höns per hektar som hönsen har tillgång till eller en höna per 4 kvadratmeter. Där minst 10 kvadratmeter är tillgängligt per höna och där växling tillämpas och hönsen får fri tillgång till hela området under hela flockens liv, måste dock varje inhägnat område som används ge varje höna minst 2,5 kvadratmeter (förordningen om handelsnormer för ägg, bilaga II).

Rastgården får inte sträcka sig mer än 150 meter från närmaste öppning i hönshuset. Rastgården får dock sträcka sig upp till 350 meter från närmaste öppning under förutsättning att det finns ett tillräckligt antal skydd – minst fyra per hektar – jämnt fördelade över hela rastgården. Skydden ska skydda hönorna mot dåliga väderförhållanden och rovdjur och under skydden ska vid behov placeras ändamålsenliga vattennipplar.

Om hönsen har möjlighet att röra sig ute, ska den väg som leder ut från djurstallet vara trygg för hönsen. Inhägnadens stängsel ska vara av ett material som är lämpligt och tryggt för hönsen. Stängslen ska hållas i gott skick så att de hindrar att hönsen skadar sig. Inhägnaden ska vara tillräckligt rymlig med beaktande av antalet hönor och bottnens beskaffenhet. Inhägnadens botten ska vara sådan att den kan hållas torr. I inhägnaden får det inte finnas konstruktioner eller föremål som kan skada fåglarna. Hönsen ska vid behov ha lämpliga väderskydd i inhägnaden (Srf 673/2010 6 §).

När värphönsen har möjlighet till utevistelse skall flera öppningar ge direkt tillträde till utomhusytorna och vara minst 35 cm höga och 40 cm breda och finnas utefter hela byggnadens längd. En total öppningsbredd om 2 m måste i varje fall finnas tillgänglig för varje grupp om 1 000 höns. Utomhusytorna skall ha en area som är avpassad till beläggningsgraden och markytans beskaffenhet så att förorening undviks och de skall vara försedda med skydd mot dåligt väder och rovdjur och vid behov med lämpliga vattentråg (direktiv 1999/74/EG artikel 4).

Fjäderfä ska ha tillgång till foder och dricksvatten inomhus eller på en sådan annan plats dit vilda fåglar inte har tillträde. (förordningen om försiktighetsåtgärder med tanke på fågelinfluensa 3 §). Man ska således se till att hönorna fortlöpande har tillgång till dricksvatten.

2.4.4 Ekologisk produktion

Ett hönseri med ekologisk produktion är ett hönseri med frigående höns d.v.s försett med fönster, sittpinnar, värpreden och en rastgård där hönorna i normala förhållanden då vädret det tillåter kan vistas från maj till oktober. Den högsta mängden värphöns i hönseriet är 3000 hönor. Hönorna utfodras med ekologiskt foder. Produktionen av ekologiska hönsägg regleras av Europaparlamentets och rådets förordningen (EU) 2018/848 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. Inledande av ekologisk äggproduktion förutsätter att företagaren ansöker om att omfattas av ekokontrollen. Ansökan lämnas till närings-, trafik- och miljöcentralen. På samtliga ekologiska gårdar görs en gång om året en produktionskontroll. För kontrollerna svarar inspektörer som Livsmedelsverket befullmäktigat och för besluten svarar närings-, trafik- och miljöcentralerna. Mer detaljerad information om ekologisk produktion finner du i Livsmedelsverkets anvisning 819/04.02.00.01/2022 Gemensamma villkor för ekologisk produktion.

2.4.5 Begränsningar i hållandet av fjäderfä utomhus

Hållandet av fjäderfä utomhus är begränsat under våren i enlighet med förordningen om försiktighetsåtgärder med tanke på fågelinfluensa. Datumet för begränsningen bör bekräftas på Livsmedelsverkets webbplats (www.ruokavirasto.fi). Under den tiden ska fjäderfäet skyddas mot kontakter med vilda sjö- och rovfåglar. Fjäderfäet ska antingen hållas inomhus eller i en sådan utomhushägnad som helt och hållet ingärdats och täckts med ett tillräckligt finmaskigt nät eller på något annat motsvarande sätt så att vilda sjö- och rovfåglar inte kommer i kontakt med fjäderfäet.

Till den kommunala veterinären ska i förväg lämnas en skriftlig anmälan, om fjäderfä hålls utomhus under utegångsförbudet tiden. Av anmälan ska följande framgå: vilka fåglar som hållandet utomhus gäller, antalet fåglar och en utredning över det, hur fåglarna i praktiken skyddas mot vilda sjö- och rovfåglar. Anmälan behöver inte förnyas årligen, om inga ändringar i sakerna som räknats upp ovan sker.

2.5 Tillsynen över gårdar med äggproduktion

Den primära produktionen av ägg ingår i den kommunala livsmedelstillsynen. Offentlig kontroll ska genomföras i alla led i produktionen, bearbetningen och distributionen av foder eller livsmedel samt av djur och animaliska produkter. Riskbaserad offentlig kontroll genomförs regelbundet och så ofta som är lämpligt för att uppnå målen i denna förordning med hänsyn till följande (förordningen om offentlig kontroll).

Den som sköter uppgifter i anslutning till livsmedelstillsynen som gäller äggproduktion ska ha en för uppgiften lämplig högskoleexamen (Livsmedelslagen 32 §). Livsmedelstillsynen över primärproduktionen på hönsäggproduktionsgårdar kan utföras i anslutning till besöket för kontroll av salmonella.

Livsmedelsverket har utarbetat anvisning 3497/04.02.00.01/2022 Livsmedelskontroll och riskbedömning av primärproduktion. Den nämnda anvisningen beskriver principerna för riskbedömning i primärproduktionen och ger rekommenderade inspektionsfrekvenser för primärproduktionens olika funktioner.

Livsmedelsverket har också förberett anvisningar för livsmedelstillsynen av de primära gårdarna. Anvisningarna innehåller gemensamma anvisningar för alla primära produktionsanläggningar och djurhållningsanläggningar samt anvisningar för olika produktionsinriktningar. Utvärderingsanvisningarna finns på Livsmedelsverkets webbplats (www.ruokavirasto.fi).

2.6 Salmonellakontroll

2.6.1 Salmonellakontrollen som hänför sig till produktionen av hönsägg

Nötkreatur, svin och fjäderfä och kött och ägg från sådana omfattas av Finlands nationella salmonellakontrollprogram. JSM:s förordningen om zoonoser reglerar salmonellakontrollen, provtagningen som hänför sig till denna och åtgärderna som vidtas utgående från resultaten. Kommunala veterinären ansvarar för att genomföra tillsynsbesök för olika produktionsområden. De kommunala veterinärerna övervakar hur salmonellakontrollprogrammet omsätts i praktiken för hönsäggsproduktionens del. I samband med kontrollbesöket tar den kommunala veterinären utöver sock- och träckprover också ett damm- eller strykdammprov i hönseriet.

Den som äger eller innehar djurhållningsplatsen dvs. äggproducenten svarar för den provtagning av företagaren, som ingår i salmonellakontrollen och för att prover levereras till laboratoriet.

I hönserier med äggproduktion tas salmonellaproverna i hönserier med burhöns som träckprover eller strykningsträckprover och i andra hönserier som sockprover. I hönserier med flervåningssystem kan också tas strykningsträckprover. I detta fall ska även sockprover tas från hönserier med flervåningssystemet.

Enligt JSM:s förordningen om zoonoser ska prover tas av varje flock värphönor med 15 veckors intervall ända till utgången av värpstadiet. Det första provet tas när värphönorna är 22-26 veckor gamla. Den kommunala veterinären ska göra ett inspektionsbesök i hönseriet en gång om året då han också utför provtagning. Ovan beskrivna ”kompletta salmonellakontrollprogram” följs också i sådana hönserier, där endast en del av äggen levereras till packerier och en del säljs direkt till konsumenter och också i sådana hönserier, som levererar hönsäggen de producerar till detaljhandeln inom en undantagsregion.

I JSM:s förordningen om zoonoser ingår lättnader som gäller småskalig verksamhet. För sådana hönseriers del, som har färre än 1000 hönor och som överlåter ägg till konsumenter endast direkt från djurhållningsplatsen eller vid torghandel som utövas av den företagare som är ansvarig för djurhållningsplatsen eller vid försäljning från dörr till dörr och antalet höns är minst 50 räcker det att producenten tar salmonellaprover två gånger om året och den kommunala veterinären utför en kontroll i hönseriet med två års intervall och tar prover. Om antalet fåglar på djurhållningsplatsen är mindre än 50, ska prover tas en gång om året och den kommunala veterinären utföra en kontroll vart tredje år. Provtagningen ska omfatta alla fåglar som vid provtagningstidpunkten finns på djurhållningsplatsen. Livsmedelsverket har utarbetat en anvisning till företagarna om salmonellakontrollen av fjäderfä samt separata anvisningen om salmonellaprovtagning.

Primärproduktionsföretagaren ska föra bok över tidpunkterna för och resultaten av undersökningar i enlighet med programmet för kontroll av salmonella samt tidpunkterna för kontrollbesök som gjorts av kommunalveterinären och resultaten av dessa kontroller. En företagare ska lämna tidpunkterna för och resultaten av salmonellaundersökningar och inspektionsbesök som utförts av kommunalveterinären i enlighet med salmonellaövervakningen till det hönsäggpackeri som tar emot hönsägg från primärproduktionsstället (livsmedelshygienförordningen 13§) och i undantagsområdet för försäljning av ägg till den detaljhandel till vilken äggproducenten levererar de ägg som produceras i undantagsområdet (livsmedelshygienförordningen 14 §).

Ett hönsäggpackeri ska säkerställa att de hönsägg som tas emot kommer från sådana primärproduktionsställen som uppfyller de skyldigheter som gäller salmonellaövervakning (livsmedelshygienförordningen 42§).

Detaljhandelsföretag i de undantagsregioner (förordningen om handelsnormerna för ägg i artikel 34) ska se till att de hönsägg som levereras till dem i enlighet med 14 § 1 mom. 2 punkten i denna förordning kommer från sådana primärproduktionsställen som uppfyller de skyldigheter som gäller salmonellaövervakning (livsmedelshygienförordningen 30§).

Den bokföring om provtagningen som ingår i salmonellakontrollen ska göras per flock. Av bokföringen ska i fråga om varje flock framgå datumen för provtagningen, undersökningsresultaten för proverna, kontrollbesök relaterade till salmonellakontrollen och uppgifter om flocken. Aktören ska spara analysresultaten av proverna i minst tre år (JSM:s zoonosförordning 24 §) samt besiktningsrapporter från kommunveterinären under minst ett år (livsmedelshygienförordningen 6 §).

2.6.2 Salmonellakontrollen som hänför sig till produktionen av andra fågelägg

Produktionen av andra fågelägg omfattas inte av det nationella salmonellakontrollprogrammet. Livsmedelsverket rekommenderar ändå att salmonellaprover tas en gång om året på sådana gårdar, som levererar andra fågelägg de producerat direkt till konsumenter eller detaljhandeln.

2.6.3 Salmonellakravet som hänför sig till införsel av hönsägg

Då Finland anslöt sig till Europeiska unionen beviljades Finland särskilda garantier i fråga om salmonella. De särskilda garantierna i fråga om salmonella gäller bl.a. hönsägg som införs till Finland från andra medlemsländer i EU. Hönsflockarna ska som förordningen om särskilda garantier säger undersökas med tanke på salmonella innan hönsägg de värpt kan levereras till Finland. Någon undersökning krävs ändå inte, om man i medlemsstaten eller äggpackeriet som levererat försändelsen genomför ett program som kommissionen godkänt och som motsvarar det finländska salmonellakontrollprogrammet. Ett sådant program, som motsvarar den finländska salmonellakontrollen genomförs i Sverige, Norge, Danmark och Island. Någon undersökning krävs inte heller, om hönsäggen som levereras till Finland är avsedda att användas för framställning av äggprodukter i en äggproduktanläggning och om framställningsprocessen där garanterar att salmonellan försvinner (förordningen om hygienen hos animaliska livsmedel i artikel 8 punkt 2).

Hönsflockarna från vilka ägg kan införas till Finland ska vara fria från salmonellasmitta under hela sin livscykel och undersökningsresultaten ska vara negativa för alla salmonellaserotypers del.

2.7 Andra lagstadgade krav på primärproduktionen av ägg

På primärproduktionen av hönsägg och andra fågelägg tillämpas bilaga I till allmänna förordningen om livsmedelshygien 852/2004, avsnitt X i bilaga III till förordningen om hygienen hos animaliska livsmedel 853/2004 samt kraven i 15 § livsmedelslagen och 2 § 6 §, 12 §, 13 § och 14 § livsmedelshygienförordningen för JSM.

I bilaga I till allmänna förordningen om livsmedelshygien ingår stadganden om de byggnadstekniska och funktionsmässiga kraven som ställs primärproduktionsställen.

I avsnitt X i bilaga III till förordningen om hygienen hos animaliska livsmedel ingår stadganden om äggens förvaringsförhållanden (se punkten 2.7.3).

Enligt livsmedelslagen (15 §) ska företagaren ha ett system för att identifiera och hantera faror i samband med sin verksamhet och säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som ställs i livsmedelsbestämmelserna. Företagaren ska dokumentera resultatet av egenkontrollen med tillräcklig precision. Företagaren ska beskriva hur hygienkraven som avses i allmänna livsmedelshygienförordningens bilaga I del A stycke II omsätts i praktiken på gården. Någon regelbunden anteckning av vidtagna åtgärder förutsätts inte.

Egenkontrollen ska vara tillräcklig och den ska motsvara verksamheten, men den behöver inte bygga på HACCP. Med egenkontrollen påvisar företagaren hur han hanterar riskerna i verksamheten. Någon separat skriftlig beskrivning av egenkontrollen krävs nödvändigtvis inte, utan företagaren kan också muntligt berätta hur han hanterar sin verksamhet på produktionsgården.

JSM:s livsmedelshygienförordning:

2 § reglerar registreringen av ett primärproduktionsställe (se punkt 2.2).
6 § i förordningen reglerar förvaringstiden för anteckningar som gäller primärproduktion. En företagare ska bevara anteckningar och dokumentation om primärproduktionen i minst ett år, om inte något annat föreskrivs. Företagaren ska dessutom bevara de senaste undersökningsresultaten. Anteckningar om fodren som djuren utfodrats med ska förvaras i fem år enligt jord- och skogsbruksministeriets förordning (1266/2020) om bedrivande av verksamhet inom foderbranschen. Anteckningar om medicinsk behandling av produktionsdjur ska likaså förvaras i fem år enligt jord- och skogsbruksministeriets förordning (21/14) om bokföring över medicinsk behandling av animalieproduktionsdjur. Enligt JSM:s förordning om zoonoser ska analysresultaten av salmonellaprover förvaras i tre år.
12 § reglerar kvalitetskraven på vatten vid primärproduktion av ägg (se punkt 2.7.2).
13 § behandlar överlämnandet av resultaten av salmonellaövervakningen till hönsäggspackerier (se punkt 2.6.1)
14 § behandlar nationella bestämmelser om primärproduktion av ägg (se punkterna 3, 6 och 7). I denna punkt i förordningen nämns också följande krav som gäller ägg: Äggen får inte vara spruckna och de får inte tvättas.

2.7.1 Tvätt av hönsäggen på produktionsgårdarna

Om hönsäggen är så smutsiga, att de inte kan levereras till ett packeri eller till försäljning som sådana, kan de tvättas på primärproduktionsstället. Tvättade ägg får levereras antingen direkt eller via ett packeri till en äggproduktanläggning, men sådan ägg får inte leveras till detaljhandeln eller säljas direkt till konsumenter. Tvättade hönsägg kan användas som råvara i äggmassa. I förordningarna fastställs inte vad ett smutsigt ägg är, men Livsmedelsverket tolkar saken så, att ett ägg på vilket smutsen eller smutsfläckarna täcker mer än 1/16 av skalets yta (ungefär storleken på ett 10 cents mynt) kan betraktas som smutsigt. Som smutsigt betraktas också ett hönsägg med blod eller smutsklumpar på skalet. Livsmedelsverket har utarbetat en anvisning som inbegriper kvalitetskraven på sådana hönsägg, som kan användas för framställning av äggmassa (Livsmedelsverkets anvisning 6478/04.02.00.01/2021 Kvaliteten på råvaran i äggmassa).

2.7.2 Kvaliteten på vattnet som används på en gård med äggproduktion

I 12 § i förordningen om livsmedelshygien föreskrivs krav på vattenkvalitet vid den primärproduktionen av ägg. Primärproduktionsföretagaren ska ha kunskap om kvaliteten på det vatten som används vid primärproduktionsanläggningen. Primärproduktionsföretagaren ska känna till kvaliteten på vattnet som används på primärproduktionsstället. Företagaren svarar för att de undersökningar som krävs för vatten som används i primärproduktionen har gjorts på vattnet som används för att rengöra äggen. Undersökningarna ska göras innan vattnet tas i bruk av ett prov som representerar det vatten som används för rengöring av äggen. Undersökningarna av äggproduktionsanläggningar är lagstadgade egenkontrollprov och undersökningarna ska utföras i ett laboratorium enligt 35 § 2 mom. livsmedelslagen, det vill säga åtminstone i ett utsett egenkontrollaboratorium. Undersökningarna kan också göras i ett officiellt laboratorium eller ett nationellt referenslaboratorium. Producent kan dock göra en organoleptisk undersökning av vattnet på primärproduktionsstället. Efter att vattnet tagits i bruk ska kvaliteten på vattnet undersökas regelbundet, tre års intervall. Avtalet om anskaffning av vatten behövs inte sparas beständigt. Det senaste undersökningsintyget ska förvaras så att det på begäran kan visas upp för eller i efterhand levereras till tillsynsmyndigheten (livsmedelshygienförordningen 6 §).

Undersökningar av vattnets kvalitet krävs inte om man för rengöring av äggen använder vatten från en sådan i 16 a § i hälsoskyddslagen (763/1994) avsedd anläggning som levererar hushållsvatten, till exempel vatten från ett kommunalt vattenverk eller vattenandelslag. Producenten skall visa att han anslutit sig till vattenverkets eller -andelslagets nätverk till exempel med ett avtal om avskaffning av vatten eller en räkning för användning av vatten som riktats till producenten.

För rengöring av ägg som levereras för att användas som råvara i äggprodukter får användas endast sådant vatten, som analyserats med tanke på Escherichia coli och intestinala enterokocker och bedömts avseende färgen och lukten. Om det finns anledning att misstänka att det förekommer andra faktorer i vattnet som kan äventyra livsmedelssäkerheten av de ägg som används för tillverkning av äggmassa ska producenten sörja för att vattnet även undersöks i fråga om dessa faktorer. Kvalitetskraven och rekommendationerna i STM:s förordning 401/2001 används vid bedömning av resultaten av analyser och inverkan på livsmedelssäkerheten beaktas. Om vattnet inte uppfyller kvalitetskraven och om avvikelsen från gränsvärdet kan riskera säkerheten hos de livsmedel som företagaren producerar, ska primärproduktionsföretagaren vidta åtgärder i avsikt att förbättra kvaliteten på vattnet.

2.7.3 Äggens förvaringsförhållanden

I producentens lokaler och under tiden fram till försäljning till konsumenten ska äggen förvaras rent, torrt och fritt från främmande lukter samt skyddas effektivt mot stötar och direkt solljus. Fram till försäljning till slutkonsumenten ska ägg förvaras och transporteras vid den, företrädesvis konstanta, temperatur som bäst bevarar deras hygieniska egenskaper. Ägg ska levereras till konsumenten inom högst 28 dagar från värpning (förordningen om hygienen hos animaliska livsmedel bilaga III avsnitt X).

Ägg av klass A får inte behandlas i konserverande syfte eller kylas i lokaler eller anläggningar där temperaturen på artificiellt sätt hålls under + 5 °C. Ägg som har hållits vid en lägre temperatur än + 5 °C under transport i mindre än 24 timmar, eller i detaljhandelslokaler i mindre än 72 timmar, ska emellertid inte betraktas som kylda (förordningen om handelsnormerna för ägg).

Hönsägg håller sig bäst i en jämn temperatur, med den trubbiga änden uppåt och förpackade i äggkartong. Framförallt växlingar i temperaturen har en negativ inverkan på äggens hållbarhet. Den rekommenderade förvaringstemperaturen för hönsägg är cirka + 15 °C. Förpackningen minskar vattenavdunstningen från ägget och skyddar äggen mot främmande lukt och smak.

2.7.4 Bokföring

Del III i bilaga I A till den allmänna livsmedelshygienförordningen föreskriver registrering av primärproduktionsdata, t.ex. om fodrets beskaffenhet och ursprung, användningen av veterinärmedicinska läkemedel, de behandlingar som ges och förekomsten av sjukdomar, resultaten av de analyser som gjorts samt rapporter om inspektioner av djur eller animaliska produkter.

Enligt förordningen om handelsnormerna för ägg (artikel 20)

1) Producenterna ska föra journaler över produktionsmetoder som för varje system anger:

insättningsdag, åldern vid insättningen och antalet värphönor
antalet hönor som slaktats samt datum för detta
den dagliga äggproduktionen
antalet ägg och/eller vikten på de ägg som sålts eller levererats på annat sätt per dag
köparens namn och adress (om inte konsument)

2) I de fall uppgift om vilken typ av foder som värphönorna har fått anges i enlighet med artikel 15 i den här förordningen (se punkt 12.1) ska producenterna journalföra följande uppgifter av vilka det för varje typ av foder ska framgå:

vilka kvantiteter foder och vilken typ av foder som levereras till anläggningen eller blandas där
den dag då fodret levererades

Om en producent använder olika produktionsmetoder på en och samma produktionsenhet ska de uppgifter som avses i punkterna 1 och 2 delas upp efter hönshus.

Vid tillämpning av denna artikel får producenter, i stället för att journalföra inköp och leveranser, samla fakturor eller följesedlar och på dem ange de uppgifter som anges i punkterna 1 och 2.

Utöver de ovan beskrivna kraven på äggproduktionsbokföring ska producenten av hönsägg utomhus föra register över när hönsen inte varit ute. Av bokföring ska framgå datum då hönsen inte har kunnat ta sig ut och orsaken till hindret. På så sätt kan man konstatera att den maximala 16-veckors sammanhängande inomhusperioden som föreskrivs i lag inte överskrids vid marknadsföring av hönsägg som ägg från utomhuskycklingar.

3 Försäljning av hönsägg direkt till konsumenten

En äggproducent får i hela landet sälja eller överlåta hönsägg han producerat direkt till slutkonsumenten för dennas eget bruk. Försäljning är tillåtet på primärproduktionsstället, i den lokala torghandeln eller från dörr till dörr. Hönsäggen behöver då inte vara kvalitets- eller viktklassificerade eller stämplade. Hönsägg som saluhålls på torg ska ändå stämplas med producentkoden (förordningen om en samlad marknadsordning). Ett undantag från detta om producenten har högst 50 värpande hönor är att denna då inte behöver stämpla äggen med producentkoden. Uppgifterna om producenten (namnet och adressen) ska då finnas synliga på saluhållningsstället. Stämpling av äggen som saluhålls på ett torg krävs ändå inte av producenter i en undantagsregion (se punkt 6), eftersom de får leverera hönsägg de producerat utan stämpling även till detaljhandeln.

Som torgförsäljning betraktas också försäljning av hönsägg på gårdsplanen till butiker eller inomhus i köpcentrum, om bara producenten där säljer ägg han själv producerat. Också då ska äggen stämplas med producentkoden, om inte producentens antal hönor stannar under 50. Utöver producenten kan också personer som ingår i samma hushåll som producenten idka torghandel.

Försäljning av hönsägg i saluhallar och på producentmarknader betraktas som normal detaljhandel och på ovan nämnda ställen får således säljas endast hönsägg av klass A undantagsregioner undantagna (se punkt 6).

Försäljning av hönsägg via matcirklar och på webben kan betraktas som försäljning från dörr till dörr, om handeln innebär handel direkt mellan slutkonsumenten och äggproducenten. Beställningarna kan lämnas centraliserat till producenten och de beställda äggen kan levereras till ett visst ställe, där beställarna kan avhämta äggen de beställt. Betalningen för äggen måste levereras direkt till äggproducenten och inga extra personer får tjäna som fakturerare mellan slutkonsumenten och producenten. Om en s.k. köpman förmedlar beställningarna blir handeln med äggen detaljhandelsverksamhet och då får säljas enbart hönsägg av klass A.

Som försäljning från dörr till dörr kan också betraktas en sådan händelse, då slutkonsumenten beställt hönsägg av en producent t.ex. genom att ringa upp honom eller kontakta honom via e-post och producenten levererar de beställda äggen hem till beställaren, till beställarens arbetsplats eller till något annat överenskommet ställe. Betalningen för äggen måste också i detta fall ske direkt till producenten.

En producent får ändå sälja endast en begränsad mängd hönsägg som primärproduktion direkt till konsumenter. Mängden hönsägg som säljs på primärproduktionsstället, vid lokal torghandel eller vid försäljning från dörr till dörr får vara högst 20 000 kg per år (livsmedelshygienförordningen 14 §). Då gränsvärdet överskrids ska producenten leverera den produktion som överskrider gränsvärdet till ett äggpackeri som är en godkänd livsmedelslokal. Producenten kan leverera ägg som han producerat till ett äggpackeri utan mängdbegränsningar.

Producenten kan också grunda en registrerad livsmedelslokal för försäljning direkt till konsumenter efter att först ha lämnat en sådan anmälan om registrering av livsmedelsverksamhet som avses i livsmedelshygienförordningen. Äggen som säljs i en registrerad livsmedelslokal ska ändå före försäljning vikt- och kvalitetsklassificeras och stämplas i ett äggpackeri som är en godkänd livsmedelslokal. I en registrerad livsmedelslokal får säljas endast ägg av klass A (marknadslagstiftningen om hönsägg). Från detta krav kan ändå avvikas inom en undantagsregion för försäljning av ägg (se punkt 6).

Äggproducenten kan grunda ett äggpackeri i anslutning till vilket det finns en detaljhandelsbutik för försäljning av äggen direkt till konsumenten. Äggpackeriet ska vara är en godkänd livsmedelslokal så producenten måste då lämna en ansökan om att äggpackeriet godkänns som en livsmedelslokal (livsmedelshygienförordningen 5 §). En detaljhandelsbutik som befinner sig i anslutning till ett äggpackeri får sälja endast vikt- och kvalitetsklassificerade och stämplade ägg, hönsägg av klass A.

Om mängden producerade ägg överskrider gränsvärdet, tillämpas på primärproduktionen för de äggs del som överskrider gränsvärdet alla krav som ställts på produktion av ägg, kvalitetskraven på vattnet i § 12 i livsmedelshygienförordningen inbegripna.

4 Leverans av hönsägg från ett packeri till konsumenterna

För ett äggpackeri ska ansökas om godkännande innan verksamheten inleds. Ett godkänt äggpackeri kan också befinna sig i anslutning till produktionslokalen.

Ett godkänt äggpackeri ska uppfylla de krav som den nationella lagstiftningen och EU:s hygien- och marknadslagstiftning ställer på godkända livsmedelslokaler och äggpackerier. I marknadslagstiftningen krävs av ett äggpackeri bl.a. genomlysning av äggen, viktklassificering och stämpling. Förpackningscentraler ska ha den tekniska utrustning som krävs för att garantera att äggen hanteras korrekt. Den ska omfatta följande, beroende på vad som är lämpligt: a) Lämplig och automatiskt eller ständigt bemannad genomlysningsapparatur för kvalitetskontroll av varje enskilt ägg, eller annan lämplig utrustning; b) Anordningar för mätning av luftblåsans höjd (till exempel ett luftrumsmått av kartong); c) Utrustning för klassificering av äggen efter vikt; d) En eller flera justerade vågar för vägning av äggen; e) Utrustning för märkning av äggen (förordningen om handelsnormer för ägg, artikel 5).

Den som etablerar äggpackeriet ansöker om godkännande från den kommunala livsmedelstillsynsmyndigheten. Vid godkännande av ett äggpackeri kan Livsmedelsverkets anvisning 4215/04.02.00.01/2021 Godkännande av livsmedelslokal utnyttjas som hjälp. Den kommunala livsmedelstillsynsmyndigheten godkänner äggpackeriet som en godkänd livsmedelslokal, tar in äggpackeris uppgifter i Vati systemet och lämnar en anmälan till Livsmedelsverket om godkännandet. Utifrån kommunens anmälan för Livsmedelsverket in äggpackeriet i registret över registrerade livsmedelslokaler som är godkända enligt livsmedelslagen och ger den ett packerinummer, till exempel FI123 (marknadsordningslagen).

Kommunen ska organisera tillsynen av äggpackeri på ett sådant sätt att officiella veterinärer för vilka behörighetskravet är rätten att vara verksam som legitimerad veterinär svarar för tillsynen vid hönsäggspackerier (statsrådets förordning 312/2021 5 §). Inspektioner i packeriet kan ändå också utföras av till exempel den kommunala hälsoinspektören.

Kontrollfrekvensen beror på den beräknade livsmedelssäkerhetsrisken i tillsynsobjekten och på tillsynshistorian i fråga om iakttagandet av handelsnormerna. På kontrollfrekvensen inverkar den idkade verksamhetens karaktär, omfattning och tillsynshistoria.

Vid utvärdering av kontrollfrekvensen för äggpackeri kan användas som ett hjälpmedel Livsmedelsverkets anvisning 1028/04.02.00.01/2022 Riskklassificering av en livsmedelslokal och kontaktmaterialverksamhet och fastställande av tillsynsbehovet.

Från ett godkänt äggpackeri får levereras kvalitets- och viktklassificerade och stämplade hönsägg av klass A till samtliga registrerade livsmedelslokaler och godkända livsmedelslokaler i hela Finlands område.

I registrerade livsmedelslokaler och andra godkända anläggningar livsmedelslokaler än äggproduktanläggningar får användas och säljas endast hönsägg av klass A dvs. i ett godkänt äggpackeri viktklassificerade och stämplade hönsägg av klass A. Från viktklassificeringen kan avvikas: Om ägg av klass A som tillhör olika viktklasser förpackas i samma förpackning, ska äggens minsta nettovikt i gram anges på förpackningens utsida liksom uppgiften ”Ägg av olika storlekar” eller en beteckning med motsvarande innebörd (förordningen om handelsnormerna för ägg artikel 4 punkt 3).

I en undantagsregion kan i detaljhandeln också säljas eller användas sådana hönsägg, som kommer direkt från gården och som inte vikt- och kvalitetsklassificerats eller stämplats (se punkt 6).

4.1 Hönsägg av klass A

Ägg av klass A ska ha följande kvalitetsegenskaper (förordningen om handelsnormerna för ägg, artikel 2):

skal och hinnor: normala, rena och oskadade
luftblåsa: högst 6 millimeter hög, orörlig; luftblåsan i ägg som saluförs som ”extra” får dock högst vara 4 millimeter
äggula: vid genomlysning synlig endast som en skugga, utan tydliga konturer, flyttar sig endast något från mitten om ägget roteras och återgår till ursprungsläget
äggvita: klar, genomskinlig
cellkärna: inte synligt utvecklad
partiklar: fri från främmande partiklar
lukt: fri från främmande lukt

Ägg av klass A får varken före eller efter klassificering tvättas eller på annat sätt rengöras.

4.2 Hönsägg av klass B

Ägg av klass B är ägg som inte har de ovan nämnda kvalitetsegenskaperna. Ägg av klass A som inte längre har de egenskaperna får klassificeras om till klass B (förordningen om handelsnormerna för ägg, artikel 2).

Ägg av klass B kan levereras till en godkänd äggproduktanläggning antingen direkt från gården eller via ett packeri. I äggproduktanläggningen används de för framställning av pastöriserad äggmassa.

5 Biprodukter från äggproduktionen

Biprodukter från äggproduktionen är hela och spruckna ägg med skal, äggskal, ägginnehåll (flytande ägg) jämte äggprodukter och äggberedningar som avlägsnats från livsmedelskedjan.

Animaliska biprodukter klassificeras i tre kategorier utgående från den risk de innebär: kategori 1-material (högriskmaterial), kategori 2-material och kategori 3-material (lågriskmaterial). Biprodukterna från äggproduktionen och till exempel skalen från ägg är kategori 3-material, om de härstammar från sådana djur, som inte uppvisat tecken på sjukdomar som via materialet smittar människor eller djur. Äggproduktionsbiprodukter är kategori 2-biprodukter om de kommer från en djurhållningsplats där en resistent djursjukdom som kan överföras till människor eller djur har bekräftats eller misstänks.

Biprodukterna från äggproduktionen är kategori 3-material till exempel i sådana fall, då de till sin kvalitet inte duger som råvara i äggmassan i en äggproduktanläggning. Till denna kategori hör till exempel de ägg, som inte uppfyller kraven för klass A eller B, dvs. spruckna och blodiga hönsägg och sådana ägg, som är så smutsiga, att de inte ens duger som hönsägg av klass B.

Livsmedel av animaliskt ursprung eller livsmedel som innehåller produkter av animaliskt ursprung, som inte längre är avsedda som människoföda av kommersiella skäl eller på grund av problem eller andra fel som förekommit under tillverkningen eller förpackningen, som inte medför någon risk med tanke på människors eller djurs hälsa (s.k. före detta livsmedel), utgör kategori 3-material. Till exempel är äggprodukter vars halter av organisk syra (mjölksyra eller smörsyra) överstiger den lagstadgade nivån klass 3-ämnen.

Biprodukter kan utnyttjas till exempel som foder, som gödselmedel eller som jordförbättringsmedel.

Kategori 2- och 3-material ska levereras till en godkänd anläggning som bearbetar biprodukter. De kan också levereras till en bearbetningsanläggning av kategori 2 eller 3 eller bortskaffas genom förbränning i en avfallsförbränningsanläggning. Ägg och biprodukter från äggproduktionen som uppkommit på djurhållningsplatser med färre än 100 fåglar kan grävas ned eller levereras till en deponi i hela landet. Miljöskyddsmyndigheterna kan ändå förbjuda nedgrävning eller leverans till en deponi med stöd av miljölagstiftningen. Äggavfall som härstammar från en salmonellapositiv flock eller från sådana importerade ägg, för vilka det inte förutsätts något salmonellaintyg, kan användas som råvara i sådana godkända anläggningar som tillverkar gödselmedel i vilka bearbetningsmetoden som används förintar salmonellabakterien.

Ägg och äggprodukter av kategori 3 kan komposteras eller omvandlas till biogas i en anläggning som godkänts nationellt eller på det sätt som avses i biproduktförordningen. Innan biprodukterna levereras till en biogas- eller komposteringsanläggning eller till en deponi ska den som producerat biprodukterna säkerställa om det är möjligt att bearbeta dem i anläggningen.

Ett äggpackeri på gården kan sprida äggskal (ej ägginnehåll) på sin egen åker, om den behöriga myndigheten bedömer att användningen av äggskal i åkern inte innebär sjukdomsrisker för människor eller djur och miljötillståndsmyndigheten inte förbjuder spridning av åkern på grund av miljöskador.

Kategori 2- och 3-biprodukter från äggproduktion kan levereras för användning som foder vid utfodring av pälsdjur och kennelhundar. Mottagaren bör vara registrerad eller godkänd på det sätt som avses i biproduktförordningen. För kategori 2-biprodukters del ska säkerställas att produkterna i fråga lämpar sig för användning som foder. Kategori 3-biprodukter från äggproduktion kan levereras till en godkänd anläggning som tillverkar foder för sällskapsdjur. En företagare i äggbranschen som levererar biprodukter för användning som foder ska registrera sig som foderföretagare (tillverkare av fodermedel) och föra bok över mängderna som levererats för användning som foder. Till hundar på den egna gården kan man ge biprodukter från äggproduktion utan att registrera sig som foderföretagare.

Enligt biproduktlagstiftningen får anläggningar leverera före detta animaliska livsmedel till en deponi högst 20 kg per vecka (eller 80 kg per månad). Bearbetade före detta animaliska livsmedel får levereras till en deponi för bortskaffning utan kilobegränsning. Om före detta animaliska livsmedel levereras till en deponi, ska vid uppsamling och transport av dem fortsättningsvis följas kraven i biproduktlagstiftningen (märkningar, dokumentation). Företagaren ska också föra bok över de till deponi levererade biprodukternas mängder och bortskaffningsställe. Innan biprodukterna levereras till en deponi, bör företagaren i förväg utreda om deponin tar emot biprodukter.

6 Undantagsregion för försäljning av hönsägg

6.1 Undantagsregionen

I undantagsregionen för försäljning av hönsägg i Finland får en producent sälja hönsägg han själv producerat direkt till detaljhandeln inom regionen utan att äggen kvalitets- och viktklassificeras eller stämplas. Med regionen avses i detta fall hela undantagsregionen i Finland och en producent i undantagsregionen kan således sälja ägg han producerat enligt de regler som gäller för undantagsregionen i alla kommuner som hör till undantagsregioner.

Finland fick i samband med EU-medlemskapsförhandlingarna ett undantag för leverans av hönsägg från produktionsgården till detaljhandeln inom undantagsregionen på grund av de svårigheter som en gles bebyggelse och långa transportavstånd medför. Med undantagsregionen avses norra Finland och en del av östra Finland jämte Åland. För östra Finlands del har regionen delvis fastställts kommun för kommun.

Om undantagen som gäller de finska regionerna konstateras att: Kraven i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1234/2007 och i den här förordningen ska inte gälla för ägg som producenten säljer direkt till detaljhandelsföretag i de regioner som förtecknas i bilaga III. Produktionsmetoden måste dock anges i enlighet med artiklarna 12.2 och 16 c i den här förordningen. Regionerna som anges i bilaga III: Lappland, Uleåborg, landskapen Norra Karelen och Norra Savolax i östra Finlands län, Åland (förordningen om handelsnormerna för ägg, artikel 34 och bilaga III).

Undantagsregion: Lappland och Uleåborg region (nuförtiden landskapen i Lappland, Norra Österbotten och Kajanaland) samt Norra Karelen och Norra Savolax i östra Finland jämte Åland. Kommuner i Norra Karelen är Heinävesi, Ilomants, Joensuu, Juga, Kides, Kontiolahti, Lieksa, Libelits, Nurmes, Outokumpu, Polvijärvi, Rääkkylä och Tohmajärvi. Kommuner i Norra Savolax är Idensalmi, Kaavi, Keitele, Kiuruvesi, Kuopio, Lapinlahti, Leppävirta, Pielavesi, Rautalampi, Rautavaara, Siilinjärvi, Sonkajärvi, Suonenjoki, Tervo, Tuusniemi, Varkaus, Vesanto och Vieremä.

I undantagsregionen har beviljats undantag till kraven på handeln med ägg. Undantag har beviljats till handelsnormerna för ägg, men de gäller inte kraven över livsmedelshygienen.

Med detaljhandeln avses här utöver butiker som säljer hönsägg direkt till konsumenter också sådana företagare, som tillreder och serverar mat till konsumenter, såsom restauranger och lunchställen.

6.2 Mängdbegränsningar inom en undantagsregion

För undantagsregionen har för hönsägg fastställts en maximal mäng per år som en producent i regionen får leverera till den lokala detaljhandeln. Hönsägg till detaljhandelsföretag inom de regioner som avses i artikel 34 i kommissionens förordning (EG) nr 589/2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller handelsnormerna för ägg, högst 30 000 kg per år (förordningen om livsmedelshygien 14 § punkt 2).

6.3 Försäljning av hönsägg inom en undantagsregion

En producent kan sälja hönsägg han producerat direkt till detaljhandeln inom en undantagsregion utan kvalitets- och viktklassificering eller stämpling. Den maximala mängden sålda ägg är då 30 000 kg per år. Till exempel till bagerier, godkända livsmedelslokaler, livsmedelsindustrin och grosshandeln får sådana hönsägg inte levereras, eftersom dessa branscher får använda endast klassificerade ägg av klass A.

En producent i en undantagsregion får utöver den ovan nämnda maximimängden 30 000 kg per år också sälja hönsägg han producerat direkt till konsumenter på sin gård, på ett lokalt torg eller från dörr till dörr, men mängden för vara högst 20 000 kg per år. Producenten ska beakta vad som bestämts om försäljning av hönsägg direkt till konsumenten (se punkt 3).

Då de årliga gränsvärdena hos en äggproducent inom en undantagsregion överskrids, högst 30 000 kg till detaljhandeln inom undantagsregionen och högst 20 000 direkt till konsumenter från ett primärproduktionsställe, ett torg eller som försäljning från dörr till dörr, kan producenten grunda ett äggpackeri som är en godkänd livsmedelslokal. Producenten ska då lämna en sådan ansökan som avses i 5 § livsmedelshygienförordningen om godkännande av äggpackeriet som en livsmedelslokal till den kommunala livsmedelstillsynsmyndigheten. Äggproducenten inom undantagsregionen kan då leverera ägg som han producerat utan mängd- eller objektbegränsningar. Äggen ska då kvalitets- och viktklassificeras och stämplas i ett äggpackeri.

Inom en undantagsregion är det också möjligt att godkänna ett äggpackeri med vissa undantag och då krävs av äggpackeriet ingen utrustning för kvalitets- och viktklassificering eller stämpling av äggen. Då ska undantaget och de begränsningar i verksamheten som följer av det (äggen kan säljas enbart till detaljhandeln inom undantagsregionen) antecknas i beslutet att godkänna äggpackeriet som en livsmedelslokal. Äggproducenten inom undantagsregionen kan i detta fall sälja ägg som han producerat inom undantagsregionen enbart till detaljhandelsbutiker som befinner sig inom undantagsområdet, även den del som överstiger gränsvärdet på 30 000 kg per år. Inte heller i detta fall behöver äggen vara kvalitets- och viktklassificerade eller stämplade.

Om en äggproducent inom en undantagsregion vill leverera ägg som han producerat till andra inom undantagsregionen än detaljhandeln, såsom till godkända livsmedelslokaler, bagerier, storhushåll, grossister eller livsmedelslokaler som ligger utanför undantagsregionen, bör äggen vara hönsägg av klass A dvs. ägg som kvalitets- och viktklassificerats och stämplats i ett godkänt äggpackeri.

7 Försäljning av andra fågelägg

För försäljningen av andra fågelägg finns i EU inga motsvarande handelsnormer som för hönsägg.

7.1 Försäljning av andra fågelägg direkt till konsumenten

Av andra fågelägg än hönsägg (såsom vaktel-, gås-, ank- och pärlhönsägg) får en producent som primärproduktion sälja eller överlåta högst 5 000 kg per år direkt till konsumenten (förordningen om livsmedelshygien 14 § punkt 3). Om mängden andra fågelägg som säljs direkt till konsumenter överstiger 5 000 kg per år, ska en livsmedelslokal etableras för försäljningen.

7.2 Leverans av andra fågelägg till den lokala detaljhandeln

Andra fågelägg kan levereras från gården till detaljhandeln, som levererar produkterna direkt till konsumenten, högst 5 000 kg per år (förordningen om livsmedelshygien 14 § punkt 4).

En producent av andra fågelägg kan sälja äggen han producerat i en sammanlagd mängd på högst 10 000 kg per år, varav producenten kan sälja högst 5 000 kg per år som primärproduktion direkt till konsumenten och högst 5 000 kg per år till den lokala detaljhandeln.

En producent av andra fågelägg än hönsägg har olika alternativ att leverera de andra fågeläggen han producerat till försäljning då de årliga gränsvärdena överskrids. Producenten kan leverera andra fågelägg som han producerat till en registrerad livsmedelslokal, såsom en detaljhandelsbutik, eller till en godkänd livsmedelslokal utan mängdbegränsningar. Producenten kan också grunda en registrerad livsmedelslokal på det sätt som avses i 4 § livsmedelshygienförordningen för försäljning direkt till konsumenten. I dessa fall tillämpas på primärproduktionen av ägg alla krav som ställts på produktion av ägg, kvalitetskraven på vattnet i § 12 i livsmedelshygienförordningen inbegripna.

8 Stämpling av hönsägg

Då äggproducenter registrerar sig i djurhållarregistret får de en producentkod (hönserisignum). Alla hönsägg av klass A som klassificerats i ett packeri ska stämplas med producentkoden. Stämpling av äggen gör det möjligt att spåra dem. Spårbarhet behövs till exempel vid utredning av djursjukdomsepidemier och med hjälp av stämpeln får konsumenten, om han så önskar, veta äggens ursprung och produktionsmetod.

Om en producent har högst 50 värpande hönor, behöver han inte stämpla producentkoden på hönsägg som säljs på ett torg. Då ska ändå producentens namn och adress anges på saluhållningsstället.

För stämpling av små mängder hönsägg kan producenten använda t.ex. en handstämpel. Färgen som används för stämpling av ägg ska vara lämplig för livsmedelsbruk. I Finland har färgen traditionellt varit röd.

Producentkoden ska bestå av den siffra och de bokstäver som anges i punkt 2 i bilagan till direktiv 2002/4/EG. Den ska vara väl synlig och klart läslig och minst 2 millimeter hög (förordningen om handelsnormerna för ägg artikel 9 punkt 1).

Producentkoden består av en siffer- och bokstavskombination, där den första siffran anger produktionsmetoden. Produktionsmetoderna är fyra: 0 = ekologisk produktion, 1 = frigående utomhus, 2 = frigående inomhus och 3 = burhöns. Därefter följer medlemsstatens, Finlands, signum dvs. FI och efter det ett identifikationsnummer som specificerar hönseriet (såsom 2FI12345).

Producentkoden som märks ut på ägget kan delas upp på flera rader, men mellan tecknen får inte finnas några andra tecken, såsom packerinumret. Ägget får också märkas med andra uppgifter (såsom packeriets signum eller namn, partiidentifikationen), men de får inte förhindra identifieringen av producentkoden.

Vid kontroll av äggpartier och förpackningar får högst 20 % vara sådana ägg, som har oläsliga märkningar. Som oläsliga betraktas till exempel sådana stämplar, som saknas helt eller delvis eller är otydliga eller felaktiga.

9 Märkningar på förpackningarna till hönsägg

Med ett färdigt förpackat livsmedel avses ett livsmedel som har förpackats före försäljningen, som är helt eller delvis inneslutet i förpackningen så att innehållet i denna inte kan ändras utan att den öppnas eller bryts sönder och som är avsett att i oförändrat skick säljas till en konsument eller ett storhushåll (förordningen om livsmedelsinformation artikel 2 punkt 2e). Som färdigt förpackade betraktas således slutna äggkartonger avsedda för detaljhandeln.

Hönsägg betraktas inte som färdigt förpackade, om de först vid inköpstidpunkten sluts i en förpackning, förpackas för omedelbar försäljning eller förpackas separat för köparen på dennas begäran eller beställning (såsom direktförsäljning av hönsägg).

Med omedelbar försäljning avses försäljning av livsmedel, där varan redan är förpackad på leveransplatsen för maten för att påskynda och underlätta försäljningen.

I märkningarna på förpackningarna till hönsägg och i annan information som ges vid försäljning i lösvikt ska i tillämpliga delar följas det som på allmän nivå sägs i den nationella livsmedelsinformationsförordningen eller i EU:s livsmedelsinformationsförordning, bl.a. om angivandet av livsmedlets beteckning och förvaringsanvisningen jämte ursprungslandet eller ursprungsorten och på vilket språk informationen ska tillhandahålls.

I den särskilda lagstiftningen om hönsägg ingår vissa undantag till tillämpningsområdet för de allmänna märkningsbestämmelserna. I förordningen om handelsnormerna för ägg ingår stadganden om märkningen av förpackade och oförpackade hönsägg, då det rör sig om hönsägg av klass A klassificerade i ett packeri (artikel 12). Uppgifter om oklassificerade, förpackade och oförpackade hönsägg regleras nationellt (förordning om krav på vissa livsmedel, 2 §).

Artikel 14 i EU:s livsmedelsinformationsförordning reglerar distansförsäljningen. Enligt den ska till exempel den obligatoriska livsmedelsinformationen, med undantag för rörlig information såsom minsta hållbarhetstiden, vara tillgänglig innan köpet avslutas, då hönsägg och andra fågelägg erbjuds förpackade till försäljning genom distanskommunikation. Livsmedelsinformationen ska finnas på stödmaterialet för distansförsäljningen eller tillhandahållas på andra lämpliga sätt som tydligt identifieras av livsmedelsföretagaren. Alla obligatoriska uppgifter ska finnas tillgängliga när varan levereras. Denna punkt tillämpas inte på livsmedel som saluförs i varuautomater eller automatiserade affärslokaler.

Vid distansförsäljning, såsom vid livsmedelshandel med ägg via webben, tillämpas märkningsbestämmelserna som vid allt annat tillhandahållande av information i samband med försäljningen.

De obligatoriska märkningarna på förpackade hönsägg ska underrättas på finska och svenska. På hönsäggsförpackningar som saluförs enbart i enspråkiga kommuner räcker det, att de obligatoriska märkningarna gjorts åtminstone på den berörda kommunens språk.

I punkt 9.3 finner du ett exempel på märkningskraven för klassificerade och oklassificerade hönsägg som saluhålls till konsumenten i detaljhandeln.

9.1 Klassificerade hönsägg

9.1.1 Klassificerade, förpackade hönsägg

Storleken på detaljhandelsförpackningarna med ägg varierar från förpackningar med fyra ägg till förpackningar med 30 ägg.

Då kvalitets- och viktklassificerade ägg saluhålls till konsumenter i en detaljhandelsförpackning, ska förpackningen vara försedd med åtminstone följande märkningar:

livsmedlets beteckning dvs. hönsägg eller ägg(orden kan föregås av olika epitet, men de får inte vilseleda konsumenten)
äggpackeriets namn, adress och packerinummer (packerinumret för godkända äggpackerier är i Finland FI efterföljt av ett tresiffrigt nummer, såsom FI123)
kvalitetsklassen (Klass A eller bokstaven A, antingen ensam eller i kombination med ordet färska)
viktklassen (med bokstäver, i gram eller kombinationer av dessa XL mycket stora ≥ 73 g, L stora ≥ 63 g och < 73 g, M medelstora ≥ 53 g och < 63 g och S små < 53 g)
innehållsmängden. På förpackningen kan också frivilligt märkas ut antalet förpackade ägg. Innehållsmängden märks ut enligt äggens medelvikt. Om en äggkartong innehåller ägg av olika storlekar, märks vikten ut enligt äggens miniminettovikt. Utsidan av förpackningen ska förses med märkningen ”Ägg av olika storlekar” eller någon annan motsvarande märkning.
minsta hållbarhetstiden dvs. bäst före datummärkningen (28 dygn från värpdagen eller värpperiodens första dag)
förvaringsanvisning (förvaras svalt)
produktionsmetoden (ekologiska ägg, ägg från utehöns, ägg från frigående höns inomhus eller ägg från burhöns)
förklaring till producentkoden (hönserisignumet) som stämplats på ägget (kan finnas på antingen ut- eller insidan av locket, 0 = ekologisk produktion 1 = frigående utomhus, 2 = frigående inomhus, 3 = burhöns, FI = Finland, producentnumret)
orden ”extra” eller ”extra färska” kan användas på förpackningar till ägg av klass A som en kompletterande kvalitetsmärkning fram till nionde dagen efter värpningen. Märkningarna får användas på hönsägg av klass A i sju dygn efter förpackningen eller i 9 dygn efter värpningen. Datummärkningen märks ut uppe till vänster på förpackningen: Extra färska t.o.m.….. och upp till höger märks ”bäst före” datumet ut).

9.1.2 Klassificerade, oförpackade hönsägg

Vid lösviktsförsäljning av kvalitetsklassificerade ägg, ska följande information finnas väl synlig och klart läslig för konsumenten (kommissionens förordning nr 589/2008 om handelsnormerna för ägg, artikel 16 och nationella livsmedelsinformation, 6-8 §):

livsmedlets beteckning
kvalitetsklassen (Klass A)
viktklassen
märkning som anger produktionsmetoden
förklaring till producentkoden
minsta hållbarhetstiden
förvaringsanvisning

9.2 Oklassificerade hönsägg

Inom en undantagsregion i Finland får en äggproducent leverera hönsägg han producerat direkt till detaljhandeln i regionen utan att äggen kvalitets- och viktklassificerats eller stämplats (mer om detta i punkt 6).

I punkt 9.3 finner du ett exempel på märkningskraven på oklassificerade ägg som saluhålls till slutkonsumenten i detaljhandeln.

9.2.1 Oklassificerade, förpackade hönsägg

På förpackningar till oklassificerade hönsägg ska finnas följande påskrifter: hållbarhetstiden och produktionsmetoden på det sätt som krävs i förordning (EG) 589/2008 och ordet ”oklassificerade” (förordningen om krav i fråga om vissa livsmedel, 2 §)

I märkningarna på förpackningarna till oklassificerade ägg ska i övrigt i tillämpliga delar följas vad som i de allmänna livsmedelsinformationsförfattningarna förutsätts anges.

9.2.2 Oklassificerade, oförpackade hönsägg

När oklassificerade hönsägg säljs oförpackade ska i försäljningsplatsens omedelbara närhet finnas följande uppgifter: livsmedlets namn, hållbarhetstiden och produktionsmetoden på det sätt som krävs i förordning (EG) 589/2008 och ordet ”oklassificerade” (förordningen om krav i fråga om vissa livsmedel, 2 §).

I uppgifterna som ges i samband med lösviktsförsäljning av oklassificerade ägg ska i övrigt i tillämpliga delar följas vad som i de allmänna livsmedelsinformationsförfattningarna förutsätts anges.

9.3 Sammandrag av kraven på märkningarna på klassificerade och oklassificerade hönsägg som saluhålls till konsumenten

Exempel: Märkningarna på hönsägg som saluhålls till konsumenten i detaljhandeln

Märkning*	Klassificerade		Oklassificerade
	Förpackade	Lösvikt	Förpackade	Lösvikt
	Klass A	Klass A
Livsmedlets beteckning	x	x	x	x
”Oklassificerade”			x	x
Kvalitetsklassen	x	x
Viktklassen	x	x
Produktionsmetoden	x	x	x	x
Förklaring till producentkoden (hönserisignumet)	x	x
Minsta hållbarhetstiden ”Bäst före”	x	x	x	x
Förvaringsanvisning	x	x	x	x
Mängden innehåll (vikten)	x		x
Packeriets nummer	x
Packeriets namn och adress	x
Producentens namn och adress			x
Ursprungslandet eller ursprungsorten (vid behov)	x	x	x	x
Övrigt: Producentkoden; identifikationsnumret som stämplats på ägget	x	x

* Detaljerade förklaringar i punkt 9.1.1.

Direktförsäljning:

Om en äggproducent producerar eller överlåter hönsägg han producerat direkt till slutkonsumenten på primärproduktionsstället eller levererar sådana på beställning till slutkonsumenten, krävs inga märkningar på förpackningen eller äggen.

En äggproducent får också sälja hönsägg han producerat på ett lokalt torg. Vid torgförsäljning ska äggen vara märkta med producentkoden. Producenter i en undantagsregion kan ändå sälja ägg på ett torg utan producentkod. En producent som säljer hönsägg han producerat till slutanvändaren i den lokala torghandeln och som har högst 50 värpande hönor, befrias också från märkningen av äggen förutsatt att producentens namn och adress anges på saluhållningsstället.

9.4 Försäljning av ägg från utehöns, om hönen måste hållas inomhus mer än 16 veckor

Om hönen måste hållas inomhus ovabrutet i mer än 16 veckor motsvarar de producerade äggen inte längre de produktionsförhållanden som föreskrivits för produktion av ägg från utehöns i bilaga II artikel 1 i förordningen om handelsnormer för ägg. Då kan de producerade äggen inte längre saluhållas som ägg från utehöns, utan äggen måste saluhållas/marknadsföras som ägg från frigående höns inomhus.

Den första siffran i producentkoden som stämplas på äggen och som angerr produktionsmetoden måste ändras från 1 (ägg från utehöns) till 2 (ägg från frigående höns inomhus). Då sådana ägg saluhålls i detaljhandeln, rekommenderas att äggen förpackas i detaljhandelsförpackningar för ägg från frigående höns inomhus. Märkningarna på förpackningar till ägg i detalhandeln ska vara tydliga och entydiga och de får inte vilseleda konsumenten.

10 Märkningarna på förpackningen till andra fågelägg

För andra fågelägg finns i EU inte några motsvarande handelsnormer som för hönsägg. För andra fågelägg gäller således inte följande krav: kvalitets- och viktklassificering, stämpling av äggen, angivande av äggens produktionsmetod eller märkningar på förpackningen, som hänvisar till ovan nämnda saker.

Enligt de allmänna livsmedelsinformationsförfattningarna ska förpackningen till andra fågelägg förses med följande märkningar: livsmedlets beteckning, innehållsmängden, företagarens namn och adress (såsom förpackarens eller säljarens), bäst före datummärkning, förvaringsanvisning, bruksanvisning (vid behov) och ursprungslandet eller ursprungsorten (vid behov), till exempel om det rör sig om utländska ägg.

Minsta hållbarhetstiden ska märkas ut på förpackningen som det datum, fram till vilket äggen korrekt förvarade behåller sina typiska egenskaper.

11 Märkningarna på förpackningen till ekologiska ägg

Ekologiska livsmedel ska utöver märkningarna om ekologisk produktion förses med alla de märkningar som livsmedelsbestämmelserna kräver.

I saluhållningsbenämningen på obearbetade jordbruksprodukter får användas uttrycket ekologisk endast, om alla av jordbruksursprung beståndsdelar i produkten i fråga producerats i enligt med reglerna för ekologisk produktion.

Uttrycket ekologisk och härledningar av det och tillsynsmyndighetens kodnummer som anges i märkningarna på förpackningen tyder på övervakad ekologisk produktion. Myndigheten vid den lokala närings-, trafik- och miljöcentralen övervakar om företagaren följer produktionsreglerna och om han märker produkterna i enlighet med kraven i lagstiftningen om ekologisk produktion.

Användning av EU:s ekologiska logotyp, Eurolövet, är obligatoriskt på färdigt förpackade ekologiska livsmedel avsedda för konsumenter och storhushåll. I samband med Eurolövet ska också anges tillsynsmyndighetens kodnummer och information om var produktens ingredienser med jordbruksursprung producerats. Mer information om frågor som hänför sig till ekologiskt jordbruk finner du på Livsmedelsverkets webbplats (www.ruokavirasto.fi).

12 Frivilliga märkningar på förpackningarna

Förpackningarna kan också förses med frivilliga märkningar om bl.a. vilken typ av foder värphönsen utfodrats med och äggens näringsinnehåll.

12.1 Hur typen av foder märks ut på förpackningar till hönsägg

Om en uppgift om vilken typ av foder värphönsen har fått används ska följande minimikrav gälla (förordningen om handelsnormerna för hönsägg artikel 15):

märkning med spannmål som ingrediens i fodret får endast göras om spannmål utgör minst 60 viktprocent av foderblandningen, varav högst 15 procent får vara biprodukter från spannmålsproduktion.
Om det hänvisas till särskilda sädesslag ska det aktuella sädesslaget utgöra minst 30 procent av foderblandningen; detta påverkar dock inte det minimiinnehåll på 60 viktprocent som avses i punkt a. I de fall då flera sädesslag nämns ska var och en av dessa utgöra minst fem procent av foderblandningen.

12.2 Näringspåståenden och hälsopåståenden

Det är möjligt att använda de godkända närings- och hälsopåståendena som definieras av påståendeförordningen vid märkning, presentation eller reklam för ägg. Med ett näringspåstående avses ett påstående om att ett livsmedel har ett gynnsamt näringsinnehåll, såsom ”högt proteininnehåll” eller ”källa till omega 3-fettsyror”. Med ett hälsopåstående avses ett påstående om ett samband mellan livsmedlet och hälsa, såsom ”Protein bidrar till att öka muskelmassan”.

Mer information om närings- och hälsopåståenden för livsmedel finns på Livsmedelsverkets webbplats (www.ruokavirasto.fi).

12.3 Märkning om genetiskt modifierade material

Enligt Livsmedelverkets anvisning 2424/04.02.00.01/2020 (Användning av det frivilliga marknadsföringspåståendet ”gmofri/gmo-fritt” om livsmedel och foder) kan den frivilliga märkningen ”producerat utan genteknik”, ”gm-fritt” eller motsvarande märkningen användas på livsmedel av animaliskt ursprung såsom ägg endast i sådana fall, då djuret inte i något stadium av dess levnadslopp utfodrats med genetiskt modifierat foder.

Med den frivilliga märkningen ”producerat utan genteknik” på livsmedel av animaliskt ursprung avses att djuret utfodrats med vanligt foder. Sådant foder kan innehålla genetiskt modifierade ingredienser upp till gränsvärdet 0,9 % och tillsatser och vitaminer producerade av genetiskt modifierade organismer. Det är också tillåtet att använda läkemedel producerade av genetiskt modifierade organismer.

Konsumenten får inte heller vilseledande ges den uppfattningen att man vid framställning av sådana andra motsvarande produkter, som inte är försedda med denna märkning, automatiskt skulle ha använt genetiskt modifierade ingredienser. Enligt gällande lagstiftning har sådana livsmedel av animaliskt ursprung, som saknar denna märkning, kunnat produceras antingen med vanligt foder eller också med genetiskt modifierat foder.

Om producenten använder marknadsföringspåståendet "djuret har utfodrats med gmo-fritt foder" eller liknande ska producenten se till att fodret inte innehåller något gm-material alls (0 % av gm-material = detektionsgräns).

13 Lagstiftning

Produktionen och försäljningen av hönsägg och andra fågelägg regleras huvudsakligen av följande livsmedels-, biprodukts-, marknadstillsynsförfattningar och i djurskyddsbestämmelserna. Eventuella ändringar i författningarna ska också beaktas.

Författningar om tillsynen över livsmedel och biprodukter

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (allmänna förordningen om livsmedel);
Europaparlamentets och rådets förordning EU) 2017/625 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll);
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien (allmänna förordningen om livsmedelshygien);
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (förordningen om hygienen hos animaliska livsmedel);
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordningen om biprodukter);
Kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 om bl.a. hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter och om genomförande av förordning (EG) nr 1069/2009 (genomförandeförordningen);
Kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel (förordningen om mikrobiologiska kriterier);
Kommissionens förordning (EG) nr 1688/2005 om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 gällande särskilda salmonellagarantier för sändningar till Finland och Sverige av vissa köttsorter och ägg (förordningen om särskilda garantier);
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel;
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 av den 12 januari 2005 om fastställande av krav för foderhygien (Text av betydelse för EES);
Livsmedelslagen 297/2021;
Lagen om animaliska biprodukter 517/2015 (lagen om biprodukter);
Direktiv 1999/74/EG om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns;
Djurskyddslag 247/1996;
Djurskyddsförordning 396/1996;
Statsrådets förordning om skydd av höns 673/2010;
Statsrådets förordning 312/2021 om behörighets- och språkkrav för personer som utför myndighetstillsyn över livsmedel av animaliskt ursprung;
Jord- och skogsbruksministeriets förordning 315/2021 om livsmedelstillsyn;
Jord- och skogsbruksministeriets förordning 316/2021 om zoonoser (JSM:s förordning om zoonoser);
Jord- och skogsbruksministeriets förordning 318/2021 om livsmedelshygien (livsmedelshygienförordningen);
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (Text av betydelse för EES);
Lag om identifiering och registrering av djur 1069/2021;
Jord- och skogsbruksministeriets förordning 67/2022 om identifiering och registrering av djur (identifieringsförordningen);
Jord- och skogsbruksministeriets förordning 369/2021 om försiktighetsåtgärder för förebyggande av överföringen av aviär influensa mellan vilda fåglar och tamfåglar (förordningen om försiktighetsåtgärder med tanke på fågelinfluensa);
Jord- och skogsbruksministeriets förordning 783/2015 om animaliska biprodukter;
Jord- och skogsbruksministeriets förordning 1266/2020 om bedrivande av verksamhet inom foderbranschen;
Jord- och skogsbruksministeriets förordning 21/14 om bokföring över medicinsk behandling av animalieproduktionsdjur;
Social- och hälsovårdsministeriets förordning 401/2001 om kvalitetskrav på och kontrollundersökning av hushållsvatten i små enheter (social- och hälsovårdsministeriets förordning om hushållsvatten);
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1924/2006 och (EG) nr 1925/2006 samt om upphävande av kommissionens direktiv 87/250/EEG, rådets direktiv 90/496/EEG, kommissionens direktiv 1999/10/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG, kommissionens direktiv 2002/67/EG och 2008/5/EG samt kommissionens förordning (EG) nr 608/2004 (förordningen om livsmedelsinformation);
Jord- och skogsbruksministeriets förordning 834/2014 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna (nationella livsmedelsinformationsförordningen);
Jord- och skogsbruksministeriets förordning 264/2012 om krav i fråga om vissa livsmedel (förordningen om krav i fråga om vissa livsmedel);

Författningar om marknadstillsynen

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (förordningen om en samlad marknadsordning);
Kommissionens förordning (EG) nr 589/2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller handelsnormerna för ägg (förordningen om handelsnormerna för ägg);
Kommissionens direktiv 2002/4/EG om registrering av anläggningar som håller värphöns och som omfattas av rådets direktiv 1999/74/EG;
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 av den 30 maj 2018 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av rådets förordning /EG) nr 834/2007;
Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster;
Lagen om en marknadsordning för jordbruksprodukter 999/2012 (lagen om marknadsordning);
Lagen om ändring av lagen om en marknadsordning för jordbruksprodukter 1194/2013

Livsmedelsverkets anvisningar

Livsmedelsverkets anvisning 2424/04.02.00.01/2020 Användning av det frivilliga marknadsföringspåståendet ”gmofri/gmo-fritt” om livsmedel och foder
Livsmedelsverkets anvisning 1028/04.02.00.01/2022 Riskklassificering av en livsmedelslokal och kontaktmaterialverksamhet och fastställande av tillsynsbehovet
Livsmedelsverkets anvisning 3497/04.02.00.01/2022 Livsmedelstillsyn och riskbedömning inom primärproduktionen
Livsmedelsverkets anvisning 211/04.01.00.01/2022 om kontroll av salmonella hos fjäderfä
Livsmedelsverkets anvisning 212/04.01.00.01/2022 om salmonellaprovtagning av fjäderfä
Livsmedelsverkets anvisning 1432/04.01.00.01/2020 Urvalsbaserade djurskyddsinspektioner och övervakning av djurens välbefinnande i samband med villkorlighet
Livsmedelsverkets anvisning 6478/04.02.00.01/2021 Kvaliteten på råvaran i äggmassa
Livsmedelsverkets anvisning 4215/04.02.00.01/2021 Godkännande av livsmedelslokal
Eviras anvisning 17068 Handbok om livsmedelsinformation för tillsynsmyndigheter och livsmedelsföretagare
Livsmedelsverkets anvisning 819/04.02.00.01/2022 Gemensamma villkor för ekologisk produktion

Eviras anvisning 17068 Hanteringen av och tillsynen över biprodukter av animalisk ursprung i livsmedelsanläggningar

14 Uppdateringar av anvisningen

Vi försöker uppdatera denna anvisning då lagstiftningen ändras och också annars vid behov. Uppdateringarna och ändringarna räknas upp här.

Uppdatering 1.9.2015

Anvisningen har kompletterats med ett nytt punkt 6 Biprodukter från äggproduktionen s. 15.

Märkningarna på förpackningarna till hönsägg (punkt 10 s. 20) har uppdaterats att motsvara livsmedelsinformationsförordningen som trädde i kraft 13.12.2014.

Ändringar i verkställandet av lagstiftningen som hänför sig till primärproduktionen av ägg.

Uppdatering 1.8.2016

Ändringar i verkställandet av lagstiftningen som hänför sig till primärproduktionen av ägg.

Stycket 3 i punkt 3 primärproduktion av ägg har preciserats.

Uppdatering 31.5.2018

Stycket Frigående utomhus i punkt 3.4 har uppdaterats med ändringen i lagstiftningen: hönorna får oavbrutet vara högst 16 veckor instängda inomhus under produktionsperioden.

I anvisningen har satts till en ny punkt 3.5 Tillsynen över gårdar med äggproduktion.

I punkten 3.6 Salmonellakontroll har tillkommit en ändring: företagaren behöver inte längre lämna den kommunala veterinären information om resultaten av analyserna av proverna.

Ändringar i verkställandet av lagstiftningen som hänför sig till primärproduktionen av ägg.

I punkten 7.1 Undantagsregion har definitionen på regionen Lappland och Uleåborg preciserats och kommunerna som ingår i undantagsregionen uppdaterats.

Uppdatering 22.6.2022

Anvisning 6476/04.02.00.01/2021/5 ersätter anvisning nr 16034/4

Uppdaterade lagstiftning i anvisning

Innehållet i Eviras anvisning 16038/2 Produktion av ägg från utehöns i Finland har överförts till denna anvisning