Villkor för biodling

Publiceringsdatum: 9. mars 2022

Villkor för biodling

Anvisning: 819/04.02.00.01/2022

  • En aktör inom ekologisk produktion får inte samtidigt ha både ekologiska och konventionella bigårdar. Om aktören har flera bigårdar, ska alla uppfylla kraven för ekologisk produktion.
  • Alla biodlare ska göra en anmälan om djurhållningsplatserna till registret över djurhållare och djurhållningsplatser och föra en förteckning över bikuporna per djurhållningsplats.
  • En förteckning över djurhållningsplatserna och för varje djurhållningsplats en beskrivning av områdets nektar- och pollenkällor samt källor som kan orsaka kontaminering av biodlingsprodukterna eller försämring av binas hälsa ska bifogas till aktörens plan för ekologisk produktion.
  • Under omställningsperioden ska vaxet ersättas med vax från ekologisk biodling eller på vissa villkor med annat vax.
  • Efter omställningsperioden får endast vax från ekologisk biodling användas i kuporna.
  • För förnyelse av en bigård kan man anskaffa ett begränsat antal icke-ekologiskt producerade bin. Anskaffade konventionella bidrottningar och bisvärmar ska placeras i kupor där kakorna eller vaxmellanväggarna kommer från ekologisk produktion.

1 Målsättningar och allmänna principer för ekologisk biodling

Genom pollinering bidrar biodling avsevärt till den biologiska mångfalden samt till jordbruks- och skogsbruksproduktionen. Syftet med ekologisk biodling är att producera högkvalitativa biodlingsprodukter. Produkternas ekologiska karaktär påverkas av sätten att sköta bisamhällena, produktionsinsatserna och miljön på binas flygområde.

2 Inledande av ekologisk biodling

När ekologisk biodling inleds får aktören anskaffa bisamhällen från ekologiska bigårdar eller ändra sin konventionella bigård till ekologisk produktion enligt omställningsbestämmelserna. Om aktören anskaffar samhällen från ekologisk produktion ska hen samtidigt göra en anmälan om anslutning till kontrollsystemet för ekologisk produktion för att bevara samhällenas ekologiska status.

Efter att ha anslutit sig till kontrollsystemet för ekologisk produktion får aktören anskaffa konventionella samhällen endast i den omfattning som bestämmelserna om ekologisk produktion tillåter (kapitel 3).

Aktören får inte samtidigt ha både ekologiska och konventionella bigårdar. Om aktören har flera bigårdar, ska alla uppfylla kraven för ekologisk produktion.

2.1 Omställningsperiod

Omställningsperioden för ekologisk biodling är 12 månader. Omställningsperioden börjar när aktören anmäler sig till kontrollsystemet för ekologisk produktion, varvid hen förbinder sig till att framöver iaktta alla villkor för ekologisk produktion. Produkter från biodling får marknadsföras som ekologiskt producerade först när kraven på ekologisk produktion har iakttagits i minst ett år.

Det finns inget krav på startdatum, men aktören ska beakta att produkter som samlats in i kuporna under omställningsperioden inte kan marknadsföras som ekologiskt producerade. Biodlingsprodukter som producerats under omställningsperioden ska marknadsföras utan hänvisning till ekologisk produktion, dvs. som konventionellt producerade. Därför rekommenderas att aktören ansluter sig till kontrollsystemet mellan flygsäsongerna, senast 30.4. Om aktören inleder ekologisk produktion under flygsäsongen, dvs. 1.5–30.10, är också den andra flygsäsongens skörd en skörd från omställningsperioden, dvs. konventionell.

2.2 Vax under omställningsperioden

Under omställningsperioden ska vaxet ersättas med vax från ekologisk biodling. Detta innebär att aktören genom att sälja eller förstöra ska avlägsna vax som inte lämpar sig för ekologisk produktion. Planen för avlägsnande och byte ska beskrivas i aktörens plan för ekologisk produktion, och beskrivningen ska lämnas till NTM-centralen i samband med att aktören ansluter sig till kontrollsystemet. Genomförandet av planen ska bekräftas genom relevanta handlingar och anteckningar i bokföringen.

Icke-ekologiskt bivax får emellertid användas under omställningsperioden

  • om bivax från ekologisk biodling inte är tillgängligt på marknaden,
  • om det är bevisat att vaxet inte är kontaminerat med produkter eller ämnen som inte är tillåtna i ekologisk produktion, och
  • förutsatt att det är täckvax.

För anskaffning av konventionellt vax under omställningsperioden krävs inget separat tillstånd, men alla tre ovan nämnda krav måste vara uppfyllda. Aktören ska kunna visa att bivax från ekologisk biodling inte är tillgängligt på marknaden. Dessutom ska vaxet vara täckvax, och aktören ska låta analysera restsubstanserna i det anskaffade konventionella vaxet. Således kan det anskaffade vaxet komma från en bigård som håller på att övergå till ekologisk produktion. Även i detta fall ska vaxet vara täckvax och genomgå en analys för restsubstanser i ett godkänt laboratorium. Det använda konventionella vaxet får inte innehålla rester av produkter eller ämnen som inte är tillåtna i ekologisk produktion. De ämnen som ska undersökas är åtminstone fluvalinater, kumafoss och bromopropylat. Laboratorier godkända av Livsmedelsverket finns på https://www.ruokavirasto.fi/sv/laboratorietjanster/laboratorier-godkanda-av-livsmedelsverket/, men undersökningen kan också låta utföras av andra ackrediterade laboratorier.

Tolkning: Som tillräckligt bevis på att bivax från ekologisk biodling inte finns tillgängligt på marknaden betraktas förfrågningar om tillgång till ekologiskt vax från minst tre finländska företag som säljer biodlingsprodukter samt deras svar.

3 Binas ursprung

Vid valet av raser ska man beakta binas förmåga att anpassa sig till lokala förhållanden samt deras vitalitet och motståndskraft mot sjukdomar. I första hand ska man använda europeiska raser av Apis mellifera och inhemska bistammar.

Naturliga metoder ska användas för att öka antalet bisamhällen. Artificiell insemination av bidrottningar är tillåten.

3.1 Anskaffning av drottningar och svärmar från konventionell produktion

För att förnya bigårdar får till en enhet årligen fogas 20 procent sådana drottningar eller svärmar som inte kommer från ekologisk biodling. Anskaffade konventionella bidrottningar och bisvärmar ska placeras i kupor där kakorna eller vaxmellanväggarna kommer från ekologisk produktion.

Anskaffning av djur för att förnya bigården kräver inte ansökan om tillstånd, men aktören ska föra bok över de anskaffade djuren både i lagerbokföringen och i anteckningarna enligt kupa.

I varje fall kan man årligen ersätta en bisvärm eller en bidrottning med en icke-ekologisk bisvärm eller bidrottning.

Tolkning: Procentandelen (20 %) beräknas från antalet samhällen som övervintrat eller alternativt antalet samhällen som fastställts i stödbeslutet för biodling för föregående år.

4 Placering av bigårdar

4.1 Placering av bigårdar ska anmälas och bokföras

Alla biodlare ska göra en anmälan om djurhållningsplatserna till registret över djurhållare och djurhållningsplatser och föra en förteckning över bigårdarna enligt djurhållningsplats.

NTM-centralen gör en bedömning över de områden som lämpar sig för ekologisk biodling, dvs. anmälda djurhållningsplatserna, på basis av de utredningar och kartor som aktören lämnat i samband med anmälan. För bedömningen ska aktören till planen för ekologisk produktion bifoga en förteckning över djurhållningsplatserna och för varje djurhållningsplats en beskrivning av områdets nektar- och pollenkällor samt källor som kan orsaka kontaminering av biodlingsprodukterna eller försämring av binas hälsa. När aktören anmäler en ny djurhållningsplats ska hen lämna en motsvarande beskrivning och karta gällande denna djurhållningsplats till NTM-centralen. Kartorna lämnas till NTM-centralen för planering av inspektionerna.

Tolkning: ovannämnda förfarande är en ändring och förenkling av tidigare praxis. Därför förutsätts det att aktörer som inlett sin ekologiska produktion före 2022 uppdaterar sin plan för ekologisk produktion med beskrivningar av djurhållningsplatserna och lämnar dem till den lokala NTM-centralen.

Även efter att aktören anslutit sig ska aktören upprätthålla en karta över bikupornas placering i ändamålsenlig skala. Aktören ska kunna visa att binas flygområden uppfyller kraven på ekologisk biodling. För detta ändamål ska aktören till planen för ekologisk produktion eller djurhållning bifoga beskrivningar av djurhållningsplatsens förhållanden. Beskrivningarna ska uppdateras om förhållandena på området förändras.

Kartorna och bokföringen över placeringen av bikuporna och -gårdarna samt beskrivningen av områdets nektar- och pollenkällor samt källor som kan orsaka kontaminering av biodlingsprodukterna eller försämring av binas hälsa kontrolleras i samband med den årliga inspektionen.

4.2 Områden som lämpar sig för biodling

Bigårdarna ska placeras så att nektar- och pollenkällorna inom en radie av tre kilometer från gårdens läge i huvudsak (över hälften av källorna) utgörs av vilda växter, ekologiskt odlade växter eller andra odlade växter, förutsatt att de behandlingar som utförs på växterna endast har obetydliga miljökonsekvenser och inte påverkar biodlingsprodukternas kvalitet. Sådana är områden som omfattas av systemet för miljöersättning för jordbruket eller motsvarande områden. På området får det också finnas andra odlade växter, om de inte är betydande skördeväxter för bin. För att visa områdets lämplighet ska aktören beskriva nektar- och pollenkällorna i omgivningen av djurhållningsplatsen i planen för ekologisk produktion.

Kraven på placeringen av gårdar gäller inte områden där det inte finns blomning eller tidpunkter då samhällena är i vilotillstånd.

Aktören ska beakta att det inte får finnas genetiskt modifierade odlingsväxter på området.

4.3 Områden som inte lämpar sig för biodling

Bigårdar ska placeras tillräckligt långt (tre kilometer) från källor som kan orsaka kontaminering av biodlingsprodukterna eller försämring av binas hälsa.

I Finland har några olämpliga områden inte definierats genom föreskrift, utan aktören ska utreda och bedöma om området är lämpligt eller inte. För att visa områdets lämplighet ska aktören i sin plan för ekologisk produktion ange binas skördeväxter och källor som kan orsaka kontaminering av biodlingsprodukterna eller försämring av binas hälsa i området runt djurhållningsplatsen. Sådana kontamineringskällor kan vara industrianläggningar, avstjälpningsplatser, skjutbanor, brandövningsplatser och avfallsförbränningsanläggningar samt kommersiella konventionella frukt- och bärodlingar. Om försämringen av kvaliteten på biodlingsprodukter eller av binas hälsa är uppenbar, kan NTM-centralen bestämma ett minimiavstånd på tre kilometer från dessa eller andra kontamineringskällor.

5 Utfodring

5.1 Vinterutfodring

Vid slutet av produktionssäsongen ska tillräckliga förråd av honung och pollen lämnas kvar i kuporna så att bina överlever vintern. Bisamhällen får endast utfodras om kupornas överlevnad är i fara på grund av extrema klimatförhållanden.

Utfodringen ska i dessa fall ske med ekologisk honung, ekologiska sockerlösningar, ekologiskt socker eller ekologiskt pollen. Vid ekologisk biodling får inga andra produkter än de ovan nämnda användas för utfodring av bin.

Vinterutfodring är mycket allmänt nödvändig i Finland och förutsätter inte ansökan om separat tillstånd eller anmälan till NTM-centralen, men åtgärden och bokföringen över den ska göras enligt kupa. Det betyder attnamnet på och mängden av den produkt som använts ska bokföras i anteckningarna enligt kupa.

5.2 Utfodringen under flygsäsongen är ett undantag och ska anmälas

I Om det till följd av långvariga exceptionella väderförhållanden är ett avbrott i produktionen av nektar är utfodring av bina tillåten även under uppsamlingsperioden. Endast ekologisk honung, ekologiska sockerlösningar, ekologiskt socker eller ekologiskt pollen får användas som tillskottsfoder.

Tillskottsutfodring under flygsäsongen förutsätter inte ansökan om separat tillstånd, men aktören ska omedelbart meddela NTM-centralen om utfodringen. På så sätt kan aktören påbörja utfodringen genast när den behövs. Utöver anmälan ska de extrema eller exceptionella väderförhållanden som lett till behovet, tillskottsutfodringsåtgärderna samt namnet på och mängden av den produkt som använts bokföras i anteckningarna enligt kupa. Tillskottsutfodring kan inte vara en rutinåtgärd till exempel i samband med delning av samhällen, utan aktören ska alltid kunna motivera den från fall till fall. Vid inspektionen kontrolleras användningen av tillskottsfoder, motiveringen till och bokföringen över användningen samt att en anmälan till NTM-centralen har gjorts.

6 Egenskaper hos kupor och material som används inom biodling

6.1 Materialet i kuporna

Materialet i bikupor och materialet som används inom biodling ska huvudsakligen vara tillverkade av naturliga material som inte medför risk för kontaminering av miljön eller biodlingsprodukter. Tillåtna material är trä, faner, kork, lera, halm eller liknande.

Tolkning: Huvudsakligen betyder att 50 procent av vikten på utrustningen i kupan ska vara naturligt material. I vikten på utrustningen i kupan inräknas inte vax, honung eller bin. Användning av polystyren är tillåten i delar och utrustning av kupor, men särskilt i kupor som används för övervintring av bin ska de inre ytorna fodras med naturliga material.

Endast naturliga ämnen som kittvax, bivax och vegetabiliska oljor får användas för att behandla ytorna i kupornas inre delar.

6.2 Vaxmellanväggar

Efter omställningsperioden får endast ekologiskt producerat vax användas i kuporna.

7 Binas djurhälsa

7.1 Förebyggande av sjukdomar och hälso- och sjukvård

Förebyggandet av sjukdomar vid ekologisk biodling grundar sig på följande principer:

  • Välj en lämplig, härdig ras. I valet ska man beakta binas förmåga att anpassa sig till lokala förhållanden, vitalitet och motståndskraft mot sjukdomar och hälsoproblem.
  • Åtgärder ska vidtas för att öka binas motståndskraft, till exempel att lämna tillräckliga förråd av pollen och honung kvar i kuporna.

Åtgärder för att förbättra motståndskraften mot sjukdomar och skadedjur:

  • Byt ut bidrottningarna regelbundet.
  • Kontrollera kuporna systematiskt för att upptäcka hälsoproblem.
  • Följ upp antalet varroakvalster (Varroa destructor) i kupan regelbundet och avlägsna vid behov drönaryngel från kupan för att minska antalet kvalster.
  • Desinficera materialen och anordningarna med jämna mellanrum och behandla dem fysikaliskt, till exempel med ånga eller öppen eld.
  • Förstör förorenade material och källor.
  • Byt ut bivaxet regelbundet. Vaxet ska komma från ekologisk produktion.

Om samhällena trots alla förebyggande åtgärder insjuknar eller smittas av parasiter, ska de behandlas utan dröjsmål. Vid behov ska samhällena isoleras, om inte annat bestäms i veterinärföreskrifterna.

7.2 Djurhälsa vid behandlingsåtgärder och underhåll av utrustning

Binas djurhälsa får inte medvetet äventyras. Därför ska man vid ekologisk biodling:

  • slunga endast kakor utan yngel
  • inte fördriva bin från kupan med kemiska ämnen i samband med skattning av honung
  • drottingarna får inte vingklippas
  • inte döda bina i cellerna i samband med uppsamling av biodlingsprodukter.

Förstöring av drönaryngel (hanar) är endast tillåten för att utrota Varroa destruktor-kvalster.

För att skydda material (ramar, bikupor och kakor) mot skadedjur får man endast använda rodenticider i en skyddad ask eller låda.

För rengöring och desinficering av material, byggnader, anordningar, redskap eller produkter som används vid biodling får man använda de ämnen som anges i förteckningarna i bilagorna till förordningen om ekologisk produktion. Tillåtna verksamma ämnen i biocidprodukter:

  • kalium- och natriumsalt (såpa)
  • vatten och vattenånga
  • kalkmjölk
  • kalk
  • osläckt kalk
  • natriumhypoklorit
  • väteperoxid
  • naturliga växtextrakt
  • citron-, perättik-, myr-, mjölk-, oxal- och ättiksyra
  • alkohol.

Fysikalisk behandling av kupor med till exempel ånga eller öppen eld är tillåten. För att avlägsna vaxet från ramar och andra konstruktioner kan man använda lut. Det är förbjudet att använda lut som biocid.

7.3 Medicinering

Om samhällen trots alla förebyggande åtgärder insjuknar eller smittas av parasiter, ska de behandlas utan dröjsmål.

Vid användning av veterinärmedicinska läkemedel ska man beakta:

  • Användning av läkemedel för förebyggande behandling är förbjuden.
  • Tillåtna läkemedel är endast sådana som är godkända för animalieproduktion i Finland.
  • I en biodlingsenhet får det endast finnas sådana läkemedel som ordinerats av en veterinär
  • Medicinerade kupor ska kunna identifieras. Kuporna ska märkas och deras placering antecknas på kartan.
  • Både läkemedelslagret och användningen av läkemedel ska bokföras.

Om läkemedel, inklusive antibiotika, som ordinerats av en veterinär används för medicinsk behandling av samhällen, ska de medicinerade samhällena placeras i isolerade bigårdar för den tid behandlingen pågår. Efter behandlingen ska vaxet ersättas med ekologiskt producerat vax. Efter behandlingsåtgärderna ska på dessa samhällen tillämpas en omställningsperiod på ett år. Produkter från de medicinerade samhällena ska under omställningsperioden behandlas avskilda från gårdens ekologiska produkter.

Följande ämnen får användas för utrotning av Varroa destructor-kvalster, förutsatt att ämnena är tillåtna enligt den nationella veterinärlagstiftningen: myr-, mjölk-, ättik- och oxalsyra samt mentol, tymol, eukalyptol och kamfer. I Finland används oftast oxalsyra, myrsyra och tymol. Användning av de ämnen som nämns i denna punkt kräver inte att samhällen isoleras under behandlingen, och det behövs ingen omställningsperiod.

Efter den sista behandlingen ska man dock iaktta den karenstid som anges för läkemedlet i försäljningstillståndet eller som veterinären har bestämt för läkemedlet innan biodlingsprodukterna kan överlåtas som livsmedel. Vid ekologisk produktion är karenstiden för alla animaliska livsmedel dubbelt så lång som den normala karenstiden och minst 48 timmar.

8 Undantag vid särskilda nödsituationer

Vissa händelser, såsom extrema väderfenomen eller utbredda djur- eller växtsjukdomar, kan medföra allvarliga konsekvenser för ekologisk produktion. För att den ekologiska produktionen ska kunna fortsätta eller återupptas kan Livsmedelsverket tillåta en möjlighet att avvika från produktionsvillkoren under en begränsad tid och endast så länge som det är nödvändigt, högst 12 månader.

Vid ekologisk biodling kan undantag gälla

  • Bisamhällen får förnyas eller gården grundas på nytt med icke-ekologiskt uppfödda djur, om djurens dödlighet är hög och om ekologiskt uppfödda djur inte finns tillgängliga, förutsatt att en omställningsperiod på ett år iakttas.
  • När ett bisamhälles överlevnad är i fara av någon annan orsak än klimatförhållanden, får samhället utfodras med ekologisk honung, ekologiskt pollen, ekologiska sockerlösningar eller ekologiskt socker. Om överlevnaden har äventyrats på grund av klimatförhållanden, är tillskottsutfodring tillåten, se kapitlet om utfodring.
  • Med avvikelse från vad som föreskrivs om bigårdars placering får samhällen flyttas till områden som inte överensstämmer med bestämmelserna om placering av bigårdar, när bisamhällets överlevnad har äventyrats.

Dispensen förutsätter att Livsmedelsverket först har konstaterat en nödsituation genom sitt beslut. Livsmedelsverket kan också på basis av kompletterande uppgifter i aktörens ansökan om dispens besluta att händelsen ska betraktas som en sådan nödsituation som avses i bestämmelserna. Livsmedelsverket kan besluta om dispens med ett allmänt tillstånd och informerar i sådana fall separat om villkoren för dispensen. När nödsituationen är lokal kan aktören ansöka om ett aktörspecifikt tillstånd för att avvika från produktionsvillkoren. Tillstånd ska sökas hos Livsmedelsverket.

Till ansökan ska i tillämpliga delar bifogas följande redogörelser.

Tillstånd att grunda gården på nytt med icke-ekologiskt uppfödda djur:

  • en beskrivning av den händelse som ska betraktas som en nödsituation och eventuella utlåtanden från lokala myndigheter
  • en redogörelse för dödligheten hos djuren samt en veterinärs redogörelse för orsakerna till den höga dödligheten hos djuren
  • en redogörelse för hur aktören har utrett att ekologiskt uppfödda djur inte finns tillgängliga
  • tillämpning av dispensen förutsätter att en omställningsperiod på ett år iakttas för hela bioproduktionen.

Tillstånd att utfodra samhällena:

  • en beskrivning av den händelse som ska betraktas som en nödsituation och eventuella utlåtanden från lokala myndigheter
  • en utfodringsplan som visar utfodringen under den period som ansökan om dispens gäller
  • tillämpning av dispensen förutsätter att aktören särskilt noggrant bokför utfodringen av djuren under den period som dispensen gäller
  • utfodring enligt dispensen bibehåller den ekologiska produktionens och de ekologiska produkternas ekologiska status.

Tillstånd att flytta bisamhällen till områden som inte överensstämmer med bestämmelserna om placering av bigårdar:

  • en beskrivning av den händelse som ska betraktas som en nödsituation och eventuella utlåtanden från lokala myndigheter
  • koordinaterna för den nya djurhållningsplatsen eller en karta över den djurhållningsplats dit bisamhällena flyttas
  • en beskrivning av den nya djurhållningsplatsens nektar- och pollenkällor samt källor som kan orsaka kontaminering av biodlingsprodukterna eller försämring av binas hälsa
  • period under vilken bisamhällena hålls i ett område som är olämpligt för ekologisk produktion
  • flyttning enligt dispensen bibehåller den ekologiska produktionens och de ekologiska produkternas ekologiska status.

9 Skyldighet att föra anteckningar

När aktören anmäler sig till kontrollsystemet för ekologisk produktion förbinder hen sig att föra anteckningar med vilka hen visar att verksamheten uppfyller villkoren för ekologisk produktion. Dessa är till exempel skötselkort och läkemedelsbokföring. De uppgifter som ingår i anteckningarna ska vid behov kunna visas vara riktiga genom behöriga verifikationer, såsom följesedlar, kvitton eller etiketter. Biodlare har även andra bokföringsskyldigheter än de som gäller ekologisk produktion. Dessa krav från olika lagstiftningar är delvis desamma, till exempel bokföring av användning av läkemedel, och delvis kompletterande, till exempel kartan över bikupornas placering.

En händelse eller åtgärd behöver registreras endast en gång, men aktören själv ska ha uppgift om registreringens ändamål och var hen administrerar de olika uppgifterna. Därför krävs det att aktören har planerat och beskrivit sin dokumentation i sin plan för ekologisk produktion. En anteckning kan till en början vara en enkel och separat registrering och överföras senare till den egentliga bokföringen.

9.1 Biodlarens allmänna skyldigheter i förhållande till myndigheter

Anmälningar

  • Anmälan om verksamhetsställena till registret över djurhållare och djurhållningsplatser samt inledande och avslutande av djurhållningsverksamhet på denna plats.
  • Anmälan om primärproduktion/primärproduktionsställe till den kommunala myndigheten för livsmedelstillsyn.

Följande allmänna bokföringsskyldigheter i fråga om honungsproduktion är också användbara för att uppfylla villkoren för ekologisk produktion, trots att de inte som sådana kontrolleras i samband med tillsynen över ekologisk produktion.

  • Aktören ska separat för varje djurhållningsplats föra förteckning över bina (lag om ett system för identifiering av djur 238/2010, 21 §, jord- och skogsbruksministeriets förordning om identifiering av vissa djur 1123/2011, 3 §), förvaringstid 3 år.
  • Ämnen som köps till foder för bin (ekologiskt socker, ekologiskt pollen) ska bokföras, och av bokföringen ska framgå var ämnena har köpts (allmänna förordningen om livsmedelshygien 852/2004).
  • Inköp av bidrottningar och bikupor ska bokföras (jord- och skogsbruksministeriets förordning om livsmedelshygien 318/2021), förvaringstid 1 år.
  • Eventuell medicinering och parasitbekämpning av bikupor ska bokföras, och bokföringen ska innehålla uppgifter om de läkemedel som använts för medicinering av kuporna, datum för behandlingarna och karenstiderna (allmänna förordningen om livsmedelshygien 852/2004).
  • Försäljning av honung ska bokföras (jord- och skogsbruksministeriets förordning om livsmedelshygien 318/2021), förvaringstid 1 år.

På Suomen Mehiläishoitajain Liitto – Finlands Biodlares Förbunds webbplats finns en god förteckning över de lagstadgade skyldigheterna för biodling: www.mehilaishoitajat.fi.

9.2 Skyldighet att föra anteckningar inom ekologisk produktion

En aktör inom ekologisk produktion ska alltid upprätthålla en beskrivning av sin verksamhet inom ekologisk produktion. Beskrivningen av verksamheten kallas också plan för ekologisk produktion, och villkoren i anslutning till planen har angivits ovan. Aktören får själv bestämma hur hen ska fullgöra skyldigheten att föra anteckningar, men anteckningspraxis ska planeras och beskrivas i planen för ekologisk produktion. Till exempel uppgifter om skattad honung kan registreras antingen i lagerbokföringen eller i anteckningarna enligt kupa, och uppgifter om omplaceringar av kupor kan registreras antingen i anteckningarna enligt gård eller kupa. Det väsentliga är att uppgifterna vid inspektion kan visas enligt planen. Händelser ska i regel föras in i anteckningarna inom sju (7) dygn. I fråga om läkemedelsbokföringen och lagerböckerna ska händelserna dock registreras omedelbart. Anteckningar om mängden direktförsäljning till konsumenter ska göras dagligen. Anteckningarna och de handlingar som stöder dem ska bevaras minst fram till följande inspektion, om inte något annat följer av annan lagstiftning.

Beskrivning av verksamheten, dvs. plan för ekologisk produktion

  • För att informera NTM-centralen om bigårdens läge räcker det med en anmälan om djurhållningsplatserna till registret över djurhållare och djurhållningsplatser samt om inledande och avslutande av djurhållningsverksamhet på denna plats.
  • Utöver anmälan om djurhållningsplats ska aktören för sig själv och för inspektionen ha en karta i ändamålsenlig skala över bikupornas placering.
  • Beskrivning av identifikationsmärkning av kupor. På bigårdar och bikupor ska man använda tydliga identifikationsmärkningar. Samma märkningssystem ska användas i all bokföring på gården, till exempel i läkemedelsbokföringen och på kartorna.
  • Utredning om områdets lämplighet för ekologisk produktion
    • Beskrivning av områdets nektar- och pollenkällor
    • Beskrivning av källor som kan orsaka kontaminering av biodlingsprodukterna eller försämring av binas hälsa
  • Beskrivning av säkerställandet av spårbarheten och produktflödesbokföringen.

9.3 Anteckningar enligt kupa

Skötselåtgärder för gårdens kupor, såsom flyttning till annan djurhållningsplats, övervintring, avlägsnande av avdelningar i kupor eller andra motsvarande åtgärder kan antecknas med en kupas noggrannhet eller för hela gården med ett ändamålsenligt sätt.

Aktören ska i sin plan för ekologisk produktion beskriva var uppgifterna upprätthålls och hur anteckningarna görs.

  • kupornas märkning dvs identifiering
  • bigårdens och bikupans läge på kartan, eller numreringen på kartan och samma numrering i anteckningarna enligt kupa
  • djurmaterial, konventionella drottningar och avläggare
  • användning av tillskottsfoder: produktnamn, datum, mängder och kupor där produkten används
  • motivering till tillskottsutfodringen
  • omställningsperioden för medicinerade samhällen
  • avvikelser från produktionsreglerna på grund av exceptionella omständigheter eller nödsituationer.

En aktör inom ekologisk produktion ska i sin plan för ekologisk produktion beskriva hur hen säkerställer honungens spårbarhet i sin verksamhet. Produktionsvolymerna utgör en del av lagerbokföringen, produktflödet och balansräkningen.

Produktionsvolymerna kan bokföras per kupa, gård eller enhet.

  • skattning av honung och andra produkter, datum
  • antal skattade lådor och uppskattning av lådornas vikt
  • behandling och lagring av skattlådorna
  • slungning, datum
  • mängden producerad honung och mängden producerade andra produkter (dessa kan alternativt bokföras i lagerbokföringen).

9.4 Produktflödes- och lagerbokföring samt balansräkningar

Anteckningar om anskaffade, producerade, lagrade och överlåtna produkter utgör enhetens produktflödesbokföring. Ur produktflödesbokföringen ska man sammanställa en balansräkning minst varje kalenderår.

A. Produktionsinsatser som anskaffats för gården

Ange datum, mängd, ursprung och användningsändamål för de anskaffade produkterna. För ekologiska produkter ska man anteckna hur och när leverantörens certifikat kontrollerades.

  • honung, socker, sockerlösning och pollen som anskaffats för utfodring
  • drottningar, avläggare, svärmar och samhällen
  • vax och vaxmellanväggar.

B. Produktionsvolymer

Ange producerade produkter och mängden produkter. Produkterna kan bokföras på ett sätt som passar enheten, se även punkten om anteckningar enligt kupa.

  • Produktionsvolymer för honung ska bokföras minst per år, men för att säkerställa honungens spårbarhet rekommenderas aktören bokföra produktionen per bigård/kupa eller enligt dag för slungning. Se även punkten om anteckningar enligt kupa.
  • Eventuell konventionell honungsskörd, till exempel om samhället på grund av medicinering befinner sig i en omställningsperiod, ska också bokföras.

C. Produkter som överlåtits från gården

  • mängd och mottagare av de överlåtna produkterna (biodlingsprodukter, bin och vax)
  • mängden av direktförsäljning till konsumenter ska antecknas dagligen.

D. Ersättande av vax under omställningsperioden ska antecknas enligt kapitel 2.2.

Läkemedelsbokföring

  • förvaringsplats för läkemedel
  • läkemedel som köpts in på gården och eventuellt lager
  • använda läkemedel: kupa, definition av sjukdom, behandlingsdag och behandlingens längd, läkemedel eller medicinskt preparat, dosering, administreringssätt, karenstid för ekologisk produktion och försäljare av läkemedel
  • andra behandlingar, såsom användning av myrsyra, kan också antecknas i läkemedelsbokföringen.

10 Ordförråd för biodling som används i anvisningen

  • Biodlingsenhet: bisamhällen och gårdar där bisamhällena är belägna samt lagerlokaler och slungningsrum i anslutning till biodling.
  • (Bi)gård: plats där bisamhällena finns i terrängen. På en gård finns vanligen 1–10 bisamhällen.
  • Djurhållningsplats: den plats som biodlaren anmält till registret över djurhållare och djurhållningsplatser, koordinater eller läge för samhällena, synonymt med gård.
  • Bisamhälle: bina i kuplådan eller i svärmen, även ordet kupa används ofta för bisamhället.
  • Avläggare: avläggare är ett litet samhälle som under sommaren ska utvecklas till ett övervintrande starkt samhälle. En avläggare görs genom att från ett eller flera starka samhällen flytta yngel-, honungs- och pollenkakor samt en drottning eller drottningcell och vaxmellanväggar, så att kuplådan är full.
  • Svärm: en från naturen fångad förrymd svärm, dvs bisvärm, med en drottning. En svärm kan också vara vuxna bin från konventionell biodling som skakats till nya ekologiska vaxmellanväggar i en kupa. Inom ekologisk biodling ska inga yngelkakor eller mat från konventionella kupor flyttas till svärmen. Svärmen ges ofta en ny drottning.
  • Kupa: den plats där bisamhället lever.
  • Kaka: en träram som förenas med en vaxmellanvägg. På vaxmellanväggarna bygger bin celler för yngel pollen och honung. Vaxmellanväggar kallas också bland annat vaxkakor, vaxskivor, bivaxplattor och bivaxark.
  • Utrustning i kupan: kuplådor, botten, tak, och ramar.
  • Uppsamlingsperiod: I södra Finland från början av maj till slutet av augusti, i norr kortare.
  • Biodlingsprodukter (produkter från biodling och tilläggsprodukter från bikupor): produkter från primärproduktion, ingår i inspektionen av biodling.
    • Honung: Ett sött ämne producerat av bin. Bin samlar blommors nektar och växtsekret och omvandlar dem till honung som de lagrar i honungsceller.
    • Honungssorter: blomhonung, bladhonung eller skogshonung, sorthonung, honung i vaxkakor.
    • Propolis: kittvax som bin använder för att skydda sig mot mikrober och täta kupans strukturer, kan också samlas in med en separat samlare.
    • Pollen: pollenkorn som bin för in i kupan på sina fötter och som samlas in till pollenfällan vid flygöppningen.
    • Perga: pollen som bin har lagrat i celler med hjälp av mjölksyrabakterier i sin saliv.
    • Drottningsmjölk: drottningynglets föda som samlas in för kosttillskott (=royal jelly).
    • Bivax: vax som bin producerar i vaxkörtlarna.
    • Cellock, vaxlock eller täckvax: vax som täcker honungen och som skalas bort innan honungen slungas.
    • Vaxkaka: vaxskiva tillverkad av bivax som placeras i kupan fästad vid en träram.
    • Drönarlarver eller -yngel: hanar som bin producerar under fortplantningsperioden (arbetare är alla honor). Under sommarsäsongen kan drönaryngel avlägsnas från samhällen som en biologisk bekämpningsmetod mot varroakvalster, eftersom varroakvalstret föredrar att föröka sig i drönarceller.