Forskare tror att processning av gödseln också ger möjligheter att bekämpa antibiotikaresistensen. Det framkommer av Livsmedelsverkets, Naturresursinstitutets (Luke) och Finlands miljöcentrals (SYKE) gemensamma projekt i vilket man följde upp hur rester av antibiotika och tarmbakterier som är resistenta dvs. motståndskraftiga mot antibiotika sprider sig från mjölkkor som behandlats med antibiotika via ladugårdsmiljön till dynglagren och också till biogasprocessen.
Då ett djur behandlas med läkemedel, utsöndras antibiotika i djurets träck och urin som med gödseln hamnar i dynglagren och ut på betet. I Finland används antibiotika ändå återhållsamt för produktionsdjur och djuren behandlas enbart i vårdsyfte.
”Trots det kan det på gårdar med djurproduktion också bildas tarmbakterier som är resistenta mot flera antibiotika som med andra ord är multiresistenta och som hamnar i gödseln”, säger direktören för Livsmedelsverkets enhet för mikrobiologi, VMD Anna-Liisa Myllyniemi.
I Finland sprids också gödseln från läkemedelsbehandlade djur huvudsakligen oprocessad ut på åkern som näring för växterna och då kan rester av antibiotika, resistenta tarmbakterier och resistensgener spridas med gödseln. Som en följd av detta kan vilda djur, växter och människor exponeras för dem. De kan också hamna i livsmedelskedjan och särskilt i växter som äts som sådana.
I undersökningen konstaterades att antibiotikahalterna under behandlingen som förväntat är höga i träcken och urinen från nötkreatur som behandlats med antibiotika. Forskarna bedömer att gödseln som består av spillning och urin från nötkreatur och framförallt fastgödseln som inte så lätt uppblandas lokalt kan innehålla höga halter av rester av antibiotika.
”Å andra sidan är antibiotikahalterna som uppmätts i flytgödsel från mjölkboskap i denna undersökning mycket låga. Resultaten var inte överraskande, eftersom tvättvattnen som uppblandas med flytgödseln och gödseln från obehandlade djur späder ut antibiotikaresterna”, konstaterar forskningsprofessor, FD Pertti Koivisto på Livsmedelsverkets enhet för kemi.
Processning kan minska risken
Med processning av gödseln kan man eventuellt bryta ned läkemedelsföreningar i en mindre skadlig form eller förinta resistenta tarmbakterier innan gödseln används som gödselmedel.
”Biogasprocessen som undersöktes i projektet bröt inte helt ned antibiotikan i gödseln. Å andra sidan stördes inte heller den mikrobiologiska biogasprocessen av de halter av antibiotika som uppmättes i flytgödseln”, konstaterar specialforskare, FD Sari Luostarinen på Luke.
De resistenta tarmbakterierna verkade inte berikas i processen. Mängden levande tarmbakterier i gödseln minskade som en följd av processen, men någon betydande inverkan på andelen resistenta tarmbakterier konstaterades inte. Gödseln eller rötresten som bildas i samband med biogasprocessen kan ändå hygieniseras och det kunde förinta de återstående resistenta tarmbakterierna.
Totalverkningarna måste utvärderas vid processning av gödsel
”Då gödsel processas på ett effektivt sätt kan man som bäst samtidigt producera förnybar energi, förbättra möjligheterna att utnyttja gödseln som gödselmedel och så också uppnå nyttiga miljöeffekter i jämförelse med traditionell behandling av gödseln”, säger specialforskare, AFM Juha Grönroos på SYKE.
Enligt Grönroos är det också skäl att fästa uppmärksamhet vid utsläppen som bildas under processen och vidarebehandlingen av slutprodukterna så att utsläppen från processkedjorna kan minimeras. Ofördelaktigast med tanke på miljön är sådana sätt att processa gödseln i vilka kvävet och det organiska materialet i gödseln helt går förlorat samtidigt som fosforns användbarhet för växterna försämras. Så går det till exempel vid förbränning av gödseln som å andra sidan skulle förinta läkemedelsresterna och bakterierna.
”Då processningen av gödseln utvecklas bör totaleffekterna utvärderas. Det är då också skäl att beakta antibiotikaresistensen”, sammanfattar Grönroos.
Föregångare i cirkulär ekonomi
Än så länge vet vi inte hur stor risken att rester av antibiotika och resistenta bakterier som sprider sig med gödseln utgör med tanke på människors, djurs och miljöns hälsa. Den blygsamma mängden vetenskapliga belägg har utgjort ett hinder för riskvärderingen. Att antibiotikaresistens blir allt vanligare utgör ändå ett allvarligt hot med tanke på människors och djurs hälso- och sjukvård och forskarna i projektet bedömer också att det vore att rekommendera att vissa riskhanteringsåtgärder tillämpas redan i detta stadium.
”På gårdar med djurproduktion kunde det innebära till exempel att spillning och urin från ett djur som behandlats med antibiotika och som innehåller höga halter rester av antibiotika inte används oprocessad som gödselmedel. Man kunde också finna kostnadseffektiva metoder med vilka resistenta tarmbakterier och resistensgener kunde minskas i gödseln innan den används som gödselmedel. Samtidigt måste vi givetvis fortsätta undersökningen av riskerna att resistens och rester sprider sig i finländska förhållanden”, betänkar forskare, AFM Maria Aarnio på Livsmedelsverkets enhet för mikrobiologi.
”Finland kan tjäna som föregångare i bekämpningen av antibiotikaresistens också i ett effektiverat utnyttjande av gödseln såsom vi agerat i vår återhållsamma användning av antibiotika för djur”, föreslår Aarnio.
Läs forskningsresultaten i publikationen Antibiotika resistens och antibiotikarester på gårdarmed nötboskap – effekter för miljö och hälsa (NAMI) (pdf) (på finska, beskrivningen på svenska).
Projektet finansieras av Gårdsbrukets utvecklingsfond Makera, Livsmedelsverket, Naturresursinstitutet och Finlands miljöcentral.
Mer information:
enhetschef Anna-Liisa Myllyniemi, Livsmedelsverket, 040 028 7398
forskningsprofessor Pertti Koivisto, Livsmedelsverket, 040 481 1595
specialforskare Sari Luostarinen, Naturresursinstitutet, 0295 326 346
forskare Maria Aarnio, Livsmedelsverket, 040 489 3456
specialforskare Juha Grönroos, Finlands miljöcentral, 0295 251 128