Behandling av vanliga infektioner försvåras när ett verksamt antimikrobiellt läkemedel inte nödvändigtvis finns kvar, meddelar Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) och Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC). Denna iakttagelse bygger på en rapport utgiven av EFSA och ECDC som visade att antimikrobiell resistens förekommer allmänt hos zoonotiska bakterier isolerade från människor och djur.
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) och Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) publicerade en rapport om övervakning av antimikrobiell resistens hos människor och djur samt i livsmedel i 31 europeiska länder för år 2017. Rapporten innehåller uppgifter om harmoniserad övervakning av resistens hos bakterier som isolerats från människor och livsmedel inom EU. Rapporten för 2017 inriktades särskilt på svin och gödkalvar samt gris- och nötkött. Resultaten för 2017 kunde jämföras med 2015, då svin och nötkreatur för första gången blev föremål för en gemensam övervakning i Europa. Rapporten inkluderar resultat av övervakningen av förekomst av MRSA-bakterien bland djur och i livsmedel inte bara i Finland utan även från andra länder. I Finland blev dessutom uppgifterna om övervakningen av resistens hos människor publicerade i rapporten Finres 2017 och resultaten av uppgifter om resistens hos djur i rapporten FINRES-Vet 2016 - 2017.
Resistens vanlig hos zoonotiska bakterier
Campylobacter (Campylobacter jejuni och Campylobacter coli) är de vanligaste bakterierna som orsakar tarminfektioner hos människor i EU-området. Dessa infektioner behandlas vid behov med läkemedel från grupperna makrolider och fluorokinoloner. Enligt rapporten för 2017 hade campylobacter isolerade från människor och svin i flera länder hög resistens mot ciprofloxacin som tillhör gruppen fluorokinoloner. I Europa var över hälften (56 - 64 procent) av campylobacter isolerade från människor och 52 procent av campylobacter isolerade från svin resistenta mot ciprofloxacin. Även campylobacterstammar resistenta mot tetracykliner förekommer allmänt i Europa, medan makrolidresistens är mer sällsynt. I Finland har känslighet mot makrolider hos C. jejuni -bakterier som isolerats från människor hållit sig på en låg nivå (2,4 procent), men resistens mot fluorokinoloner hos samma bakterier är mycket vanlig (64,6 procent). Däremot är resistens mot makrolider (21,4 procent) och fluorokinoloner (89,7 procent) klart vanligare hos C. coli -bakterier. I Finland är förekomst av resistens hos campylobacter härstammande från gårdssvin fortfarande låg jämfört med det europeiska genomsnittet. År 2017 var C. coli -bakterier isolerade från svin resistenta framför allt mot kinoloner (17 procent) och streptomyciner (11 procent).
I EU-området var salmonella enligt rapporten den näst vanligaste bakterien som orsakade tarminfektioner hos människan genom livsmedel; de infektioner som orsakas av den kan behandlas med läkemedel tillhörande gruppen fluorokinoloner. År 2017 i Europa var salmonellabakterier isolerade från människor, svin och gödkalvar allmänt resistenta mot sulfonamider, ampicilliner och tetracykliner, som under föregående år. Resistens mot minst tre olika läkemedelgruppen var vanlig hos salmonellabakterier som isolerats från både människor och djur, även om det var stora variationer mellan länderna. Resistens mot tredje generationens cefalosporiner var fortfarande mycket låg i EU-området och samresistens mot både fluorokinoloner och cefalosporiner var sällsynt. I Finland har det inte skett stora förändringar på senare år i resistensen hos salmonellastammar isolerade från människor. Resistens mot fluorokinoloner är mycket utbredd hos dessa bakterier (21,3 prpcent). Förekomsten av resistens hos salmonellabakterier isolerade från produktionsdjur i Finland förblir låg från år till år. År 2017 var endast två salmonellastammar isolerade från finländska produktionsdjur resistenta mot sulfonamider.
MRSA-bakterien vanlig hos produktionsdjur
Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) -bakterien övervakas inte gemensamt i EU, utan utifrån varje lands egna utgångspunkter. Sju länder, inklusive Finland, rapporterade om sin MRSA-övervakning hos produktionsdjur år 2017. MRSA hos produktionsdjur studerades utöver svin även hos nötkreatur och fjäderfän. MRSA påträffades i alla dessa djurgrupper. I Finland konstaterades att spridning av MRSA bland slaktsvin var statistiskt betydande jämfört med 2010, likaså i griskött jämfört med 2015. Rapporten bedömde inte betydelsen av MRSA bland djur för infektioner hos människan.
Förekomsten av Escherichia coli -bakterier som producerar enzymet ESBL hos svin varierade stort mellan länderna
Den indirekta effekten av antimikrobiella behandlingar på djur övervakas med indikatorbakterier som samlats in från friska djur inom EU. Indikatorbakterierna kan också tjäna som ett lager av resistensfaktorer för sjukdomsalstrande bakterier. År 2017 var tetracyklin-, sulfonamid-, ampicillin- och trimetoprimresistens hos E. coli -indikatorbakterier isolerade från svin vanligt förekommande i Europa, dock med stora variationer mellan länderna. Även stammar resistenta mot flera antimikrobiella läkemedel var vanliga; i allmänhet var resistens lägst i Norden och högst i Sydeuropa. I Finland var resistens hos E. coli -indikatorbakterier isolerade från svin till största del låg eller måttlig under 2017, den förekom mest mot tetracyklin (18 procent).
E. coli -bakterier som producerar betalaktamaser med utvidgat spektrum (ESBL och AmpC) påträffades dessutom hos svin och gödkalvar samt i gris- och nötkött, nu för andra gången i hela EU-området. Bakterier som producerar enzymet ESBL är ofta multiresistenta och resistenta mot flera eller alla betalaktamer såsom penicilliner och deras derivat samt cefalosporiner. Förekomst av ESBL- och likartade AmpC-E. coli -bakterier hos svin varierade nämnvärt mellan EU-länderna. Den var lägst under 1 procent och högst över 80 procent. I Finland var förekomsten hos slaktsvin av E. coli -bakterier som producerar enzymet ESBL/AmpC 2,7 procent. E. coli -bakterier som producerar betalaktamaser med utvidgat spektrum påträffades inte alls i gris- eller nötkött, medan EU-genomsnittet var 4 - 5 procent. På EU-nivå var förekomsten av ESBL/AmpC-bakterier i gris- och nötkött på samma nivå som 2015.
Låg resistens hos bakterier isolerade från svin mot antibiotika som används i behandlingen av svåra infektioner hos människan
I uppföljningen för 2017 påträffades E. coli -bakterier resistenta mot karbapenemer i ett enda land, Tyskland. Dessutom redogjorde Nederländerna för fynd av Enterobacter cloacae -bakterier resistenta mot karbapenemer, som hade påträffats i frysta räkor. Karbapenemer används i behandling av allvarliga sjukdomar hos människan. Användning är inte tillåten hos djur.
Upptäckten av gener som kodar för en kolistinresistensmekanism som lätt överförs mellan bakterier orsakar växande oro i världen. År 2017 var resistens mot kolistin hos E. coli -bakterier bland svin mycket låg (0,4 %) i Europa. Kolistin är ett läkemedel i gruppen polymyxiner som kan vara det sista alternativet i behandlingen av infektioner förorsakade av multiresistenta gramnegativa bakterier. Till skillnad från i andra EU-länder används inte kolistin som djurläkemedel i Finland.
Rapporten från EFSA-ECDC för 2017 i sin helhet
E-verktyget Mikrobläkemedelsresistens i Europa 2017
Mer information om uppföljning av antimicrobiell läkemedelsresistens hos bakterier isolerade från djur och livsmedel i Finland finns samlad på webbplatsen Mikrobläkemedelsresistens
Mer information om fynd hos patienter finns i publikationen FINRES 2017 (på finska) och i publikationen Smittsamma sjukdomar i Finland 2017 (på finska)
Mer information om bakterier isolerade från djur finns i rapporten FINRES-Vet 2016 - 2017 (på finska)
Mer information:
Resistensen bland djur och i livsmedel: specialforskare Suvi Nykäsenoja, Livsmedelsverket
040 489 3447
Resistensen bland människor: ledande sakkunnig Jari Jalava, Institutet för hälsa och välfärd (THL)
029 524 6629