08 Särskilda kraven på livsmedelsproduktion

Alla anvisningar för godkända livsmedelslokaler.

8.1 Hanteringen av TSE-riskmaterial

Anvisning/version: 2146/04.02.00.01/2021/5, tagen i bruk 2.1.2024

Att beakta:

Denna anvisning tillämpas på alla anläggningar, i vilka TSE-riskmaterial från nötkreatur, får eller getter hanteras, även i sådana fall, då hanteringen av TSE-riskmaterial inte förutsätter ett separat godkännande.
De tekniska sakerna som hänför sig till ett TSE-godkännande, såsom ansökandet om nödvändiga godkännanden, godkännandehandlingarna, egenkontrollen (att den är uppdaterad och motsvarar beslutet om godkännande) och lokalerna som hänför sig till godkännandet bedöms i punkt 1.3.
BSE/TSE-provtagningen bedöms i punkt 17.1
Åtskiljandet av material av animaliskt ursprung från avloppsvattnet i lokaler, där TSE-riskmaterial avskiljs, bedöms i samband med godkännandet av anläggningens lokaler, konstruktioner och utrustning i punkt 1.1.
Hanteringen och lagringen av andra biprodukter än TSE-riskmaterial bedöms i punkt 5.7 till de delar som verksamheten omfattas av livsmedelslagen och i punkt 5.8 till de delar som verksamheten omfattas av lagstiftningen om biprodukter. Resultaten av bedömningarna som gjorts enligt punkt 5.8 syns inte på Oiva-rapporten utan endast i inspektionsrapporten.
Bortsändningen av biprodukter och handelsdokumenten bedöms i punkt 15.5 till de delar som verksamheten omfattas av livsmedelslagen och i punkt 5.8 till de delar som verksamheten omfattas av lagstiftningen om biprodukter.

Saker som ska kontrolleras:

Att TSE-verksamheterna och hanteringen av TSE-riskmaterial överensstämmer med kraven och att korskontamination av livsmedlen förhindras.
I sådana fall, då TSE-verksamheterna förutsätter ett separat godkännande, idkas TSE-verksamheterna i enlighet med beslutet om TSE-godkännande och följs eventuella särskilda villkor som uppställts i beslutet om godkännande.
Har TSE-riskmaterialet fastställts på rätt sätt och har företagaren försäkrat sig om att åldersgränserna i TSE-författningarna följs
Hur har slaktkroppar, andra delar av djuren och biprodukter styrts till karantän, förvarats i karantän och frisläppts från karantän
Har TSE-riskmaterial märkts och hållits åtskilt
Hur har slaktkroppar eller delar av sådana som innehåller TSE-riskmaterial hanterats och sänts, mottagningen och handelsdokumenten
Hur har köttet från huvudet på över 12 månader gamla nötkreatur tagits ut
Är egenkontrollen som hänför sig till hanteringen av TSE-riskmaterial tillräcklig och lämplig, och vid behov planen, kontrolleras tillämpande bilagan ”Är egenkontrollen tillräcklig och lämplig” till anvisning 1.6.

Utmärkt: Verksamheten motsvarar kraven. Verksamheten motsvarar kraven.

Verksamheten överensstämmer med kraven för de kontrollerade sakernas del. Exempel:

TSE-verksamhet idkas i enlighet med beslutet om TSE-godkännande och eventuella särskilda villkor som uppställts i beslutet om godkännande följs.
Hanteringen av TSE-riskmaterial överensstämmer med kraven.
TSE-riskmaterial har märkts och hållits åtskilt från livsmedel så, att kroskontaminerande är förhindrad. Alla delar av djur som är bestämt i lagstiftningen som TSE-riskmaterial, hanteras så. Slaktkropp, andra delar av djur och biprodukter hölls i karantän tills TSE-prov har visat sig negativ.

Bra: I verksamheten förekommer små missförhållanden som inte försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten. I verksamheten förekommer små missförhållanden som inte försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten.

Exempel:

I bokföringen som hänför sig till TSE-verksamheten i anläggningen förekommer små brister i anteckningarna om avvikelser och vidtagna korrigerade, men de korrigerande åtgärderna har varit riktiga och tillräckliga.
I märkningen av kärlen som används för uppsamling och förvaring av TSE-riskmaterial eller i färgningen av TSE-riskmaterial förekommer små brister, men det föreligger ingen risk att materialet blandas med andra biprodukter eller livsmedel.

Bör korrigeras: I verksamheten förekommer missförhållanden som försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten. I verksamheten förekommer missförhållanden som försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten. Missförhållandena ska rättas till inom utsatt tid.

Exempel:

TSE-verksamhet idkas inte i enlighet med beslutet om TSE-godkännande eller så följs inte eventuella särskilda villkor som uppställts i beslutet om godkännande och livsmedelssäkerheten försvagas.
I TSE-märkning av slaktkroppar eller i tilltäppningen av stora nackhålet (foramen magnum) och hålet som bultpistolen skapat förekommer upprepade gånger brister.
Bristerna upprepas regelbundet och pågår länge.

Dålig: I verksamheten förekommer missförhållanden som äventyrar livsmedelssäkerheten eller allvarligt vilseleder konsumenten. I verksamheten förekommer missförhållanden som äventyrar livsmedelssäkerheten eller allvarligt vilseleder konsumenten eller aktören har inte följt givna bestämmelser. Missförhållandena ska omedelbart rättas till.

Exempel:

TSE-verksamhet idkas inte i enlighet med beslutet om TSE-godkännande eller så följs inte eventuella särskilda villkor som uppställts i beslutet om godkännande och livsmedelssäkerheten äventyras.
TSE-riskmaterial avlägsnas inte.
I märkningen av kärlen som används för uppsamling och förvaring av TSE-riskmaterial eller i färgningen av TSE-riskmaterial förekommer sådana brister, som medför en risk att materialet blandas med andra livsmedel.
Slaktkroppar, andra delar av djuret och biprodukter lämnas inte att invänta resultatet av TSE-undersökningen innan de vidarebearbetas.

Lagstiftning och anvisningar som hänför sig till ämnet (beaktas med sina ändringar):

TSE-förordningen (EG) nr 999/2001
Biproduktförordningen (EG) nr 1069/2009
Allmänna förordningen om livsmedelshygien (EG) nr 852/2004
Hygienförordningen gällande livsmedel av animaliskt ursprung (EG) nr 853/2004
Livsmedelslagen 297/2021
JSMf om zoonoser 316/2021, 7 kap.
Livsmedelsverkets anvisning ”TSE-åtgärder i slakterier och styckningsanläggningar”
Livsmedelsverkets anvisning ”Hanteringen av och tillsynen över animaliska biprodukter i godkända livsmedelslokaler”.

Uppdatering i version 5:

Förteckning över anvisningar uppdaterad

8.2 Sensoriska uppföljningen av slaktkropparnas och organens renhet

Anvisning/version: 2147/04.02.00.01/2021/4, tagen i bruk 2.1.2024

Att beakta:

Denna anvisning tillämpas i slakterier och småskaliga slakterier för klöv- och hovdjur som hålls som husdjur jämte renslakterier och vilthanteringsanläggningar för bedömning av den sensoriska uppföljningen av renheten hos slaktkroppar och organ.
Denna anvisning tillämpas också i fjäderfäslakterier och små slakterier för fjäderfä för bedömning av den sensoriska uppföljningen av slaktkropparnas och organens renhet.
Med hjälp av observationerna som gjorts under mottagningsbesiktningen i en styckningsanläggning kan man bedöma om uppföljningen och de korrigerande åtgärderna är tillräckliga och effektiva.
Den mikrobiologiska provtagningen av slaktkropparnas ytor som görs med tanke på uppföljningen av processhygienen bedöms i punkten 17.1 Provtagningen och egenkontrollundersökningarna.
Hanteringen av mjölksyradekontaminationen av slaktkroppar från nötdjur bedöms i punkt 8.3.

Saker som ska kontrolleras:

Slaktkropparnas och organens renhet
Hur den sensoriska uppföljningen av slaktkroppars och organs renhet är ordnad
- hur egenkontrollen omsätts i praktiken
- bokföringen över omsättandet i praktiken
- bokföringen över avvikelser
- korrigerande åtgärder som vidtagits på grund av avvikelser
- vid behov HACCP-systemets tillämpning
Är egenkontrollen tillräcklig och lämplig, och vid behov planen, kontrolleras tillämpande bilagan ”Är egenkontrollen tillräcklig och lämplig” till anvisning 1.6.

Utmärkt: Verksamheten motsvarar kraven. Verksamheten motsvarar kraven.

Verksamheten överensstämmer med kraven för de kontrollerade sakernas del. Exempel:

Slaktkropparna i kylrummet är sensoriskt bedömt rena och på slaktkropparna finns ingen synlig fekal smuts eller annan smuts.
I den sensoriska uppföljningen av slaktkroppars och organs renhet ingår en tillräcklig egenkontroll, omsättning av planen i praktiken, bokföring. korrigerande åtgärder och vid behov genomförandet av ett tillräckligt HACCP-system.
Egenkontrollen är tillräcklig och lämplig i förhållande till verksamhetens karaktär och omfattning.
De korrigerande åtgärderna har varit tillräckliga.

Slaktkropparna i kylrummet är sensoriskt bedömt rena och på slaktkropparna finns ingen synlig fekal smuts eller annan smuts.
I den sensoriska uppföljningen av slaktkroppars och organs renhet, i egenkontrollen eller genomförandet av HACCP-systemet förekommer små missförhållanden, som ändå inte försvagar livsmedelssäkerheten.

På slaktkropparna i kylrummet förekommer sensoriskt bedömt en liten mängd fekal smuts eller annan smuts och det försvagar livsmedelssäkerheten.
I den sensoriska uppföljningen av slaktkroppars och organs renhet, i egenkontrollen eller genomförandet av HACCP-systemet förekommer missförhållanden, som försvagar livsmedelssäkerheten.

På slaktkropparna i kylrummet förekommer sensoriskt bedömt fekal smuts eller annan smuts i den grad, att livsmedelssäkerheten äventyras.
I den sensoriska uppföljningen av slaktkroppars och organs renhet, i egenkontrollen eller genomförandet av HACCP-systemet förekommer missförhållanden, som äventyrar livsmedelssäkerheten.

Lagstiftning och anvisningar som hänför sig till ämnet (beaktas med sina ändringar):

Allmänna förordningen om livsmedelshygien (EG) nr 852/2004
Hygienförordningen gällande livsmedel av animaliskt ursprung (EG) nr 853/2004
Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/627
Livsmedelslagen 297/2021
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om livsmedelshygien 318/2021.

Uppdateringar i version 4:

I andra punkten för "att beakta" har det tillagts att även organen för fjäderfä bedöms.
I avsnittet om "saken som skall kontrolleras" har HACCP-systemet ersatts med HACCP-systemets tillämpande.
I riktlinjerna för bedömning har bedömningen för bra, bör korrigeras och dålig uppdateras från HACCP-system till HACCP-systemets genomförande; i avsnittet om utmärkt har "vid behov ett HACCP-system" ändrats till "vid behov genomförandet av ett tillräckligt HACCP-system".

8.3 Hanteringen av mjölksyradekontaminationen av slaktkroppar från nötdjur

Anvisning/version: 2148/04.02.00.01/2021/4, tagen i bruk 2.1.2024

Att beakta:

Denna anvisning tillämpas på slakterier, små slakterier och renslakterier som slaktar nötdjur som hålls som husdjur (arterna Bubalus och Bison inberäknade).
I denna punkt bedöms reduceringen av ytkontaminationen av slaktkroppar från nötdjur med hjälp av mjölksyra och uppföljningen av ytkontaminationen.
Eftersom användningen av mjölksyra inte får påverka livsmedelsföretagarens skyldighet att iaktta god hygienisk slaktpraxis och goda hygieniska tillvägagångssätt, rekommenderas att den sensoriska uppföljningen av slaktkropparnas och organens renhet (punkt 8.2) bedöms samtidigt med denna punkt.

Saker som ska kontrolleras:

Att mjölksyralösningen överensstämmer med kraven.
Att förutsättningarna för behandlingen med mjölksyra uppfylls och överensstämmer med kraven.
HACCP-systemes genomförande, provtagningen som mikrobkriterieförordningen förutsätter före behandlingen med mjölksyra, mjölksyrahalten under behandlingen och mjölksyrans temperatur under behandlingen inberäknade.
Dokumenteringen av behandlingen med mjölksyra.
Att en anmälan om behandlingen med mjölksyra lämnas till företagarna som tar emot slaktkropparna.
Dokumenteringen av anmälda uppgifter.
Är egenkontrollen tillräcklig och lämplig, och vid behov planen, kontrolleras tillämpande bilagan ”Är egenkontrollen tillräcklig och lämplig” till anvisning 1.6.

Utmärkt: Verksamheten motsvarar kraven. Verksamheten motsvarar kraven.

Verksamheten överensstämmer med kraven för de kontrollerade sakernas del. Exempel:

Verksamheten uppfyller kraven som uppställts för den och företagaren hanterar överraskande och sporadiska missförhållanden med sin egenkontroll. Omsättandet av HACCP-systemet i praktiken överensstämmer med kraven.

Exempel:

Små missförhållanden i överensstämmelsen med kraven, såsom sporadiska brister i bokföringen.
De korrigerande åtgärderna har ändå varit rätta och tillräckliga.

Exempel:

Missförhållanden som förutsätter korrigering i processens överensstämmelse med kraven eller i bokföringen.
Missförhållandena och de korrigerande åtgärderna är av sådan art, att livsmedelssäkerheten försvagas.

Exempel:

Allvarliga missförhållanden som förutsätter omedelbar korrigering i processens överensstämmelse med kraven.
Slaktkroppar, på vilka det förekommer synlig fekal kontamination, behandlas med mjölksyra.
Missförhållandena och de korrigerande åtgärderna är av sådan art, att livsmedelssäkerheten äventyras.

Lagstiftning och anvisningar som hänför sig till ämnet (beaktas med sina ändringar):

Allmänna förordningen om livsmedelshygien (EG) nr 852/2004
Hygienförordningen gällande livsmedel av animaliskt ursprung (EG) nr 853/2004
Kommissionens förordning (EU) nr 101/2013 om användning av mjölksyra för att minska mikrobiologisk ytkontaminering på slaktkroppar av nötkreatur
Livsmedelslagen 297/2021
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om livsmedelshygien 318/2021.

Uppdateringar i version 4:

Saker som ska kontrolleras har ändrats från HACCP-systemet till HACCP-systemets genomförande

8.4 Hanteringen av trikinrisken

Anvisning/version: 2150/04.02.00.01/2021/5, tagen i bruk 2.1.2024

Att beakta:

Anvisningen tillämpas i slakterier, små slakterier och vilthanteringsanläggningar som slaktar djurarter som är mottagliga för trikininfektion.
Svin som fötts upp i kontrollerade uppfödningsförhållanden är befriade från trikinundersökningar.
Kompetensen hos utomstående laboratoriet som används för analys av proverna bedöms i punkt 1.6.

Saker som ska kontrolleras:

Att trikinundersökningsproverna tas i enlighet med lagstiftningen och Livsmedelsverkets bestämmelser.
Att det är möjligt att koppla ihop och spåra proverna och slaktkropparna
Hälsomärkningen av slaktkropparna innan resultaten av trikinundersökningarna erhållits
Delningen och styckningen av svinkropparna före resultatet av trikinundersökningen
Är egenkontrollen tillräcklig och lämplig, och vid behov planen, kontrolleras tillämpande bilagan ”Är egenkontrollen tillräcklig och lämplig” till anvisning 1.6.
Trikinundersökning och kvalitetsäkring i småskaliga slakteri där trikinundersökning utförs i samband med officiell köttbesiktning (påverkar inte Oiva-bedömningen).

Utmärkt: Verksamheten motsvarar kraven. Verksamheten motsvarar kraven.

Trikinprover tas i enlighet med kraven i lagstiftningen. Proverna kan spåras till slaktkropparna eller slaktkroppsgrupperna.

Hälsomärkta slaktkroppar förs inte bort från lokalerna i slakteriet och de vidarebehandlas inte innan resultatet av trikinundersökningen är klart. Ett eventuellt avvikande arrangemang i fråga om svinkropparna har godkänts av tillsynsutövaren och arrangemanget uppfyller kraven som lagstiftningen ställer på det.

Med egenkontrollen säkerställs att trikinproverna som lagstiftningen förutsätter tas. I egenkontrollen har också beaktats vilka åtgärder anläggningen vidtar om en trikininfektion påträffas. Eventuella brister i verksamheten uppdagas i egenkontrollen och korrigerande åtgärder vidtas på lämpligt sätt.

I egenkontrollen i anläggningen förekommer små brister. Exempel:

Trikinprover tas av alla de djur som lagstiftningen kräver att det ska tas prov av, men proverna är inte alltid spårbara till enskilda djurgrupper i en situation, då alla undersökta prover har varit negativa.

Exempel:

Hälsomärkta slaktkroppar har utan tillsynsutövarens godkännande förts bort från lokalerna i slakteriet innan resultatet av trikinundersökningen klarnat, men slaktkroppar har ändå inte annars vidarebehandlats.
Hanteringen av trikinrisken i anläggningen är bristfällig, korrigerande åtgärder har inte vidtagits eller så har de varit otillräckliga.

Exempel:

Trikinprover tas inte i enlighet med kraven i lagstiftningen (prover tas till exempel inte, proverna tas på fel ställe eller så är proverna för små).
Slaktkroppar, som det ska tas prover av, är inte identifierbara (till exempel svin som härstammar från sedvanliga och kontrollerade uppfödningsförhållanden).
Slaktkroppar lämnas inte att invänta resultatet av trikinundersökningen innan de vidarebehandlas eller så följs inte villkoren för ett eventuellt avvikande förfarande gällande svinkroppar.

Lagstiftning och anvisningar som hänför sig till ämnet (beaktas med sina ändringar):

Trikinförordningen (EG) nr 2015/1375
Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/627
Livsmedelslagen 297/2021
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om livsmedelshygien 318/2021
Livsmedelssäkerhetsverket föreläggande om att svin som fötts och uppfötts i erkända kontrollerade uppfödningsförhållanden ska befrias från trikinundersökningar 1/2015
Livsmedelsverkets anvisning 5736/04.02.00.01/2020/2: Hälsomärkning, styckning och skärning av svinkroppar innan resultaten av trikinundersökningar är klara.

Uppdateringar i version 5:

I "Att beakta" har ordet utomstående lagts till i frasen "Kompetensen hos utomstående laboratoriet ...".
"Saker som ska kontrolleras" har kompletteras med sista punkten "Trikinundersökning och kvalitetssäkring i småskaliga slakteri där trikinundersökning utförs i samband med officiell köttbesiktning (påverkar inte Oiva-bedömningen)".
Förteckningen över lagstiftning och vägledning har uppdaterats: Tillsatts numret för Livsmedelsverkets anvisning om Hälsomärkning, styckning och skärning av svinkroppar innan resultaten av trikinundersökningar är klara.

8.5 Tillverkningen av köttfärs och köttberedningar

Anvisning/version: 2151/04.02.00.01/2021/3, tagen i bruk 2.1.2024

Att beakta:

Denna anvisning tillämpas på livsmedelslokaler, som godkänts för tillverkning av malet kött (köttfärs) och köttberedningar
Kraven på temperaturen vid tillverkning av malet kött och köttberedningar bedöms i punkt 6.5 Temperaturkontrollen i livsmedlens produktionsprocesser
Sakerna som hänför sig till kollagenet i malet kött bedöms i anvisning 13.4
Användningen av tillsatser i köttberedningar bedöms i anvisning 11.1 Tillsatsämnen, aromer och enzymer.

Saker som ska kontrolleras:

Att råvaran som används för malet kött och/eller köttberedningar härstammar från muskler eller djurdelar som lagstiftningen tillåter.
Åldern på råvaran som används för malet kött.
De mikrobiologiska kraven på mekaniskt urbenat kött som använts för tillverkning av köttberedningar avsedda att upphettas.
Malet kött och köttberedningar får efter upptining inte frysas ned på nytt.
Är egenkontrollen tillräcklig och lämplig, och vid behov planen, kontrolleras tillämpande bilagan ”Egenkontrollens tillräcklighet och lämplighet” till anvisning 1.6.

Utmärkt: Verksamheten motsvarar kraven. Verksamheten motsvarar kraven.

Råvaran som används för tillverkning av malet kött och/eller köttberedningar uppfyller kraven i lagstiftningen.
Åldern på råvaran som används för tillverkning av malet kött uppfyller kraven i lagstiftningen.
Det mekaniskt urbenade köttet som använts för köttberedningar avsedda att upphettas har uppfyllt de mikrobiologiska kraven som lagstiftningen ställer på malet kött.

Vitsordet kan vara Bra till exempel i sådana situationer, då:

Råvaran som används för tillverkning av malet kött och/eller köttberedningar uppfyller kraven i lagstiftningen.
I uppföljningen av åldern på råvaran som används för tillverkning av malet kött förekommer små brister, som inte försvagar livsmedelssäkerheten.
För köttberedningar avsedda att upphettas har använts mekaniskt urbenat kött, i vilkets kvalitet det förekommit små brister.

Vitsordet kan vara Bör korrigeras till exempel i sådana situationer, då:

I uppföljningen av åldern på råvaran som används för tillverkning av malet kött förekommer brister eller så är köttet som används som råvara för gammalt så, att en användning av det försvagar livsmedelssäkerheten.
För köttberedningar avsedda att upphettas har använts mekaniskt urbenat kött som inte uppfyller de mikrobiologiska kraven som lagstiftningen ställer på malet kött.

Vitsordet kan vara Dålig till exempel i sådana situationer, då:

Som råvara i malet kött har använts köttstyckningsrester (från annat än hel skelettmuskulatur), mekaniskt urbenat kött, kött som innehåller hud eller kött från skallar, utom tuggmuskler, den icke-muskulära delen av linea alba, området kring framknä och hasled, benskrap och musklerna i mellangärdet utan att bukhinnan (serosan) avlägsnats.
Åldern på råvaran som används för tillverkning av malet kött är inte känd eller så råvaran för gammal så, att en användning av den äventyrar livsmedelssäkerheten.
För köttberedningar avsedda att upphettas har använts mekaniskt urbenat kött, fastän mikrobiologiska undersökningar av det mekaniskt urbenade köttet inte gjorts eller beaktats i provtagningsplanen.

Lagstiftning och anvisningar som hänför sig till ämnet (beaktas med sina ändringar):

Allmänna förordningen om livsmedelshygien (EG) nr 852/2004
Hygienförordningen gällande livsmedel av animaliskt ursprung (EG) nr 853/2004 bilaga III avsnitt V
Mikrobkriterieförordningen (EG) nr 2073/2005
Livsmedelslagen 297/2021.

Uppdateringar i version 3:

Åldern på råvaran som används för tillverkning av köttberedningar har tagits bort från bedömningsexempelen.

8.6 Tillverkningen av mekaniskt urbenat kött

Anvisning/version: 2152/04.02.00.01/2021/3, tagen i bruk 2.1.2024

Att beakta:

Denna anvisning tillämpas på anläggningar, i vilka det tillverkas mekaniskt urbenat kött.
Kraven på temperaturen vid tillverkning av mekaniskt urbenat kött bedöms i punkt 6.5 Temperaturkontrollen i livsmedlens tillverkningsprocesser
Tid- och temperaturgränserna som gäller nedfrysning och fryslagring av mekaniskt urbenat kött bedöms i anvisning 6.6 Temperaturkontrollen av djupfrysta och frysta livsmedel
Märkningarna på konsumentförpackningar som innehåller mekaniskt urbenat kött bedöms i punkt 13.1 Den obligatoriska informationen som ska ges om livsmedel (förpackade och oförpackade livsmedel)

Saker som ska kontrolleras:

Att råvaran som används för mekaniskt urbenat kött härstammar från muskler eller djurdelar som lagstiftningen tillåter
Åldern på råvaran som används för mekaniskt urbenat kött
Användningstiden för mekaniskt urbenat kött som urbenats med högtryck (frysningen undantagen)
Att mekaniskt urbenat kött som urbenats med högtryck och lågtryck under produktionen märkts som "mekaniskt urbenat kött” och inte till exempel som ”kött”.
Är egenkontrollen tillräcklig och lämplig och vid behov planen, kontrolleras tillämpande bilagan ”Är egenkontrollen tillräcklig och lämplig” till anvisning 1.6.

Utmärkt: Verksamheten motsvarar kraven. Verksamheten motsvarar kraven.

Råvaran som används för tillverkning av mekaniskt urbenat kött och åldern på den uppfyller kraven i lagstiftningen.

Mekaniskt urbenat kött som urbenats med högtryck kyls omedelbart till en temperatur på högst 2 °C, om det inte används inom en timme efter tillverkningen.

Mekaniskt urbenat kött som producerats med högtryck och lågtryck har under produktionen märkts som mekaniskt urbenat kött, mekaniskt urbenat kött som producerats med lågtryck har till exempel inte märkts som kött.

Vitsordet kan vara Bra till exempel i sådana situationer, då:

Råvaran som används för tillverkning av mekaniskt urbenat kött uppfyller kraven i lagstiftningen.
Råvaran som används för tillverkning av mekaniskt urbenat kött är sporadiskt något för gammal, men det försvagar inte livsmedelssäkerheten.
I användningstiderna för mekaniskt urbenat kött som urbenats med högtryck har förekommit avvikelser, som ändå inte försvagar livsmedelssäkerheten.

I uppföljningen av åldern på råvaran som används för tillverkning av mekaniskt urbenat kött förekommer brister eller så är råvaran för urbening för gammalt så, att en användning av det försvagar livsmedelssäkerheten.
I användningstiderna för mekaniskt urbenat kött som urbenats med högtryck förekommer sådana avvikelser, som försvagar livsmedelssäkerheten.
Mekaniskt urbenat kött som producerats med högtryck och lågtryck har under produktionen märkts fel, kött som urbenats med lågtryck har till exempel märkts som kött.

För tillverkning av mekaniskt urbenat kött har använts fötter, halshud eller huvud från fjäderfä eller ben från huvudet, fötter, svansar, lårben, skenben, vadben, överarmsben och underarmsben från andra djur.
Åldern på råvaran som används för tillverkning av mekaniskt urbenat kött är inte känd eller så är råvaran för gammal så, att en användning av den äventyrar livsmedelssäkerheten
Mekaniskt urbenat kött som priducerats med högtryck har använts för tillverkning av annat än värmebehandlade köttprodukter.

Lagstiftning och anvisningar som hänför sig till ämnet (beaktas med sina ändringar):

Allmänna förordningen om livsmedelshygien (EG) nr 852/2004
Hygienförordningen gällande livsmedel av animaliskt ursprung (EG) nr 853/2004 bilaga III avsnitt V
Livsmedelslagen 297/2021.

Uppdateringar i version 3:

Namn för anvisningar har uppdaterats
Kraven för kylning i avsnittet "Utmärkt" har kompletterats
Defitionen av råmaterial i avsnittet "Bör korrigeras" har ändrats
Ett exempel av ett missförhållande som orsakar bedömningen "Dålig" har tillagts.

8.7 Tillverkningen av torkat kött från ren

Anvisning/version: 2153/04.02.00.01/2021/4, tagen i bruk 2.1.2023

Att beakta:

Denna anvisning tillämpas på tillverkning av torkat renkött med traditionell utomhustorkningsmetod i godkända livsmedelslokaler som producerar köttprodukter och ligger inom renskötselområdet.
Hur kraven i godkännandet av tillverkningen av torkat renkött följs bedöms i punkt 1.2.
Tillverkning av torkat renkött med någon annan metod än den traditionella utomhustorkningsmetoden eller i en livsmedelslokal som ligger utanför renskötselområdet bedöms i punkt 5.1.
Anvisningen tillämpas inte på tillverkning av torkat renkött på ett primärproduktionsställe inom renskötselområdet.

Saker som ska kontrolleras:

Vid tillverkning av torkat renkött följs kraven i Jord- och skogsbruksministeriets förordning om livsmedelshygien 318/2021 beaktande den avgränsning av tillämpningsområdet, som avses i livsmedelshygienförordningens 59 §.
Hygienen vid hantering av renköttet då det förbereds för torkning i livsmedelslokalens inomhuslokaler.
Hanteringen av renköttet som ska torkas och det färdigt torkade renköttet då det hängs upp i torkburen och tas bort från den.
Hygienen vid hantering av det torkade renköttet i livsmedelslokalens inomhuslokaler efter torkningen.
Att skadedjur och fåglar inte har möjlighet att kontaminera renköttet som ska torkas.
Att luften obehindrat kan cirkulera kring renköttet som ska torkas.
Att torkningen av renköttet sker under lämplig årstid och i lämplig utomhustemperatur.
Att endast besiktat renkött torkas i utomhustorkburen.
Är egenkontrollen tillräcklig och lämplig, och vid behov planen, kontrolleras tillämpande bilagan ”Egenkontrollens tillräcklighet och lämplighet” till anvisning 1.6.

Utmärkt: Verksamheten motsvarar kraven. Verksamheten motsvarar kraven.

Renköttet hanteras på ett hygieniskt sätt då det förbereds för torkning, då det hängs upp i torkburen och tas bort från torkburen och då det behandlas efter torkningen.
Renköttet som ska torkas förbereds för torkning i lämpliga inomhuslokaler i livsmedelslokalen.
Det torkade renköttet hanteras efter torkningen i lämpliga inomhuslokaler i livsmedelslokalen.
Skadedjur och fåglar har inte har möjlighet att kontaminera renköttet som ska torkas.
Renköttet torkas under en lämplig årstid.
Renköttet som ska torkas har hängts upp så, att luften obehindrat kan cirkulera.
Endast besiktat renkött torkas i utomhustorkburen.
Egenkontrollen är lämplig och tillräcklig för sådana sakers del, som ska kontrolleras.
Företagaren hanterar överraskande och sporadiska missförhållanden med sin egenkontroll.

Exempel:

Renköttet torkas i förhållanden, som varierar en hel del, men torkningen av köttet är ändå tillräckligt kontrollerad så att köttet inte förskäms.
I egenkontrollen förekommer små brister för en sådan saks del, som ska kontrolleras.

Exempel:

Renköttet torkas i förhållanden, som stundom är olämpliga så, att torkningen av köttet fördröjs, t.ex. om årstiden eller utomhustemperaturen inte är lämplig. Köttets säkerhet försvagas.
Luftcirkulationen kring köttet som ska torkas fungerar inte ordentligt t.ex. om köttstyckena hängts upp för tätt. Torkningen av köttet fördröjs och köttets säkerhet försvagas.
I utomhustorkburen torkas också annat kött eller andra produkter än besiktat renkött.
I egenkontrollen förekommer brister för en sådan saks del, som ska kontrolleras och bristerna försvagar livsmedelssäkerheten.

Exempel:

Renköttet hanteras på ett ohygieniskt sätt då det förbereds för torkning, då det hängs upp i torkburen och tas bort från den eller under torkningen.
Skadedjur eller fåglar har möjlighet att kontaminera köttet som ska torkas.
Kött torkas i dåliga klimatförhållanden eller så fungerar luftcirkulation kring köttet som ska torkas inte tillräckligt väl, varvid köttet inte torkar tillräckligt kontrollerat och köttets säkerhet äventyras.
I egenkontrollen förekommer brister för en sådan saks del, som ska kontrolleras och bristerna äventyrar livsmedelssäkerheten.

Lagstiftning och anvisningar som hänför sig till ämnet (beaktas med sina ändringar):

Allmänna förordningen om livsmedelshygien (EG) nr 852/2004
Hygienförordningen gällande livsmedel av animaliskt ursprung (EG) nr 853/2004
Genomförandeförordningen (EG) nr 2074/2005
Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/624
Livsmedelslagen 297/2021
JSMf om livsmedelshygien 318/2021, 59 §
Eviras anvisning 16033: Hur en anläggning godkänns.

Uppdateringar i version 4:

Hänvisningar till andra Oiva-anvisningarna uppdaterad

8.8 Parasitbesiktningarna och fryshanteringen av fiskeriprodukter

Anvisning/version: 2154/04.02.00.01/2021/5, tagen i bruk 2.1.2023

Att beakta:

Denna punkt kontrolleras i livsmedelslokaler där:
- Det rensas eller fileas fisk (parasitbesiktningar, alla fiskarter)
- Det tillverkas sådana fiskeriprodukter, som undergår sådan behandling som inte är tillräcklig för att förinta livsdugliga parasiter och som äts som sådana (fryshanteringen).
Fiskarter befriats från frysbehandling är odlad lax och regnbågslax från Atlanten, odlad regnbågslax och stör från Finland, samt strömming och vassbuk som fångats i Östersjön. Dessutom kan andra odlade fiskarter befrias från frysbehandling, om villkoren i Eviras beslut (1773/0959/2012) uppfylls.
Samtidigt rekommenderas kontroll enligt punkt 8.10 Fiskeriprodukters organoleptiska kvalitet.

Saker som ska kontrolleras:

Parasitbesiktningarna av färsk fisk ska utföras i enlighet med kapitel II i bilaga II till förordning (EG) nr 2074/2005.
Frysbehandlingen av fisk på grund av parasitrisk: Fiskeriprodukter som skall förtäras råa och vars tillverkningsprocess inte är tillräcklig för att förstöra livskraftiga parasiter skall frysas i enlighet med kraven i avsnitt VIII kapitel III del D i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004, såvida inte fiskeriprodukterna har befriats från frysbehandling.
Överlämnande av information om frysbehandlingens typ (tid-temperatur-kombination) till den mottagande livsmedelslokalen i ett handelsdokument, en produktetikett, ett avtal eller annat dokument.
Fiskeriprodukter som är nationellt befriade från frysningskravet (strömming och vassbuk) levereras endast till den finska marknaden. I godkända livsmedelslokaler kontrolleras att informationen som överlämnas till den mottagande livsmedelslokalen innehåller en anteckning om begränsning av leveransen.
När från frysbehandlingen har befriats sådana fiskeriprodukter som släpps ut på marknaden och ätas som sådana, som härrör från andra odlade fiskarter än lax eller regnbågslax som odlas i Atlanten, eller regnbågslax eller stör som odlas i Finland, ska aktören ha de handlingar som förutsätts i Eviras beslut (1773/0959/2012) och som erhållits från fiskodlaren.
Egenkontrollens tillräcklighet och lämplighet och planen kontrolleras tillämpande bilagan ”Egenkontrollens tillräcklighet och lämplighet” till anvisning 1.6.

Utmärkt: Verksamheten motsvarar kraven. Verksamheten motsvarar kraven.

Okulär granskning av parasiter utförs kontinuerligt i samband med rensning (handputsning) eller genom ett tillräckligt sampel för varje parti (minst 10 fiskar/parti; mekanisk rensning).

Fiskfiléer eller fiskskivor ska granskas okulärt för parasiter under efterbehandling, fileande eller skivning. Parasitfynd bokförs.

Vid frysning ska produktens temperatur sänkas till -20 °C i minst 24 timmar eller -35 °C i minst 15 timmar. Frysningsprocessen dokumenteras och typen av behandling meddelas skriftligen till produkternas mottagare.

Information om typen av frysbehandling och/eller särskilda villkor för utsläpp på marknaden ska meddelas den mottagande livsmedelsföretagaren i handelsdokument eller på annat sätt skriftligen (godkända livsmedelslokaler).

Till exempel:

I regel utförs Parasitbesiktningar kravenligt, men enskilda partier har förblivit obesiktade eller bokförts bristfälligt.

I regel utförs frysbehandlingar i enlighet med kraven, men det finns små brister i bokföringen.

Uppgifter om vilken typ av frysbehandling som har utförts på produkterna har inte alltid förmedlas till aktörer som tar emot frysbehandlade produkter.

Till exempel:

Parasitbesiktningar görs endast sporadiskt.

Frysbehandling görs inte för alla sådana produkter eller produktkategorier, för vilka sådan borde göras på grund av parasitrisken.

Dokument om produkter som är nationellt undantagna från frysning saknar en märkning om begränsning av leveransen (godkända livsmedelslokaler).

Till exempel:

Parasitbesiktningar görs inte.

Fisk som haft parasiter i de delar som används som livsmedel har använts som livsmedel.

Frysbehandling görs inte för någon produktkategori, för vilken sådan borde göras på grund av parasitrisken.

Fiskeriprodukter som är nationellt befriade från frysbehandling och vars tillverkningsprocess inte räcker till för att förstöra livskraftiga parasiter har levererats till andra EU-länder.

Lagstiftning och anvisningar som hänför sig till ämnet (beaktas med sina ändringar):

Kommissionens förordning (EG) nr 853/2004, bilaga III, avsnitt VIII, kapitel III, del D
Kommissionens förordning (EG) nr 2074/2005, bilaga II, kapitel II
JSMf om livsmedelshygien 318/2021
Eviras anvisning 16023: Tillsynen över fiskeriprodukter.
Eviras beslut 1773/0959/2012: Befrielse av odlad fisk från frysningskravet som gäller vissa fiskeriprodukter 15.3.2012

Uppdateringar i version 5:

Anvisningen tillämpas i fortsättningen också i registrerade livsmedelslokaler. I registrerade livsmedelslokaler har frysbehandlingen kontrollerats tidigare i punkt 5.1.
Specialvillkoret angående utsläppandet på marknaden av fiskeriprodukter som nationellt befriats från fryskravet har lagts till i punkten Att beakta, och i exemplen har specifikationen om att kravet på en skriftlig anmälan om leveransbegränsningar endast gäller godkända livsmedelslokaler lagts till.
Punkterna Att beakta och Saker som ska kontrolleras har specificerats och bedömningsexempel har ändrats.
Rekommendationen om att samtidigt kontrollera punkt 8.10 Fiskeriprodukters organoleptiska kvalitet har lagts till.

8.9 Kontrollen av kvaliteten på råvaran till äggprodukter

Anvisning/version: 2156/04.02.00.01/2021/4, tagen i bruk 2.1.2023

Att beakta:

Denna anvisning tillämpas i alla anläggningar som tillverkar äggprodukter.
Med råvara avses i denna anvisning hönsägg som i äggproduktanläggningar används för tillverkning av äggprodukter och som kommer till äggproduktanläggningen från äggpackerier och producenter.
Skalen på ägg som används vid tillverkning av äggprodukter ska vara helt utvecklade och det får inte finnas sprickor i dem.
Spruckna ägg kan ändå användas för tillverkning av äggprodukter, om produktionsanläggningen eller äggpackeriet levererar dem direkt till en bearbetningsanläggning, där de ska knäckas så fort som möjligt.
Ägg får inte knäckas, om de inte är rena och torra. Ett hönsägg är smutsigt, om det finns smuts eller smutsprickar på ytan till skalet på mer än 1/16 av äggets area eller om det finns smutsklimpar eller blod på skalet.
Smutsiga hönsägg kan tvättas med ett för ändamålet lämpligt tvättmedel.
För rengöring av ägg får användas endast sådant vatten, som undersökts med tanke på åtminstone Escherichia coli och intestinala enterokocker och som bedömts avseende färg och lukt. Äggproducent kan göra en organoleptisk undersökning av vattnet på primärproduktionsstället.

Saker som ska kontrolleras:

Hur sker kvalitetskontrollen av äggen som används för tillverkning av äggprodukter i äggproduktanläggningen.
Är egenkontrollen tillräcklig och lämplig, och vid behov planen, kontrolleras tillämpande bilagan ”Är egenkontrollen tillräcklig och lämplig” till anvisning 1.6.

Utmärkt: Verksamheten motsvarar kraven. Verksamheten motsvarar kraven.

Egenkontroll ingår en beskrivning av det, hur äggproduktanläggningen säkerställer kvaliteten på råvaran som används för äggprodukter.
Äggproduktanläggningen kontrollerar råvarans kvalitet och avlägsnar ägg som inte duger för tillverkning av äggprodukter.

Vitsordet kan vara Bra till exempel i sådana situationer, då:

Beskrivningen av egenkontroll förekommer små missförhållanden i det, hur äggproduktanläggningen säkerställer kvaliteten på råvaran som används för äggprodukter.
Äggproduktanläggningen kontrollerar råvarans kvalitet och avlägsnar ägg som inte duger för tillverkning av äggprodukter.

Vitsordet kan vara Bör korrigeras till exempel i sådana situationer, då:

Beskrivningen av egenkontroll förekommer tydliga brister i det, hur äggproduktanläggningen säkerställer kvaliteten på råvaran som används för äggprodukter.
Äggproduktanläggningen kontrollerar råvarans kvalitet, men i tillverkningen av äggprodukter har kommit med ägg som inte duger till det och som försvagar livsmedelssäkerheten.

Vitsordet kan vara Dålig till exempel i sådana situationer, då:

I egenkontroll ingår inte någon beskrivning av det, hur äggproduktanläggningen säkerställer kvaliteten på råvaran som används för äggprodukter.
I tillverkningen av äggprodukter har kommit med ägg som inte duger till det och som äventyrar livsmedelssäkerheten.

Lagstiftning och anvisningar som hänför sig till ämnet (beaktas med sina ändringar):

Förordningen om hygienen hos animaliska livsmedel (EG) 853/2004; avsnitt X, kapitel II, stycke II och III
JSMf om livsmedelshygien 318/2021
Livsmedelsverkets anvisning 6478/04.02.00.01/2021 Kvaliteten på råvaran till äggmassa.

Uppdateringar i version 4:

Referensen till Eviras anvisning Kvalitet på råvaran av äggmassa till Livsmedelsverkets anvisning har uppdaterats

8.10 Fiskeriprodukters organoleptiska kvalitet

Anvisning/version: 7618/04.02.00.01/2022/2, tagen i bruk 2.1.2024

Bedömningen ingår inte i Oiva-rapporten, utan endast i inspektionsberättelsen.

Att beakta:

Denna anvisning gäller för alla livsmedelslokaler där följande fiskeriprodukter hanteras eller saluförs:
- Färsk hel eller rensad fisk
- Levande eller färska skaldjur
Organoleptiska stickprover, som ingår i offentlig kontroll, ska utföras så långt det är möjligt vid landning, mottagning, produktion, lagring och detaljhandeln av fiskeriprodukter.
Med en organoleptisk kontroll säkerställs att fiskeriprodukterna på basis av sina organoleptiska egenskaper är lämpliga som livsmedel.
Vid bedömningen av den organoleptiska kvaliteten tillämpas i förekommande fall kriterierna för färskhetsklassificering i bilaga I till förordning (EG) nr 2406/96. Fiskens färskhet bedöms utifrån skinnets, slemmets, ögonens, gälarnas, bukhinnans och köttets utseende, köttets fasthet samt fiskens lukt. I fråga om skaldjur bedöms i färskhetsklassificeringen bland annat skalets och sköldens yta, färg och löslighet från köttet, köttets fasthet, lukten och förekomsten av främmande ämnen.
Aktörer som hanterar fiskeriprodukter ska utföra organoleptiska kontroller i sin egenkontroll. När det gäller de fiskeriprodukter som förtecknas i förordning (EG) nr 2406/96, ska det verifieras att fiskeriprodukternas färskhet åtminstone uppfyller de minimikrav som har fastställts i förordningen. För andra fiskeriprodukter används tillämpliga bedömningskriterier som fastställts av aktören.
Laboratorieundersökningar krävs inte för bedömning av organoleptisk kvalitet.
Parasitkontroller av färsk fisk bedöms i punkt 8.8.
Hållbarhetsundersökningar i godkända livsmedelslokaler bedöms i punkt 17.10 och i registrerade livsmedelsverksamheter i punkt 17.1.
Samtidigt rekommenderas kontroll av punkt 8.8 Parasitkontroll och nedfrysning av fiskeriprodukter.

Saker som ska kontrolleras:

Fiskeriprodukters organoleptiska kvalitet när en aktör tar emot fiskeriprodukter, under produktion, lagring och distribution samt i detaljhandel.
Fiskeriprodukterna på basis av sina organoleptiska egenskaper är lämpliga som livsmedel.
Egenkontrollens tillräcklighet och lämplighet samt vid behov planen ska granskas med tillämpning av bilagan ”Är egenkontrollen tillräcklig och lämplig” till anvisning 1.6.

Utmärkt: Verksamheten motsvarar kraven. Verksamheten motsvarar kraven.

Färska fiskeriprodukter kontrolleras organoleptiskt som en del av aktörens egenkontroll och som livsmedel används och säljs endast fiskeriprodukter av god organoleptisk kvalitet.

Fiskeriprodukterna uppfyller organoleptiskt de grundläggande kraven för färskhet.

Till exempel:

Organoleptiska kontroller av färska fiskeriprodukter utförs som en del av aktörens egenkontroll, men vissa partier lämnas okontrollerade.

Det förekommer små brister i bedömningsprocedurer eller vid fastställandet av bedömningskriterier för den sensoriska bedömningen som utförs i egenkontroll.

Fiskeriprodukterna uppfyller organoleptiskt de grundläggande kraven för färskhet.

Till exempel:

En organoleptisk bedömning av fiskeriprodukter inte alls utförs som en del av aktörens egenkontroll eller i planen för att hantera sakhelhelheten förekommer stora missförhållanden.

Fiskeriprodukter med klart nedsatt organoleptisk kvalitet används som livsmedel. En del fiskar uppvisar till exempel betydande skador eller tecken på fördärvning.

Till exempel:

Produkter med dålig organoleptisk kvalitet, till exempel rikligt med fördärvad fisk, används som livsmedel.

Döda kräftor tas emot eller levereras som livsmedel.

Lagstiftning och anvisningar som hänför sig till ämnet (beaktas med sina ändringar):

Europaparlamentets och rådets förordning om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning (EG) No 178/2002, art. 14
Europaparlamentets och rådets förordning om livsmedelshygien (EG) No 852/2004
Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (EG) No 853/2004, Bilaga III, sektion VIII, kapitel V, punkt A
Kommissionens förordning (EU) 2019/627, art. 70 och bilaga VI, kapitel I, punkt A
Rådets förordning (EG) nr 2074/2005 bilaga II, kapitel II
Rådets förordning (EG) nr 2406/96
Livsmedelslag 297/2021
Livsmedelsverkets anvisning 3039/04.02.00.01/2022 Handbok om fiskeriprodukter

Uppdateringar i version 2:

I punkten Att beakta har angivits:
- Organoleptiska stickprover, som ingår i offentlig kontroll, ska utföras så långt det är möjligt vid landning, mottagning, produktion, lagring och detaljhandeln av fiskeriprodukter.
- Vid bedömningen av den organoleptiska kvaliteten tillämpas i förekommande fall kriterierna för färskhetsklassificering i bilaga I till förordning (EG) nr 2406/96.
- När det gäller de fiskeriprodukter som förtecknas i förordning (EG) nr 2406/96, ska det verifieras att fiskeriprodukternas färskhet åtminstone uppfyller de minimikrav som har fastställts i förordningen. För andra fiskeriprodukter används tillämpliga bedömningskriterier som fastställts av aktören.
Lagts till Saker som ska kontrolleras: Fiskeriprodukterna på basis av sina organoleptiska egenskaper är lämpliga som livsmedel.
Lagts till bedömningsexempel B: Det förekommer små brister i bedömningsprocedurer eller vid fastställandet av bedömningskriterier för den sensoriska bedömningen som utförs i egenkontroll.
Lagts till bedömningsexempel C: eller i planen för att hantera sakhelhelheten förekommer stora missförhållanden.
Referens till Handbok om fiskeriprodukter uppdaterad.

8.11 Temperaturkontrollen av vattnet som används för desinficering av arbetsredskap

Anvisning/version: 2143/04.02.00.01/2021/3, tagen i bruk 2.1.2023

Att beakta:

Denna anvisning tillämpas i slakterier, vilthanteringsanläggningar och styckningsanläggningar och i godkända livsmedelslokaler som producerar malet kött, köttberedningar och mekaniskt urbenat kött.
Om livsmedelslokalen använder sig av en annan metod för desinficering av arbetsredskapen än ånga eller vatten på minst 82 °C kontrolleras metoden i fråga till tillämpliga delar i denna punkt.
Hur personalen i livsmedelslokalen agerar i fråga om användningen av knivsterilatorer bedöms i punkt 4.1.

Saker som ska kontrolleras:

Vid behov temperaturen och temperaturkontrollen på vattnet som används för desinficering av arbetsredskap.
Är egenkontrollen tillräcklig och lämplig, och vid behov planen, kontrolleras tillämpande bilagan ”Egenkontrollens tillräcklighet och lämplighet” till anvisning 1.6.

Verksamheten motsvarar kraven.

Temperaturen på vattnet som används för desinficering av arbetsredskap är minst 82 °C. Temperaturerna följs upp och över uppföljningen förs bok i enlighet med egenkontrollen.

Bra: I verksamheten förekommer små missförhållanden som inte försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten.

I verksamheten förekommer små missförhållanden som inte försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten.

I uppföljningen av temperaturen på vattnet som används för desinficering av arbetsredskap i livsmedelslokalen förekommer små missförhållanden. Exempel:

I bokföringen som hänför sig till uppföljningen av temperaturen förekommer små brister i noteringen av avvikelser och vidtagna korrigerande åtgärder, men de korrigerande åtgärderna har varit riktiga och tillräckliga.

Bör korrigeras: I verksamheten förekommer missförhållanden som försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten.

I verksamheten förekommer missförhållanden som försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten. Missförhållandena ska rättas till inom utsatt tid.

Uppföljningen av temperaturen på vattnet som används för desinficering av arbetsredskap har varit bristfällig. Exempel:

Man har inte gjort tillräckligt med temperaturmätningar för att kunna uppdaga brister.

Dålig: I verksamheten förekommer missförhållanden som äventyrar livsmedelssäkerheten eller allvarligt vilseleder konsumenten.

I verksamheten förekommer missförhållanden som äventyrar livsmedelssäkerheten eller allvarligt vilseleder konsumenten eller aktören har inte följt givna bestämmelser. Missförhållandena ska omedelbart rättas till.

Uppföljningen av temperaturen på vattnet som används för desinficering av arbetsredskap har försummats. Exempel:

Inga mätningar av temperaturen har gjorts.

Lagstiftning och anvisningar som hänför sig till ämnet (beaktas med sina ändringar):

Hygienförordningen gällande livsmedel av animaliskt ursprung (EG) nr 853/2004.

Uppdateringar i version 3:

Numreringen av anvisning har ändrats.