Tillsynen över handelsnormerna för ägg i äggpackerier

Anvisning/version 6477/04.02.00.01/2021/2 tagen i bruk 22.6.2022

Livsmedelsverket har utarbetat denna anvisning om tillsynen över handelsnormerna för ägg i äggpackerier för livsmedelstillsynsmyndigheternas bruk. Med hjälp av anvisningen får också företagarna information om handelsnormerna för hönsägg.

1 Allmänt

Tillsynen över äggpackerier bygger såväl på livsmedelslagstiftningen som på den marknadstillsynslagstiftning, som gäller handelsnormer. Tillsynen regleras av såväl Europeiska unionens lagstiftning som nationell lagstiftning.

I denna anvisning behandlas kraven som bygger på författningarna om handelsnormerna för ägg i äggpackerier.

Hönsägg som levereras till handeln via ett äggpackeri ska vara kvalitets- och viktklassificerade och stämplade. Klassificeringen och stämplingen sker i ett godkänt äggpackeri.

För andra fågelägg förekommer i EU inte några motsvarande författningar om handelsnormer som för hönsägg. Andra fågelägg behöver inte vara kvalitets- och viktklassificerade och de behöver inte heller stämplas före detaljhandeln.

Anvisningen kan utnyttjas som hjälp då man gör sådana kontroller i äggpackerier, som hänför sig till Oiva-bedömningsanvisningarna 19.1 Kvalitets- och viktklassificeringen av ägg, 19.2 Stämplingen av ägg och märkningarna på förpackningarna och 19.3 Bokföringen över äggen i äggpackerier. I slutet av anvisningen har bifogats en modell på protokollet över kontrollen av ett äggpackeri och handelsnormerna för ägg.

I Livsmedelsverkets anvisning 6476/04.02.00.01/2021 Produktion och försäljning av hönsägg och andra fågelägg berättas mer om övriga krav som hänför sig till produktionen och försäljningen av hönsägg.

Denna anvisning ersätter Eviras Packerikontrollanvisningen med diarienumret 7065/900/2007 och det till denna anslutande kontrollprotokollet.

2 Godkännande av ett äggpackeri

För ett äggpackeri ska ansökas om godkännande innan verksamheten inleds.

Endast förpackningscentraler får klassificera och förpacka ägg och etikettera förpackningarna (förordningen om handelsnormer för ägg, artikel 5). Om man vill omförpacka ägg dvs. flytta över dem i en annan förpackning eller märka äggförpackningar på nytt, ska det göras i ett godkänt packeri. 

Ett godkänt äggpackeri ska uppfylla kraven som den nationella lagstiftningen och EU:s hygien- och marknadslagstiftning ställer på anläggningar och äggpackerier. I marknadslagstiftningen krävs av ett äggpackeri bl.a. genomlysning, viktklassificering och stämpling av äggen. Förpackningscentraler ska ha den tekniska utrustning som krävs för att garantera att äggen hanteras korrekt. Den ska omfatta följande, beroende på vad som är lämpligt: lämplig och automatiskt eller ständigt bemannad genomlysningsapparatur för kvalitetskontroll av varje enskilt ägg, eller annan lämplig utrustning; b) anordningar för mätning av luftblåsans höjd (till excempel luftrumsmått i papp); c) utrustning för klassificering av äggen efter vikt; d) en eller flera justerade vågar för vägning av äggen och e) utrustning för märkning av äggen (förordningen om handelsnormer för ägg, artikel 5).

Äggpackeriföretagaren ansöker om ett godkännande av äggpackeri från den kommunala livsmedelstillsynsmyndigheten enligt 11 § livsmedelslagen och 5 § livsmedelshygienförordningen. Vid godkännande av ett äggpackeri kan man ta Livsmedelsverkets anvisning 4215/04.02.00.01/2021 Godkännande av livsmedelslokal som hjälp. Den kommunala livsmedelstillsynsmyndigheten godkänner äggpackeriet som en godkända livsmedelslokal och lämnar en anmälan om godkännandet till Livsmedelsverket. Utgående från kommunens anmälan går Livsmedelsverket, inför äggpackeriet i registret över godkända anläggningar i äggbranchen på det sätt som livsmedelslagen förutsätter och ger äggpackeriet ett packerinummer, såsom FI123 (marknadsordningslagen).

Från ett godkänt äggpackeri får levereras kvalitets- och viktklassificerade och stämplade ägg av klass A till livsmedelslokaler i hela Finlands område. Om försäljning av ägg ges noggrannare vägledning i Livsmedelsverkets anvisning 6476/04.02.00.01/2021 Produktion och försäljning av hönsägg och andra fågelägg.

3 Tillsynen över äggpackerier

Tillsynen över äggpackerier bygger på såväl lagstiftningen om livsmedelshygien som på lagstiftningen om handelsnormer. Författningar finns såväl på EU-nivå som på nationell nivå.

Officiella veterinärer för vilka behörighetskravet är rätten att vara verksam som legitimerad veterinär svarar för tillsynen vid hönsäggspackerier (Statsrådets förordning 312/2021 5§). Kontrollen i ett packeri kan ändå också utföras av till exempel hälsovårdsinspektören i kommunen.

3.1 Tillsynsfrekvensen i äggpackerier

Kontrollfrekvensen beror på den beräknade livsmedelssäkerhetsrisken i tillsynsobjekten och på tillsynshistorian i fråga om iakttagandet av handelsnormerna. På kontrollfrekvensen inverkar den idkade verksamhetens karaktär, omfattning och tillsynshistoria.

Äggen ska kontrolleras i de oliga saluföringsled. Förutom stickprovskontroller ska kontroller utföras på grundval av en riskanalys, med beaktande av den berörda anläggningens typ och produktion samt producentens tidigare historik när det gäller   uppfyllnaden av handelsnormerna för ägg (förordningen om handelsnormer för ägg, artikel 24 stycke 2). Beaktas ska åtminstone resultaten från tidigare kontroller, graden av komplexitet hos de försäljningskanaler äggen passerar, graden av uppdelning i olika produktions- och förpackningsanläggningar, hur stora kvantiteter som produceras och förpackas, väsentliga förändringar – jämfört med tidigare år – avseende typen av producerade eller behandlade ägg och saluföringssätt (förordningen om handelsnormer för ägg, artikel 24 stycke 4). Kontrollerna ska utövas med jämna mellanrum och utan förvarning (förordningen om handelsnormer för ägg, artikel 24 stycke 5).

I Livsmedelsverkets anvisning 1028/04.02.00.01/2022 Riskklassificering av en livsmedelslokal och kontaktmaterialverksamhet och fastställande av tillsynsbehovet ges rekommendationer för utvärdering av risken i en livsmedelslokal och i verksamheten som bedrivs där och för fastställande av kontrollfrekvenserna.

3.2 Offentliggörandet av resultaten av tillsynen i äggpackerier

Resultaten av de kontroller i äggpackerierna, som omfattas av livsmedelslagstiftningen offentliggörs inom det riksomfattande systemet Oiva för offentliggörande att tillsynsinformationen.

Resultaten av de kontroller i äggpackerierna, som bygger på författningarna om handelsnormer omfattas inte av systemet för offentliggörande av tillsynsinformationen. Bedömningsanvisningarna som gäller dessa kontroller ingår ändå i systemet Oiva. Med tanke på bedömningarna har utarbetats följande Oiva-anvisningar som hänför sig till handelsnormerna: 19.1 Kvalitets- och viktklassificeringen av ägg, 19.2 Stämplingen av ägg och märkningarna på förpackningarna och 19.3 Bokföringen över äggen i äggpackerier. Resultaten som erhållits i kontrollerna av iakttagandet av handelsnormerna offentliggörs inte och vitsorden som erhållits i kontrollerna av iakttagandet av handelsnormerna påverkar inte Oiva-vitsordet som erhållits i sådana kontroller, som livsmedelslagstiftningen förutsätter.

Över resultaten som erhållits av kontrollerna av iakttagandet av handelsnormerna görs ett sammandrag i den årligen utarbetade VASU-rapporten (VASU = den fleråriga nationella planen för tillsynen över livsmedelskedjan).

4 Kontroll i ett äggpackeri för de författningars del, som gäller handelsnormerna

I kontrollerna som görs i äggpackerier ingår kontroller som hänför sig till såväl livsmedelslagstiftningen som lagstiftningen om handelsnormer. Under en och samma kontroll kan bedömas kraven som vardera lagstiftningen ställer. Äggpackeriet rekommenderas i sin egenkontroll beskriva den kontroll av att handelsnormerna iakttas som äggpackeriet utför i sin egen verksamhet och som gäller kvalitets- och viktklassificeringen av äggen, kontrollen av att stämplarna på äggen och märkningarna på förpackningarna är korrekta och registren (= bokföringen) som packeriet för.  Det rekommenderas att bok förs över utförd egenkontroll.

4.1 Kontroller som hänför sig till livsmedelslagstiftningen

Kontrollerna som hänför sig till livsmedelslagstiftningen görs i äggpackerier enligt bedömningsanvisningarna inom Oiva beaktande kraven i lagstiftningen om livsmedelshygien och andra tillämpliga anvisningar. 

4.2 Kontroller som hänför sig till författningarna om handelsnormer

Kontrollerna som hänför sig till författningarna om handelsnormer görs i äggpackerier enligt bedömningsanvisningarna inom Oiva beaktande kraven i lagstiftningen om handelsnormer och anvisningen Tillsynen över handelsnormerna för ägg i äggpackerier.

  1. Man utreder antalet kontrollerade ägg i lager i äggpackeriet i olika viktklasser.
  2. Man tar äggpartierna i lager för kontroll (se stycke 5 Kvalitetsklassificeringen av äggen).
  3. Man kontrollerar kvalitetsklassificeringen av äggen.
  4. Man kontrollerar viktklassificeringen av äggen (det vore bra om inspektören har en egen våg eller en kalibrerad vikt).
  5. Man kontrollerar märkningarna (stämplarna) på äggen.
  6. Man kontrollerar märkningarna på förpackningarna.
  7. Man kontrollerar äggens förvaringsförhållanden.
  8. Man kontrollerar registren (bokföringen) som packerierna för.

5 Kvalitetsklassificeringen av äggen

Man kontrollerar äggen av klass A som kvalitetsklassificerats i packeriet genom att genomlysa äggpartierna som i olika viktklasser valts ut i lagret. Äggen i partiet som ska kontrolleras väljs slumpmässigt i lagret till exempel enligt de rekommenderade mängderna i tabellen nedan. Äggpartierna som ska kontrolleras ska väljas ur olika viktklasser i relation till deras mängd i lagret.

Äggen i partiet som ska kontrolleras väljs slumpmässigt i lagret till exempel enligt de rekommenderade mängderna i tabellen nedan. Äggpartierna som ska kontrolleras ska väljas ur olika viktklasser i relation till deras mängd i lagret.

Antalet kvalitets- och viktklassificerade jämte stämplade ägg i lager st.

Mängden ägg som ska tas för kontroll i procenttal

 

1–180

100

181–1800

15 (minst 180 st.)

1801–3600

10

3601–10800

5

10801–18000

4

18001–36000

3

36001–360000

1,5

fler än 360000

0,5

Ägg av klass A

Ägg av klass A ska ha följande kvalitetsegenskaper (förordningen om handelsnormer för ägg, artikel 2):

  • skal och hinnor: normala, rena och oskadade
  • luftblåsa: högst 6 millimeter hög, orörlig: luftblåsan i ägg som saluförs som ”extra” får dock högst vara 4 millimeter
  • äggula: vid genomlysning synlig endast som en skugga, utan tydliga konturer, flyttar sig endast något från mitten om ägget roteras och återgår till ursprungsläget
  • äggvita: klar, genomskinlig
  • cellkärna: inte synligt utvecklad
  • partiklar: fri från främmande partiklar
  • lukt: fri från främmande lukt 

Ägg av klass A får varken före eller efter klassificering tvättas eller rengöras. 

Ägg av klass B 

Ägg av klass B är ägg som inte har de kvalitetsegenskaper som anges ovan. Ägg av klass A som inte längre har de egenskaperna får klassificeras om till klass B (förordningen om handelsnormer för ägg, artikel 2).

Ägg av klass B kan levereras antingen direkt från gården eller via ett packeri till en godkänd äggproduktanläggning. I äggproduktanläggningen tillverkas pastöriserad äggmassa av dem.

5.1 Tillåtna kvalitetsfel i ett kontrollerat äggparti (förordningen om handelsnormer för ägg, artikel 26)

Äggen som ska kontrolleras genomlyses och felprocenten för det kontrollerade äggpartiet räknas ut.

Defekter på äggen, som påverkar felprocenten, är till exempel knäckta, spruckna och smutsiga ägg, ägg med stor, rörlig eller synlig luftblåsa och ägg med blodprickar, gamla eller förskämda ägg.

Då äggpartier av klass A kontrolleras tillåts i ett äggparti som befinner sig i packeriets lager högst 5 % ägg med kvalitetsfel. Om äggpartiet som ska kontrolleras väljs i andra stadier av saluhållandet, tillåts högst 7 % ägg med kvalitetsfel.

Om ägg saluhålls med märkningarna ”extra” eller ”extra färska”, tillåts avvikelser i luftblåsans höjd inte i samband med kontrollen i förpacknings- eller importstadiet.

Om partiet som kontrolleras innehåller färre än 180 ägg, ska kvalitetsfelprocenten fördubblas. I ett äggparti som till exempel befinner sig i packeriets lager tillåts då högst 10 % ägg med kvalitetsfel.

6 Viktklassificeringen av äggen

Ägg av klass A ska indelas i följande viktklasser (förordningen om handelsnormer för ägg, artikel 4):

XL  mycket stora:                vikt ≥73 gram

L     stora:                            vikt ≥63 gram och <73 gram

M    medelstora:                 vikt ≥53 gram och <63 gram

S    små:                              vikt <53 gram

Viktklassen ska anges med respektive bokstav eller beteckning eller med dessa i kombination, eventuellt med angivande av aktuellt viktintervall.

Om ägg av klass A som tillhör olika viktklasser förpackas i samma förpackning, ska äggens minsta nettovikt i gram anges på förpackningens utsida liksom uppgiften ”Ägg av olika storlekar” eller en beteckning med motsvarande innebörd. 

Man kontrollerar att äggpartierna i packeriet viktklassificerats på rätt sätt genom att väga ett slumpmässigt utvalt äggparti i packeriets lager. Bland äggen av klass A i lagret väljs ur varje viktklass ett äggparti på till exempel 10 ägg. Enhetsvikten på varje enskilt ägg vägs med en kalibrerad våg.

6.1 Tillåtna toleranser i viktklassificeringen av ett kontrollerat äggparti (förordningen om handelsnormer för ägg, artikel 27)

I samband med kontrollerna av äggpartier av klass A godtas en viss avvikelse i äggets enhetsvikt. Om ägg av klass A som tillhör olika viktklasser förpackas i samma förpackning, tillåts inga avvikelser.

Partiet som kontrolleras får innehålla högst 10 % ägg av viktklasser närmast över eller under den viktklass som anges på förpackningen och totalfelprocenten får vid kontroll av viktklassificeringen således vara högst 10 %. Partiet får ändå innehålla högst 5 % ägg av närmast lägre viktklass.

Om partiet som kontrolleras innehåller färre än 180 ägg, ska viktfelprocenten fördubblas. Totalfelprocenten vid viktklassificering får då vara högst 20 % och partiet får innehålla högst 10 % ägg av närmast lägre viktklass.

7 Märkningen (stämplingen) av äggen

Då äggproducenter registrerar sig i registret över djurhållare får de en producentkod (hönserisignum). Noggrannare vägledning om detta i Livsmedelsverkets anvisning 6476/04.02.00.01/2021 Produktion och försäljning av hönsägg och andra fågelägg. Alla hönsägg som i ett packeri klassificerats i klass A ska stämplas med producentkoden. Stämpling av äggen gör det möjligt att spåra dem. Spårbarhet behövs till exempel vid utredning av djursjukdomsepidemier och med hjälp av stämpeln kan konsumenten, om han så vill, få reda på äggens ursprung och produktionsmetod.

Producentkoden ska bestå av den siffra och de bokstäver som anges i punkt 2 i bilagan till direktiv 2002/4/EG. Den ska vara väl synlig och klart läslig och minst 2 millimeter hög (förordningen om handelsnormer för ägg, artikel 9 stycke 1). 

Producentkoden består av en siffer- och bokstavskombination där den första siffran anger produktionsmetoden. Produktionsmetoderna är fyra: 0 = ekologisk produktion, 1 = frigående utomhus, 2 = frigående inomhus och 3 = burhöns. Därefter följer medlemsstatens, Finlands, signum dvs. FI och efter det ett identifikationsnummer som specificerar hönseriet (exempel på producentkoden 2FI12345).

Producentkoden som märks ut på ägget kan delas upp på flera rader, men mellan tecknen får inte finnas några andra tecken, såsom packerinumret. Ägget får också märkas med andra uppgifter (såsom packeriets nummer eller namn, partiidentifikationen), men de får inte förhindra identifieringen av producentkoden.

Märkningarna på äggen dvs. att stämplingarna på äggen (producentkoden/hönserisignumet) är läsliga kan kontrolleras till exempel samtidigt med att man kontrollerar att samma ägg viktklassificerats på rätt sätt genom att väga äggens enhetsvikt i olika viktklasser.

I partiet som kontrolleras tillåts 20 % sådana ägg, som har oläsliga märkningar (förordningen om handelsnormer för ägg, artikel 28).

Som oläsliga betraktas till exempel sådana stämplar, som delvis eller helt saknas, som är otydliga eller som är oriktiga.

8 Märkningarna på äggförpackningarna

I märkningarna på förpackningarna till hönsägg och i informationen som ges vid försäljning i lösvikt ska i tillämpliga delar följas det som på allmän nivå sägs i den nationella förordningen om livsmedelsinformation / EU:s förordning om livsmedelsinformation bl.a. om angivandet av livsmedlets beteckning och ursprungsland eller härkomstplats.

I särskild lagstiftning om hönsägg ingår vissa undantag från tillämpningsområdet för de allmänna märkningsbestämmelserna. I förordningen om handelsnormer för ägg ingår stadganden om märkningen av förpackade (artikel 12) och oförpackade (artikel 16) hönsägg, då det rör sig om hönsägg av klass A klassificerade i ett packeri. I förordningen om krav på vissa livsmedel (2 §) sägs vilken information som ska ges om oklassificerade, förpackade och oförpackade hönsägg.

De obligatoriska märkningarna på förpackade hönsägg ska anmälas på finska och svenska. På hönsäggsförpackningar som saluhålls enbart i enspråkiga kommunen räcker det att de obligatoriska märkningarna gjorts enbart på den berörda kommunens språk. 

Mer information om märkningarna på förpackningarna finner du kapitlen 9-12 i Livsmedelsverkets anvisning 6476/04.02.00.01/2021 Produktion och försäljning av hönsägg och andra fågelägg.

8.1 Ägg som klassificerats i packeriet

8.1.1 Förpackade ägg som klassificerats i packeriet

Storleken på detaljhandelsförpackningarna med ägg varierar från förpackningar med fyra ägg till förpackningar med 30 ägg.

Förpackningar ska vara stötsäkra, torra, rena och i gott skick samt vara framställda av material som skyddar äggen mot främmande lukt och risken för kvalitetsförsämring (förordningen om handelsnormer för ägg, artikel 17): 

Förpackade ägg av klass A får endast omförpackas av förpackningscentraler. Varje förpackning får endast innehålla ägg från ett och samma parti (förordningen om handelsnormer för ägg, artikel 19).

Då kvalitets- och viktklassificerade ägg saluhålls till konsumenter i en detaljhandelsförpackning, ska förpackningen vara försedd med åtminstone följande märkningar (förordningen om handelsnormer för ägg, förordningen om livsmedelsinformation) :

  • livsmedlets beteckning dvs. hönsägg eller ägg (orden kan föregås av olika epitet, men de får inte vilseleda konsumenten)
  • äggpackeriets namn, adress och packerinummer (packerinumret för registrerade äggpackerier är i Finland FI efterföljt av ett tresiffrigt nummer, såsom FI123)
  • kvalitetsklassen (Klass A eller bokstaven A, antingen ensam eller i kombination med ordet färska)
  • viktklassen (med bokstäver, i gram eller i kombinationer av dessa eventuellt med angivande av aktuellt viktintervall. XL mycket stora ≥ 73 g, L stora ≥ 63 g och < 73 g, M medelstora ≥ 53 g och < 63 g och S små < 53 g)
  • innehållsmängden. På förpackningen kan också frivilligt märkas ut antalet förpackade ägg. Innehållsmängden märks ut enligt äggens medelvikt. Om en äggkartong innehåller ägg av olika storlekar, märks vikten ut enligt äggens miniminettovikt. Utsidan av förpackningen ska förses med märkningen ”Ägg av olika storlekar” eller någon annan motsvarande märkning.
  • minsta hållbarhetstiden dvs. bäst före datummärkningen (28 dygn från värpdagen eller värpperiodens första dag)
  • förvaringsanvisning (förvaras svalt)
  • förpackningar med ägg av klass A ska på utsidan vara väl synligt och klart läsligt märkta med produktionsmetoden (ekologiska ägg, ägg från utehöns, ägg från frigående höns inomhus, ägg från burhöns)
  • förklaring till producentkoden (hönserisignumet) som stämplats på ägget (kan finnas på antingen ut- eller insidan av locket, 0 = ekologisk produktion, 1 = frigående utomhus, 2 = frigående inomhus, 3 = burhöns, FI = Finland, producentnumret)
  • orden "extra” eller ”extra färska” får användas som kompletterande kvalitetsbeteckning på förpackningar med ägg av klass A till och med den nionde dagen efter värpdagen. (Märkningarna får användas på hönsägg av klass A i 7 dygn efter förpackningen eller i 9 dygn efter värpdagen. Datummärkningen märks ut uppe till vänster på förpackningen: Extra färska t.o.m... och uppe till höger märks ”bäst före” datummärkningen ut)
  • ursprungslandet (eller härkomstplatsen) vid behov

8.1.2 Oförpackade ägg som klassificerats i packeriet

Vid lösviktsförsäljning av kvalitetsklassificerade ägg ska följande information finnas väl synlig och klart läslig för konsumenten (förordningen om handelsnormer för ägg, artikel 16 och nationell förordningen om livsmedelsinformation, 6-8 §):

  • livsmedlets beteckning
  • kvalitetsklassen (Klass A)
  • viktklassen
  • märkning som anger produktionsmetoden
  • förklaring till producentkoden
  • minsta hållbarhetstiden
  • förvaringsanvisning
  • ursprungslandet (eller härkomstplatsen) vid behov

Packeriet ska se till att ovan nämnda information levereras till det detaljhandelsställe, till vilket i packeriet klassificerade, oförpackade ägg levereras.

8.1.3 Hur typen av foder märks ut på äggförpackningarna

Förpackningarna kan också förses med frivilliga märkningar om t.ex. typen av foder som hönorna fått.

Om en uppgift om vilken typ av foder värphönsen har fått används ska följande minimikrav gälla (förordningen om handelsnormer för ägg, artikel 15):

  1. märkning med spannmål som ingrediens i fodret får endast göras om spannmål utgör minst 60 viktprocent av foderblandningen, varav högst 15 procent får vara biprodukter från spannmålsindustrin
  2. om det hänvisas till särskilda sädesslag ska det aktuella sädesslaget utgöra minst 30 procent av foderblandningen; detta påverkar dock inte det minimiinnehåll på 60 viktprocent som avses i punkt a. I de fall då flera sädesslag nämns ska var och en av dessa utgöra minst 5 procent av foderblandningen. 

8.1.4 Tidsgräns för klassificering, märkning och förpackning av ägg

Ägg ska klassificeras, märkas och förpackas senast tio dagar efter värpdagen och extra färska ägg senast fyra dagar efter värpdagen (förordningen om handelsnormer för ägg, artikel 6).

Bäst före datumet (minsta hållbarhetstid) fastställs från och med den dag då värpperioden inleds. Bäst före datumet får som längst vara 28 dagar efter värpdagen (förordningen om handelsnormer för ägg, artikel 13).

Om ägg saluhålls som extra färska, ska förpackningen väl synligt och klart läsligt märkas med 9 dygn efter värpningen dvs. den tid som äggen håller sig extra färska. Förpackningen ska också förses med en bäst före datummärkning som alla andra äggförpackningar också.

9 Äggens förvaringsförhållanden

I producentens lokaler och under tiden fram till försäljning till konsumenten ska äggen förvaras rent, torrt och fritt från främmande lukter samt skyddas effektivt mot stötar och direkt solljus. Äggen ska förvaras och transporteras vid den, företrädesvis konstanta, temperatur som bäst bevarar deras hygieniska egenskaper. Ägg ska levereras till konsumenten inom högst 28 dagar från värpning (hygienförordningen gällande livsmedel av animaliskt ursprung, bilaga III avsnitt X).

Ägg av klass A får inte behandlas i konserverande syfte eller kylas i lokaler eller anläggningar där temperaturen på artificiellt sätt hålls under +5 °C. Ägg som har hållits vid en lägre temperatur än +5 °C under transport i mindre än 24 timmar, eller i detaljhandelslokaler i mindre än 72 timmar, ska emellertid inte betraktas som kylda (förordningen om handelsnormer för ägg, artikel 2, stycke 3). 

Hönsägg håller sig bäst i en jämn temperatur, med trubbiga ändan uppåt och förpackade i äggkartong. Det är särskilt variationer i temperaturen som inverkar försvagande på äggens hållbarhet. Lagstiftningen fastställer inte någon viss temperatur, i vilken ägg ska förvaras. Den rekommenderade förvaringstemperaturen för hönsägg är cirka +15 °C. Förpackningen minskar avdunstningen av vatten från äggen och skyddar äggen mot främmande lukter och smaker.

10 Äggpackeriernas bokföring

Förpackningscentralerna ska för varje produktionsmetod och dag separat journalföra följande: (förordningen om handelsnormer för ägg, artikel 22)

  • antalet oklassificerade ägg som mottagits från varje producent, med uppgift om producentens namn, adress och producentkod samt värpdag eller värpperiod
  • efter klassificering, antalet ägg i respektive kvalitets- och viktklass
  • antalet klassificerade ägg som mottagits från andra förpackningscentraler, med uppgift om dessa förpackningscentralers kod och datum för minsta hållbarhetstid
  • antalet oklassificerade ägg som levererats till andra förpackningscentraler, uppdelade per producent, med uppgift om dessa förpackningscentralers kod samt värpdag eller värpperiod
  • antalet levererade ägg och/eller vikten på dessa, uppdelade efter kvalitets- och viktklasser, efter förpackningsdag för ägg av klass B eller datum för minsta hållbarhetstid för ägg av klass A och efter köpare (köparens namn och adress ska anges)

Förpackningscentralerna ska uppdatera sina journaler för de fysiska lagren varje vecka. 

I de fall då ägg av klass A och förpackningar med sådana ägg märks med uppgift om vilken typ av foder som värphönsen har fått (förordningen om handelsnormer för ägg, artikel 15), ska de förpackningscentraler som använder sådan märkning journalföra dessa uppgifter separat i enlighet med det som sagts ovan.

I stället för att journalföra inköp och leveranser får förpackningscentraler samla fakturor och följesedlar och på dem ange ovan nämnda uppgifter.

De journaler, fakturor och följesedlar som nämnts ovan ska sparas i minst 12 månader från det att de skapades (förordningen om handelsnormer för ägg, artikel 23).

De journaler ska ställas till inspektionsorganens förfogande så snart dessa begär det (förordningen om handelsnormer för ägg, artikel 24)

11 Protokollet över kontrollen av äggpackerier och handelsnormerna för ägg

Som hjälp vid kontroll av sakerna som hänför sig till handelsnormerna för ägg i ett äggpackeri kan användas blanketten Protokoll över kontrollen av äggpackeri och ägg som medföljer som bilaga till anvisningen. I protokollet antecknas observationer, anmärkningar och korrigerande åtgärder med tidtabeller för de kontrollerade äggens del.

12 Lagstiftning

Handelsnormerna för ägg regleras huvudsakligen av följande livsmedels- och marknadstillsynsförfattningar. Eventuella ändringar av författningarna ska också beaktas. 

Författningar om tillsynen över livsmedel

  • Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien (allmänna livsmedelshygienförordningen);
  • Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (hygienförordningen gällande livsmedel av animaliskt ursprung);
  • Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel;
  • Rådets direktiv 1999/74/EG om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns;
  • Livsmedelslagen 297/2021;
  • Statsrådets förordning 312/2021 om behörighets- och språkkrav för personer som utför myndighetstillsyn över livsmedel av animaliskt ursprung;
  • Jord- och skogsbruksministeriets förordning 67/2022 om identifiering och registrering av djur (identifieringsförordningen);
  • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1924/2006 och (EG) nr 1925/2006 samt om upphävande av kommissionens direktiv 87/250/EEG, rådets direktiv 90/496/EEG, kommissionens direktiv 1999/10/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG, kommissionens direktiv 2002/67/EG och 2008/5/EG samt kommissionens förordning (EG) nr 608/2004 förordningen om livsmedelsinformation); 
  • Jord- och skogsbruksministeriets förordning 834/2014 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna (nationella förordningen om livsmedelsinformation); 
  • Jord- och skogsbruksministeriets förordning 264/2012 om krav i fråga om vissa livsmedel (förordningen om krav gällande vissa livsmedel);  

Marknadstillsynsförfattningar

  • Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (förordningen om en samlad marknadsordning); 
  • Kommissionens förordning (EG) nr 589/2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller handelsnormerna för ägg (förordningen om handelsnormer för ägg);
  • Kommissionens direktiv 2002/4/EG om registrering av anläggningar som håller värphöns och som omfattas av rådets direktiv 1999/74/EG;
  • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2018/848 av den 30 maj 2018 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007; 
  • Lagen om en marknadsordning för jordbruksprodukter 999/2012 (marknadsordningslagen);
  • Lagen om ändring av lagen om en marknadsordning för jordbruksprodukter 1194/2013;
  • Statsrådets förordning 1332/2015 om handelsnormer;
  • Jord- och skogsbruksministeriets förordning 1346/2015 om upphävande av vissa av jord- och skogsbruksministeriets förordningar och beslut om en marknadsordning för jordbruksprodukter; 

Anvisningar från Livsmedelsverket

  • Livsmedelsverkets anvisning 4215/04.02.00.01/2021 Godkännande av livsmedelslokal
  • Livsmedelsverkets anvisning 1028/04.02.00.01/2022 Riskklassificering av en livsmedelslokal och kontaktmaterialverksamhet och fastställande av tillsynsbehovet
  • Livsmedelsverkets anvisning 6476/04.02.00.01/2021 Produktion och försäljning av hönsägg och andra fågelägg
  • Eviras 17068 anvisning Handbok om livsmedelsinformation för tillsynsmyndigheter och livsmedelsföretagare
  • Livsmedelsverkets anvisning 819/04.02.00.01/2022 Gesamma villkor för ekologisk produktion

13 Uppdateringar av anvisningen

 Uppdateringar 22.6.2022:

  • Anvisning nummer 6477/04.02.00.01/2021/2 ersätter anvisning nummer 16047/1.
  • Anvisningen har uppdaterats för att följa lagen.

Bilaga 1.Inspektions rapport

Tarkastuspöytäkirjalomake (doc, på finska)