Samlingsproduktion

Skriv ut
Publiceringsdatum: 18. maj 2022

Anvisning: 819/04.02.00.01/2022

1 Uppsamling av ekologiska naturprodukter

Med ekologiska uppsamlingsområden avses naturområden (t.ex. skogar och myrar) och jordbruksområden (t.ex. åkrar, åkerrenar och naturbeten) som är godkända för ekokontroll och uppfyller kraven.

Ett uppsamlingsområde kan anmälas till kontrollsystemet för ekologisk produktion antingen av områdets ägare eller innehavare eller av disponenten för uppsamlingsområdet. I de båda alternativen förbinder sig områdets ägare eller innehavare att iaktta ett ekologiskt produktionssätt i de områden som används för uppsamling. Den som anmäler ett område ska göra upp en ekoplan, dvs. verksamhetsbeskrivning, och upprätthålla den. Hen ska också göra upp en årsplan som innehåller de åtgärder som man avser att utföra i området under det aktuella året. NTM-centralen eller Livsmedelsverket kontrollerar årligen den verksamhet aktörerna inom ekologisk uppsamlingsproduktion bedriver samt skötselåtgärderna i de skogar som anmälts som uppsamlingsområden för vildväxande ekoprodukter.

Med uppsamling avses uppsamling av vilt växande och naturlevande växter, växtdelar och svampar i ett natur- och jordbruksområde som godkänts för ekologisk produktion. De vanligaste ekologiska uppsamlingsprodukterna i Finland är skogsbär, björksav, svamp och vilda örter. Produkter som omfattas av allemansrätten kan markägare eller uppköpare av uppsamlingsprodukter plocka själva eller ge i uppdrag åt andra att plocka. En skogsägare som anslutit sig till NTM-centralens övervakning i enlighet med grundmodellen eller ett annat företag som anmält sig till Livsmedelsverkets övervakning kan verka som uppsamlingsaktör.

Ett jordbruksområde kan samtidigt ha flera ändamål: På en åker kan det samtidigt finnas både odlade åkergrödor och vilda växter som uppsamlingsprodukter. Ett naturområde kan samtidigt användas som bete och som uppsamlingsområde, till exempel inom savproduktion. Om man vill plocka ekologiska uppsamlingsprodukter till exempel på en ekologiskt odlad åker, ska aktören ansluta sig till ekokontrollen också för uppsamlingsverksamhetens del.

Lagstiftningen om ekologisk produktion tillämpas inte på jakt och fiske på vilda djur. Följaktligen kan fisk och vilt inte räknas som ekologiska uppsamlingsprodukter.

Övriga skyldigheter

Vid uppsamlingsverksamhet ska dessutom de begränsningar gällande fridlysta växter som föreskrivs i naturvårdslagen (1096/1996) och i naturvårdsförordningen (160/1997, reviderad 913/2005).

2 Produktionsregler som tillämpas på ekologiska uppsamlingsområden

På ekologiska uppsamlingsområden tillämpas de allmänna kraven på ekologisk växtproduktion som föreskrivs i rådets och parlamentets förordning 2018/848 (förordningen om ekologisk produktion). Artiklarna 9–12 i förordningen om ekologisk produktion innehåller bl.a.:

  • krav som gäller de allmänna produktionsreglerna (bl.a. parallellodling, tillåtna gödselmedel och växtskyddsmedel),
  • regler om övergången till ekologiskt jordbruk och
  • förbud mot användning av genetiskt modifierade organismer.

De mer ingående produktionsreglerna för växtproduktion finns i del I i bilaga II till förordningen om ekologisk produktion. Anvisningar om produktionsreglerna finns i Livsmedelsverkets anvisning om villkoren för ekologisk växtproduktion.

I förordningen om ekologisk produktion finns endast två särskilda krav som avser ekologisk uppsamlingsproduktion. De gäller omställningstiderna och arternas fortlevnad i uppsamlingsområdet (punkt 2.2, del I, bilaga II till förordningen om ekologisk produktion).

Produktionsreglerna för ekologisk växtproduktion meddelas i sin helhet i EU-lagstiftningen om ekologisk produktion och flera av produktionsreglerna för växtproduktion gäller också uppsamlingsområden som sådana. Sådana regler är bland annat förteckningarna över tillåtna produktionsinsatser, förfaranden som anknyter till förkortandet av omställningsperioden och användningen av förökningsmaterial.

Nedan gås igenom de särskilda kraven på ekouppsamlingsområden och ges exempel på hur de allmänna bestämmelserna om ekologisk produktion och växtproduktion tillämpas på ekologiska uppsamlingsområden.

2.1 Omläggningsperiod

Övergången till ekologisk produktion sker genom en omläggningsperiod som varat minst tre år innan ekologisk uppsamling inleds i uppsamlingsområdet. Bestämmelserna om ekologisk uppsamlingsproduktion ska iakttas under hela omläggningsperioden.

Det är möjligt att göra omställningsperioden kortare om området uppfyllt villkoren på ekologisk produktion under de tre senaste åren, dvs. att produktionsinsatser (gödselmedel och växtskyddsmedel) som är förbjudna inom ekologisk uppsamlingsverksamhet inte använts i det ekologiska uppsamlingsområdet under de tre senaste åren.

För att förkorta omläggningsperioden behövs dokumentbevisning om uppsamlingsområdets lämplighet för ekologisk produktion från de tre senaste årens tid, till exempel eventuella anteckningar och verifikationer över åtgärderna, samt skogsplanen.

Förkortning av omläggningsperioden

Förkortning av omläggningsperioden, dvs. retroaktivt godkännande av den tidigare tidsperioden, ska sökas hos NTM-centralen. Uppsamlingsområdets disponent ansöker om förkortning av omläggningsperioden hos Livsmedelsverket.

Godkännande av omläggningsperioden förutsätter alltid att eventuella risker för rester beaktas, och vid behov provtagning i området innan området godkänns. I praktiken förutsätter godkännandet av förkortning av omläggningsperioden ett kontrollbesök hos aktörer innan ekouppsamlingsverksamhet inleds i området. Därför är det bra att inleda ansökningsprocessen i god tid före skördeperioden för de produkter som ska samlas upp, även om riskerna för rester i uppsamlingsområdet inte är kända. Mer ingående anvisningar om förkortning av omläggningsperioden finns i villkoren för ekologisk växtproduktion.

2.2 Arternas fortlevnad i uppsamlingsområdet

Uppsamlingen får inte påverka det naturliga habitatets stabilitet eller artens fortlevnad i uppsamlingsområdet.

Uppfyllandet av dessa krav ska beskrivas i den ekologiska planen för aktören som utnyttjar uppsamlingsområdet.

2.3 Exempel på tillämpningen av villkoren på ekologisk växtproduktion på ekologiska uppsamlingsområden

De krav på ekologisk växtproduktion som tillämpas på uppsamlingsområdena och tolkningarna av dessa krav gäller

  • markvård och gödsling,
  • växtskydd,
  • användningen av förökningsmaterial, såsom frön och plantor,
  • parallellproduktion, dvs. samtidig produktion och produkter i enlighet med ekologisk produktion, omläggningsperiod och konventionell produktion.
  • produkter för rengöring och desinfektion av byggnader och utrustning samt för lokaler för beredning och lagring.

2.4 Vård och gödsling av marken

På uppsamlingsområden tillämpas inte minimikraven på växtföljden inom växtproduktion.
Om skogsgödselmedel används på uppsamlingsområden, ska man i första hand använda medel som härrör från ekologisk produktion, på samma sätt som inom ekologisk växtproduktion i allmänhet. Om växternas behöv av näringsämnen inte kan tillgodoses av gödselmedel och åtgärder som härrör från ekologisk produktion är det endast möjligt att använda gödselmedel och jordförbättringsmedel som är tillåtna inom ekologisk produktion och endast i nödvändig omfattning. Aktörerna ska föra bok över användningen av produkter.

Exempel

  • Tillåtet: Mekanisk bearbetning av marken och till exempel dikning.
  • Tillåtet: Gödselmedel som är tillåtna inom ekologisk produktion, till exempel träaska och gödselmedel som innehåller spårämnen.
  • Förbjudet: till exempel kemiska gödselmedel som innehåller kväve.

Om gödselmedel som är förbjudna inom ekologisk produktion används i uppsamlingsområdet är det möjligt att lämna anmälan om att området tas bort från ekokontrollen. Alternativt är det möjligt att inleda den treåriga omläggningsperioden för området (till exempel ett skogsbestånd) på nytt.

Mer ingående föreskrifter om godkända gödselmedel, jordförbättringsämnen och näringsämnen som är godkända inom ekologisk produktion finns i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1165. Anvisningar och tolkningar som gäller dem finns i villkoren för ekologisk växtproduktion.

2.5 Växtskydd

Skador som orsakas av skadegörare och ogräs i uppsamlingsområdet ska i huvudsak förebyggas med hjälp av

  • naturliga fiender,
  • val av arter, sorter eller heterogena material,
  • biologiska, mekaniska och fysikaliska metoder.

Växtskyddsåtgärderna ska beskrivas som en del av ekoplanen.

Om växter inte på ett ändamålsenligt kan sätt skyddas mot skadegörare med de åtgärder som beskrivs ovan eller om växterna i uppsamlingsområdet bevisligen är i fara, är det endast tillåtet att använda sådana produkter eller medel som är godkända för användning inom ekologisk produktion enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1165 och endast i nödvändig omfattning. Aktörerna ska förvara de handlingar som visar behovet att använda produkter av detta slag.

Anvisningar och tolkningar som anknyter till växtskydd finns i villkoren för ekologisk växtproduktion, men nedan presenteras några praktiska exempel på tillåtna och förbjudna verksamma ämnen och metoder i skogsområden:

  • Tillåtet: behandling av stubbar mot rotticka med pergamentsvamp
  • Förbjudet: behandling av stubbar mot rotticka med urea.
  • Tillåtet: bekämpning av sly och gräs mekaniskt
  • Förbjudet: t.ex. kemisk bekämpning av gräs eller invasiva arter
  • Förbjudet: kemisk behandling av förökningsmaterial, t.ex. betning av frö.

Om växtskyddsmedel som är förbjudna inom ekologisk produktion används i uppsamlingsområdet är det möjligt att lämna anmälan om att området tas bort från ekokontrollen. Alternativt är det möjligt att inleda den treåriga omläggningsperioden för området (till exempel ett skogsbestånd) på nytt. I typiska fall uppkommer behov att inleda omställningsperioden på nytt när stubbarna i ett skogsområde behandlats med urea efter avverkning.

2.6 Förökningsmaterial

Eftersom uppsamlingsproduktion definitionsmässigt gäller vilda växter, används på uppsamlingsområdet normalt inte förökningsmaterial på vilket kraven på förökningsmaterial som används vid ekologisk produktion ska tillämpas.

Exempel: Omläggningsperioden inleds på nytt för att anlägga en flerårig gröda.

Skogsbeståndet är ett ekologiskt uppsamlingsområde. Skogsbeståndet slutavverkas, varefter konventionella skogsträdplantor planteras i området. Skogsbeståndet blir åter en del av det ekologiska uppsamlingsområdet när det överförs till ekologisk produktion genom den treåriga omläggningsperioden. Om förfarandet för användning av förökningsmaterial (t.ex. skogsodling) beskrivs i ekoplanen, är det inte nödvändigt att anmäla användningen av förfarandet separat. I annat fall ska användningen av förfarandet anmälas skriftligen till NTM-centralen.

Mer anvisningar, tolkningar och exempel som gäller användningen av förökningsmaterial finns i villkoren för ekologisk växtproduktion.

2.7 Parallellproduktion

Parallellproduktion under omläggningsperioden till ekologisk uppsamlingsproduktion

Med parallellproduktion avses samtidig produktion i enlighet med ekologisk produktion, omläggningsperiod och konventionell produktion.

Även om målet är att aktörens alla uppsamlingsområden läggs om till ekologisk produktion, är det vanligt att det uppkommer situationer i vilka samma växtart samlas upp i olika produktionsskeden (konventionell, omläggningsperiod, ekologisk). Då måste det vara möjligt att skilja på de partier som producerats med olika produktionssätt från varandra i alla skeden av produktionen och hanteringen. Förfarandet för att skilja på produkter som producerats med olika produktionssätt ska beskrivas i ekoplanen.

Permanent parallellproduktion

Med permanent parallellproduktion avses att aktörens uppsamlingsområden är indelade i en enhet för ekologisk produktion och en enhet för konventionell produktion, och parallellproduktionen har en kontinuerlig karaktär.

Permanent parallellproduktion i en del av gården kräver tillstånd från NTM-centralen (grundmodellen, se kapitel 3) eller Livsmedelsverket (disponentmodellen). Tillståndet förutsätter att de produkter som samlas upp är olika växtarter. Permanent parallellproduktion förknippas också med andra tilläggsvillkor som beskrivs i detalj i villkoren för ekologisk växtproduktion.

2.8 Produkter för rengöring och desinfektion

De produkter för rengöring och desinfektion av byggnader och utrustning samt för lokaler för beredning och lagring som används inom växtproduktion ingår i EU-förordningens tillämpningsområde. En förteckning över tillåtna medel är under beredning i EU-kommissionen, och det finns således tills vidare inga begränsningar för användningen av medlen enligt produktionsreglerna för ekologisk växtproduktion.

3 Övervakning av uppsamlingsområdet

3.1 Förfarandet för godkännande av ett uppsamlingsområde

En aktör inom ekologisk produktion som anmäler ett område i dess ägo som ett ekologiskt uppsamlingsområde förbinder sig till att de villkor som föreskrivs i förordningen om ekologisk produktion tillämpas på området. Då det är disponenten som ansluter området till kontrollen, ska både skogsägaren och disponenten förbinda sig att iaktta villkoren för ekologisk produktion. Villkoren gäller skogen och dess skötsel, anteckningskraven och skyldigheten att uppgöra års- och ändringsanmälan.

Ett uppsamlingsområde kan anmälas till kontrollsystemet för ekologisk produktion antingen av

  1. områdets ägare/innehavare (nedan "Grundmodell”)
  2. uppsamlingsområdets disponent (nedan "Disponentmodellen").

3.1.1 Ansluta området till ekokontrollen

a) Grundmodellen

Områdets ägare eller innehavare (till exempel en enskild skogsägare, en jordbrukare som redan omfattas av ekokontroll, ett skogsbolag eller en samfälld skog) ansluter området genom att anmäla detta till NTM-centralen. Aktören förband sig till att iaktta villkoren för ekologisk produktion när aktören anslöt sig till kontrollen. Aktören fogar kompletteringsblanketten 1c, som gäller uppsamling av skogsprodukter, till sin anmälan.

Till anmälan ska också fogas ekoplanen, som uppdaterats i fråga om ekologisk uppsamlingsproduktion. Om aktören inte ansöker om att alla naturområden som aktören äger eller besitter ska anslutas till kontrollsystemet, ska aktören beakta vad som bestäms om parallellproduktion på olika produktionsenheter.

En aktör inom grundmodellen kan anlita underleverantörer för utförandet av funktioner av olika sorter, t.ex. för sortering och torkning (för mer ingående information, se kap. 4 och 5). Om den produkt som ska säljas inte är en obearbetad jordbruksprodukt ska aktören också ansluta sig till Livsmedelsverkets kontroll.

Om en aktör inom grundmodellen överlåter ett kartmaterial till ett annat företag för ekouppsamlingssyften, ska aktören beskriva detta i sin ekoplan. De uppgifter som ska beskrivas är namnet och kontaktinformationen för de kända företag som ordnar uppköp av uppsamlingsprodukter och till vilka kartmaterialet överlåts.

Till exempel: Kommunen ansluter sig till ekokontrollen för sina skogars del, och den enda verksamhetstanken är att överlåta kartmaterial till företag i kommunen i syfte att utnyttja produkterna i området för ekologisk produktion.

b) Disponentmodellen

En enskild markägares skogsområde är ofta för liten för organisering av kommersiell uppsamling, och bl.a. verksamhet i företag som ordnar plockning av skogsbär kräver användning av stora, sammanhängande områden. Då kan uppsamlingsområdets disponent ansöka om att området ansluts till kontrollen. Ett uppsamlingsområdes disponent är en juridisk person som utför skyldigheterna då ett område ansluts till ekokontrollen för en fysisk eller juridisk person åt en (till exempel en kommun eller församling) eller flera markägare.

Disponenten ansluter sig till ekokontrollen genom att anmäla sig hos Livsmedelsverket. Disponenten gör sig förtrogen med områdets skogsanvändningshistorik och inhämtar förbindelser om iakttagande av villkoren för ekologisk produktion från markägarna i enlighet med de krav som presenteras i kapitel 2.

Disponenten är skyldig att informera markägarna grundligt om innehållet av markägarens förbindelse, särskilt om:

  • Lakttagandet av produktionsreglerna för ekologisk växtproduktion
  • Anmälan av väsentliga förändringar till disponenten.

Om disponenten dessutom verkar som uppköpare eller uppsamlare av ekologiska uppsamlingsprodukter ska disponenten också anmäla sig till Livsmedelsverkets ekokontroll och iaktta de villkor som beskrivs i kapitel 4.

3.1.2 Ansluta skog till ekokontrollen enligt disponentmodellen i tjänsten MinSkog.fi

Om en skogsägare är intresserad av att ansluta sin skogslägenhet till ekologiska uppsamlingsområden, kan skogsägaren göra det genom att underrätta disponenten om detta. Efter anmälan som gjorts i tjänsten kontrollerar den av skogsägaren befullmäktigade disponenten huruvida området uppfyller kraven på ekologisk produktion. Om det finns kommersiell efterfrågan på uppsamling i området, ansluter disponenten området till kontrollsystemet för ekologisk produktion. Disponenten tar fram kartorna över det ekologiska uppsamlingsområdet. Om en skogsägare är intresserad av att ansluta sin skogslägenhet till ekologiska uppsamlingsområden, erbjuder tjänsten MinSkog.fi ett enkelt och smidigt sätt att göra detta.

Gör så här:

  • Logga in på tjänsten MinSkog.fi på adressen https://www.metsakeskus.fi/sv/arenden/minskog.fi
  • Klicka på knappen "Ilmoita kiinnostuksesi luomukeruualueisiin"
  • Läs anvisningarna omsorgsfullt
  • Välj den skogsresursfastighet som du besitter och som du vill anmäla som ekologiskt uppsamlingsområde
  • Anmäl din skog genom att fylla i avtalsuppgifterna
  • Du kan välja den disponent med vilken du vill ingå avtal
  • Tjänsten förmedlar meddelandet om ditt intresse att ansluta dig till ett ekologiskt uppsamlingsområde till disponenten, men själva avtalet ingås utanför tjänsten.

I Minskog.fi kan ekoförbindelsen ses bara av skogsägaren och av aktörer som har åtkomst till skogsägarens uppgifter på basis av skogsägarens samtycke, kundrelation eller medlemskap. Mer information: https://www.metsakeskus.fi/sv/tjanster/utlamnande-av-uppgifter-fran-skogscentralen-med-stod-av-kundrelation-eller-medlemskapa.

Om en skogsvårdsåtgärd som är förbjuden inom ekologisk produktion görs i ett bestånd i en skog som anmälts som ekologiskt uppsamlingsområde, anmäler skogsägaren detta på förhand i tjänsten MinSkog.fi, varvid beståndet i fråga stannar utanför arealen för ekologisk produktion under den utsatta tiden om tre år. Anmälan inverkar inte på de övriga beståndens status som ekouppsamlingsområde.

3.1.3 Gruppcertifiering

Från och med 1.1.2022 möjliggör EU:s nya förordning om ekologisk produktion certifiering av aktörsgrupper som ett alternativ till certifiering av enskilda aktörer. Syftet är att minska kostnaderna för inspektion och certifiering och den tillhörande administrativa bördan som certifiering för ekologisk produktion medför för små aktörer.

En medlem i gruppen har samma skyldigheter som en enskild aktör inom ekologisk produktion som omfattas av kontrollen. En medlem i gruppen förbinder sig således att iaktta villkoren för ekologisk produktion i enlighet med EU-förordningen. I villkoren i EU:s förordning om ekologisk produktion ingår dessutom bland annat att gruppen ska vara en juridisk person och att de certifierade produkterna ska säljas genom gruppens saluföringsföringssystem. Det finns ytterligare krav på maximistorleken av en medlem i gruppen och på antalet medlemmar per grupp.

Kontrollen sker i två skeden. Den interna kontrollen inriktas på gruppens medlemmar och utförs av aktörsgruppen själv. Den externa kontrollen inriktas på hela gruppens verksamhet samt genom sampel på enskilda medlemmar. En enskild jordbrukare får inte ett certifikat, utan certifikatet ges till gruppen.

Gruppcertifiering förutsätter att gruppen har ett gemensamt saluföringssystem, dvs. ett företag som ansvarar för marknadsföringen av de produkter som gruppcertifieringen omfattar. Livsmedelsverket har tills vidare inte utarbetat separata anvisningar för gruppcertifiering. För närvarande är det NTM-centralerna och Livsmedelsverket som ger extra information.

3.1.4 Certifikat, dvs. intyg för att aktören omfattas av ekokontrollen

En aktör vars verksamhet eller uppsamlingsområde har anslutits till ekokontrollen får ett certifikat som intygar tillhörigheten till kontrollen. När en ägare/innehavare själv anslutit sitt område till kontrollsystemet för ekologisk produktion (grundmodellen) ger NTM-centralen ett certifikat till områdets ägare/innehavare. När det är uppsamlingsområdets disponent som anslutit ett område till kontrollsystemet för ekologisk produktion (disponentmodellen) ger Livsmedelsverket ett certifikat endast till uppsamlingsområdets disponent.

a) Aktörens certifikat enligt grundmodellen

I aktörens certifikat nämns att aktören har uppsamlingsverksamhet. Aktören visar upp certifikatet till de plockade uppsamlingsprodukternas uppköpare eller till företag. Aktören ger också certifikatet till aktörer till vilka aktören överlåter kartmaterial.

b) Aktörens certifikat i disponentmodellen

I aktörens certifikat finns ett omnämnande om att aktören anslutit områden till ekokontrollen. Aktören visar upp certifikatet för företag som bedriver köp- och uppsamlingsverksamhet och till vilka aktören överlåter kartmaterial.

3.2 Beskrivning av insamlingsverksamheten, årsplanen och bokföringskraven (uppsamlingsområde)

Allmänt om ekoplanen för uppsamlingsproduktion

Alla aktörer i ekologiska uppsamlingsområden ska utarbeta och upprätthålla följande planer:

  • ekoplan, dvs. en beskrivning av verksamheten
  • årsplan, dvs. de åtgärder som avses bli utförda under året i fråga.

I fråga om köpverksamheten ges mer ingående anvisningar om ekoplanerna i avsnitt 4.3.

3.2.1 Ekoplan för uppsamlingsområdet, dvs. en beskrivning av verksamheten

Uppsamlingsområdets ekoplan ska innehålla minst de upplysningar om uppsamlingsområdet som presenteras nedan.

a) Ekoplan i enlighet med grundmodellen

  • uppsamlingsområdenas lägen och kartor
  • skogsvårdsåtgärder som utförts i området under de 3 senaste åren (avverkningar, planteringar, gödslingar och växtskydd)
  • uppfyllandet av kraven på omställningsperiod
  • tryggandet av arternas fortlevnad
  • växtarter och växtdelar som ska samlas upp
  • produkternas uppsamlingstid.

Vid behov ytterligare:

  • beredningen av produkterna, såsom torkning och förpackning
  • underleveranser
  • namnet och kontaktinformationen för de kända företag som ordnar uppköp av uppsamlingsprodukter och till vilka kartmaterialet överlåts.

b) Ekoplanen i enlighet med disponentmodellen

  • uppsamlingsområdenas lägen och kartor samt den regelbundna uppdateringen av dessa uppgifter
  • skogsvårdsåtgärder som utförts i området under de 3 senaste åren (avverkningar, planteringar, gödslingar och växtskydd)
  • uppdateringen av uppgifter om uppsamlingsområdena, dvs. sättet genom vilket förändringar i uppsamlingsområdenas ägandeförhållanden och skogsplaner dokumenteras
  • uppfyllandet av kraven på omställningsperiod
  • uppsamlingsområdenas ägandeförhållanden
  • beskrivning av avtalsförfarandena med markägarna eller deras företrädare och den regelbundna uppdateringen av dessa uppgifter
  • tryggandet av arternas fortlevnad
  • namnet och kontaktinformationen för de kända företag som ordnar uppköp av uppsamlingsprodukter och till vilka kartmaterialet överlåts.

3.2.2 Årsplaner

En aktör inom uppsamlingsverksamhet ska årligen lämna sin årsplan till NTM- centralen minst en månad innan den planerade uppsamlingen inleds, dock senast 15.6. Av årsplanen ska punkterna nedan framgå.

a) Årsplan i enlighet med grundmodellen

  • när uppsamling utförs
  • vad som uppsamlas
  • dessutom väsentliga förändringar i uppsamlingsverksamheten, till exempel ändringar som gäller kända aktörer till vilka kartmaterial överlämnas, dvs. vilka ges möjlighet att plocka ekologiska uppsamlingsprodukter i området.

b) Årsplan i enlighet med disponentmodellen

  • förändringar i området och de uppdateringar i kartmaterialet som gjorts utifrån förändringarna
  • förteckning över kända aktörer till vilka kartmaterial överlämnas, dvs. vilka ges möjlighet att plocka ekologiska uppsamlingsprodukter i området.

3.2.3 Anteckningskrav och kontroller som gäller ett ekologiskt uppsamlingsområde

NTM-centralen kontrollerar årligen den verksamhet aktörerna inom ekologisk uppsamlingsproduktion bedriver samt skötselåtgärderna i de skogar som anmälts som ekologiska uppsamlingsområden samt dokumentering som anknyter till dem. Efter den inledande kontrollen kontrolleras verksamheten hos den aktör och på det uppsamlingsområde som anslutits till ekokontrollen minst en gång per år.

Kontrollen bygger i huvudsak på skriftlig bevisning av verksamhet i enlighet med ekoplanen och produktionsreglerna, såsom följande skogsbehandlings- och vårdåtgärder som gjorts i området:

  • gödslingar
  • växtskydd: stubbehandling med urea och plantering av plantor som eventuellt behandlats med växtskyddsmedel på området
  • användningen av förökningsmaterial och materialets ursprung.

Områdets besittning:

  • ändringar i ägandeförhållandena och
  • avtal som ingåtts med nya ägare.

Arrangemangen för uppsamlingsverksamheten:

  • hur uppsamlingen ordnats
  • vilka arter som samlats upp
  • företag till vilka aktören överlämnat kartmaterial för uppsamling.

4 Uppsamlingsverksamhet

Med uppsamling avses uppsamling av vilt växande och naturlevande växter, växtdelar och svampar i ett natur- eller jordbruksområde som godkänts för ekologisk produktion. De vanligaste ekologiska uppsamlingsprodukterna i Finland är skogsbär, björksav, svamp och vilda örter.

Uppsamlingsprodukter kan vara:

  • vilt växande växter, svamp samt bär och andra växtdelar
  • planterade fleråriga växter och inympad svamp i skog/naturområde och som kräver minst en tre år lång odlingsperiod (t.ex. tall, skogsgran och sprängticka)
  • vilt växande arter, till exempel nässla, på jordbruksområde (t.ex. åker, åkerren, område som används som betesmark).

Växtprodukter som inte kan vara uppsamlingsprodukter, är:

  • Svamp som odlats i svampodlingar på friland, vilkas odlingstid för att få skörd är kortare än tre år, till exempel shiitakesvamp som växer på ympade lövträstockar.
  • Foder som djur äter på skogs- och naturbeten.

Ekouppsamling kan ordnas på två sätt:

  • en gård eller skogslägenhet som själv plockar eller låter plocka produkter i en skog som anslutits till ekokontrollen och som gården eller lägenheten äger eller besitter. En skogslägenhet kan mot betalning/vederlag låta ett annat företag som omfattas av ekokontrollen plocka produkter för marknadsföring som ekoprodukter
  • uppsamlingsprodukternas första uppköpare som plockar eller förbinder plockare att plocka produkter från en annan parts skog som anslutits till kontrollen.

4.1 Uppsamling av ekoprodukter i ett område som anslutits till ekokontrollen

Kommersiell ekouppsamlingsverksamhet förutsätter att företaget utarbetar en ingående beskrivning av dess verksamhet, en s.k. ekoplan. Företaget ska också anmäla sig till tillsynsmyndigheten för ekokontroll, förbinda sig vid ekovillkoren samt iaktta dem.

Alla som är med på ett hörn när ekouppsamlingsprodukter hanteras – plockas, transporteras, fryses ned, rensas, förpackas, bearbetas, köps upp eller exporteras – är länkar i en obruten kontrollkedja. Syftet med den är att garantera att kraven iakttas och att ekouppsamlingsprodukterna går att spåra. Alla parter ska förbinda sig vid villkoren. Det går att ansluta sig till kontrollen också via ett annat företag, exempelvis ett företag som köper upp uppsamlingsprodukter (huvudman), om det i ens egen verksamhet inte ingår att köpa upp produkter eller släppa ut dem på marknaden. I detta fall är det fråga om en underleverantör. Huvudmannen och underleverantören ska alltid ingå en förbindelse där underleverantören förbinder sig att iaktta villkoren för ekologisk produktion. Underleverantören äger inte produkten i något skede utan utför arbetsuppgifter, till exempel torkning eller förpackning.

En uppköpare av uppsamlingsprodukter kan plocka (själva eller genom plockare) produkter som omfattas av allemansrätten i ett uppsamlingsområde som omfattas av den så kallade disponentmodellen utan separat tillstånd av skogsägaren och utan att skogsägaren själv ansluter sig till kontrollen.

4.1.1 Produkter som samlas upp på annan grund än allemansrätten

Om det i en skog plockas produkter som är sådana att plockningen kräver tillstånd av markägaren ska skogsägaren själv ansluta sin verksamhet och sitt område till ekokontrollen i enlighet med grundmodellen. För plockningen krävs tillstånd, och att ett sådant tillstånd ges eller säljs anses vara liktydigt med att produkter släpps ut på marknaden.

När tillstånd att plocka produkter som inte omfattas av allemansrätten ges eller säljs är det lika med utsläppande på marknaden, eftersom skogsägaren äger de produkter som inte omfattas av allemansrätten.

4.1.2 Uppsamling från aktörens egen skog

Om en gård eller skogslägenhet själv plockar produkter för ekologisk uppsamlingsproduktion från ett område som gården eller skogslägenheten anslutit till ekokontrollen, kontrollerar NTM-centralen också aktörens uppsamlingsverksamhet. Då inriktas kontrollen på de arter som samlas upp, på mängden produkter som samlats upp samt på produkternas spårbarhet, dvs. på försäljningen och lagersaldot. Gårdens eller lägenhetens ägare och personer som arbetar åt dem kan plocka produkter i uppsamlingsområdet.

4.1.3 Uppköp av uppsamlingsprodukter

Livsmedelsverket övervakar ekoverksamheten hos företag som bedriver uppköpsverksamhet.

En uppköpare av uppsamlingsprodukter ska:

  • anmäla sig till kontrollen i god tid innan verksamheten inleds (senast 2 månader innan)
  • iaktta villkoren för ekologisk produktion
  • årligen lämna en anmälan om områdena för uppköp av uppsamlingsprodukter, uppköpsställenas lägen, växtarterna, växtprodukterna och tidpunkten för köpet.
  • se till att plockarna är förtrogna med villkoren för ekologisk produktion, har tillräcklig utbildning och iakttar villkoren.

Plockare (privatpersoner) som plockar naturprodukter och säljer dem till företag som bedriver uppköpsverksamhet iakttar de anvisningar som det köpande företaget ger. Minimiinnehållet av dessa anvisningar beskrivs nedan.

4.2 De allmänna principerna för uppköpsverksamheten

Alla första uppköpare av ekologiska uppsamlingsprodukter ska höra till ekokontrollen. Det är endast tillåtet att köpa ekouppsamlingsprodukter av plockare som förbundit sig att iaktta anvisningarna om ekologiska uppsamlingsprodukter.

På uppköpsstället ska finnas en aktuell förteckning över plockare som gett en förbindelse om att iaktta bestämmelserna om ekologisk produktion. Där ska också finnas en karta på tillåtna uppsamlingsområden. Kartor ska vara tillgängliga för alla plockare så att det är möjligt att försäkra sig om att uppsamling endast sker i det tillåtna det ekologiska uppsamlingsområdet.

Uppköparen för en aktuell förteckning över de plockare som lämnat uppsamlingsprodukter till uppköpsstället. Uppköparen kan använda Livsmedelsverkets modell för köpjournal för detta syfte. Modellen finns på webbplatsen Ruokavirasto.fi. Om man på samma uppköpsställe köper både konventionella bär och bär som marknadsförs som ekologiska bär ska man redan på uppköpsstället klart och tydligt skilja på de ekologiska uppsamlingsprodukterna och de konventionella produkterna.

4.2.1 Plockare

Alla plockare av ekouppsamlingsprodukter ska lämna en skriftlig förbindelse om att de iakttar anvisningarna om ekouppsamling innan de börjar uppsamlingen. En modell för förbindelsen finns på Livsmedelsverkets webbplats. Uppköparen av ekouppsamlingsprodukter ansvarar för att förbinda plockarna vid iakttagandet av anvisningarna om ekologisk uppsamling och för att se till att de har en tillräcklig kunskapsnivå. Anvisningarna och utbildningarna ska vara begripliga för plockaren (hänsyn ska tas t.ex. till språket), och uppköparen ska försäkra sig om att plockaren förstått anvisningarna. Plockare kan förbinda sig vid uppsamlingsanvisningarna på uppköpsställena eller i anslutning till plockarutbildning, om aktören ordnar en sådan. Om betydande förändringar görs i anvisningarna om ekologisk uppsamling ska ekoprodukternas plockare informeras om förändringarna.

En plockare som förbundit sig vid anvisningarna om ekologisk uppsamling får endast sälja uppsamlingsprodukter som hen plockat själv som ekoprodukter till en uppköpare som omfattas av ekokontrollen och till vilken plockaren gett sin förbindelse. Plockaren kan inte sälja produkter som hen uppsamlat som ekoprodukter till exempel direkt till konsumenter.

Uppköparföretagen övervakar själva att alla plockare iakttar uppköparens anvisningar. Livsmedelsverket övervakar detta endast med stickprov. De som kontrollerar ekologisk produktion utreder i anslutning till kontrollen av uppköparens produktion plockarnas förbindelser och kunskaper genom att intervjua plockare. Om en plockare misstänker att förbjudna produktionsinsatser använts på ett ekologiskt uppsamlingsområde ska personen underrätta de uppsamlade produkternas uppköpare om sina observationer. En aktör som förbundit sig vid ekologisk produktion är att underrätta tillsynsmyndigheten om aktörer misstänker att en ekologisk produkt som aktören producerat eller förvärvat av en annan aktör inte uppfyller reglerna för ekologisk produktion.

Om en plockare bereder produkter som hen plockat (t.ex. torkar svamp, förpackar produkter, lagrar e.d.) förutsätter detta att verksamheten ansluts till kontrollen. Då anmäler sig plockaren själv till kontrollen, eller så anmäler plockarens huvudman plockaren till kontroll som sin underleverantör. Att plockaren rensar bären från skräp betraktas inte som beredning.

4.2.2 Hantering, lagring och åtskild förvaring av produkter

Behandling

  • Det är förbjudet att behandla produkterna med andra ämnen än de ämnen som nämns i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1165 för detta ändamål.
  • Det är förbjudet att behandla produkterna med joniserande strålning.

Om både ekologiskt och konventionellt producerade uppsamlingsprodukter hanteras samtidigt i samma enhet (uppköpsställe eller lagerlokal), ska följande villkor iakttas:

Lagring

  • Enheten har separata lokaler eller klart markerade egna områden för lagring av ekologiska uppsamlingsprodukter. Ekouppsamlingsprodukterna och motsvarande konventionellt producerade produkter lagras klart och tydligt åtskilda från varandra.
  • Lagringen ska utföras på så sätt att det är möjligt att identifiera partierna. Märkningarna på partierna i lagret ska vara möjliga att koppla till företagets lagerbokföring.

Förfarande för att hålla produkterna åtskilda i produktionen

  • Ekouppsamlingsprodukterna ska behandlas under en enhetlig period, i hela partier, under en separat tid eller i en separat lokal från produkter som kommer att marknadsföras som konventionellt producerade produkter.
  • Åtgärder ska vidtas för att förhindra att ekoprodukterna kontamineras med konventionellt producerade produkter eller andra ämnen.
  • Ekoprodukter behandlas endast efter att kärlen och utrustningen rengjorts.
  • Kontroll av att produkterna hålls åtskilda ska bokföras.

4.3 Beskrivning av verksamheten, årsplanen och anteckningskraven (uppsamlingsverksamheten)

4.3.1 Anmälan om köp av uppsamlingsprodukter

Uppköpare av ekologiska uppsamlingsprodukter som inte har ett eget registrerat ekologiskt uppsamlingsområde underrättar Livsmedelsverkets ekokontroll om de uppsamlingsområden från vilka de köper ekoprodukter under det aktuella året, om de växtarter och -produkter som köps, samt om uppköpsställenas placering och om köptidpunkten (uppskattning) senast två veckor innan uppsamlingen avses börja. Det är således inte möjligt att bedriva uppköp av ekologiska uppsamlingsprodukter utan en årlig anmälan om uppköpen av uppsamlingsprodukter. Anmälan görs med Livsmedelsverkets formulär "meddelande ekologiskt producerade uppsamlingsprodukter".

4.3.2 Bokföringen på uppköpsstället

Uppköparen ska föra bok över köp av ekologiska uppsamlingsprodukter. En modell för bokföringen över köpen finns på Livsmedelsverkets webbplats. På uppköpsstället ska följande antecknas:

  • Den köpta produktens namn och mängd (kg)
  • Köpdatum
  • Plockarens namn och adressuppgifter (om plockaren är utländsk, räcker det med hemlandet) samt underskrift
  • Uppsamlingsområde (t.ex. kartbladets nummer).

Efter att uppsamlingsperioden är över ska uppköparen av uppsamlingsprodukter kunna visa upp uppköpsbokföringen (eller en kopia av den) för alla uppköpsställen eller underleverantörer som uppköparen anlitat samt ett sammandrag över alla produkter som köpts och sålts vidare under skördeperioden. De ekologiska uppsamlingsprodukternas uppköpare ansvarar för uppgifterna om plockarna. Uppköparen ska sörja för följande på varje enskilt uppköpsställe:

  • Aktuell upplysning om plockare som förbundit sig vid principerna för ekouppsamling;
  • Aktuell upplysning om plockare som levererat ekologiska uppsamlingsprodukter till försäljning;
  • Komplett karta över uppköparens uppsamlingsområde
  • Kartkopior över området för utdelning till de plockare som vill ha en karta (inklusive områden för vilka NTM-centralen förutsätter att en mer detaljerad skala används).

Personer som köper ekoprodukter ska ha tillräcklig förtrogenhet med de villkor för ekologisk produktion som anknyter till köpverksamheten. Denna förtrogenhet kan kontrolleras genom att intervjua köppersonalen. Ekologiska uppsamlingsprodukter och konventionella produkter ska hållas åtskilda på uppköpsstället och märkas ut klart och tydligt för att undvika sammanblandning. Märkningen kan genomföras till exempel genom att förvara konventionella och ekoprodukter i lådor av olika färger. I detta fall ska man i köpjournalen anteckna färgen på de lådor i vilka produkterna som antecknats i köpjournalen förvaras. Produktmängderna i bokföringen och på uppköpsstället ska motsvara varandra.

4.3.3 Försäljning av ekologiska uppsamlingsprodukter från uppköpsstället direkt till konsumenter

Om aktören som driver ett uppköpsställe säljer ekoprodukter direkt till konsumenter, ska aktören höra till ekokontrollen och föra bok över de produkter som säljs till konsumenter.

4.3.4 Bokföring i anslutning till hantering och lagring

I samband med processen för hantering, behandling och beredning av ekologiska uppsamlingsprodukter ska aktören föra bok över de hanterade, behandlade och beredda uppsamlingsprodukternas partiuppgifter, mängd och svinn. I bokföringen antecknas dessutom resultaten av kontrollen av åtgärderna för rengöring av maskiner och utrustning. Den som köper uppsamlingsprodukter ska föra bok över uppsamlingsprodukternas partier och lager. Med hjälp av denna bokföring ska uppköparen och tillsynsmyndigheten kunna spåra de överlåtna uppsamlingsprodukternas mängder och mottagare. Vid kontrollen ska de uppgifter som upptagits i bokföringen bestyrkas med behöriga verifikationer.

4.3.5 Bokföring över överlåtna uppsamlingsprodukter

Av bokföringen ska det vara möjligt att spåra de ekologiskt producerade uppsamlingsprodukterna som överlåtits från enheten, samt produkternas mängder, livsmedlets partibeteckning och mottagare. Vid försäljning direkt till konsument antecknas "konsument" som mottagare.

4.3.6 Balanskalkyler

En uppköpare av uppsamlingsprodukter som omfattas av ekokontrollen ska planera sin bokföring på så sätt att aktören själv och kontrollören får reda på mängden ekologiskt producerade uppsamlingsprodukter som tagits emot, finns på lager och överlåtits. I detta syfte ska uppköparen regelbundet utarbeta sammandrag (balanskalkyler) över mängden ekoprodukter som tagits emot, finns på lager och överlåtits. Hur ofta balanskalkyler ska göras beror på verksamhetens karaktär och omfattning. Köp av ekologiska uppsamlingsprodukter är dock så säsongsbetonat att det i allmänhet räcker med att göra upp balansräkningar 1–2 gånger om året. Svinn ska beaktas i balanskalkylens resultat.

4.3.7 Ekoprodukternas spårbarhet

Det ska vara möjligt att spåra produktens ursprung från den färdigt förpackade ekologiska uppsamlingsprodukten. Detta betyder att det är möjligt att spåra alla föregående faser i hanteringen och beredningen ända fram till uppsamlingsprodukternas plockare. Spårbarheten kan genomföras med hjälp av produktens partinummer och datering. För att säkerställa spårbarheten ska aktören ha de dokument som uppkommit vid köp, mottagning, transport, lagring och eventuell processering i förvar.

Nödvändiga handlingar:

  • uppköpsställenas köpjournaler,
  • köp- och försäljningsfakturor,
  • bokföring över försäljning/överlåtelse
  • lagerbokföring,
  • hanteringsrapporter, produktionsrapporter o.d.
  • följesedlar och bifogade dokument,
  • vägningsdokument.
  • verifikationer som visar ursprunget, t.ex. kartuppgifter.

Dessa handlingar ska vara tillgängliga för inspektören vid kontrollen.

Aktören kan själv testa spårbarheten av sin verksamhet genom att i avgångslagret välja en uppsamlingsprodukt som har ett visst partinummer och en viss datering, och därefter samla alla anteckningar och handlingar om hanteringen, processeringen och mottagningen, och kontrollera utifrån dessa att spårbarheten fungerar.

4.4 Underleveranser vid uppsamlingsverksamhet

Det är möjligt att anlita underleverantörer vid uppsamlingsverksamhet. Underleverantören kan utföra till exempel en bearbetnings- eller förpackningsåtgärd som gäller en ekologisk uppsamlingsprodukt som huvudmannen äger. Underleverantören kan ta hand om mottagningen av uppsamlingsprodukter på uppköpsstället eller om lagringen av uppsamlingsprodukter. En underleverantör köper, äger eller säljer aldrig den ekologiska produkten för egen räkning, utan det är huvudmannen som äger produkten hela tiden. Det är också huvudmannen som hela tiden har ansvaret för verksamhetens överensstämmelse med kraven.

En underleverantör behöver inte ansluta sig till ekokontrollen självständigt, men underleverantören ska med en förbindelse förbinda sig att iaktta lagstiftningen om ekoprodukter och samtycka till kontroll av de underleveransåtgärder som underleverantören utför åt huvudmannen. Underleveransverksamhet kan handla till exempel om lagring, förpackning osv. Ett transportföretags transportverksamhet behöver inte förbindas som underleveransåtgärd vid ekologisk produktion, och transportföretagets transporter kontrolleras inte.

Huvudmannen ingår en förbindelse med underleverantören, anmäler underleverantörerna till övervakaren och beskriver underleveransåtgärderna i sin egen ekoplan. Den årliga kontrollen av underleverantören är avgiftsbelagd för underleverantören.

En aktör som omfattas av ekokontrollen kan också ingå ett hyresavtal (t.ex. lager, kök, saftpressanläggning osv.). Då är det inte fråga om underleverans. I detta fall utför aktören arbetet själv i den hyrda lokalen. Huvudmannen beskriver funktionen i sin ekoplan och underrättar övervakaren om det nya verksamhetsstället. Det kan finnas flera verksamhetsställen, och det är möjligt att alla inte blir kontrollerade varje år.

5 Tillsyn över uppsamlingsverksamhet

5.1 Ekoplan för uppsamlingsverksamheten (uppsamling, inte område)

En ekoplan är ett krav i förordningen om ekologisk produktion. Förordningen ålägger aktören skyldighet att beskriva sin verksamhet och de punkter som har kritisk betydelse för att produktionen är ekologisk, samt de åtgärder med vilka aktören säkerställer att produkterna förblir ekologiska. Syftet med beskrivningen av åtgärderna i ekoplanen är att aktören identifierar de risker som förknippas med aktörens verksamhet och visar vilka praktiska åtgärder och försiktighetsåtgärder aktören använder för att säkerställa att kraven i lagstiftningen om ekologisk produktion uppfylls. Ekoplanen ska hållas aktuell och uppdateras när verksamheten förändras.

Du kan formulera planen för ekologisk produktion fritt, det finns ingen färdig mall för den. Rubrikerna i denna anvisning innehåller samma delområden som ska inkluderas i ekoplanen. Samma rubriker kan användas i ekoplanen anpassade efter företagets verksamhet. Aktören gör upp ekoplanen åt sig själv; planen är en del av företagets eget system som säkerställer företagets verksamhet. Ekoplanen och åtgärderna som presenteras i den kan utgöra en del av det kvalitetssystem som aktören tillämpar.

Ekoplanen kontrolleras bland annat i anslutning till kontrollen av produktionen. Ändringar i verksamheten ska anmälas till Livsmedelsverket.

Ekoplanen för uppsamlingsverksamheten ska innehålla minst de följande rubrikerna och innehållsnivåerna, beroende på verksamheten:

Allmän beskrivning

  • Beskrivning av verksamhetslokalerna (alla hanterings-, berednings- och lagringslokaler);
  • Produkter som ska köpas eller samlas upp (växtarter och deras delar)
  • Produkternas uppsamlingstid
  • Beskrivning av produkternas beredning (t.ex. rensning, frysning, förpackning)
  • Årlig anmälan av uppsamlingsområdet och uppsamlingens tidpunkt till Livsmedelsverket eller NTM- centralen (grundmodellen)
  • Anlitandet av underleverantörer.

Presentation av hur köpverksamheten organiserats

  • Uppköpsställenas placering och beskrivning, även för underleverantörernas del
  • Beskrivning av bokföringen på uppköpsställena (plockarjournal, köpjournal osv.)
  • Mottagning av uppsamlingsprodukter
  • Förfaranden för att hålla produkterna åtskilda på mottagningsstället
  • Förfaranden för att förpacka och märka produkterna på mottagningsstället
  • Beskrivning av hur köp- och försäljningsbokföringen genomförs, så att också mottagaren framgår av den
  • Om mottagningen utförs av en underleverantör, en detaljerad beskrivning av den verksamhet som underleverantören sköter
  • Eventuella underleverantörers kontaktinformation
  • Avtalet med underleverantörer om iakttagandet av produktionsreglerna för ekologisk produktion och underleverantörernas samtycke till kontroll av deras verksamhet.

Förfarandet för att informera och förbinda plockare

  • Uppsamlingsområdenas lägen och kartor
  • Plockarnas utbildning och instruktioner
  • Beskrivning av förfarandet för uppdatering av uppsamlingsområdets lägesuppgifter och kartorna
  • Framläggning av kartorna och tillgången till kopior av kartorna på uppköpsställena
  • Tillgången till instruktioner till plockarna och tillgången till instruktioner på olika språk på uppköpsställena
  • Förfarandet för insamling av förbindelser från plockarna och förvaringen av förbindelserna efter att uppsamlingen slutat.

Annan verksamhet som anknyter till ekologisk produktion

  • Beskrivning av transporten av produkterna från uppköpsställena
  • Lagringen av produkterna, beskrivning av lagren och av bokföringen över lagret
  • Beskrivning av hur produkterna hålls åtskilda på uppköpsställena samt i lokalerna för hantering, beredning och lagring (om även konventionella naturprodukter hanteras, behandlas och lagras)
  • Beredning och behandling av produkterna före vidareförsäljning eller tillverkning
  • Beskrivning av hur produkterna hålls åtskilda före hanteringen och beredningen av de ekologiska uppsamlingsprodukterna samt om kontrollen av rengöringsåtgärderna och anteckning av kontrollens resultat)
  • Märkningar (följedokument, fakturor, förpackningar)
  • Förfarandet för balanskalkyler
  • Åtgärder då aktören misstänker att en produkt inte är ekologisk (egna åtgärder och anmälan till tillsynsmyndigheten om ärendet)
  • Beskrivning av produkternas spårbarhet.

Bearbetningen och tillverkningen av ekoprodukter beskrivs också i ekoplanen. En anvisning om uppgörandet av en ekoplan finns på Livsmedelsverkets webbplats.

5.2 Ansluta uppsamlingsverksamhet till ekokontrollen

En uppköpare av uppsamlingsprodukter ska omfattas av Livsmedelsverkets ekokontroll.

Uppköparen av uppsamlingsprodukter ska lämna anmälan om anslutning till ekokontrollen i god tid, minst 2 månader innan verksamheten inleds, eftersom det ska vara möjligt att göra den inledande kontrollen av verksamheten för köp av uppsamlingsprodukter innan verksamheten inleds. Uppsamlingsprodukter kan inte säljas eller marknadsföras som ekologiskt producerade innan den inledande kontrollen av aktören har utförts och aktören har godkänts till ekokontrollen.

Anmälan om verksamhet för köp av ekologiska uppsamlingsprodukter ska ha följande bilagor:

  • Köpverksamhetens ekoplan, se ovan avsnittet om ekoplanen. En ekoplan som uppköparen av ekologiska uppsamlingsprodukter gjort upp över sin verksamhet är ett villkor för att företaget som köper ekologiska uppsamlingsprodukter ska godkännas till kontrollen över ekologisk produktion.
  • En kopia av NTM-centralens eller Livsmedelsverkets ekointyg om att uppsamlingsområdet godkänts som ekologiskt uppsamlingsområde.
  • Uppköparen ska ha tillgång till de kartor över uppsamlingsområdet som NTM-centralen eller Livsmedelsverket godkänt. Uppköparen kan skaffa ekointygen och kartorna från uppsamlingsområdets disponent eller ägare.

Dessutom förutsätts en årlig anmälan om köpen av uppsamlingsprodukter, se punkten om årsanmälan.

Efter att en uppköpare blivit godkänd till kontrollsystemet kan uppköparen agera i hela landet. Uppköparen ska dock ha kartmaterial över alla sina uppsamlingsområden och uppdatera sin ekoplan. Uppköparen kan skaffa ekointygen och kartorna från uppsamlingsområdets disponent eller ägare.

Inledande kontroll, anmälan om godkännande till kontrollen och ekocertifikat

Vid den inledande kontrollen utreds sökandens förutsättningar att iaktta villkoren för ekologisk produktion. Vid den inledande kontrollen av uppköparen utreds bl.a. förutsättningarna för ekoplanens genomförande samt hanteringen, beredningen och lagerlokalerna.

Efter godkänd inledande kontroll får aktören ett meddelande om godkännande till kontrollen och ett ekocertifikat för sin verksamhet. Efter detta har aktören rätt att marknadsföra ekologiska uppsamlingsprodukter som aktören köpt med märkningar som hänvisar till ekologisk produktion.

5.3 Meningsskiljaktigheter

Om en aktör är av annan åsikt om observationer som gjorts vid en kontroll kan aktören underrätta tillsynsmyndigheten om detta innan avgörande om kontrollen görs, varvid aktörens uppfattning beaktas i avgörandet. Det är tillåtet att begära rättelse av ett beslut, med undantag om förordnande om att verksamheten ska avbrytas eller avslutas. Begäran om rättelse ska lämnas skriftligen till den tillsynsmyndigheten som utfärdat beslutet. Myndigheten utfärdar ett separat beslut om begäran om rättelse. Om aktören fortfarande är av annan åsikt, kan aktören överklaga avgörandet och beslutet hos förvaltningsdomstolen.

6 Förbindelser och avtal som gäller ekouppsamling

Nedan presenteras exempel på de förbindelser och avtal som ingås i anslutning till verksamhet inom ekologisk produktion. Livsmedelsverket har utarbetat blanketter och modelldokument som aktören kan använda som sådana eller redigera så att de lämpar sig för aktörens verksamhet. Blanketterna och modelldokumenten finns på adressen https://www.ruokavirasto.fi/sv/om-oss/tjanster/guider-och-blanketter/foretag/blanketter-och-anvisningar-for-ekologisk produktion/.

6.1 Förbindelse att iaktta villkoren för ekologisk produktion

Ekologisk produktion är ett frivilligt system där aktören inom ekologisk produktion förbinder sig att iaktta de villkor som föreskrivs i lagstiftningen. Aktören ger en förbindelse till tillsynsmyndigheten när aktören anmäler sig till kontrollen. Därför inkluderas förbindelsen i blanketten med vilken anmälan vanligen görs.

  • skogsägarens förbindelse till tillsynsmyndigheten genom vilken skogsägaren förbinder sig att iaktta villkoren
  • disponentens förbindelse till tillsynsmyndigheten genom vilken disponenten förbinder sig att iaktta villkoren
  • förbindelse av företag som bedriver uppköp av uppsamlingsprodukter till tillsynsmyndigheten genom vilken företaget förbinder sig att iaktta villkoren.

I kontrollsystemet för ekouppsamlingsverksamhet är det tillåtet att aktören använder andra parter som hjälp utan att den andra parten i fråga anmäler sig till kontrollen. I sådana fall ska aktören förbinda de övriga parterna att iaktta villkoren. Dessa andra aktörer ger sina förbindelser skriftligen till aktören som anslutit sig till kontrollen. Förbindelsen inkluderas i modelldokumenten som parterna i allmänhet använder för att avtal om funktionerna.

  • skogsägarens förbindelse till disponenten genom vilken skogsägaren förbinder sig att iaktta villkoren i lagstiftningen och underrätta disponenten om förändringar
  • underleverantörens förbindelse till huvudmannen genom vilken underleverantören förbinder sig att iaktta villkoren i lagstiftningen
  • plockarens förbindelse till ett uppköpsföretag eller till en skogsägare som ordnar uppsamling genom vilken plockaren förbinder sig att iaktta företagets anvisningar om iakttagandet av villkoren för ekologisk produktion.

6.2 Avtal

En aktör inom ekologisk produktion kan ingå avtal med andra instanser om olika funktioner i uppsamlingsverksamheten. Avtalen nedan innehåller inte en förbindelse att iaktta villkoren, utan de ingås för att uppfylla något bestämt villkor.

  • skogsägarens och disponentens avtal om att områden ansluts till kontrollen genom vilket skogsägaren ger disponenten tillstånd att ansluta skogarna till kontrollen
  • disponentens och uppköpsföretagets avtal om överlåtelse av kartuppgifter och andra upplysningar om uppsamlingsområdet för uppsamling av produkter som omfattas av allemansrätten
  • uppköpsföretagets och skogsägarens avtal om arrende av skogsområde (tillståndspliktig uppsamling) genom vilken skogsägaren överlåter rätten att släppa ut produkter från området på marknaden.

Tabeller som klargör tillsynssystemet

6.3 Modelldokument för anmälningar som skickas till tillsynsmyndigheten

En aktör ska anmäla vissa omständigheter som gäller verksamheten och ändringar i verksamheten till tillsynsmyndigheten. För dessa anmälningar har utarbetats dokumentmodeller.

  • Anmälan om verksamhetsställena som aktören använder för ekologisk produktion, tillverkning, lagring och import
  • Ändringsanmälan om uppgifter om en aktör som är ansluten till kontrollsystemet för ekologisk produktion.
  • Anmälan om årsplan av ägaren eller disponenten till ett område för ekologisk uppsamling, årsanmälan
  • Anmälan om uppköpbara ekologiskt producerade uppsamlingsprodukter. Anmälan ska göras innan uppsamlingen inleds, men minst en gång om året.

Länk till blankettmodellerna: https://www.ruokavirasto.fi/sv/om-oss/tjanster/guider-och-blanketter/foretag/blanketter-och-anvisningar-for-ekologisk produktion/.

7 Tillsynsavgifter

Övervakningen av verksamheten som en aktör som anslutit sig till ekokontrollen är en avgiftsbelagd offentligrättslig tjänst. Det innebär att ett företag som anmäler sig till ekokontrollen förbinder sig att betala tillsynsavgiften. Även aktörens eventuella underleverantörers verksamhet kontrolleras. Denna kontroll är avgiftsbelagd. Avgiften är minst 303 € och beror på verksamhetens omfattning och kontrollens längd.