Verksamhetsprogram för producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker

1. Inledning

Syftet med guiden är att ge läsaren en översikt av programmet för producentorganisationer och hur det tillämpas i Finland. Programmet ökar producentsamarbetet inom sektorn för frukt och grönsaker, en sektor som Europeiska unionen stöder.

Stödet har till syfte att stärka producenternas marknadsställning genom att koncentrera utbudet och att minska fluktuationer i producentpriserna i anslutning till olika kriser. Ett ytterligare mål är att öka frukt- och grönsakskonsumtionen i Europeiska unionen och användningen av miljövänlig teknik i produktionen.

På motsvarande sätt är syftet med producentorganisationernas verksamhet att koncentrera utbudet, planera produktionen så att den svarar bättre mot efterfrågan, sänka produktionskostnaderna, stabilisera produktionspriserna och utveckla miljövänliga odlingsmetoder.

Producentorganisationernas verksamhet

En producentorganisations verksamhet byggs upp kring tre viktiga etapper: godkännande av producentorganisationen, utarbetande och godkännande av ett verksamhetsprogram och ansökan om fondstöd. När en producentorganisation har godkänts ska den årligen bedriva sin egentliga verksamhet, utarbeta eller ändra verksamhetsprogrammet och söka fondstöd. Den här guiden redogör för det arbete som producentorganisationerna behöver utföra i de olika etapperna och anger en ram för utnyttjandet av stödet för producentorganisationer.

En producentorganisation utvecklar sin verksamhet med hjälp av verksamhetsprogram. Målen för verksamhetsprogrammet är bland annat att planera produktionen, koncentrera utbudet, marknadsföra medlemmarnas produktion, sänka produktionskostnaderna, stabilisera producentpriserna, vidta miljöinsatser och förbättra produktkvaliteten. Ett verksamhetsprogram kan utarbetas för tre, fyra eller fem år åt gången. Verksamhetsprogrammet i sig berättigar ändå inte till stöd, utan stöd söks på basis av de faktiska kostnaderna.

Man kan be Livsmedelssverkets marknadsavdelning ge råd om hur man ansöker om att producentorganisationen ska godkännas, utarbetar verksamhetsprogram och sammanställer ansökan om fondstöd. På adressen www.ruokavirasto.fi finns uppdaterade kontaktuppgifter, blanketter och guider.

Dataskydd: Personuppgifter samlas in till landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystemen för skötseln av myndighetsuppgifter. Du har rätt att ta del av uppgifter till exempel om registerföraren, syftet med behandlingen av personuppgifterna samt regelrätta överlåtelser av uppgifter. Mer information om behandlingen av personuppgifter får du på webben på addressen www.ruokavirasto.fi –> Om oss -> Tjänster -> Dataskydd

2. Verksamhetsprogram

En godkänd producentorganisation inom sektorn för frukt och grönsaker har möjlighet att genomföra sitt verksamhetsprogram och ansöka om stöd för de kostnader som genomförandet ger upphov till. Europeiska unionen helfinansierar stödet för producentorganisationer.

Verksamhetsprogrammet kan omfatta 3–5 år. När man ansöker om att programmet ska godkännas utarbetas programinnehållet och en budget för hela den tid som programmet omfattar. Ni har emellertid möjlighet att ändra och precisera verksamhetsprogrammets innehåll och budget årligen med tanke på nästa genomförandeår. Verksamhetsprogrammets innehåll kan också ändras mitt under ett år. Genomförandet av åtgärderna i verksamhetsprogrammet samt budgeten behandlas i avsnitt som är ett kalenderår i sänder.

Möjligheterna att genomföra verksamhetsprogrammet regleras genom EU-lagstiftning och nationell lagstiftning. Verksamhetsprogrammet ska vara förenligt med den nationella strategin för hållbara verksamhetsprogram för producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker. Den nationella strategin för åren 2017–2023 har gjorts upp av jord- och skogsbruksministeriet, och den är ett centralt verktyg när det gäller att utarbeta verksamhetsprogrammets innehåll. Strategin i elektronisk form finns på jord- och skogsbruksministeriets och Livsmedelsverkets webbplatser. På begäran skickar Livsmedelsverket den nationella strategin i pappersform.

Ansökan om godkännande av verksamhetsprogrammet

Blankett 354 används för ansökan om att verksamhetsprogrammet ska godkännas. Ansökan ska ges in till Landsbygdsverket senast den 15 september året före det år då det är meningen att verksamhetsprogrammet ska börja genomföras.

Ansökan granskas vid Livsmedelsverket. I granskningen för godkännande av verksamhetsprogrammet ingår också att producentorganisationen inspekteras på plats. Under inspektionsbesöket går man igenom verksamhetsprogrammet och möjligheterna att genomföra det. Beslut om godkännande av verksamhetsprogrammet fattas senast den 15 december. Efter att verksamhetsprogrammet har godkänts ska det börja genomföras den 1 januari det år som följer efter inlämningsdagen för ansökan, oberoende av när beslutet om godkännande har fattats.

Alla punkter i ansökningsblanketten ska fyllas i. Följande dokument ska bifogas till ansökan:

  • ett skriftligt verksamhetsprogramdokument som innehåller en budget – det rekommenderas att en separat budgetkalkyltabell som omfattar hela den tid då verksamhetsprogrammet ska genomföras utarbetas
  • ett utdrag ur protokollet över det möte eller de möten där producentorganisationens behöriga organ har beslutat att ett verksamhetsprogram ska utarbetas och en driftsfond ska inrättas och om hur driftsfonden ska ökas
  • en förteckning över vilka som är medlemmar i producentorganisation när ansökan om att godkänna verksamhetsprogrammet görs

På ansökningsblanketten ska ni ange hur stor driftsfonden kommer att vara det första året då verksamhetsprogrammet genomförs, hur driftsfonden kommer att ökas och, som grund för stödets maximibelopp, värdet av den saluförda produktionen under den referensperiod som ni har valt. De här uppgifterna är centrala för er planering av hur verksamhetsprogrammet ska finansieras. Mer information om driftsfonden finns i kapitel 3 i ansökningsguiden, och i kapitel 4 berättas det mer om referensperioden för värdet av den saluförda produktionen.

Det sammanlagda stödbelopp som betalas på basis av att verksamhetsprogrammet genomförs kan vara högst 4,1 % av värdet av producentorganisationens saluförda produktion under referensperioden eller 50 % av de faktiska och godkända kostnaderna, beroende på vilken av dessa begränsande faktorer som är lägre. Stödbeloppet i driftsfonden är lika stort som producentorganisationens finansieringsandel (= ekonomiska bidrag), så driftsfonden är högst 8,2 % av värdet av producentorganisationens saluförda produktion under referensperioden.

Det är viktigt att också lägga märke till att stöd på basis av de faktiska kostnaderna kan sökas först i efterhand. Ni behöver alltså ha tillgångar som räcker till för att täcka kostnaderna för verksamhetsprogrammet under det år då programmet genomförs.

(1308/2013 Art. 32-34; 2017/891 Art. 31, 33; KA 2017/892 Art. 4-7;  999/2012 § 19, 23)

Planering av verksamhetsprogrammets innehåll

Ni ska utarbeta en skriftlig beskrivning av verksamhetsprogrammet och av åtgärderna i det. När ni ansöker om godkännande av verksamhetsprogrammet ska ni redogöra för de åtgärder som verksamhetsprogrammet innehåller och som ska genomföras under hela den tid som verksamhetsprogrammet omfattar. Åtgärderna och budgeten under det första året för genomförande av verksamhetsprogrammet bör beskrivas så noggrant som möjligt. När det gäller verksamhetsprogrammets senare år räcker det med en mer översiktlig beskrivning och en uppskattning av den årliga budgeten.

De krav som ställs på beskrivningen av verksamhetsprogrammets innehåll och förslag till åtgärder som kan genomföras inom ramen för verksamhetsprogrammet presenteras ingående i den av jord- och skogsbruksministeriet fastställda nationella strategin för hållbara verksamhetsprogram för producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker. När ni planerar verksamhetsprogrammet gör ni klokt i att fördjupa er i den nationella strategin. I den här ansökningsguiden berättas det om sådant som har med verksamhetsprogrammets innehåll att göra närmast till den del saker och ting inte nämns i den nationella strategin. Avsikten är att undvika överlappande behandling.

Verksamhetsprogrammet ska omfatta följande:

  • en beskrivning av utgångsläget i producentorganisationen före verksamhetsprogrammets genomförande
  • driftsfondens storlek och metoden för att öka den: producentmedlemmarnas eventuella bidrag till fonden, grunderna för att ta ut bidrag av olika storlekar
  • målen för verksamhetsprogrammet och deras samband med främjandet av målen för den nationella strategin
  • en detaljerad beskrivning av de åtgärder samt de särskilda insatser och metoder med vilka målen uppnås (ska läggas fram enligt genomförandeår)
  • verksamhetsprogrammets varaktighet
  • en budget för varje år som verksamhetsprogrammet omfattar – det är bra att ange budgeten i form av en separat tabell.

Beskrivningen av utgångsläget ska behandla den situation som råder i er producentorganisation före verksamhetsprogrammets inledande vad gäller produktion, marknadsföring, verksamhetslokaler och anordningar. Beskrivningen ska särskilt täcka situationen i fråga om de funktioner som ni har för avsikt att utveckla genom verksamhetsprogrammet. I beskrivningen av utgångsläget ska ni motivera varför verksamhetsprogrammets mål och åtgärder är nödvändiga för producentorganisationens verksamhet.

Det lönar sig att utarbeta verksamhetsprogrammets innehåll i överensstämmelse med målen i den nationella strategin och de åtgärdsgrupper som härletts från målen. På så sätt blir det lättare för både er och Landsbygdsverket att komma underfund med verksamhetsprogrammets innehåll och huruvida kraven på det är uppfyllda. I den nationella strategin berättas det med början på s. 16 om kraven beträffande målen för verksamhetsprogrammen samt om åtgärdsgrupperna och miljöinsatserna. I beskrivningen av målen ska ni ange hur målen främjar den nationella strategin, hänvisa till de mål som har fastställts i den nationella strategin och lägga fram de mål som kan mätas i syfte att följa upp hur verksamhetsprogrammet framskrider. Det är bra att fästa vikt vid skillnaden mellan mål och åtgärder: målen beskriver vad man strävar efter och vilka problem som löses, medan åtgärderna anger de metoder som används för att uppnå målen.

Ett verksamhetsprogram ska alltid omfatta miljöinsatser. I bilaga I till strategin beskrivs de godtagbara miljöinsatserna i verksamhetsprogram och grunden för betalningen av stöd för dem. Varje verksamhetsprogram ska innehålla minst två miljöinsatser, alternativt ska minst 10 % av utgifterna inom verksamhetsprogrammet vara avsedda för miljöinsatser.

Konkurrensutsättning av anskaffningar och genomförande av priskartläggning

Sådana anskaffningar och investeringar som ingår i verksamhetsprogrammet och kan betraktas som betydande ska konkurrensutsättas, eller åtminstone ska priset på de alternativ som finns på marknaden kartläggas. Det här gäller investeringar i byggnader och anordningar samt andra anskaffningar vars värde är betydande. Konkurrensutsättningen bör ha gjorts redan när ni ansöker om godkännande av verksamhetsprogrammet eller när ni lägger fram förslag till årliga ändringar av verksamhetsprogrammet. De inkomna anbuden ska dokumenteras, och det är bra att lämna in dem till Livsmedeldsverket som komplement till ansökan om godkännande av verksamhetsprogrammet. Det är också befogat att motivera anskaffningsbeslutet skriftligen, antingen i själva i verksamhetsprogrammet eller i ett separat upphandlingsprotokoll.

(1308/2013 Art. 33; 2017/891 Art. 31, 33; 2017/892 Art. 3-4, 25; 999/2012 19–20§, 667/2017 § 3-4)

Åtgärdernas och kostnadernas stödberättigande

I den nationella strategin finns det gott om exempel på åtgärder som kan berättiga till stöd om de ingår i ett verksamhetsprogram. Särskilt de miljöinsatser som ni föreslår i verksamhetsprogrammet bör motsvara åtgärdshelheterna i bilaga I till den nationella strategin.

Utgångspunkten är att åtgärder som nämns i den nationella strategin och är befogade med tanke på genomförande av verksamhetsprogrammet berättigar till stöd. Bestämmelser om åtgärdernas stödberättigande finns i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/891. I bilaga II till förordningen finns en förteckning över insatser och utgifter som inte är stödberättigande. Bilaga III till förordningen åter innehåller en förteckning över insatser och utgifter som är stödberättigande. Utgående från de här bilagorna har det i kapitel 7 i ansökningsguiden sammanställts en förteckning över stödberättigande åtgärder och i kapitel 8 en förteckning över åtgärder som inte är stödberättigande. Det är bra att ta fasta på de här förteckningarna när ni planerar åtgärder.

Kostnader som uppkommit före det första genomförandeåret kan inte inkluderas i verksamhetsprogrammet.

De följande genomförandeåren: en uppskattning av driftsfondens storlek och ändringar av verksamhetsprogrammet

Efter att verksamhetsprogrammet har inletts ska ni varje år senast den 15 september lämna in till Livsmedelsverket en ansökan om fastställande av det kalkylerade beloppet för driftsfonden för det följande verksamhetsprogramåret (Blnr 354A). Mer information om driftsfonden och om det värde av den saluförda produktionen som ligger till grund för fondens maximibelopp finns i kapitlen 3 och 4 i den här ansökningsguiden. Ansökningsblankett 354A, som gäller det följande årets driftsfond, ska alltså ges in årligen även om ni inte ändrar verksamhetsprogrammets innehåll.

Ni kan årligen ansöka om ändring av verksamhetsprogrammet senast den 15 oktober året före det år då programmet genomförs. Ändring av verksamhetsprogrammet söks på blankett 354B, som lämnas in till Livsmedelsverket. Ansökan om ändring ska omfatta handlingar där orsaken till ändringarna anges och ändringarnas art och effekter beskrivs.

(2017/891 Art. 26 ja 34; 999/2012 § 25; 667/2017 § 7)

En producentorganisations årsklocka

Att ändra ett verksamhetsprogram mitt under ett genomförandeår

Ni kan ansöka om ändring av ett verksamhetsprogram mitt under ett genomförandeår i följande fall:

1. Verksamhetsprogrammet genomförs endast delvis
2. Verksamhetsprogrammets innehåll ändras eller
3. Storleken på driftsfonden ändras med högst 25 % från det belopp som ursprungligen godkändes.

En producentorganisation kan verkställa ett genomförandeprogram endast delvis, om genomförandet av det ursprungliga verksamhetsprogrammet hindras eller försvåras. En producentorganisation kan även ändra innehållet i ett verksamhetsprogram och förlänga dess giltighetstid, dock på så sätt att programmet sammanlagt varar i högst fem år.

Vad gäller en ändring av ett verksamhetsprogram mitt under ett genomförandeår ska man begära att Livsmedelsverket redan på förhand godkänner ändringen innan man verkställer den, om ändringen inverkar på verksamhetsprogrammets mål. Det är inte nödvändigt att begära ett förhandsgodkännande av Livsmedelsverket för andra ändringar av verksamhetsprogrammet som görs under genomförandeåret. Ett skriftligt meddelande om en ändring ska dock ges till Livsmedelsverket utan dröjsmål. Ett meddelande om förlängning av ett program ska ges in till Livsmedelsverket senast den 15 oktober året före det år då verksamhetsprogrammet förlängs.

En producentorganisation kan även mitt under ett genomförandeår ändra storleken på driftsfonden med högst 25 % från det belopp som ursprungligen godkändes, under förutsättning att verksamhetsprogrammets allmänna mål förblir oförändrade. Inte ens efter ändringen får storleken på driftsfonden dock överskrida 8,2 % av värdet av producentorganisationens saluförda produktion under referensperioden. En ändring av driftsfonden förutsätter inte ett förhandsgodkännande, men en ändring som ökar driftsfonden ska ändå meddelas till Livsmedelsverket utan dröjsmål.

(2017/891 Art. 26 ja 34; 999/2012 § 25)

3. Driftsfond

När ni bereder verksamhetsprogrammet ska ni fatta ett beslut om att inrätta en driftsfond. I praktiken avses med driftsfond att den årliga finansieringen av verksamhetsprogrammet ordnas.

Den ena hälften av en driftsfonds inkomster utgörs av producentorganisationens finansieringsandel, det vill säga det ekonomiska bidrag som tas ut hos medlemmarna eller de egna tillgångar som organisationen anvisar för verksamhetsprogrammet. Den andra hälften utgörs av EU:s finansieringsandel. I praktiken måste ni ha tillgång till finansiering för samtliga utgifter som budgeterats i verksamhetsprogrammet, eftersom stödet kan sökas först i efterhand.

En driftsfonds utgifter utgörs av de kostnader som verksamhetsprogrammet föranleder. En producentorganisation måste bestämma i sina stadgar hur de här tillgångarna ska samlas in.

Driftsfondens bokföring ska ordnas så, att externa revisorer årligen kan identifiera, granska och certifiera de utgifter som hänför sig till driftsfonden. I organisationens bokföring ska ni alltså kunna skilja åt de utgifter och inkomster som hänför sig till verksamhetsprogrammet, till exempel genom ett kostnadsställe i bokföringen. Det är skäl att också ha ett separat bankkonto för driftsfonden. De kvitton och andra betalningsverifikat som hänför sig till verksamheten samt bokföringen ska sparas med tanke på tillsyn.

En driftsfond förvaltas utifrån årsprincipen. Om man så önskar kan man överföra en del av de driftsfondsbidrag som har samlats in hos medlemmarna till följande genomförandeår, om de inte har behövts för att finansiera det innevarande årets verksamhet.

Producentorganisationens finansieringsandel

Det finns två alternativa sätt att öka driftsfonden: att ta ut ett ekonomiskt bidrag hos medlemmarna eller att använda producentorganisationens egna tillgångar. Det behöriga organet i producentorganisationen beslutar vilken metod som ska användas för att öka fonden. Ett utdrag ur protokollet över det möte där man har fattat beslut om metoden ska fogas till ansökan om verksamhetsprogram.

Om en organisation tar ut ekonomiska bidrag hos sina medlemmar, ska den fatta beslut om hur bidraget tas ut och om grunderna för debiteringen. En metod för att ta ut bidraget är att innehålla en viss andel av värdet av de sålda produkterna eller att på förhand ta ut ett bidrag utifrån en uppskattning och sedan rätta bidraget retroaktivt. Grunden för att ta ut bidrag kan vara volymen på och/eller värdet av den saluförda produktionen. En producentorganisation kan också fastställa olikstora bidrag för producentmedlemmarna. På så sätt har producenterna möjlighet att medverka i finansieringen av endast sådana åtgärder som de har möjlighet att delta i (till exempel åtgärder för enskilda produktgrupper).

Driftsfonden i korthet

  • Beloppet motsvarar kostnaderna för verksamhetsprogrammet.
  • Det totala stödbeloppet kan vara högst 4,1 % av värdet av producentorganisationens saluförda produktion under referensperioden eller 50 % av de faktiska och godkända kostnaderna, beroende på vilkendera av de här begränsande faktorerna som är lägre. Stödbeloppet i driftsfonden är lika stort som producentorganisationens finansieringsandel, så driftsfonden uppgår till högst 8,2 % av värdet av organisationens saluförda produktion under referensperioden. Mer information om värdet av den saluförda produktionen under referensperioden finns i kapitel 4 i ansökningsguiden.
  • Fonden består av stödet och organisationens finansieringsandel (stödbeloppet är lika stort som självfinansieringen). En organisations finansieringsandel kan debiteras medlemmarna som separata bidrag (dvs. avgifter), eller så kan finansieringsandelen utgöras av en organisations egna tillgångar.

Exempel på driftsfondens och stödets storlek

Vi föreställer oss att värdet av en producentorganisations saluförda produktion är 10 000 000 euro under referensperioden. Det stöd som beviljas för att täcka kostnaderna för att genomföra programmet kan vara högst 4,1 % av värdet av den saluförda produktionen, dvs. 10 000 000 euro x 4,1 % = 410 000 euro. Stödbeloppet kan vara högst lika stort som producentorganisationens finansieringsandel. Det betyder att storleken på driftsfonden kan vara högst 2 x 410 000 euro = 820 000 euro (8,2 % av värdet av den saluförda produktionen, alltså 10 000 000 euro x 8,2 % = 820 000 euro). Totalbeloppet på producentorganisationens verksamhetsprogram kan alltså vara högst 820 000 euro. Med andra ord kan högst 410 000 euro av producentorganisationens egna tillgångar och 410 000 euro av EU:s fondstöd användas till att genomföra verksamhetsprogrammet.

(1308/2013 Art. 32 ja 34; 2017/891 Art. 25-26; 999/2012 § 23)

4. Värdet av den saluförda produktion

Värdet av producentorganisationens saluförda produktion ska vara minst 500 000 euro.

Värdet av den saluförda produktionen beräknas utifrån producentmedlemmarnas produktion, alltså det momsfria försäljningspriset på produkter som medlemmarna i producentorganisationen har producerat. Värdet räknas endast utifrån produkter som ligger till grund för producentorganisationens ansökan om godkännande. Endast den del av producentorganisationens och/eller dess producentmedlemmars produktion som saluförs av producentorganisationen ska räknas in i värdet.

Värdet räknas utifrån det momsfria försäljningspriset på de produkter som medlemmarna har producerat. Om ni säljer produkter färdigt förpackade eller iordningställda, utgörs värdet av det momsfria försäljningspriset på den förpackade eller iordningställda produkten.

Värdet av den saluförda produktionen ska grunda sig på producentorganisationens bokföringsuppgifter. I praktiken räknas värdet av den under ett år saluförda produktionen på basis av försäljningen under en räkenskapsperiod. Om er producentorganisation inte har bokföringsuppgifter från tidigare år, ska produkternas värde och volym grunda sig på medlemmarnas bokföringsuppgifter eller motsvarande uppgifter, vilka kan granskas utan svårighet.

Bearbetade (dvs. förädlade) produkter av frukt och grönsaker räknas inte in i värdet av den saluförda produktionen. Kostnaderna för att transportera produkter från producentorganisationen till en köpare räknas aldrig in i produktionsvärdet. Det här betyder att värdet av produkterna beräknas som priset fritt producentorganisationen. Om produkterna säljs transporterade till köparen, ska transportkostnaderna dras av från försäljningspriset när försäljningen räknas in i värdet av den saluförda produktionen.

Om er producentorganisation inom sektorn för frukt och grönsaker har ett dotterbolag som ansvarar för att förpacka och sälja organisationens produkter, kan ni räkna värdet av den saluförda produktionen utifrån det försäljningspris som dotterbolaget har fastställt för produkterna, under förutsättning att producentorganisationen äger minst 90 % av kapitalet i dotterbolaget.

Om det inte finns tillräckligt med information om en medlems tidigare saluförda produktion, betraktas som värde av den saluförda produktionen det faktiska värdet av medlemmens försäljning av godtagbara produkter under 12 på varandra följande månader. De 12 månaderna ska infalla under treårsperioden före året för inlämnande av ansökan om godkännande av producentorganisationen eller ansökan om godkännande av verksamhetsprogrammet.

När man senare årligen räknar ut värdet av den saluförda produktionen, ska det inbegripa de produkter som produceras av medlemmar som utträder ur respektive ansluter sig till producentorganisationen.
Er producentorganisations huvudsakliga verksamhet ska vara att saluföra de godkända produkter som organisationens medlemmar har producerat. Med andra ord får inte värdet av er producentorganisations saluförda produktion vara lägre än värdet av den övriga verksamheten.

Räkna ut värdet av den saluförda produktionen så här

Det momsfria försäljningspriset på produkter som har sålts via organisationen
– försäljningspriset på produkter som härrör från icke-medlemmar
– försäljningen av icke-godtagbara produkter
– externa transportkostnader (säljfrakter)
– förädlings- och expeditionskostnader
+ värdet av den saluförda produktion som härrör från nya medlemmar
________________________________
= Värdet av den saluförda produktionen

Referensperiod för värdet av den saluförda produktionen

När ni bereder verksamhetsprogrammet ska ni ange en referensperiod för värdet av producentorganisationens tidigare saluförda produktion. På basis av referensperioden beräknas sedan maximibeloppet av det årliga stöd som betalas för verksamhetsprogrammet. Referensperioden är i praktiken någon tidigare räkenskapsperiod.

Referensperioden kan vara en räkenskapsperiod som har börjat tidigast den 1 januari tre år före det år då verksamhetsprogrammet genomförs. Referensperioden ska ha slutat senast den 31 december året före det år då verksamhetsprogrammet genomförs. Den referensperiod som föreslås ska alltså vara en 12 månader lång räkenskapsperiod som infallit under den här perioden. Den referensperiod som ska tillämpas under verksamhetsprogrammets andra år och de därpå följande genomförandeåren infaller alltid en räkenskapsperiod senare än den referensperiod som tillämpades under det föregående året.

Under den tid då verksamhetsprogrammet genomförs kan metoden för fastställande av referensperioden variera bara av grundad anledning: när ni har föreslagit att en viss räkenskapsperiod ska vara referensperioden för det första året då verksamhetsprogrammet genomförs är referensperioden för de följande genomförandeåren alltid den räkenskapsperiod som följer på den föregående.

Ni ska årligen i samband med uppskattningen av driftsfondens storlek för det följande året av verksamhetsprogrammet (blankett 354A) uppge det värde av den saluförda produktionen på basis av vilket maximibeloppet för det stöd som betalas för genomförande av verksamhetsprogrammet för det året beräknas.

Om det har gått bara en kort tid sedan ni godkändes som producentorganisation, och ni inte kan lägga fram verifierbara bokföringsuppgifter eller andra uppgifter för fastställande av referensperioden för den saluförda produktionen, kan som värde för referensperioden fastställas det värde av den saluförda produktionen som ni angav i samband med er ansökan om att producentorganisationen skulle godkännas. Likaså kan ni, om nya producentmedlemmar har anslutit sig till er producentorganisation och verifierbara bokföringsuppgifter om värdet av deras saluförda produktion inte står att få, ange att värdet av en producentmedlems saluförda produktion är det faktiska värdet av medlemmens saluförda produktion under 12 på varandra följande månader.

Om värdet av någon produkt har sjunkit med minst 35 % under räkenskapsperioden av orsaker som er producentorganisation inte bär ansvaret för, kan som värde av den saluförda produktionen av produkten under referensperioden uppges 65 % av värdet under den föregående referensperioden. I så fall ska ni i ansökan motivera på vilken grund värdet av produkten har sjunkit av en orsak som ni inte bär ansvaret för.

(1308/2013 Art. 154;  2017/891 Art. 8, 11, 22 ja 23;  999/2012 § 12 b ja 12 c;  668/2017§ 1 ja 3)

5. Att ansöka om stöd

Stöd för de faktiska kostnaderna för verksamhetsprogrammet kan ni söka hos Livsmedelsverket senast den 15 februari efter varje genomförandeår. Använd ansökningsblankett nummer 357.

Ni kan också ansöka om delbetalning av stödet senast den 31 augusti; då söks stöd för sådana kostnader för verksamhetsprogrammet som uppkommit i januari–juni under det innevarande kalenderåret. Stöd för de återstående månaderna söks senast 15.2.

Om stödansökan kommer in försenad, alltså efter de nämnda datumen, blir det nödvändigt att minska stödet i enlighet med artikel 4 i kommissionens förordning (EU) 2017/892, med 1 % för varje dags försening.

Ansökan om stöd i en enda omgång:

15.2. Ansök om stöd för hela det föregående kalenderåret

Ansökan om stöd i två omgångar:

31.8. Ansök om stöd för januari–juni under det innevarande kalenderåret och
15.2. Ansök om stöd för resten av månaderna under det föregående kalenderåret, dvs. juli–december

Handlingar som ska bifogas till stödansökan

  • bokslutshandlingar som gäller referensperioden och den utredning om värdet av den saluförda produktionen som har sammanställts utifrån dem
  • en utredning om metoden för att öka driftsfonden och betalningsgrunderna för medlemsbidragen
  • en halvårsberättelse, årsberättelse eller slutrapport (då en verksamhetsprogramperiod upphör)
  • en kopia av stödbeslutet eller en kopia av ansökan, om annat stöd har beviljats/sökts för insatser under verksamhetsperioden
  • en utredning om utgifterna
  • indikatorer och totala utgifter: blankett 357A

Innehållet i en utredning om utgifterna

  • en specifikation av de faktiska kostnaderna enligt mål och åtgärd
  • kopior av fakturorna och utgiftsverifikaten
  • en utredning om lönekostnaderna

Övriga bilagor som ska ges in tillsammans med ansökan

Övriga bilagor ges in, om de gäller de genomförda insatserna.

  • reseräkningar
  • en utredning om de åtgärder som har genomförts i form av köpta tjänster
  • utbildnings- och kursprogram samt en förteckning över de medlemmar i producentorganisationen som har deltagit i utbildningen
  • en utredning om restvärdet av en investering som ska ersättas
  • en utredning om ursprunget för maskiner och anordningar som har köpts begagnade och över tidigare stöd för dem
  • en utredning om inköpspriset på obebyggd mark
  • en utredning om inköpspriset på en byggnad och över att byggnaden inte har varit föremål för stöd tidigare
  • ett arrendeavtal, om investeringen genomförs på arrendemark
  • en utredning om investeringar som genomförs av enskilda gårdar
  • en kopia av leasingavgifterna
  • kopior eller prover på skriftligt marknadsföringsmaterial och en utredning om andra säljfrämjande åtgärder

I regel kan ni i er ansökan om stöd endast lägga fram kostnader som har uppkommit med anledning av verksamhetsprogrammet under programåret (kalenderåret) i fråga. Kostnader som har uppkommit före början av genomförandeåret kan inte inkluderas i ansökan.

I utredningen om utgifterna ska de faktiska kostnaderna specificeras enligt mål och åtgärd. Kopior av utgiftsverifikaten i original för de kostnader som anges i ansökan ska fogas till ansökan.

En kopia av ett utgiftsverifikat (kvitto, faktura) ska tydligt redogöra för den prestation som verifikatet i fråga gäller och hur den anknyter till verksamhetsprogrammet. Vid behov ska man till kopian av ett verifikat lägga till uppgifter med vars hjälp verifikatet utan svårighet kan bindas till verksamhetsprogrammets mål och åtgärder.

Hur verifikat ersätts med en bokföringsrapport

1. Organisationen anger varje utgiftspost för sig i utredningen och specificerar den med verifikatnumret och betalningsdatumet i bokföringen.
2. Organisationen lägger fram en utredning som redogör för vilken stödberättigande prestation varje utgiftspost gäller, betalningsmottagaren och om det handlar om en betalning som har betalats på förhand eller ej.
3. Organisationen specificerar eventuell mervärdesskatt som hänför sig till varje utgiftspost som läggs fram i utredningen.
4. Organisationen bifogar ett utlåtande av en auktoriserad revisor eller revisionssammanslutning, i vilket det intygas att de utgifter som läggs fram i utredningen är förenliga med de verifikat till vilka man hänvisar i utredningen och att utgifterna har bokförts korrekt.
(2017/892, Art. 9; 667/2017, 8 §)

Att lämna in indikatoruppgifter

För att lämna in indikatoruppgifter om verksamhetsprogrammet används Livsmedelsverkets blankett 357A Indikatorer och totala utgifter. Blanketten finns att få på Livsmedelsverkets webbplats www.ruokavirasto.fi och kan vid behov begäras från Livsmedelsverket.

Blankett 357A Indikatorer och totala utgifter lämnas in årligen i samband med stödansökan, senast 15.2. I uppgifterna om indikatorer uppges kostnaderna för genomförda åtgärder i de punkter som respektive typ av åtgärd hör till. Indikatoruppgifter ges information för statistikföring i enlighet med vilken typ av åtgärder som har genomförts inom verksamhetsprogrammet. Indikatoruppgifter ges inte på alla rader på blanketten.
(2017/892 Art. 21)

Att utvärdera verksamhetsprogrammet (under programmets näst sista genomförandeår)

Under verksamhetsprogrammets näst sista genomförandeår ska ni utvärdera programmet.

Avsikten med utvärderingen är att förbättra verksamhetsprogrammets kvalitet, identifiera eventuella betydande behov av att ändra programmet och dra lärdom av erfarenheterna för att de framtida verksamhetsprogrammen ska kunna förbättras.

Bifoga utvärderingen av verksamhetsprogrammet till årsrapporten för det näst sista av programmets verksamhetsår (årsrapporten ska lämnas in i samband med betalningsansökan senast den 15 februari). Utvärderingen av verksamhetsprogrammets utfall kan antingen ingå i den årsrapporten eller vara en fristående rapport.

Bedöm i utvärderingsrapporten

  • i vilken utsträckning verksamhetsprogrammets övergripande mål har uppnåtts fram till utvärderingstidpunkten
  • vilka faktorer som bidragit till att programgenomförandet lyckats eller misslyckats
  • hur dessa faktorer har beaktats i det pågående programmet eller kommer att beaktas i det följande verksamhetsprogrammet

I utvärderingen ska det också ingå en kvalitativ bedömning av resultat och effekter av miljöinsatser som ni har vidtagit för att förhindra jorderosion, minska användningen eller förbättra hanteringen av växtskyddsprodukter, skydda livsmiljöer och biologisk mångfald eller bevara landskapet.

När ni gör utvärderingen, ni kan utnyttja årlig indikatorinformation.

Utvärderingsrapportens innehåll kan disponeras t.ex. som följer:

  • läget beträffande genomförandet av verksamhetsprogrammet (i korthet)
  • utvärdering av de genomförda åtgärderna i verksamhetsprogrammet (ekonomiska insatser, effekt, måttenheter, hur pass framgångsrika åtgärderna varit)
  • bedömning av de genomförda miljöinsatserna i verksamhetsprogrammet (ekonomiska insatser, effekter, måttenheter, hur pass framgångsrika miljöinsatserna varit)
  • uppnående av de övergripande målen för verksamhetsprogrammet under den tid verksamhetsprogrammet pågått
  • slutsatser som utvärderingen utmynnar i (verksamhetsprogrammets effektivitet och verkningsfullhet, behov av ändringar av verksamhetsprogrammet, iakttagelser med tanke på det följande verksamhetsprogrammet)

(2017/892, Art. 21:4; 2017/891, Art. 57)

Delbetalningar

Ni kan ansöka om utbetalning av en del av ett stöd för de utgifter som har uppkommit 1.1–30.6. Ansökan om delbetalning ska lämnas in senast 31.8. Organisationen ska bifoga till stödansökan en utredning om de vidtagna åtgärder som är föremål för delbetalningen och de kostnader för dem som har uppkommit. De samlade utbetalningarna till följd av ansökningar om en del av stödet får inte överstiga 80 % av det stödbelopp som ursprungligen godkändes för verksamhetsprogrammet eller av de faktiska utgifterna, beroende på vilket belopp som är lägst.

Ansökan om den återstående delen av stödet ska lämnas in senast 15.2.

(KA 2017/892, Art 12, Vna 667/2017, 8 §)

Förskottsbetalningar

Ni kan ansöka om förskottsbetalning för den del av stödet som motsvarar utgifterna under den tre- eller fyramånadersperiod som börjar efter den månad då ansökan lämnas in. Ansökningar om förskott ska lämnas in i januari, april, juli och oktober i fråga om ansökningar som gäller tremånadsperioder och i januari, maj och september i fråga om ansökningar som gäller fyramånadersperioder. De samlade förskottsbetalningarna för ett givet år får inte överstiga 80 % av det stödbelopp som ursprungligen godkändes för verksamhetsprogrammet.

Förskott betalas under förutsättning att producentorganisationen ställer en säkerhet motsvarande 110 % av förskottet. Som säkerhet godkänns en kontantdeposition eller en bankgaranti. En producentorganisation som ansöker om förskottsbetalning av fondstöd ska till sin ansökan foga en utredning om de bidrag som har tagits ut för driftsfonden och bevis för att tidigare förskottsbetalningar de facto har använts.

Utbetalning av stöd

Innan Livsmedelsverket betalar ut ett stöd, begär det ofta tilläggsutredningar om stödansökan. Innan ett stöd betalas ut är det också möjligt att Livsmedelsverkets marknadsavdelning inspekterar producentorganisationen och de i stödansökan angivna utgifterna på plats.

Ett stödbeslut meddelas angående stöd som godkänns, och i beslutet specificeras också de åtgärder som eventuellt har förkastats och deras andelar. Vad gäller ansökningar för hela året betalas fondstödet senast 15.10, och en delbetalning görs senast 31.12.

När man vidtar åtgärder och ansöker om stöd är det bra att beakta att det ansökta beloppet och det belopp som Livsmedelsverket godkänner inte får avvika från varandra med mer än 3 %. Om det här procenttalet överskrids, är det nödvändigt att från stödet göra ett avdrag som till sin karaktär påminner om en påföljd. Om en producentorganisation inte vet huruvida en åtgärd är stödberättigande lönar det sig att kontakta Livsmedelsverket redan innan åtgärden vidtas. (Kommissionens förordning 2017/892, artiklarna 10 och 27)

Programinsatser som överförs

Om er producentorganisation till följd av orsaker som inte beror på organisationen inte har kunnat genomföra en insats som har angetts för ett verksamhetsprogramår, kan den ansöka om stöd även för dessa insatser, om de genomförs före den 30 april under det år som följer på programåret. Producentorganisationen ska ge in en utredning om och bevis på kostnaderna för insatserna senast den 30 april det år som följer på programåret.

De programinsatser som överförs och kostnaderna för dem antecknas i punkt 9 i ansökan om fondstöd (Blnr 357). Det är skäl att i ansökan noggrant anteckna kostnaderna för de programinsatser som överförs. Om insatserna fortfarande är så pass oavslutade att det inte är möjligt att anteckna det exakta beloppet i stödansökan som lämnas in senast 15.2, måste man så noggrant som möjligt uppskatta kostnaderna för de insatser som överförs. Det är inte heller önskvärt att man i de kostnader som ska uppges slutligt senast 30.4 lägger till kostnadsposter som inte har uppgetts som programinsatser som överförs i den stödansökan som lämnades in senast 15.2.
(2017/892 Art. 9)

Om fakturor som hänför sig till en stödansökan förfaller till betalning under det följande kalenderåret, är det inte nödvändigt att anteckna dem som programinsatser som överförs, om de betalas innan den egentliga stödansökan lämnas in 15.2. Då hinner man skicka det anknutna bokföringsmaterialet till Livsmedelsverket före denna tidsgräns, och insatsen har genomförts under fondstödsåret. Vad gäller insatser som överförs meddelas alltså endast sådana delar av ett verksamhetsprogram som genomförs mellan januari och april.

Tillsyn

Livsmedelsverket har rätt att utan förhandsmeddelande utföra inspektioner med anknytning till beviljande, utbetalning och användning av stöd.

Stödmottagaren är skyldig att utan ersättning lägga fram för den som utför inspektion alla behövliga räkenskapshandlingar och andra handlingar, varmed avses också motsvarande material som framställts eller lagrats med hjälp av automatisk databehandling eller på något annat sätt, samt att även i övrigt bistå vid inspektionen. I den omfattning som tillsynsuppgiften kräver har den som utför inspektion rätt att inspektera stödmottagarens odlingar, produktions- och förädlingsanläggningar, lager, försäljnings- och marknadsföringslokaler samt övriga förutsättningar för att stöd ska beviljas och betalas ut. Såväl en stödmottagare som en stödförmedlare kan vara föremål för en inspektion. Inspektion får dock inte utföras i lokaler som omfattas av hemfriden.

Även EU:s organ har rätt att inspektera huruvida godkännandet, finansieringen och genomförandet av en producentorganisations verksamhetsprogram är behörigt.
(2017/892 Art. 27; 999/2012 55§)

Därtill utför Tullen efterkontroller enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013.

6. Stödberättigande åtgärder och kostnader

Det här är en icke uttömmande förteckning över åtgärder och kostnader som är stödberättigande i verksamhetsprogram, enligt bilaga III till den delegerade förordningen (EU) 2017/891. Förteckningen innehåller många olika potentiella åtgärder, men även åtgärder som inte anges i förteckningen kan berättiga till stöd. Den här förteckningen har redigerats och kompletterats utifrån Finlands nationella lagstiftning och den nationella strategin.

Följande åtgärder och kostnader kan berättiga till stöd:

1. Särskilda kostnader och ytterligare kostnader för

— kvalitetshöjande åtgärder

— biologiskt material för växtskydd (exempelvis feromoner och predatorer), vare sig det används för ekologisk, integrerad eller konventionell produktion

—specifika kostnader och ytterligare kostnader för genomförande av godkända miljöinsatser som ingår i verksamhetsprogram – de miljöinsatser som godkänns i Finland anges i den nationella strategin

— ekologisk, integrerad eller experimentell produktion, inklusive specifika kostnader för ekologiskt utsäde och småplantor

— övervakning av överensstämmelsen med de normer som avses i avdelning II i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 samt med växtsundhetsbestämmelser och gränsvärden för högsta tillåtna restmängder.
Specifika kostnader är ytterligare kostnader, beräknade som skillnaden mellan konventionella kostnader och faktiska kostnader, och inkomstbortfall till följd av en insats, med undantag av ytterligare inkomster och besparingar.

2. Kostnader för administration och personal för genomförande av driftsfonder och verksamhetsprogram, däribland följande:

a) omkostnader som specifikt avser driftsfonden eller verksamhetsprogrammet, däribland förvaltnings- och personalkostnader, kostnader för rapporter och utvärderingar och kostnader för bokföring och redovisningsförvaltning genom utbetalning av ett schablonbelopp (= engångsbelopp) motsvarande högst 2 % av den godkända driftsfonden, dock högst 180 000 euro.

b) personalkostnader (inbegripet obligatoriska arbetsgivaravgifter) som uppkommer till följd av åtgärder

— för att förbättra eller bibehålla hög kvalitet eller hög nivå på miljöskyddet

— för att höja nivån på marknadsföringen.

Sådana åtgärder ska i huvudsak genomföras av kvalificerad personal. Om producentorganisationen i sådana fall använder sig av personal från den egna organisationen eller producentmedlemmar ska den arbetade tiden noteras. I samband med ansökan om utbetalning ska det lämnas in en arbetstagarspecifik arbetstidsjournal samt en kalkyl över personalkostnaderna för arbete som ingår i verksamhetsprogrammet.

Ett alternativ till att ange de faktiska personalkostnaderna är att ansöka om ett årligt schablonbelopp (= engångsbelopp) för personalkostnaderna. Schablonbeloppet kan vara högst 20 % av det totala driftsfondsbeloppet. I det fallet behöver ingen arbetstidsjournal över utfört arbete lämnas in, i stället anges bara de personer som har deltagit i arbetsuppgifterna. Det är meningen att alternativet schablonbelopp uttryckligen ska vara ett alternativ, varvid personalkostnader som bygger på arbetstidsbokföring inte söks. En utredning om de arbeten som ingår i schablonbeloppet ska läggas fram, om det frågas efter en sådan vid en inspektion på plats eller i samband med annan tillsyn.

c) kostnader för administration och rättsliga frågor vid sammanslagningar av producentorganisationer liksom i samband med bildande av gränsöverskridande producentorganisationer, genomförbarhetsstudier och förslag som beställts av producentorganisationer i samband med detta.

3. Kostnader för sammanträden och utbildningsprogram, däribland dagtraktamenten och rese- och boendekostnader enligt Skatteförvaltningens beslut om skattefri ersättning, om de uppstår inom ramen för verksamhetsprogrammet.

4. Främjande av

— märken/varumärken för producentorganisationen och dess dotterbolag

— generisk marknadsföring och marknadsföring av kvalitetsmärken

— kostnader för reklamtryck på förpackningar eller etiketter enligt den första och den andra strecksatsen, under förutsättning att det ingår i verksamhetsprogrammet.

Geografiska namn är tillåtna bara

a) om det rör sig om en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 eller

b) om, i samtliga fall då a inte tillämpas, de geografiska beteckningarna är underordnade huvudbudskapet.

Marknadsföringsmaterial för generisk marknadsföring och marknadsföring av kvalitetsmärken ska bära Europeiska unionens emblem (endast när det gäller visuella medier) och innehålla följande text: ”Kampanj som finansieras med stöd av Europeiska unionen.” Producentorganisationer och dotterbolag får inte använda Europeiska unionens emblem i marknadsföringen av sina märken eller varumärken.

5. Inköp av obebyggd mark där köpet är nödvändigt för att genomföra en investering som omfattas av verksamhetsprogrammet, förutsatt att det kostar mindre än 10 % av de sammanlagda stödberättigande utgifterna för den berörda transaktionen. I välmotiverade undantagsfall får en högre procentsats fastställas för miljöskyddsaktiviteter. Utgångspunkten är att kostnader för fastighetsinvesteringar och nybyggen är stödberättigande, när investeringarna är befogade. Att en enskild medlem av en producentorganisation förvärvar mark eller bygger produktionslokaler är inte stödberättigande åtgärder.

6. Inköp av maskiner och utrustning, inklusive begagnad utrustning som inte har köpts med EU-stöd eller nationellt stöd under en period på sju år som föregår köpet. Investeringar i maskiner och utrustning är möjliga också när de är gårdsspecifika.

Konkurrensutsättning av anskaffningar och genomförande av priskartläggning

Sådana anskaffningar och investeringar som ingår i verksamhetsprogrammet och kan betraktas som betydande ska konkurrensutsättas, eller åtminstone ska priset på de alternativ som finns på marknaden kartläggas. Det här gäller investeringar i byggnader och anordningar samt andra anskaffningar vars värde är betydande. Konkurrensutsättningen bör ha gjorts redan när ni ansöker om godkännande av verksamhetsprogrammet eller när ni lägger fram förslag till årliga ändringar av verksamhetsprogrammet. De inkomna anbuden ska dokumenteras, och det är bra att lämna in dem till Livsmedelsverket som komplement till ansökan om godkännande av verksamhetsprogrammet. Det är också befogat att motivera anskaffningsbeslutet skriftligen, antingen i själva i verksamhetsprogrammet eller i ett separat upphandlingsprotokoll.

7. Investeringar i transportmedel, om producentorganisationen vederbörligen motiverar för den berörda medlemsstaten att transportmedlet endast ska användas för transporter inom producentorganisationen. Investeringar i extra anordningar på fordonet för kyltransport och transport i kontrollerad atmosfär.

8. Leasing, även av begagnad utrustning som inte har köpts med EU-stöd eller nationellt stöd under en period på sju år som föregår leasingen, inom ramen för objektets nettomarknadsvärde.

9. Hyrning av utrustning eller andra objekt i stället för köp såvida det är ekonomiskt försvarbart, under förutsättning att det godkänns av medlemsstaten.

10. Investeringar i andelar eller kapital från företag som direkt bidrar till uppnåendet av verksamhetsprogrammets syften.

7. Icke stödberättigande kostnader

Det här är en förteckning över åtgärder och kostnader som inte är stödberättigande i verksamhetsprogram, enligt bilaga II till den delegerade förordningen (EU) 2017/891. Förteckningen har redigerats i tydlighetssyfte med tanke på den här ansökningsguiden.

1. Allmänna produktionskostnader, i synnerhet kostnader för mycel, utsäde och icke-perenna växter (även certifierade produkter). Växtskyddsprodukter (inklusive integrerade bekämpningsmedel och material). Gödningsmedel och andra insatsvaror. Kostnader för insamling och transport (intern eller extern). Lagringskostnader. Kostnader för emballering (inbegripet användning och hantering av förpackningar), även inom ramen för nya processer. Driftskostnader (särskilt elektricitet, bränsle, underhåll).

2. Kostnader för administration och personal med undantag av utgifter för genomförande av driftsfonder och verksamhetsprogram.

3. Inkomst- och prisstöd som inte avser krisförebyggande och krishantering.

4. Försäkringskostnader som inte avser åtgärder som rör skördeförsäkring.

5. Återbetalning av lån som tagits för en aktivitet som genomförts innan verksamhetsprogrammet inleddes.

6. Förvärv av obebyggd mark som utgör mer än 10 % av de sammanlagda stödberättigande utgifterna för aktiviteten i fråga.

7. Kostnader för sammanträden och utbildningsprogram som inte är relaterade till verksamhetsprogrammet.

8. Aktiviteter eller kostnader som gäller kvantiteter som producerats av producentorganisationens medlemmar utanför unionen.

9. Aktiviteter som kan snedvrida konkurrensen inom övriga ekonomiska verksamheter som producentorganisationen deltar i.

10. Investeringar i transportmedel som producentorganisationen avser att använda för saluföring eller distribution.

11. Driftskostnader för hyrda förnödenheter.

12. Utgifter knutna till leasingkontrakt (skatter, ränta, försäkringskostnader m.m.) och driftskostnader.

13. Underleverantörs- eller entreprenadkontrakt rörande aktiviteter eller utgifter som anges som icke stödberättigande i den här förteckningen.

14. Mervärdesskatt (moms), utom när den inte återkrävs.

15. Nationella eller regionala skatter eller avgifter av skattenatur.

16. Låneräntor, dock inte om bidraget lämnas i någon annan form än ett direkt stöd som inte ska återbetalas.

17. Investeringar i kapital eller andelar i företag, om investeringen utgör en finansiell investering.

18. Kostnader som andra parter än producentorganisationen eller dess producentmedlemmar och dotterbolag har ådragit sig.

19. Investeringar eller liknande insatser som inte sker på anläggningar och/eller lokaler som tillhör producentorganisationen eller dess producentmedlemmar eller dotterföretag.

20. Åtgärder som producentorganisationen har lagt ut på entreprenad utanför unionen.

8. Godtagbara produkter

De godkända produkterna inom sektorn för frukt och grönsaker

Listorna av godtagbara produkter i Europarlamentets och rådets förordning EU nr 1308/2013 (sidor 105-106) enligt KN-numren:

Mer preciserad lista inom sektorn för frukt och grönsaker:

 

9. Kontaktuppgifter

Livsmedelsverket
Marknadsavdelningen
PB 100
00027 Ruokavirasto

Besöksadress: Alvar Aallon katu 5, Seinäjoki

Telefon: 0295 30 0400 (växel)
E-post: kirjaaamo@ruokavirasto.fi

Information och blanketter: www. ruokavirasto.fi

Kontaktpersonerna anges på Livsmedelsverkets webbplats, på sidan Producent- och branschorganisationer

Rättsakter och forfattningar

Eu­ro­pa­par­la­men­tets och rå­dets för­ord­ning (EU) nr 1308/2013 om upp­rät­tan­de av en sam­lad mark­nads­ord­ning för jord­bruks­pro­duk­ter. Kon­so­li­de­rad ver­sion.

Kom­mis­sio­nens de­le­ge­ra­de för­ord­ning (EU) 2016/232 om kom­plet­te­ring av Eu­ro­pa­par­la­men­tets och rå­dets för­ord­ning (EG) nr 1308/2013 vad gäl­ler vis­sa aspek­ter av sam­ar­be­tet mel­lan pro­du­cen­ter.

Kom­mis­sio­nens de­le­ge­ra­de för­ord­ning (EU) 2017/891 om kom­plet­te­ring av Eu­ro­pa­par­la­men­tets och rå­dets för­ord­ning (EU) nr 1308/2013 vad gäl­ler sek­torn för frukt och grön­sa­ker och sek­torn för be­ar­be­tad frukt och be­ar­be­ta­de grön­sa­ker.

Kom­mis­sio­nens ge­nom­fö­ran­de­för­ord­ning (EU) 2017/892 om tillämp­nings­fö­re­skrif­ter för Eu­ro­pa­par­la­men­tets och rå­dets för­ord­ning (EU) nr 1308/2013 vad gäl­ler sek­torn för frukt och grön­sa­ker och sek­torn för be­ar­be­tad frukt och be­ar­be­ta­de grön­sa­ker.

Lag om en mark­nads­ord­ning för jord­bruks­pro­duk­ter (999/2012, jäm­te änd­ring­ar)

Stats­rå­dets för­ord­ning om stöd till pro­du­cen­t­or­ga­ni­sa­tio­ner inom sek­torn för frukt och grön­sa­ker (667/2017)

Stats­rå­dets för­ord­ning om pro­du­cen­t­or­ga­ni­sa­tio­ner (668/2017)

Räntelag (633/1982)