Undersökningen av valrossen har slutförts

9. november 2022

Undersökningen av den valross som lämnades till Livsmedelsverket för undersökning i slutet av juli har slutförts. Valrossens sannolika dödsorsak var en akut rytmstörningsbaserad hjärtsvikt som orsakats av svält, svagt allmäntillstånd och stress, och som ledde till hjärtstillestånd. I valrossens organ konstaterades också små förändringar som anknyter till åldrande, men som hade ringa betydelse. Det är också möjligt att valrossens svaga allmäntillstånd exponerade djuret för magsår och inflammationer av olika slag.

Mitokondrie-DNA:t som isolerades från valrossens genom pekar på att dess härkomst var i Europas arktiska områden, vilket var djurets antagna ursprungsområde. Valrossens förökningsområden finns i Svalbard, på Frans Josefs land öster om Svalbard och i Ryssland längs Petjorahavets kuster, men DNA-identifikationen skiljer inte på dessa delpopulationer. Bestämningen gjordes vid Naturvetenskapliga centralmuseet (Luomus). Konserveringen av valrossen pågår och djuret torde ställas ut för allmänheten på hösten 2023. Luomus hoppas att valrossen ökar intresset för valrossar och arktiska området, när det ställs ut.

Mer information:

Forskningsprofessor Antti Oksanen, Livsmedelsverket, tfn +358 295 204 792
e-post: antti.oksanen@ruokavirasto.fi

Överintendent Risto Väinölä, Naturvetenskapliga centralmuseet, tfn +358 294 128 890
e-post: risto.vainola@helsinki.fi

Innehållet av Livsmedelsverkets slutliga undersökningsityg i sin helhet:

Uppgifter om provet:

Djurart: valross
Provmaterial: hela djuret
Åldersklass: vuxet djur
Kön: hona
Vikt: 597 kg
Fynddatum: 19.7.2022
Fyndplats: Kotka
Bakgrundsuppgifter: Påträffades i svagt skick, dog under narkos under transporten.

Utlåtande:

Valrossens sannolika dödsorsak var akut rytmstörningsbaserad hjärtsvikt som orsakats av svält, svagt allmäntillstånd och stress, och som ledde till hjärtstillestånd. Utifrån undersökningen är det inte möjligt att fullkomligt bevisa eller utesluta att de läkemedel som använts för anestesin bidragit till utvecklingen av hjärtsvikten. I organen konstaterades dessutom ringa förändringar som anknyter till åldrande (godartade tumörer, lindrig degeneration av organ och ökning av bindvävnaden). Djurets svaga allmäntillstånd kan också ha exponerat djuret för magsår och inflammationer.

Valrossen var mycket mager. Dess ryggrad och höftben syntes klart under huden. Fettlagren var förbrukade. Tranlagret under huden var endast 0,5–1 cm tjockt. Det fanns inget fett kring de inre organen eller i tarmkäxet. Benmärgen var rödaktig, synlig fettvävnad konstaterades inte. Hörntänderna (betarna) var cirka 47 cm långa. Kindtänderna var normala. I huden på ryggens och sidornas område fanns gott om fårade skråmor. I huden i bakre delen av ryggen fanns en gammal sårnad (ca 3 x 4 cm), i huden mellan tårna i högre bakre simfoten ett gammalt sår som genomträngt huden, och i främre kanten av vänstra främre simfoten fanns ett ca 2 cm långt så med skorpa. I huden konstaterades ektoparasiter (blodsugande löss). Under huden, bland musklerna i höger tinning fanns en fast massa med flera flikar, storlek ca 2,5 x 1,5 x 1,5 cm. Från näsborrarna hade runnit måttligt med blodblandad vätska. I luftstrupen fanns lite blodig vätska och i luftrören fanns lite ljus fradga. Lungorna var genomgående djupt mörkröda, mycket tunga och blodfyllda. Hjärtat var av normal storlek och hade normal byggnad. Inga förändringar konstaterades i hjärtklaffarna. I vänstra sköldkörteln konstaterades en härdliknande fast förändring (ca 2 cm), i övrigt var sköldkörtlarna normala. I en kapsel på leverns diafragmyta fanns några ärrade områden med bindvävnad. I kanten av en av loberna fanns en fast formation med flera fack, till storleken ca 10 cm. I dess snittyta fanns många håligheter (diameter 5–10 mm). I urinblåsan fanns en ringa mängd rödbrunt urin. Urinblåsans slemhinna var genomgående brokig, blodfylld och grumlig. Livmodern och äggstockarna var normala. I den ena äggstocken konstaterades vitkropp (corpus albicans), som är en rest av en gulkropp. I magsäcken fanns inget födoinnehåll, endast en ringa mängd blodblandad mörkröd vätska. I magsäckens område konstaterades flera små (10–15 mm) områden av blodutjutningskaraktär med oklara gränser. I magsäcken fanns en enskild parasitmask (Pseudoterranova decipiens). Tarmkanalen var så gott som tom. I tunntarmen fanns endast ställvis gulaktigt vätskeinnehåll, och i tjocktarmen fanns en ringa mängd mörkgrönt löst innehåll. I njurarna, binjurarna, mjälten, bukspottkörteln eller hjärnan konstaterades inga särskilda fynd, inte heller i benen, lederna eller musklerna.

Histologisk undersökning:

Urinblåsa: Måttlig akut varig infektion (cystit), svullnad under slemhinnan. Magsäck: Måttlig akut sårig infektion (gastrit). Lungor: Stark blodstockning, vätskesvullnad. Lever: Stark blodstockning, vid förändringen lokal ökning av bindvävnad och gallkörtlar, utvidgade lymf- och blodkärl. Njurar: Mindre degenerativa förändringar. Pankreas, hjärtmuskel: Lindrig ökning av bindvävnad i mellanvävnaden (fibros). Godartat adenom i bisköldkörteln. Underhudsvävnad: Godartat fibrolipom. Ögon: Måttlig kronisk inflammation av de inre delarna högra ögat (uveit och choroidit), lindrig näthinneinflammation (retinit). Mjälte, lymfkärl, binjurar, aorta, hjärtklaff, matstrupe, tunntarm, tjocktarm, livmoder, skelettmuskel, hjärna, hjärnbihang, ryggmärg (början): Inga specifika förändringar.

Bakteriologisk undersökning:

I urinen och i en del av de inre organen konstaterades kolibakterie (Escherichia coli), uropatogen typ. Undersökningna för brucella-, campylo-, salmonella-, yersinia- och leptospirabakterier var negativa.

Parasitologisk undersökning:

Trichinellaparasiter (Trichinella spp.) konstaterades inte. I undersökningen av avföringen konstaterades inga parasitägg. Toxoplasma konstaterade inte.

Virologisk undersökning:

Influensa-A-virus konstaterades inte. SARS-CoV-2-virus konstaterades inte.

Diagnoser:

Svält
Uttorkning (dehydration)
Akut hjärtsvikt
Urinblåseinflammation (cystit), orsak colibakterie (Escherichia coli)
Magsår
Löss (valrosslus, Antarctophthirus trichechi)
Godartad tumör i bisköldkörteln (adenom)
Godartad fettsvulst (fibrolipom)
Inflammation av ögats åderhinna (uveit)