På den här sidan finns grundläggande information om rengöring, tvätt och desinfektion av djurhållningsplats för att förhindra spridning av smittsamma djursjukdomar. Djursjukdomar, sjukdomsalstrare och djurhållningsplatser är olika, vilket innebär att de åtgärder som vidtas och rekommenderas vid olika sjukdomar avviker från varandra. Det är omöjligt att ge detaljerade anvisningar som skulle fungera i alla situationer. Vid sanering av många djursjukdomar behövs också andra åtgärder än tvätt och desinfektion för att helt och hållet bli av med sjukdomen. På Djurens hälsa ETT rf:s webbplats finns bra information om sjukdomsskydd på gårdsnivå, rengöring, tvätt och desinfektion av djurhållningsplatser. Grundläggande information om hur djurhållningsplatsen skyddas mot djursjukdomar finns också på Livsmedelsverkets webbplats.
Kontakta en veterinär om du behöver noggrannare tvätt- och desinfektionsanvisningar för djurhållningsplatsen. Att planera åtgärderna i detalj tar tid, kräver ett eller flera besök på platsen, samt att man sätter sig in i ärendet omsorgsfullt. I planeringsskedet utreder man till exempel på var sjukdomsalstrare kan finnas, på vilket sätt varje område kan rengöras och desinficeras samt vad det lönar sig att förstöra. Vid planeringen behövs också hjälp av djurets ägare eller en person som känner till djurhållningsplatsen och dess förhållanden.
Djurhälsomyndigheten ansvarar för utrotande av en djursjukdom som konstaterats på djurhållningsplatsen i situationer där det är fråga om en djursjukdom som ska bekämpas genom myndighetsåtgärder. Sådana sjukdomar är till exempel afrikansk svinpest eller fågelinfluensa hos fåglar. Då ansvarar länsveterinären för planeringen av åtgärderna med hjälp av kommunalveterinären och veterinärmyndigheten ingår avtal med den part som genomför åtgärderna. Vid planeringen behövs även i dessa fall hjälp av en person som känner till djurhållningsplatsen. I regel betalas kostnaderna för de åtgärder som djurhälsomyndigheten ansvarar för av statens medel.
Mekanisk rengöring och tvätt avlägsnar en stor del av sjukdomsalstrarna
Det är viktigt att vara systematisk och omsorgsfull i alla åtgärder. Redan en väl utförd rengöring och tvätt avlägsnar vanligtvis största delen av sjukdomsalstrarna. Om avsikten är att rengöra, tvätta och desinficera hela djurhållningsplatsen, ska djurbyggnaden i mån av möjlighet vara tömd på djur innan åtgärderna inleds.
Vid vissa saneringar av djursjukdomar lönar det sig att göra en inledande desinficering före den mekaniska rengöringen. Då behandlas de förorenade ytorna med desinfektionsmedel före andra åtgärder. Syftet med den inledande desinficeringen är att minska mängden sjukdomsalstrare och risken att de sprids under åtgärderna.
Djurlokalen rengörs först mekaniskt, dvs. smuts, strö, gödsel och överloppsföremål avlägsnas. Vid behov blötläggs ytorna med vatten så att all gödsel som klumpat sig och annan smuts lossnar. Föremål och konstruktioner i dåligt skick ska förstöras så att man förhindrar att sjukdomen sprids via dem. Produktionsutrymmena ska gärna tvättas med ett basiskt, skummande tvättmedel, ifall ytorna tål en sådan behandling. Man bör följa tvättmedlets bruksanvisning. Tvättmedlet appliceras på alla tvättbara ytor, på ett så litet område per gång att tvättmedlet inte hinner torka på ytorna innan man påbörjar tvättandet. Själva tvätten utförs enklast med högtryckstvätt med lämpligt tryck, gärna uppifrån och ner. Efter tvätten får utrymmet torka så att ingen synlig fukt observeras.
Alla föremål som finns i djurhållningplats och som kommer i kontakt med djuren eller deras sekret ska rengöras, tvättas och desinficeras ordentligt. Ibland måste man också behandla använt strö och gödsel till exempel genom kompostering för att bli av med smittan.
Desinfektionsmedel fungerar endast på rena och torra ytor
Desinfektionsmedel fungerar bäst när området som behandlas är rent och torrt. Desinfektionsmedlen fungerar inte på smutsiga ytor och ifall området fortfarande är vått efter tvätten kan medlens halt spädas ut för mycket. Om möjligt, desinficera vid en temperatur över 10 °C. Desinfektionsmedel har inte nödvändigtvis effekt vid låga temperaturer eller också förlängs deras verkningstid.
Man bör alltid följa preparatets bruksanvisning. Det är särskilt viktigt att fästa uppmärksamhet vid brukslösningens styrka och verkningstid. Många preparat ska spädas ut. Det lönar sig att göra brukslösningen i ett separat kärl och sprida den färdiga brukslösningen på de områden som ska behandlas. Trycktvättarnas injektorer är inte nödvändigtvis kalibrerade och doserar därför inte desinfektionsmedlet på rätt sätt. Den färdiga brukslösningen bevarar inte nödvändigtvis sin effekt under särskilt långa perioder och därför lönar det sig att använda den utspädda lösningen så snart som möjligt efter att man gjort den. De behandlade ytorna borde förbli fuktiga under desinfektionsmedlets verkningstid. Det lönar sig att sänka ner mindre föremål i desinfektionslösningen för hela verkningstiden. En del av desinfektionspreparaten ska sköljas bort efter verkningstiden.
Efter desinficeringen får djurhållningsplats torka. Vid behov kan fläktar eller uppvärmning användas för att effektivera torkningen. Ofta är det resonligt att hålla utrymmet tomt en tid innan man för in nytt strö och djur.
Man kan inte nödvändigtvis desinficera hela djurhållningsplatsen med ett desinfektionspreparat, utan man ska till exempel använda olika preparat för olika material. Vissa preparat kan till exempel fräta metaller eller göra gummidelar sköra. Vid användning av flera olika preparat ska man se till att de olika ämnena inte upphäver varandras effekt. Ett exempel på detta är syror och baser.
Val av lämpligt desinfektionspreparat
Desinfektionspreparaten innehåller olika aktiva ingredienser, dvs. verksamma ämnen, och olika ämnen är effektiva mot olika sjukdomsalstrare. Ämnen som allmänt används på djurhållningsplats är blandningar av glutaraldehyd och kvaternära ammoniumföreningar samt syrabaserade ämnen eller blandningar av olika syror. Dessa fungerar på flera olika bakterier och virus. Bakteriesporer och parasitägg eller oocystor är svårare att desinficera och kräver andra verksamma ämnen.
Information om preparatet finns i bruksanvisningen och i säkerhetsdatabladet. Vid valet av preparat ska man beakta preparatets rätta användningsändamål, dvs. om preparatet överhuvudtaget kan användas i djurbyggnader eller till exempel i livsmedelslokaler. Vid behov kan du be till exempel din egen veterinär om hjälp med att välja preparat.
Säkerställ att desinficeringen inte orsakar onödig skada för miljön.
Kom ihåg personlig skyddsutrustning
När djurhållningsplatser tvättas och desinficeras är det viktigt att ta hand om ordentligt personligt skydd.. En del av djursjukdomarna är zoonoser, dvs. de kan smitta människan till exempel genom tvättstänk. Vid eventuella rivningsarbeten kan man skada sig och tvätt- och desinfektionsmedel kan orsaka hälsorisker av varierande typ och grad. Information om tvätt- och desinfektionspreparatens farliga egenskaper och om hur man skyddar sig finns i preparatets säkerhetsdatablad.
Enligt arbetarskyddslagstiftningen (Arbetarskyddslagen 738/2002, 8 §) är arbetsgivaren skyldig att sörja för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren introduceras i förhållandena på arbetsplatsen och de rätta arbetsmetoderna samt säkerhetsföreskrifterna. På motsvarande sätt ska arbetstagaren iaktta de direktiv och säkerhetsföreskrifter som arbetsgivaren meddelar.
Sällskaps- och hobbydjur
Vid städning av utrymmen för sällskapsdjur kan ovan nämnda anvisningar användas i tillämpliga delar. Vid valet av tvätt- och desinfektionspreparat lönar det sig särskilt att beakta användarsäkerheten. Textilier som används för att sköta sällskapsdjur kan också tvättas i tvättmaskin eller mindre föremål behandlas i bastu. Tillräcklig temperatur och behandlingstid beror på sjukdomsalstrare. Många sjukdomsalstrare förstörs vid 60–70 °C på ett par timmar.