Under det internationella växthälsoåret 2020 presenterar Livsmedelsverket karantän- och kvalitetsskadegörare på potatis samt andra viktiga skadegörare på potatis. Om odlaren känner igen sjukdomar och skadegörare är det lättare att lägga märke till och förebygga problem med skadegörare.
A, X, S, M, Y och PLRV... Det är som att räkna upp alfabetet, men bokstäverna står för skadliga virussjukdomar på potatis. Potatisens Y-virus är det skadligaste av ovannämnda potatisvirus i produktionen av utsädes- och matpotatis.
Potatisens Y-virus är en virussjukdom som har spridits över hela världen. Det kan orsaka upp till 50 eller i värsta fall till och med 80 procents skördeförlust på sorter som är känsliga för sjukdomen eller då potatisen samtidigt också har andra virussjukdomar. Därför är det en av de mest problematiska virussjukdomarna för potatisodlarna.
Viruset sprids effektivt via arbetsmaskiner, redskap och människor som har kommit i kontakt med det. Den effektivaste spridningen sker dock via bladlöss. Över 50 arter av bladlöss i världen har konstaterats sprida potatisens Y-virus. Potatisens Y-virus kan också spridas till andra potatisväxter såsom paprika, tomat och tobak.
Symtom kan förekomma på blasten och även på knölarna
Symtomen på blasten varierar beroende på sort och virusstam. Möjliga symtom på virussmitta kan vara svartnande bladnerver, mosaikartat brokiga blad eller gulnande bladskivor, blad som faller av, tvinvuxna plantor och plantor som dör i förtid.
Symtom av potatisens Y-virus på potatisblasten. Symtom på potatisknölarna orsakas av Y-potatisvirusets NTN-stam (foton Bruce Watt, University of Maine, Bugwood.org).
Det finns olika stammar av potatisens Y-virus och de orsakar varierande symtom. Alla stammar orsakar exempelvis inte symtom på potatisknölarna.
På potatisknölarna kan symtomen synas som ringformade bruna nekrosfläckar som till utseendet kan påminna om symtomen på moptopvirus. Motståndskraftiga potatissorter får inte alltid symtom, men en symtomfri växtplanta är ändå en smittkälla för annan potatis i närområdet. Virussjukdomens symtom kan vara kraftigare på växten, om dess knöl har fått smittan från moderplantan redan under föregående växtsäsong. Potatisar som har fått virussmittan under samma växtsäsong kan också förbli symtomfria. Mängden virus i växten påverkar förstås uppkomsten av symtom.
Vid potatisodling kan potatisens Y-virus till en början vara ganska symtomfritt. Om en ny generation av samma potatisstam används som utsädespotatis följande växtsäsong, kan symtomfri smitta eller dold smitta med lindriga symtom få möjlighet att spridas. Slutresultatet kan bli potatisbestånd som är totalt smittade av virus.
Förebygg med granskad utsädespotatis
Det går att förebygga sjukdomen och minimera dess skador. Då man startar odlingen lönar det sig att använda officiellt granskad utsädespotatis. Livsmedelsverket har tillsyn över förekomsten av Y-virus i de högsta utsädespotatisklasserna, alltså stamutsädes- och basutsädesklasserna. Av den producerade skörden samlas ett officiellt prov som undersöks i Livsmedelsverkets laboratorium.
Potatisens Y-virus kan också förekomma på potatis som odlas i en köksträdgård, men det är inte nödvändigt att ta officiella prover i köksträdgårdar och låta undersöka dem. Det lönar sig i alla fall för hobbyodlare att kunna känna igen symtom på eventuell virussmitta i potatisbestånden. Uppgiften är ändå inte entydig, eftersom symtomen på potatisens Y-virus kan variera och lätt kan förväxlas med andra faktorer som växtligheten lider av.
Problemen med viruset kan förhindras och minimeras
- Ge regelbundet akt på potatisbestånden och avlägsna alla plantor som har symtom på virus.
- Avlägsna andra angripna växter i närheten av beståndet, eftersom de kan fungera som värdar för viruset. Det här gäller främst tomat, tobak och paprika.
- Bekämpa bladlöss. Det bidrar till att sjukdomen inte sprids.
- Döda potatisblasten tidigt. Det kan begränsa virusförekomsten i en ny skörd.
- Se till att redskapen och händerna är rena. Viruset kan också spridas via växtsaft till nya växter.
Potatisvirusen A, X, S, M och PLRV, som räknades upp i början av texten, presenteras i följande publikation.
Läs mera
perunasta.fi-sivuilta (på finska)
Mera information
överinspektör Toni Valo, tfn 050 471 7076, utsädesenheten
överinspektör Atro Virtanen, tfn 040 704 9607, enheten för växthälsa