Krav på djurens välfärd vid artificiell reproduktion

Anvisningens namn Krav på djurens välfärd vid artificiell reproduktion
Ansvarig person Sanna Varjus och Rami Kuhanen
Godkännare Jaana Mikkola
Anvisningsnummer 494/04.01.00.01/2024/2
Träder i kraft 26.08.2026

1 Inledning

Syftet med denna anvisning är att samla de viktigaste kraven som ställs på verksamheten i lagstiftningen om djurs välbefinnande och försöksdjur. Anvisningen ska därmed underlätta arbetet för aktörer som arbetar med artificiell reproduktion. 

En myndighets verksamhet ska bygga på en befogenhet som föreskrivs i lag, och lagen ska noggrant följas i myndighetens verksamhet. Myndighetsanvisningar är till sin rättsliga natur inte bindande för andra myndigheter eller aktörer. Frågor som gäller tillämpningen av lagstiftningen avgörs i sista hand av domstol.

2 Lagstiftning

Enligt de allmänna principerna i 6 § i lagen om djurs välbefinnande (693/2023) ska djur behandlas väl och med respekt. Ett djur får inte tillfogas onödig smärta eller onödigt lidande och djurets välfärd får inte äventyras i onödan.

Bestämmelser om åtgärder och vem som utför åtgärderna finns i 15 och 16 § i lagen om djurens välbefinnande. Enligt 15 § 2 mom. är det tillåtet att seminera djur och utföra ingrepp som hänför sig till artificiell reproduktion samt reproduktiv hälsa. Enligt 16 § i lagen får ett sådant ingrepp utföras endast av den som utövar veterinäryrket eller av någon annan som har genom förordning fastställd behövlig utbildning eller annan tillräcklig kompetens för att utföra ingreppet.

Närmare bestämmelser om seminering av djur och om ingrepp och metoder i anslutning till artificiell reproduktion av djur samt reproduktiv hälsa samt om den utbildning och kompetens som krävs av andra än utövare av veterinäryrket finns i statsrådets förordning (1165/2023) om ingrepp på djur och metoder för artificiell reproduktion av djur. Enligt 6 § i förordningen är endast följande metoder och åtgärder inom artificiell reproduktion och den reproduktiva hälsan:

  1. seminering av djur
  2. insamling av äggceller och embryon från nötkreatur, får, getter, svin och hästar som är äldre än sex månader samt från djur som hålls i djurpark och som försöksdjur
  3. embryoöverföring till nötkreatur, får, getter, svin och hästar samt djur som hålls i djurpark och som försöksdjur
  4. dräktighetskontroller
  5. kontroll av äggstockarnas funktion
  6. insamling av sperma från djur
  7. kramning av fiskar på rom och mjölke (kramning av fiskar som hålls i fiskodlingsanläggningar på rom och mjölke ska ske under anestesi)
  8. användning av elektroejakulation under anestesi för säkerställande av tjurens avelsförmåga samt på djur som hålls i djurparker

Lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (1384/2015) tillämpas i Finland på den rätt till seminering av djur och andra åtgärder i anslutning till artificiell reproduktion som utomlands förvärvade yrkeskvalifikationer medför.

På undervisning om och visningstillfällen gällande seminering tillämpas när vissa villkor uppfylls också lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål (497/2013), nedan försöksdjurslagen.

3 Behörighetsvillkor för artificiell reproduktion av djur

Den som utför ingreppet ska ha ett av utbildningsanordnaren utfärdat intyg över avlagd examen, examensdel eller motsvarande utbildning där kompetenskrav för seminering av djurarten i fråga ingår.

3.1 Behörighetsvillkor för seminering av djur

Nötkreatur, svin, får och getter får semineras av en veterinär eller en person som har avlagt en examen där kompetenskrav för seminering av djurarten i fråga ingår.

Sådana examina är för tillfället yrkesexamen för seminör (yrkesexamen inom lantbruksbranschen, kompetensområdet för seminolog) och specialyrkesexamen för specialseminör. Den behörighet som examen ger är djurartsspecifik och den kan fås för seminering av nötkreatur, svin, får och/eller getter.

Rävar och mårdhundar får semineras av en veterinär eller av en person som för djurarten i fråga har avlagt en examen som innehåller krav på yrkesskicklighet vid seminering.

Sådana examina är för tillfället grundexamen inom lantbruksbranschen (kompetensområdet för pälsdjursuppfödning) och specialyrkesexamen för farmare.

Hästdjur får semineras av en veterinär eller av en person som har avlagt en examen, en examensdel eller motsvarande utbildning som innehåller krav på yrkesskicklighet vid seminering av hästdjur. En förutsättning för seminering som utförs av någon annan än en veterinär är att en utövare av veterinäryrket har fastställt den rätta tidpunkten för semineringen. Seminering som utförs av någon annan än en veterinär ska utföras inom ett dygn från det nämnda fastställandet av semineringstidpunkten och får utföras endast en gång.

Utbildning som ger behörighet för seminering av hästdjur (s.k. stuteriassistent) ordnas för närvarande till exempel av Helsingfors universitets djurklinik Saaren eläinklinikka. Kraven på yrkesskicklighet vid seminering av hästdjur ingår också i examensdelen Seminering av hästdjur i den yrkesexamen inom hästhushållning som trädde i kraft den 1 augusti 2026.

Om ett hästdjur semineras med fryst sperma eller genom djupseminering i livmoderhornet, får ingreppet dock utföras endast av en utövare av veterinäryrket.

Fjäderfä och bin får semineras av personer som har tillräcklig kompetens för att utföra ingreppet så att djuret inte orsakas onödig smärta eller onödigt lidande och så att djurens välbefinnande inte i onödan äventyras.

Hundar och katter samt andra djurarter för vilka särskilda behörighetsvillkor inte har föreskrivits får semineras endast av en veterinär.

Endast en veterinär får använda kirurgiska semineringsmetoder.

3.1.1 Behörighetsvillkor som semestervikarie för seminolog

Nötkreatur och svin får semineras också av en studerande som avlägger veterinärmedicine examen eller examen i husdjursvetenskap och som är semestervikarie för en seminolog som en del av sina studier, förutsatt att den studerande har avlagt en examensdel som ingår i examen och där kompetenskrav för seminering ingår eller genomgått motsvarande utbildning. Kraven på kursens innehåll och genomförande beskrivs i punkt 4 Innehållet i utbildningen som ger behörighet för seminering.

3.1.2 Behörighetsvillkor för insemination av djur på hemgårdar

Nötkreatur, svin, får, getter, rävar och mårdhundar som innehas av en djurinnehavare får semineras av djurinnehavaren, dennes anställda eller en lantbruksavbrytare som avses i lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare (1231/1996) under semester- eller vikariehjälpsavbytartjänst, om personen i fråga har avlagt en examen, examensdel eller motsvarande utbildning där kompetenskrav för seminering av djurarten i fråga ingår.

Examensdelen som innehåller krav på yrkesskicklighet för gårdsinseminering ingår till exempel i grunderna för yrkesexamen inom lantbruksbranschen (kompetensområdet för skötsel av produktionsdjur). I fråga om pälsdjur ingår den examensdel som innehåller krav på yrkesskicklighet i seminering också i grunderna för grundexamen inom lantbruksbranschen (kompetensområdet för pälsdjursskötsel) och specialyrkesexamen för farmaremästare.

En arbetstagare kan anses vara anställd hos djurinnehavaren om arbetstagaren regelbundet arbetar på gården med stöd av ett avtal med djurinnehavaren och arbetsuppgifterna omfattar den övergripande skötseln av djuren så att seminering endast utgör en del av arbetsuppgifterna. Personen kan samtidigt vara anställd på flera gårdar och kan också arbeta för en gård som enskild näringsidkare, förutsatt att de ramvillkor som anges ovan är uppfyllda. Om personens arbetsförhållande till gården i praktiken huvudsakligen består av semineringsarbete (till exempel om personen anlitas endast de dagar då det finns behov av seminering), eller om tjänsten marknadsförs med hänvisning till behörighet att seminera, är det fråga om yrkesmässig verksamhet som kräver avlagd yrkesexamen för seminör.

En lantbruksavbytare kan seminera gårdens djur när avbytaren arbetar på gården under semester- eller vikariehjälpsavbytartjänst. All sådan avbytarservice som ordnas för en lantbruksföretagare på det sätt som föreskrivs i lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare betraktas som verksamhet där personen vid behov också får seminera djuren på den gård där avbytarservicen utförs, om personen har avlagt en examen eller examensdel där kompetenskrav för seminering av djurarten i fråga ingår eller genomgått motsvarande utbildning. Den så kallade behörigheten för gårdsinseminering ger rätt att seminera djuren på den gård där avbytarservicen utförs endast under avbytartjänsten och endast som en del av de arbetsuppgifter som hör till den sedvanliga skötseln av gårdens djur. Om till exempel en avbytarföretagare anlitas som avbytare endast de dagar då det finns behov av seminering, eller om avbytarföretagaren marknadsför sina tjänster med hänvisning till sin behörighet att seminera, är det fråga om yrkesmässig verksamhet som kräver avlagd yrkesexamen för seminör.

3.2 Behörighetsvillkor för embryoöverföring

Till nötkreatur får embryon överföras av en veterinär eller person som har avlagt en examen som innehåller krav på yrkesskicklighet i insemination samt i anslutning till den en examensdel som innehåller krav på yrkesskicklighet i embryoöverföring.

Av nötkreatur får embryon samlas in av en veterinär eller på veterinärens ansvar och under veterinärens tillsyn av en person som har avlagt en examen som innehåller krav på yrkesskicklighet i fråga om seminering samt en examensdel som innehåller krav på yrkesskicklighet i samband med embryoöverföring.

Kraven på yrkesskicklighet vid embryoöverföring ingår för tillfället i specialyrkesexamen för specialseminör (Specialyrkesexamen inom lantbruksbranschen).

För andra djurarter (med undantag av försöksdjur för vilka det föreskrivs om behörighetskrav i lagstiftningen om försöksdjur) får äggceller och embryon samlas in och embryon överföras endast av en veterinär.

Äggceller och embryon får samlas in endast från nötkreatur, får, getter, svin och hästar som är äldre än sex månader. Äggceller och embryon får också samlas in från djur som hålls i djurpark och som försöksdjur.

3.3 Behörighetsvillkor för andra åtgärder för artificiell reproduktion

Rektal ultraljudsundersökning av nötkreatur och svin för säkerställande av dräktighet eller äggstockarnas tillstånd får förutom av en utövare av veterinäryrket utföras av den som har avlagt en examen där kompetenskrav för seminering och rektal ultraljudsundersökning av djurarten i fråga ingår. Sådana examina är yrkesexamen för seminör och specialyrkesexamen för specialseminör, om utbildningen innehåller krav på yrkesskicklighet i rektal ultraljudsundersökning. Praktiska kunskaper i rektal ultraljudsundersökning ska visas genom yrkesprov innan utbildningen kan godkännas till denna del. Tidigare avlagd yrkesexamen för seminör eller specialyrkesexamen för specialseminör ska vid behov kompletteras med ett separat yrkesprov i rektal ultraljudsundersökning.

För närvarande ingår kravet på yrkesskicklighet i rektal ultraljudsundersökning av nötkreatur i specialyrkesexamen för specialseminör (examensdelen Rektal ultraljudsundersökning av nötkreatur). För svin finns det för närvarande ingen utbildning som ger behörighet.

Enligt lagen om utövning av veterinäryrket får endast den som har rätt att utöva veterinäryrket besluta om veterinärmedicinsk undersökning av djur och om diagnostik samt om anknytande behandling och medicinering. Seminörers och specialseminörers rätt att utföra ultraljudsundersökningar är således begränsad till dräktighetskontroller och ultraljudsundersökningar av äggstockarna till den del det är nödvändigt för att säkerställa äggstockarnas fysiologiska tillstånd före semineringen. Om en seminör eller specialseminör upptäcker avvikande fynd under undersökningen ska seminören eller specialseminören instruera djurhållaren att kontakta en person som har rätt att utöva veterinäryrket för diagnostik och lämplig behandling.

Den som utför ultraljudsundersökningar för att fastställa dräktighet hos sällskapsdjur bör enligt Livsmedelsverkets tolkning (endast på finska) ha veterinärmedicinsk utbildning.

Spermainsamling får utföras av en person som har tillräckligt kunnande för att utföra ingreppet så att djuret inte orsakas onödig smärta eller onödigt lidande och så att djurets välbefinnande inte i onödan äventyras.

Kramning av fiskar på rom och mjölke får utföras av en person som har tillräcklig kompetens för att utföra ingreppet så att djuret inte orsakas onödig smärta eller onödigt lidande och så att djurets välbefinnande inte i onödan äventyras. Kramning av fiskar som hålls i fiskodlingsanläggningar ska ske under anestesi.

3.4 Tidigare förvärvad behörighet

Den behörighet för artificiell reproduktion av djur som erhållits med stöd av den tidigare djurskyddslagen eller annan lagstiftning gäller fortfarande.

Ett intyg utfärdat av utbildningsanordnaren över avlagd examen eller en examensdel eller avlagd utbildning för fjäderhjälpare i enlighet med kraven i den 2023 upphävda djurskyddslagen gäller fortfarande i den omfattning som nämns i intyget.

Före ändringen av djurskyddslagen 2014 var utövandet av artificiell reproduktion av djur som används för husdjursproduktion i huvudsak tillståndspliktigt. Personer som har ett tillstånd för artificiell reproduktion, som varit giltigt den 1 maj 2014 och som beviljats med stöd av lagen om husdjursavel eller hästhushållningslagen, har rätt att fortsätta med artificiell reproduktion i enlighet med det beviljade tillståndet. Ett dylikt tillstånd anses motsvara utbildning som motsvarar den examensdel som nämns i den nuvarande lagstiftningen.

3.5 Behörighet som förvärvats utomlands

Enligt 71 § i lagen om djurs välbefinnande beslutar Livsmedelsverket i Finland om den rätt att utföra seminering av djur och andra åtgärder i anslutning till artificiell reproduktion som yrkeskvalifikationer som förvärvats utomlands medför. På ärendet tillämpas lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (1384/2015).

4 Innehållet i utbildningen som ger behörighet för seminering

En examen, examensdel eller motsvarande utbildning där kompetenskrav för artificiell seminering av hästdjur ingår ska omfatta åtminstone följande helheter:

  1. lagstiftningen om verksamhet med artificiell seminering,
  2. hygien och smittsamma sjukdomar vid artificiell seminering,
  3. djurartens beteende, smärta och lidande hos djurarten, djurartens förmåga att känna och stress hos djurarten,
  4. praktiska aspekter i anslutning till hantering av djur och begränsning av deras möjligheter att röra sig,
  5. anatomi och fysiologi i fråga om hästdjurens könsorgan,
  6. insamling av sperma,
  7. undersökning och hantering av sperma samt framställning av semineringsdos,
  8. sändande, mottagande och undersökning av transportsperma och fryssperma,
  9. sjukdomar hos hingstar och problem med spermainsamling,
  10. fastställande av fas av brunstcykeln,
  11. hur brunstcykeln kan påverkas,
  12. hygien vid och tidpunkt för seminering av ston samt semineringsteknik,
  13. dräktighet och dräktighetskontroller,
  14. dräktighetsproblem.

I en examen, examensdel eller motsvarande utbildning som innehåller krav på yrkesskicklighet vid seminering av andra djur än hästdjur ska åtminstone följande helheter ingå:

  1. lagstiftningen om verksamhet med artificiell seminering,
  2. hygien och smittsamma sjukdomar vid artificiell seminering,
  3. djurartens beteende, smärta och lidande hos djurarten, djurartens förmåga att känna och stress hos djurarten,
  4. praktiska aspekter i anslutning till hantering av djur och begränsning av deras möjligheter att röra sig,
  5. anatomi och fysiologi i fråga om djurartens könsorgan,
  6. fastställande av fas av brunstcykeln,
  7. hur brunstcykeln kan påverkas,
  8. hygien vid och tidpunkt för seminering samt semineringsteknik,
  9. dräktighet och dräktighetskontroller,
  10. dräktighetsproblem.

En examen, en examensdel eller motsvarande utbildning som innehåller krav på yrkesskicklighet i seminering av djur ska innehålla praktisk övning i seminering. De praktiska kunskaperna i seminering ska visas genom yrkesprov innan utbildningen har slutförts med godkänt resultat.

Utbildning i seminering av hästdjur får ges och påvisande av kunnande genom yrkesprov får tas emot endast av en veterinär. I fråga om andra djurarter får ett yrkesprov för examen tas emot av en veterinär eller seminör som är behörig att seminera djurarten i fråga. En examensdel eller motsvarande utbildning får också tas emot av en person som till exempel har rätt att utföra seminering på hemgårdar.

5 Anordnare av utbildning som ger behörighet för seminering

Utbildning som ger behörighet för seminering får ordnas av:

  • en utbildningsanordnare som har ett sådant av undervisnings- och kulturministeriet beviljat tillstånd att ordna examina och utbildning som avses i lagen om yrkesutbildning (531/2017) och som innehåller utbildning för seminering av djurarten i fråga;
  • yrkeshögskolor enligt yrkeshögskolelagen (932/2014),
  • universitet som avses i universitetslagen (558/2009).

Utbildningsstyrelsen beslutar om grunderna för examina och examensdelar som ordnas som yrkesutbildning. Examensanordnaren kan inte underlåta att iaktta de examensgrunder som Utbildningsstyrelsen fastställt eller avvika från dem.

Alla yrkesinriktade grund-, yrkes- och specialyrkesexamina kan avläggas som fristående examina. Evenemang för fristående examina för yrkesinriktade examina får ordnas endast av aktörer som har ett av undervisnings- och kulturministeriet beviljat tillstånd att ordna examina och utbildning för examen i fråga.

Utbildning som förbereder för fristående examina kan däremot också erbjudas av andra instanser. Utbildning för seminering som förbereder för en fristående examen erbjudas av vissa forsknings- eller expertorganisationer samt privata aktörer. Praktiska spermaövningar görs på slakterier, i läroanstalternas djurutrymmen samt på privata gårdar i Finland eller utomlands.

Den som deltar i utbildning som förbereder för en fristående examen inom yrkesutbildningen ska som en del av utbildningen ges möjlighet att avlägga en fristående examen. De aktörer som erbjuder utbildning som förbereder för en fristående examen ska samarbeta med den officiella utbildningsanordnaren vid planeringen av utbildningens innehåll och detaljerna kring avläggandet av den fristående examen. Den som deltar i utbildning som förbereder för en fristående examen, den som erbjuder den förberedande utbildningen och den officiella utbildningsanordnaren ska genast i början av den förberedande utbildningen komma överens om platsen och tidpunkten för examenstillfället.

Utbildning som ger behörighet för seminering kan också i sin helhet ordnas av en läroanstalt, utan separat utbildning som förbereder för en fristående examen och tillhandahålls av en tredje part.

Mer information om den utbildning som yrkeshögskolorna och universiteten erbjuder fås genom att kontakta dessa instanser direkt. Även personer som deltar i utbildning som ordnas av yrkeshögskolor och universitet ska visa sitt praktiska kunnande genom ett yrkesprov innan utbildningen har slutförts med godkänt resultat. Yrkeshögskolor och universitet kan själva ordna yrkesprovet som en del av den utbildning de ordnar.

Utbildning som syftar till att avlägga en examen, en examensdel eller motsvarande utbildning som innehåller krav på yrkesskicklighet i seminering ska omfatta praktisk övning i seminering, varav en del av övningen kan utföras självständigt. En självständig praktikperiod ska schemaläggas innan den inleds. Den självständiga praktikperiodens längd ska avtalas och avgränsas på förhand med praktikanten och utbildningsanordnaren och vid behov även med den aktör som erbjuder utbildning som förbereder för en fristående examen, så att praktikperioden kan genomföras så koncentrerat som möjligt och dess framskridande kan följas upp och övervakas. Parterna ska säkerställa att praktikanten har en tillräcklig kompetensnivå innan den självständiga praktiken inleds. Till exempel anser Livsmedelsverket att en lämplig längd kan anses vara tre till fem månader på den självständiga praktikperiod som seminörutbildningen förutsätter. 

6 När tillämpas lagen om försöksdjur på utbildning om artificiell insemination

Om man vid övningar i seminering använder djur som inte behöver semineras, det vill säga om semineringen inte syftar till att göra det aktuella djuret dräktigt, är det fråga om ett ingrepp i undervisningssyfte.

På djur som används för undervisningsändamål tillämpas alltid försöksdjurslagen om ingreppet sannolikt orsakar djuret smärta, lidande, ångest eller bestående men i lika stor utsträckning som, eller i större utsträckning än, ett nålstick som utförts i enlighet med god veterinärmedicinsk praxis.

Det väsentliga med tanke på tillämpningen av lagen är att ingreppet som orsakar men för djuret utförs i undervisningssyfte, inte till exempel för att göra djuret dräktigt eller vårda det. Således omfattas all sådan övning där djur i första hand används i undervisningssyfte av försöksdjurslagens tillämpningsområde om tröskeln för skada överskrids.

Om djuren semineras i samband med övningar i seminering i syfte att göra dem dräktiga, omfattas verksamheten dock inte nödvändigtvis av försöksdjurslagstiftningen. Förutsättningen är då att verksamheten bedrivs på behörigt sätt och att övningarna inte äventyrar djurens välfärd. Övningarna ska ordnas så att samma djur inte semineras flera gånger i övningssyfte, att en yrkeskunnig lärare deltar i den handledda övningen och att eventuell självständig övning inleds först efter att läraren har säkerställt att praktikanten har tillräcklig kompetens för att utföra ingreppet.

Om övningen bedöms orsaka djuren en olägenhet som kan jämföras med minst ett nålstick, ska försöksdjurslagen tillämpas på verksamheten. Om man till exempel vid övningar i seminering av nötkreatur använder andra djur än brunstiga djur, är den olägenhet som djuret orsakas större än när brunstiga nötkreatur används. Dessutom bör man beakta att när det är fråga om att lära sig hur ett ingrepp utförs är risken för att orsaka skada i princip större än om ingreppet utförs av en redan kompetent person. Utbildningsverksamheten förutsätter då att verksamhetsutövaren har ett verksamhetstillstånd och ett projektgodkännande enligt försöksdjurslagen.

De krav som beskrivs ovan grundar sig direkt på direktivet om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål (2010/63/EU), och det är inte möjligt att avvika från dem nationellt.

Beroende på fallet betraktas den aktör som erbjuder utbildning som förbereder för en fristående examen och/eller den officiella utbildningsanordnaren som verksamhetsutövare. Samma krav gäller den som ordnar examenstillfället för den fristående examen, om verksamheten i samband med examenstillfället omfattas av lagens tillämpningsområde. Om semineringen vid yrkesprovstillfället sker i syfte att göra djuret dräktigt, omfattas verksamheten dock i princip inte av försöksdjurslagens tillämpningsområde.

En verksamhetsutövare som ordnar utbildning i seminering ska vid behov ta reda på hos Livsmedelsverket om verksamheten är tillståndspliktig. Livsmedelsverket bedömer om det är fråga om verksamhet som avses i försöksdjurslagen och ger vid behov också vägledning vid ansökan om verksamhetstillstånd och projektgodkännande.

6.1 Ansökan om verksamhetstillstånd och projekttillstånd

Verksamhetsutövare som ordnar utbildningar i artificiell insemination ska vid behov ansöka om verksamhetstillstånd hos Livsmedelsverket. Mer information om ansökan om tillstånd finns på Livsmedelsverkets webbsida Godkännande för djurförsök och verksamhetstillstånd. De uppgifter som behövs vid ansökan anges i 27 § i statsrådets förordning om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål (564/2013, nedan försöksdjursförordningen).

Verksamhetsutövarens personal ska vara kompetent att sköta och hantera djur. För verksamheten ska utses en person som ansvarar för verksamheten samt en person som ansvarar för anläggningen. Dessutom ska en veterinär utses för att ansvara för veterinärvården och djurens välbefinnande. Veterinären ska ha sakkunskap i att använda djur för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål och ha avlagt tillräckliga studier om användning av djur för vetenskapliga ändamål. Verksamhetsutövaren ska vid behov tillsätta en djurskyddsgrupp (uppgifter i 22 § i förordningen om försöksdjur). En djurskyddsgrupp behövs inte om verksamheten är småskalig och verksamhetsutövaren uppfyller djurskyddsgruppens skyldigheter på annat sätt. 

Hos universitet och forskningsinstitut som bedriver forskning med djur existerar ovan nämnda strukturer redan. Om verksamheten bedrivs i sådana organisationer kan semineringsverksamhet som omfattas av försöksdjurslagstiftningen inkluderas i verksamhetsutövarens verksamhetstillstånd.

Om ett djur orsakas en olägenhet som kan jämföras med minst ett nålstick, är användning av djur i undervisningssyfte tillåten endast med projektgodkännande. Projektgodkännande söks hos nämnden för projektgodkännanden (tidigare ELLA djurförsöksnämnden). Nämndens föredragande vid Livsmedelsverket ger råd vid behov med ansöksprocessen (Ella-teamet, ella@ruokavirasto.fi). Anvisningar och blanketter för ansökan om projekttillstånd finns på Livsmedelsverkets webbsida Godkännande för djurförsök och verksamhetstillstånd.

7 Tillsyn över verksamhet i anslutning till artificiell reproduktion

Uppfyllandet av behörighetsvillkoren för artificiell reproduktion övervakas i samband med den övriga tillsynen över djurens välbefinnande. Tillsynen sköts av regionala och lokala tillsynsmyndigheter, såsom stats- och kommunalveterinärer. Den behöriga tillsynsmyndigheten har rätt att på grund av misstanke inspektera djurens välbefinnande i situationer där det finns skäl att misstänka att djuret hålls eller behandlas i strid med bestämmelserna om djurens välbefinnande. 

Verksamhet enligt lagen om försöksdjur övervakas genom regelbundna inspektioner. Livsmedelsverket ansvarar för tillsynen. Antalet djur som använts med stöd av projekttillståndet ska anmälas för statistikföring till Livsmedelsverket före utgången av mars följande år.

8 Länkar och mer information

Mer information om verkställandet av lagstiftningen om försöksdjur: Jord- och skogsbruksministeriet, mmm.fi / Försöksdjur

Mer information om behandling av tillstånd och tillsyn enligt lagstiftningen om försöksdjur: Livsmedelsverket: Livsmedelsverket.fi / Djur / Försöksdjur / Godkännande för djurförsök och verksamhetstillstånd

Mer information om behörighet för artificiell reproduktion av djur: Livsmedelsverket: Livsmedelsverket.fi / Djur / Djurens välfärd / Artificiell reproduktion

Mer information om tillsynen över djurens välbefinnande: Livsmedelsverket.fi / Djur / Djurens välbefinnande / Övervakning av djurskydd

Mer information om erkännande av yrkeskvalifikationer som förvärvats utomlands: Suomi.fi / Tjänster / Erkännande av yrkeskvalifikationer som förvärvats utomlands för artificiell reproduktion av djur

Mer information om yrkesexamina: Utbildningsstyrelsen, www.oph.fi / Utbildning och examina / Yrkesinriktade examina

Mer information om grunderna för yrkesinriktade examina: eperusteet.opintopolku.fi / Yrkesutbildning

Utbildningsutbud som innehåller krav på yrkesskicklighet vid seminering av hästdjur: Helsinki.fi / Forskningsgrupper / Husdjurens fortplantningsvetenskap / Tjänster / Artificiell insemination, embryoöverföring och andra fortplantningstjänster för hästar (på finska)